Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2744 av Rickard Nordin (C) Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Sverige är ett fantastiskt land att bo i av många anledningar. Sverige rankas ofta i topp när det gäller levnadsstandard, innovationsklimat och klimat- och miljöhänsyn. Det ska vi vara stolta över. Samtidigt finns det regler som försenar, försvårar och fördyrar klimatomställningen. I värsta fall riskerar det att leda till att klimatmålen inte nås. Den politiska ambitionen att påskynda klimatomställningen behövs nu mer än någonsin. Inte minst för att de globala utsläppen måste halveras fram till 2030 enligt FN:s klimatpanel, för att ha Parisavtalets mål inom räckhåll. Det förutsätter att vi skruvar upp takten, höjer ambitionerna inom alla samhällssektorer och genomför viktiga reformer – från det lokala till det globala. I detta allvarliga läge har vi en regering där det största partiet i regeringsunderlaget inte står bakom klimatmålen, med företrädare som rentav förnekar klimatkrisen. På kort tid har en rad centrala klimatinsatser lagts ned, utan att ersättas med något annat. Förutom de förödande konsekvenserna för klimatpolitiken riskerar det även att äventyra både vår konkurrenskraft och bilden av Sverige som föregångsland och grönt varumärke. Aldrig tidigare har vår nationella klimatpolitik backat kraftigt, i stället för att ta steg framåt. Centerpartiet vet att tydliga och skarpa mål har möjliggjort för svenska företag att bli världsledande inom grön teknik, vilket långsiktigt gynnar såväl Sveriges ekonomi som företagens konkurrenskraft. De nationella klimatmål som slås fast i det klimat ­ politiska ramverket ska värnas och efterlevas. Våra ambitiösa klimatmål skapar, tillsam ­ mans med ny teknik, affärsmöjligheter för innovativa företag. Det är dessa affärsmöjlig ­ heter som visar vägen för omställningen, inte en bakåtsträvande rädsla för det som är nytt. Om näringslivet inte får rätt politiska förutsättningar att ställa om, kommer investeringarna flytta dit förutsättningarna finns. Då riskerar vi att gå miste om såväl skatteintäkter som arbetstillfällen. Lösningen för klimatet finns i framtidens innovationer, inte i gårdagens tekniker. Genom att tillvarata människans uppfinningsrikedom och innovationskraft att finna de lösningar som krävs, kan vi bryta fossilberoendet och öka resurseffektiviteten. För att bromsa och slutligen stoppa klimatförändringarna krävs ett genomgripande systemskifte i hur vi tillverkar och förbrukar produkter och råvaror samt hur vi konsumerar. De linjära materialflöden vi byggt upp samhället kring måste brytas och ersättas med cirkulära kretslopp, där produkter används betydligt längre och där allt material kan recirkuleras för att bli insatsvaror i nya produktionsled. Beroendet av fossila och jungfruliga råvaror behöver drastiskt minska och vi måste bli bättre på att utnyttja de resurser vi redan har i omlopp. Att på ett snabbt sätt minska beroendet av fossil energi innebär också att vi kan minska beroendet av energi från Ryssland och andra skurkstater. Det är helt avgörande, både för klimatet och för vår säkerhet. Här behövs ytterligare styrmedel för att en gång för alla ersätta den fossila energin med hållbara alternativ. Bioekonomin och potentialen för materialsubstitution som finns i förnybara naturresurser här i Sverige måste få en mer framträdande plats. Det måste också kosta att släppa ut och slösa med våra resurser. Det driver på teknik ­ utvecklingen mot mer hållbara alternativ. Utan en mer cirkulär och resurseffektiv ekonomi som bryter fossilberoendet kommer vi inte att kunna reducera vår klimat ­ påverkan i den utsträckning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen och det ohållbara användandet av naturresurser. För Centerpartiet är det en självklarhet att svenska teknikutvecklare och entreprenörer har en nyckelroll att spela i detta systemskifte. Miljö- och klimatinnovationer och nya cirkulära affärsmodeller som växer fram inom näringslivet är den riktiga motorn i omställningen, och politiken måste säkerställa att företagen har bästa möjliga förut ­ sättningar att växla upp sitt arbete ytterligare. Vår teknik och våra smarta lösningar kan dessutom