Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.576 · ämneslikhet 0.984. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.952A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver tillsättas en utredning för att belysa omfattningen av elever som inte har gymnasiebehörighet i kärnämnena när de slutar grundskolan och om dessa har godkänts tidigare läsår och flyttats upp till nya årskurser trots bristande kunskaper och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver tillsättas en utredning för att belysa omfattningen av elever som inte har gymnasiebehörighet i kärnämnena när de slutar grundskolan, om dessa har godkänts tidigare läsår och flyttats upp till nya årskurser, trots bristande kunskaper, och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A2 och B2 · textlikhet 0.743A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever måste uppnå varje
årskurs mål
i minst två av tre kärnämnen för att flyttas upp till nästa årskurs och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever måste uppnå respektive årkurs mål i minst två av tre kärnämnen för att flyttas upp till nästa årskurs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 425 ord · B 401 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:167
av Mona Olin (SD)
Godkända betyg i kärnämnena
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver tillsättas en utredning för att belysa omfattningen av elever som inte har gymnasiebehörighet i kärnämnena när de slutar grundskolan och om dessa har godkänts tidigare läsår och flyttats upp till nya årskurser trots bristande kunskaper och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever måste uppnå varje
årskurs mål
i minst två av tre kärnämnen för att flyttas upp till nästa årskurs och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Andelen elever som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasieutbildning ökar sedan många år tillbaka.
Alltför ofta skrivs det om att elever går ut grundskolan utan att kunna varken läsa eller skriva ordentligt.
Att få möjlighet och kunna söka in till och påbörja sin gymnasieutbildning är
ett vik
tigt steg till vuxenlivet och framtida studier och arbetsliv. Gymnasieutbildningen är en valbar utbildning och innebär att eleven för första gången i sitt liv faktiskt får fatta ett beslut om vilken inriktning som önskas i studier och program för det framtida livet.
Att gå ut grundskolan och sakna behörighet
för att komma vidare till gymnasiet inne
bär
att känslan av att tillhöra en
grupp
, samhörigheten mellan sig själv och vännerna
,
försvinner. Detta är ett stort problem som många drabbas av.
Vem är det då som drabbas? Är det elever som inte orkat hela vägen fram?
Är det e
lever som
under det
sista läsåret helt enkelt blivit skoltrötta och slutat ta emot under
visningen
?
Det ska inte vara möjligt att
problemet
har funnits
längre tillbaka
. Det ska inte vara möjligt att lämna mellanstadi
et
eller lågstadi
et
bakom sig om
man inte
kan
läsa
eller
skriva
. Det är ett svek mot varje enskild elev
om
de får gå vidare till nästa årskurs om inte kunskapsmålen uppnåtts. Ju längre man väntar
,
desto större blir kunskapsgapet
till klasskamrater
na
och läroplan
en
och det blir ännu svårare att hämta in de förlorade kunskaperna.
Det måste finnas tydliga avstämningspunkter under läsåret, som bekräftar att målen som man måste ha nått för att gå vidare till nästa årskurs har uppnåtts.
Det är bättre för både elever
och
föräldrar och ur
ett
samhällsperspektiv att elev
er
går om ett år i en lägre årskurs än att
de
behöv
er
gå
ett
förberedelsegymnasium eller hoppa av en gymnasieut
bildning för att
de
inte klarar av den.
Mona Olin (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1550
av Mona Olin (SD)
Godkända betyg i kärnämnena
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver tillsättas en utredning för att belysa omfattningen av elever som inte har gymnasiebehörighet i kärnämnena när de slutar grundskolan, om dessa har godkänts tidigare läsår och flyttats upp till nya årskurser, trots bristande kunskaper, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elever måste uppnå respektive årkurs mål i minst två av tre kärnämnen för att flyttas upp till nästa årskurs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Andelen elever som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasieutbildning ökar sedan många år tillbaka. Alltför ofta skrivs det om att elever går ut grundskolan utan att kunna vare sig läsa eller skriva ordentligt.
Att få möjlighet och kunna söka in till och påbörja sin gymnasieutbildning är ett viktigt steg till vuxenlivet och framtida studier och arbetsliv. Gymnasieutbildningen är en valbar utbildning och innebär att eleven för första gången i sitt liv faktiskt får fatta ett beslut om vilken inriktning som önskas i studier och program för det framtida livet.
Att gå ut grundskolan och sakna behörighet för att komma vidare till gymnasiet innebär att känslan av att tillhöra en grupp, samhörigheten mellan en själv och vännerna försvinner. Detta är ett stort problem som många drabbas av.
Vem är det då som drabbas? Är det elever som inte orkat hela vägen fram? Är det elever som i sista läsåret helt enkelt blivit skoltrötta och slutat ta emot undervisningen? Det ska inte vara möjligt att problemet har funnits längre tillbaka. Det ska inte vara möjligt att lämna mellanstadium eller lågstadium bakom sig om man inte kan läsa eller skriva. Det är ett svek mot varje enskild elev att denne får gå vidare till nästa årskurs om inte kunskapsmålen uppnåtts. Ju längre man väntar, desto större blir kunskapsgapet till klasskamrater och läroplan och det blir ännu svårare att hämta in de förlorade kunskaperna.
Det måste finnas tydliga avstämningspunkter under läsåret, som bekräftar att målen, som man måste ha nått för att gå vidare till nästa årskurs, har uppnåtts. Det är bättre för både elever, föräldrar och ur samhällsperspektivet att en elev går om ett år i en lägre årskurs än att behöva gå förberedelsegymnasium eller hoppa av en gymnasieutbildning för att man inte klarar av den.
Mona Olin (SD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag