Jämförelse 1562338d2b6ae0680f9d0e89
Underlagets kontrollsumma: 161412eb7e2a9d30fcd80ee772edf0d4a09ea44469a268eead3bea3ba8fa52ca

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA02615: Modernisering av det finanspolitiska ramverket ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02615

Motion till riksdagen
2022/23:615
av Markus Kallifatides (S)
Modernisering av det finanspolitiska ramverket
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidigarelägga översynen av det finanspolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för översynen av det finanspolitiska ramverket övergå från överskottsmål till balansmål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna för lånefinansiering av vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige går en orolig ekonomisk tid till mötes med höga energipriser, hög inflation och
räntehöjningar. Samtidigt har Sverige en varaktigt hög arbetslöshet kombinerat med en klimatomställning som kräver kraftfulla investeringar. Utöver detta har välfärden sedan tidigare stora finansieringsbehov och riksdagen har beslutat om en permanent anslags
­
höjning till försvaret. Detta ställer frågan om den ekonomiska politikens ramar det kommande decenniet på sin spets.
Åtstramningspolitik, där staten går fram med kraftiga nedskärningar, skulle hota att ytterligare förstärka den lågkonjunktur som befaras komma. Tidigare perioder av åtstramningspolitik i Sverige och Europa vittnar om förödande konsekvenser för låg- och medelinkomsttagare och välfärden.
Erfarenheter från Storbritannien har visat på att en expansiv ekonomisk politik byggd på ofinansierade skattesänkningar kan få stora negativa konsekvenser, med högre inflation och räntor samt ett betydande förtroendetapp från finansiella marknader (IMF 2022a).
Runtom i Europa finns det dock andra exempel på hur den ekonomiska politiken kan anpassas efter den nya verkligheten. Fler och fler länder, däribland Tyskland och Nederländerna, gör nu, jämte riktade köpkraftsförstärkningar för ekonomiskt utsatta hushåll, lånefinansierade satsningar riktade mot långsiktigt tillväxtskapande och inflationsdämpande åtgärder, såsom inom transportinfrastruktur, energieffektivisering eller omställning av energisystem (Bundesfinanzministerium, 2022, Government of the Netherlands, 2022). Det är också i linje med rekommendationer från bl.a. IMF som beskriver hur för Tyskland ”a green public investment push is urgently needed to crowd in private investment in clean technologies like renewable power” (IMF 2022b).
En investeringsdriven politik kan också bidra till att hantera effekten av pågående räntehöjningar. I dagsläget ökar räntehöjningarna kostnaderna för alla investeringar, även de som långsiktigt bidrar till att öka ekonomisk motståndskraft, till exempel i energieffektivisering, energiomställning och transportinfrastruktur. En investerings
­
driven finanspolitik kan därför dämpa räntehöjningarnas långsiktigt negativa effekt på konkurrenskraft och klimatomställning.
Dessa möjligheter bör det bli möjligt att ta vara på även i Sverige.
Sverige har behov av en långsiktigt högre investeringstakt. I absolut närtid finns det goda skäl att undersöka hur strategisk lånefinansiering av investeringar som bidrar till långsiktig tillväxt och lägre inflationstryck kan kombineras med skattefinansierade
satsningar på välfärden för att komplettera Riksbankens insatser för att få ned inflationen.
Som vi sett i våra europeiska grannländer är denna typ av investeringar insatser som inte ruckar på finansmarknadernas förtroende för den statsfinansiella stabiliteten på det sätt som skett i Storbritannien (Reuters 2022).
Möjligheten att föra en modern investeringsdriven politik i Sverige på både kort och lång sikt hämmas dock av dagens utformning av det finanspolitiska ramverket. För att förtroendet för de offentliga finanserna ska kunna upprätthållas krävs rätt finanspolitiska verktyg, som svarar upp mot de ekonomiska utmaningar som samhället står inför. Om finanspolitiken inte klarar av att möta behoven hotar istället ett urholkat förtroende för såväl den politiska som den ekonomiska utvecklingen. Därför bör översynen av det finanspolitiska ramverket tidigareläggas.
Översynen bör syfta till en övergång från överskottsmål till balansmål för statsbud
­
geten. Vi bör också öppna upp för lånefinansiering av vissa strategiska infrastruktur
­
projekt med stor klimatnytta.
Det finns också flera andra delar av ramverket som är i behov av en översyn: Hur de olika delarna i ramverket hänger ihop, såsom samspelet mellan skuldankaret och överskottsmålet, men också hur ramverket förhåller sig till den bredare utvecklingen i samhället och i ekonomin i stort.
Ska vi ha chans att uppnå målet om full sysselsättning, ta oss an klimatkrisen och samtidigt långsiktigt bidra till förutsägbara prisökningar krävs ett moderniserat finans
­
politiskt ramverk.
Referenser
IMF (2022a). https://www.imf.org/en/Countries/GBR#:~:text=IMF%20Statement%20on%20the%20UK,are%20engaged%20with%20the%20authorities.
Bundesfinazministerium (2022). https://www.bundesfinanzministerium.de/Content/EN/Standardartikel/Press_Room/Publications/Brochures/german-draft-budgetary-plan-2023.pdf?__blob=publicationFile&v=2.
Government of the Netherlands (2022). https://www.government.nl/latest/news/2022/09/20/2023-central-government-budget-focuses-on-purchasing-power-and-major-future-challenges.
IMF (2022b). https://www.imf.org/en/News/Articles/2022/07/21/cf-germany-faces-weaker-growth-amid-energy-concerns.
Reuters (2022). https://www.reuters.com/markets/europe/tale-two-borrowers-investors-punish-britain-spare-germany-2022-09-30/.
Markus Kallifatides (S)