bidra till jobb och tillväxt i Sverige, samtidigt som det ger minskade utsläpp i omvärlden när de exporteras. Sverige har en ambitiös miljölagstiftning, men den bygger i flera hänseenden på gamla sanningar och föråldrade strukturer. Regelverken behöver ses över i ljuset av dagens samhällsstrukturer och nya tekniska landvinningar. Det som vi tidigare betraktade som avfall måste ses som en tillgång. Samhällskritiska anläggningar som vattenreningsverk behöver omvandlas till resursverk som i högre grad sluter krets ­ loppen. Som ett av världens mest innovativa länder har Sverige goda möjligheter att ta en global ledarroll i denna omställning. Sverige ska gå före, visa vägen och bli ett miljö- och klimatföredöme för resten av världen. Parallellt med att vi begränsar koldioxidutsläppen, ställer om våra energisystem och ökar samhällets cirkulära materialflöden är det angeläget att vi vårdar och förvaltar de naturliga ekosystemen på ett ansvarsfullt sätt åt kommande generationer. Den biologiska mångfalden – samspelet mellan olika typer av arter och ekosystem – är av fundamental betydelse för människans liv på jorden, våra samhällens välmående och klimatomställ ­ ningen. Skogar, kuster, våtmarker och grundvatten är alla viktiga förutsättningar för livet och en hållbar utveckling. Den globala förlusten av arter och ekosystem är det mest brådskande miljöproblemet i världen idag vid sidan av klimatförändringarna. För att bryta den negativa utvecklingen föreslår Centerpartiet kraftfulla satsningar för att bevara och restaurera den biologiska mångfalden och Sveriges naturliga rikedom. Landets redan skyddade områden, såväl på land som till havs, behöver förvaltas bättre och dess livskraftiga ekosystem måste säkerställas. Känsliga områden som har förorenats genom mänsklig aktivitet ska saneras och återställas, ett långsiktigt arbete som måste intensifieras. Särskilt prioriterat är områden och vattentäkter som har kontaminerats av PFAS. Övergödningen av våra hav måste förebyggas genom kraftfullare insatser både vid utsläppskällan och direkt i haven. Invasiva främmande arter måste bekämpas mer aktivt och med mer inkludering av hela samhället. Centerpartiet vill se en större mångfald av aktörer involverade i arbetet med att förvalta och återställa våra naturliga ekosystem. Den enskilde markägaren som bedriver sin näringsverksamhet inom lantbruket eller längs kusten har en nyckelroll att spela och det behövs fler ekonomiska incitament, mer samverkan och mindre pekpinnar från myndigheterna. Insatser för den biologiska mångfalden behöver koppla in allmänheten och civilsamhället för att skapa en större lokal acceptans och ett engagemang i frågan från yngre generationer. Klimatbonus som gör att alla kan vara med För att alla, oberoende av plånbok, ska ha möjlighet att byta till en klimatvänligare bil föreslås en ny kraftfull klimatbonus, dels för nya billigare elbilar, dels för begagnade el ‑ , hybrid- och gasbilar. Bonusen på 50 000 kronor ska gälla för bilar som kostar mindre än 400 000 kronor och omfatta minst 100 000 bilar per år, med prioritet för boende på landsbygden som är beroende av bilen. Förstärkning och breddning av Industriklivet För att nå klimatmålen krävs omfattande investeringar i grön teknik och klimatsmarta innovationer. Sverige är idag ledande i utvecklingen av morgondagens gröna lösningar som också bidrar till att sänka de globala utsläppen när de exporteras till andra länder. Så tycker vi att det ska förbli. I omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi har industrin en stor roll. Därför vill vi ytterligare stärka Industriklivet och därmed näringslivets möjligheter att bidra till stora utsläppsminskningar i Sverige och inter ­ nationellt. Vi vill införa riktade satsningar mot avancerade återvinningstekniker, insamling och användning av biologisk koldioxid (bio-CCS/U), grön vätgas, fossilfri gödsel samt klimatsmart biodrivmedelsproduktion. Breddat grönt avdrag Det gröna avdraget infördes i januari 2021 på initiativ av Centerpartiet och visar redan på stor framgång. Det gröna avdraget innebär en skattereduktion för arbete och material vid installation av grön teknik. Det gäller idag för installationer som omfattar energi ­ lagring, laddpunkter och solceller. Privatpersoner kan nu enklare vara med och bidra till omställningen genom att investera i teknik som stärker det egna hushållets hållbarhets ­ profil. Centerpartiet vill fortsatt bredda det gröna avdraget för att inkludera en större bredd av grön teknik, för att påskynda omställningen och för att stärka hushållens egna möjligheter att minska sitt elpris. Vi vill därför inkludera investeringar i konvertering från direktverkande el eller gas, energieffektiviseringsåtgärder, vattensnåla produkter, smarta hem-applikationer, solvärme samt konvertering av bilar till gas eller etanol. Stärkt naturvård och insatser för stärkt äganderätt i skogen För Centerpartiet är det viktigt att det finns kapacitet att sköta de stora arealer på land och till havs som redan är skyddade områden. Att förvalta redan skyddade områden och säkerställa att de har livskraftiga ekosystem och en hög artrikedom gör ofta större nytta än att ägna stora resurser till att skydda nya arealer. Det är till exempel viktigt för friluftslivet och besöksnäringen och för att förhindra spridningen av granbarkborren samt invasiva arter. Därför stärker vi anslagen till att vårda och restaurera landets befintliga skyddade områden. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Centerpartiet föreslår ytterligare medel till 1:3 Åtgärder för värdefull natur. Dels i form av 150 miljoner till skötsel av redan skyddade områden 2024, som beräknas öka med 150 miljoner kronor 2025 och 2026. Dels i form av 25 miljoner för hantering av invasiva arter 2024, som beräknas öka med 25 miljoner kronor 2025 och 2026. Centerpartiet föreslår ett instiftande av en klimatbilbonus för nya och begagnade bilar, vilken föreslås kosta 3 800 miljoner kronor 2024 samt 5 000 miljoner kronor 2025 och 5 000 miljoner kronor 2026. För att finansiera den avslås regeringens satsning om 1 300 miljoner kronor på klimatbonus. Under anslag 1:10 föreslås 50 miljoner kronor 2024, 2025 och 2026 för att kompensera för regeringens tillbakadragande av medel till MSB. Under anslag 1:15 föreslås 15 miljoner kronor till ålgräsängar, som beräknas öka med 15 miljoner kronor per år från och med 2025. Vidare föreslås 65 miljoner kronor i anslag till LEVA som beräknas öka med 65 miljoner kronor per år från och med 2025. Centerpartiet föreslår en förstärkning av Industriklivet, 1:18, om 500 miljoner kronor 2024, 500 miljoner kronor 2025 och 500 miljoner kronor 2026. För att finansiera det omprioriteras 400 miljoner kronor årligen under 2024–2026 från 1:16 Klimatinvesteringar. Vidare föreslår Centerpartiet två nya anslag. Vi inför en skrotbåtspremie som föreslås kosta 10 miljoner kronor 2024 och beräknas kosta 10 miljoner kronor 2025 och 2026. Vidare föreslår Centerpartiet att en biopremie införs, i linje med vad som föreslås i SOU 2021:67. Nivån på premien bör anpassas till nu rådande skattenivåer. Av denna anledning föreslås att ett nytt anslag skapas inom utgiftsområdet, 99:1 Biopremie. Anslaget får användas för att betala den aktuella biopremien. Vidare föreslås att anslaget tillförs 37 miljoner kronor år 2024. Av samma anledning beräknas anslaget komma att omfatta 117 miljoner kronor år 2025 och 170 miljoner kronor år 2026. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Rickard Nordin (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3745 av Rickard Nordin m.fl. (C) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om lån i Riksgäldskontoret enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045 (avsnitt 2.9.13). Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om en riskreserv för ytterligare lån i Riksgäldskontoret vid oväntade fördyringar till företag som fått lån enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045 (avsnitt 2.9.13). Riksdagen avslår förslaget om att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 för anslaget 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer ingå ekonomiska åtaganden enligt lagen (2025:587) om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft i form av dubbelriktade differenskontrakt som medför behov av framtida anslag på högst 400 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2035–2085 (avsnitt 2.9.14). Motivering