=== HD02617: Finanspolitiskt ramverk för klimatomställningen ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd02617

Motion till riksdagen
2025/26:617
av Markus Kallifatides (S)
Finanspolitiskt ramverk för klimatomställningen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att det finanspolitiska ramverket medger lånefinansiering av vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige har alltjämt ett av världens mest restriktiva ramverk för den ekonomiska politiken, enligt vilket ett balansmål över konjunkturcykeln gäller för hela den offentliga sektorns finanser från och med 2027. Under den senaste tiden har ett flertal beslut tagits om att finansiera utgifter ”utanför” ramverket. I maj 2024 meddelade regeringen att de ensidigt, utan blocköverskridande samtal, undantog Ukrainastödet från ramverket. I somras kom dessutom riksdagens samtliga partier överens om att möjlig
­
göra en lånefinansiering av nya totalförsvarssatsningar under perioden 2036–2034 för att möta fattade beslut om snabb och kraftig upprustning av såväl militär som civil beredskap. Även denna med finansiering utanför ramverket.
Nuvarande finanspolitik har alltså alltjämt som mål att den offentliga sektorn ska nå ett vare sig positivt eller negativt strukturellt finansiellt sparande – i stället för att syfta till att uppnå full sysselsättning och jämn ekonomisk fördelning eller att ge tillräckligt utrymme att hantera akuta eller kommande samhällsproblem, såsom klimatomställning, bostadsbrist, migrationsströmmar eller pandemier.
En rimligare och mer ekonomiskt ansvarsfull ordning vore istället att inom ramverket skapa utrymme för nödvändiga investeringar för att möta dagens och framtidens samhällsutmaningar med lånefinansiering samtidigt som det offentligas driftskostnader för bland annat pensioner och välfärdsåtaganden även framgent finansieras fullt ut med skatter över konjunktursvängningarna. Det skulle skapa bättre förutsättningar att långsiktigt hantera både akuta och kommande samhällsproblem.
Våra grannländer har insett detta. I Danmark tillåts strukturella underskott om en procent av BNP. I Tyskland har man brutit ut och skapat en klimatomställningsfond samt tillåter strukturella underskott i både federala staten och delstaterna. Även flera andra länder i Västeuropa har gjort upp med den tidigare åtstramningspolitiken och hittar sätt att förena ett stort investeringsbehov med behovet av att skapa långsiktiga spelregler för finanspolitiken.
Sverige behöver ett nytt moderniserat finanspolitiskt ramverk som gör det möjligt att över tid lånefinansiera investeringar med till exempel stor klimatnytta eller avgörande värde för Sveriges civila och militära beredskap. Det är rimligt att detta ramverk gör skillnad på investeringar och driftskostnader. Det skulle göra det möjligt att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt öka investeringstakten, med upprustning och nybyggnation av bland annat tåglinjer för gods- och persontransport och andra viktiga regionala infrastruktursatsningar som kräver statligt deltagande. Det skulle också möjliggöra för Sverige att behålla frontpositionen i den gröna industriella omställning som nu pågår, se till att rätt förutsättningar finns för en stor utbyggnad av elproduktionen och ge fler kommuner i Sverige förutsättningar att blomstra. Det handlar både om att lämna efter oss ett bättre samhälle och en starkare ekonomi till våra barn och om att säkra att planeten fortfarande är beboelig för framtida generationer.
Markus Kallifatides (S)