Sverige behöver en långsiktig och ambitiös energipolitik som gör att vi kan öka vår välfärd, som gör att ekonomin kan växa och att vi kan ställa om till ett hållbart samhälle. Energisektorn står för den högsta andelen utsläpp globalt sett. Det betyder att energi- och klimatpolitiken måste gå hand i hand. För att nå både våra energi- och klimatmål krävs en politik som säkrar framtidens robusta och effektiva energisystem samtidigt som den gör oss oberoende av fossila energikällor. Det är inte konstigt att utsläppen skenar och att näringslivets klimatmål skruvas ner. Incitamenten att ställa om har helt satts ur spel. De fossila subventionerna är rekordhöga och låser in Sverige i ett beroende av klimatskadlig energi från icke-demokratiska länder, vilket också ökar sårbarheten. Mer resurser går till den fossila sektorn än till att stötta utbyggnaden av energi som är grön och hållbar. Sverige och Europa måste omedelbart fasa ut fossila subventioner, stoppa importen av rysk energi och i stället rusta upp den inhemska energiproduktionen, öka sammankopplingen och därmed också stärka motståndskraften. Den ryckighet som skapats de senaste åren inom energi ­ politiken är skadlig för många av de långsiktiga projekt och stora investeringsbeslut som behöver tas i närtid. Under mandatperioden har viktiga stöd rullats tillbaka till förmån för en energipolitik som endast har stöd i nuvarande regering. För att minska ryckigheten över tid är det viktigt med en bred energipolitisk överenskommelse som skapar stabila villkor, minskar den politiska risken och därmed stärker investerings ­ viljan. Efterfrågan på el väntas öka kraftigt, inte minst till 2030 och 2035. Många av morgondagens hållbara tekniker har ett stort behov av el. Därför måste vi också planera och rikta insatser mot en ökad efterfrågan i närtid. Sverige behöver ett produktionsmål för år 2030 och 2035. Att bara sätta mål till 2045, när omställningen redan ska vara genomförd, är inte tillräckligt för att få på plats all den elproduktion som behövs för att säkra omställning, konkurrenskraft och tillväxt – också på kortare sikt. Genom att tydliggöra den politiska ambitionen visar vi att vi tar ansvar för att planera för att möta ett ökat elbehov, och kan fokusera på att vidta nödvändiga insatser i form av exempelvis snabbare tillståndsprocesser, ekonomiska styrmedel som ökar acceptansen för land ­ baserad vind, ändringar i regelverk som gör det enklare att bygga storskalig solels ­ produktion eller satsningar på att bygga ut anslutningspunkter till den havsbaserade vinden. Centerpartiet vill kraftigt bygga ut produktionen av fossilfri elproduktion, för vår säkerhet, för sänkta elräkningar, för att växla upp klimatarbetet och för att se till så att Sverige kan fortsätta växa och skapa nya gröna jobb i hela landet. I vissa fall behövs starkt politiskt ledarskap, som för att se till att tillståndsprocesserna skyndas på. I andra fall gör beslutsfattare bäst i att låta marknaden styra mot billigaste och bästa tekniska lösningar. Det är oansvarigt att öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder i subventioner av en enda dyr modell när vi i stället skulle kunna stärka Sveriges energiförsörjning dubbelt så snabbt till en fjärdedel av priset. Det är också därför som Centerpartiet värnar om en teknikneutral politik på riktigt, så länge som de klimatskadliga utsläppen inte ökar. Det är det bästa sättet att få mer fossilfri el och ett robust elsystem som förmår leverera el dygnet runt till hela Sverige utan att tvinga på svenskarna dyrare el. Vi fokuserar på de förmågor som systemet behöver, i den omfattning behoven uppkommer. För omställningen krävs alla fossilfria kraftslag, samtidigt som det är logiskt att fokusera utbyggnaden på de kraftslag som är billigast och går att bygga snabbast. Vind- och solenergi går snabbast att bygga ut och kommer bli viktiga för energiförsörjningen kommande år. Men avslagen i kommunerna ökar och ansökningar samlas hög i på regeringens skrivbord. Inte en krona har betalats ut av de utlovade lokala ersättningarna för vind som lades fram i förra budgeten och inga förslag för stöd till närboende har presenterats. Modellen som regeringen valt tvingar dessutom kommunerna att ansöka om stöd i stället för att det är en direkt överföring till kommunens budget. Det gör att det blir svårare att beräkna intäkterna långsiktigt. Centerpartiet anser att intäkterna från fastighetsskatten ska tillfalla kommunens budget utan administrativa mellansteg. Dessutom höjer regeringen fastighetsskatten för vindkraftverk utan att detta tillfaller kommunerna, utan går rakt ner i statskassan. Detta står vi inte bakom. När det kommer till den havsbaserade vinden behöver vi skyndsamt återinrätta stödet för anslutningsavgifterna och införa ett nytt ansökningsförfarande. Regeringen var snabba att plocka bort stödet, och konsekvensen blev att projekt efter projekt la ner sina satsningar. Därtill har regeringen stoppat 13 havsbaserade vindkraftsparker som skulle kunna ge 140 TWh i årlig produktion, lika mycket som Sverige använder i dag. Den havsbaserade vinden skulle ge ett viktigt effekttillskott, inte minst till södra Sverige, som länge lidit av effektbrist. De stora överskott som Svenska kraftnät genererat från flaskhalsintäkterna ska bekosta utbyggnaden. På sikt är det samhällsekonomiskt effektivt, och staten har tidigare varit med och bekostat anslutningsavgifterna till stora centrala energiproducenter. Dessa villkor tycker vi borde gälla för samtliga fossilfria kraftslag. Vattenkraften står för nästan hälften av Sveriges elproduktion, och är vår största elkälla. Den är både planerbar och reglerbar, vilket gör det möjligt för oss att inkludera stora mängder sol- och vindkraft. Redan till 2035 kan vi genomföra en effektökning som motsvarar mer än en hel kärnkraftsreaktor, till en fjärdedel av priset jämfört med regeringens kärnkraftssatsningar. Åtgärderna som föreslås i en rapport kan börja ge effekt redan om tre till fem år och ge en effektökning till 2035. Potentialen är 4 000 MW, vilket motsvarar 370 000 hushåll eller ungefär fyra kärnkraftsreaktorer. Kraftvärmen står i dag för omkring nio procent av Sveriges totala elproduktion. Energimyndigheten har tagit fram en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi samt en potentialrapport som visar att det finns en lönsam utbyggnadspotential på ungefär 800 MW och att ytterligare 1 000 MW sannolikt skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt, vilket motsvarar närmare två kärnkraftsreaktorer till en kostnad om bara 3–4 miljarder kronor. Rapporten visar också att det finns stora systemnyttor och ekonomiska vinster i storleksordningen 100–130 miljarder kronor i att bibehålla kraftvärmen och på 85–115 miljarder kronor i att bibehålla fjärrvärmen fram till 2050. Regeringens återkommande höjningar av elskatten har förvärrat problemet eftersom bolagen drabbas av en hög beskattning trots låga elpriser, vilket omöjliggör ett nyttjande av värmepumpar i de situationer då vi har överskott på el för att sedan lagra värmen. Att regeringen återställer elskatten till tidigare nivå är ett bra första steg, men vi behöver sänka skatten mer. Dessutom vill vi se en särskild skattesänkning till kraftvärmen, så att det blir mer lönsamt att öka effekten. Solparkerna byggs i dag utan subventioner, rekordsnabbt och i delar av landet som desperat behöver mer elproduktion. Solkraften kan snabbt pressa elpriserna som drabbar både företag och hushåll. En ökad svensk elproduktion, inte minst i södra Sverige, minskar dessutom Europas beroende av rysk olja och gas om vi kan fortsätta exportera el till kontinenten. I dag kan ägare av solceller för mikroproduktion få skattereduktion för såld solel på 60 öre per kWh. Regeringen vill ta bort denna möjlighet från 2026, vilket Centerpartiet motsätter sig. Om skattereduktionen försvinner minskar lönsam ­ heten för solceller drastiskt och minskar utbyggnadstakten i ett läge där mer decentraliserad kraft behövs. Kärnkraften har en viktig roll i dagens energisystem och kan komma att ha det under lång tid framöver. För oss är det helt grundläggande att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Den som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor är fri att göra det. Kärnkraftsaktörer ska alltid själva bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring. Det är också viktigt att eventuell ny kärnkraft hittar lösningar för att ta hand om sitt avfall. Sådana lösningar saknas i dagsläget. Baserat på priserna i elområde 3 under de senaste fem åren torde effekthöjningar och livstidsförlängningar i befintlig kärnkraft vara lönsamma så länge de inte konkurreras ut av subventioner till ny kärnkraft. Utöver dessa produktionsökningar vill Centerpartiet se riktade satsningar på de tekniker som stärker energisystemet, som exempelvis batterier, vätgas, överförings ­ kapacitet, lagring och digitalisering. Det är tekniker som bidrar till ökad effektivitet och som möjliggör en mer flexibel användning, smarta elnät, energilagring och balansering. Slutligen måste vi inte möta ett ökat elbehov med endast ökad elproduktion. Det finns viktiga åtgärder att genomföra redan idag som kan spara på energi, ge snabba kostnadsminskningar och minska kostnaderna för hela systemet. Energimyndigheten har räknat att den lönsamma potentialen för energieffektivisering uppgår till 20–25 TWh till 2030. Det är ungefär var femte kWh vi i dag använder. Vid energieffektivisering blir utbyggnadsbehovet av såväl elproduktion som elnät billigare, resursanvändningen minskar och belastningen på miljön blir mindre. Om vi ska klara klimatkrisen och öka elproduktionen måste fokus ligga på lösningar. Med ett handlingskraftigt klimatledarskap kan vi möta hushållens och industrins behov, och säkerställa att Sverige förblir en nettoexportör av el. För att klimatomställningen ska kunna fortsätta i Europa och för att beroendet av Ryssland ska kunna minska måste Sverige fortsätta att bidra med grön el till kontinenten. Sveriges viktigaste roll för att undvika en global klimatkris är att lysa som ett föredöme och visa för världens stora länder att det går att få klimatomställningen gjord, med nya jobb och med tillväxt, så att omvärlden inspireras till att agera nu. Reformer för en hållbar energipolitik Det är centralt att Sverige kan föra en politik som leder till att vi kan nå våra energi- och klimatmål. Behovet av att minska utsläppen och ställa om samhället ställer krav på reformer som säkrar framtidens robusta och effektiva energisystem samtidigt som vi gör oss oberoende av fossila energikällor. Skattenedsättning för försäljning av mikroproduktion av solel Skattereduktionen för såld solel är ett avgörande incitament för att privatpersoner, lantbrukare och småföretag ska investera i solceller och bidra till Sveriges elproduktion. Centerpartiet vill därför behålla skattereduktionen på 60 öre per kilowattimme (kWh) för den överskottsel som småskaliga producenter (mikroproducenter) matar ut och säljer på elnätet. Stödet behövs för att upprätthålla en hög utbyggnadstakt och göra det ekonomiskt möjligt för fler att installera solceller. En utbredd mikroproduktion minskar belastningen på de stora transmissionsnäten och bidrar till ett mer robust och decentraliserat energisystem. Upphandling av biodrivmedel Centerpartiet vill genomföra Bioekonomiutredningens förslag som syftar till att upphandla biodrivmedel för att stimulera produktion och för att sänka priserna vid pump, samtidigt som klimatutsläppen minskar. Detta bidrar också till stärkt försörj ­ ningstrygghet och beredskap, framför allt för flytande förnybara drivmedel. Vi vill upphandla motsvarande 20 TWh biodrivmedel, som också säkerställer omställningen av fordonsflottan för att nå klimatmålet till år 2030. Teknikneutral satsning på anslutningspunkter Centerpartiet vill att staten ska bekosta anslutningspunkter till större energianlägg ­ ningar. Det är en avgörande åtgärd för att snabbt kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen och möta Sveriges ökande elbehov. Vi vill se ett större statligt ansvar för grundläggande infrastruktur, precis som motorvägar och järnvägar. Elnätet ska i högre grad ses som en statlig angelägenhet och all storskalig, fossilfri elproduktion som vill ansluta till stamnätet ska få göra det, och staten ska stå för kostnaden. Vindkraftsersättningar ska tillfalla kommunens budget direkt Införandet av ett system med lokal ersättning för vindkraft är en viktig åtgärd för att öka den lokala acceptansen för vindkraftsetableringar och därmed möjliggöra en snabbare utbyggnad av den landbaserade vindkraften. Vi vill också införa ersättning till när ­ boende som påverkas av en vindkraftsetablering. Ersättningen ska vara kopplad till vindkraftverkens elproduktion, vilket innebär att när det blåser mer och verken producerar mer el, ökar också ersättningen till de närboende. Intäkter från fastighets ­ skatten ska gå direkt till kommunen för att ge en tydlig och förutsägbar ekonomisk fördel. För att ytterligare stärka den lokala förankringen vill Centerpartiet utreda fler rättigheter för närboende såsom möjligheten att ge närboende en lagstadgad rätt att bli delägare i vindkraftsparken samt utreda om de som bor allra närmast ska ha rätt att få sin fastighet inlöst av vindkraftsbolaget om de så önskar. Industriklivet för framtiden För att ytterligare kunna skala upp den gröna industriomställningen behöver Industri ­ klivet reformeras och få ytterligare medel. Klivet ska inte bara stötta forskningsprojekt och traditionell industris klimatomställning utan även kunna finansiera det nya närings ­ livet, gröna industriprojekt i alla stadier och gärna i flera skeden under tiden som företaget skalar upp sin verksamhet. Industriklivet har varit framgångsrikt och för varje statlig krona som investerats har näringslivet finansierat med ytterligare tio kronor. Regeringen har minskat anslaget med mer än hälften 2026, medan Centerpartiet dubblar anslaget för nästa år och dubblerar bemyndigandet från 3,85 mdr 2027–2033 till 7,5 miljarder för samma period. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 602 028 −17 900 1:2 Insatser för energieffektivisering 327 000 −327 000 1:3 Energiforskning 1 527 723 ±0 1:4 Energimarknadsinspektionen 234 451 −1 100 1:5 Energiplanering 1 195 000 −420 000 1:6 Avgifter till internationella organisationer 33 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 89 285 −400 1:8 Laddinfrastruktur 605 000 ±0 1:9 Biogasstöd 1 035 000 ±0 1:10 Energiberedskap 398 000 ±0 1:11 Elberedskap 705 000 ±0 1:12 Energistöd 1 137 000 ±0 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer 50 000 −50 000 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer 1 000 −1 000 99:1 Teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion ±0 900 000 99:2 Inhemsk biodrivmedelsproduktion för fossilfrihet ±0 500 000 Summa 7 939 815 582 600 Centerpartiet avvisar den tidigare ökningen av förvaltningsanslag, vilket minskar anslagen under 1:1 med 20 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill se snabbare tillståndsprocesser och avsätter 5 miljoner årligen under 2026–2028 för detta under 1:1 Energimyndigheten. Regeringen satsar på energieffektivisering i småhus, vilken Centerpartiet avvisar till förmån för ett grönt avdrag som ger verkliga effekter på energieffektiviseringen. Det minskar anslagen under 1:2 med 327 miljoner kr 2026 och 323 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill att vindkraftsskatten ska tillfalla kommunerna, fullt ut och permanent, vilket innebär minskade skatteintäkter för staten och i andra änden minskar anslagen något under 1:5 med 370 miljoner kr 2026 och 400 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar regeringens insatser och samord ­ ningsinsatser för ny kärnkraft vilket minskar anslagen under 1:5 med 50 miljoner kr 2026, 55 miljoner kr 2027 och 45 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar regeringens subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer vilket minskar anslagen under 1:13 med 50 miljoner kr årligen 2026–2027 och 150 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar också ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer vilket minskar anslagen under 1:14 med 1 miljon kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion vilket ökar anslagen under den nya posten 99:1 med 900 miljoner kr 2026, 1,6 miljarder kr 2027 och 1,9 miljarder kr 2028. Centerpartiet satsar på inhemsk biodrivmedels ­ produktion för fossilfrihet genom en strategisk reserv och ett genomförande av förslag i Bioekonomiutredningen vilket ökar anslagen under den nya posten 99:2 med 500 miljoner kr 2026, 750 miljoner kr 2027 och 1,25 miljarder kr 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Rickard Nordin (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Anders Ådahl (C)