Jämför sakliga förslag
A · Bistånd riktat till förföljda kristna och utsatta minoriteter
2024/25 · HC021213 · Yusuf Aydin (KD)
Original hos RiksdagenB · Stöd till återuppbyggnad av Irak och Syrien
2025/26 · HD022010 · Yusuf Aydin (KD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.011 · ämneslikhet 0.762. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öronmärka en del av biståndet till förföljda kristna och andra utsatta minoriteter och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det öronmärkta biståndet för förföljda kristna och andra utsatta minoriteter ska kanaliseras via kyrkor och andra lokala ideella organisationer i Mellanöstern och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, genom FN och EU, ska verka för återuppbyggandet av kristna områden i Irak och Syrien samt andra etnoreligiösa minoriteters områden i dessa länder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 652 ord · B 437 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1213
av Yusuf Aydin (KD)
Bistånd riktat till förföljda kristna och utsatta minoriteter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öronmärka en del av biståndet till förföljda kristna och andra utsatta minoriteter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det öronmärkta biståndet för förföljda kristna och andra utsatta minoriteter ska kanaliseras via kyrkor och andra lokala ideella organisationer i Mellanöstern och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den kristna närvaron i Mellanöstern, främst i Syrien och Irak, har under de senaste 20
åren minskat med närmare 80
% till följd av krig och förtryck. Det finns dock fortfarande
en kristen minoritet kvar i Mellanöstern, men denna grupp lever under svåra omständig
heter. Detta omfattar både de som lever som internflyktingar och de som bor kvar i sina egna områden. Omvärldens stöd är härvid avgörande för att dessa människor ska kunna överleva i sina ursprungsområden.
År 2003, före USA:s invasion av Irak, fanns omkring 1,5 miljoner kristna invånare i landet av olika slag. Syrianer, kaldéer, assyrier, armenier och så vidare. Efter diktatorn Saddam Husseins fall hamnade landet i ett politiskt kaos där ett flertal väpnade grupper
ingar inledde konflikter som drabbade många av minoriteterna i landet, däribland kristna.
År 2014 tog terrorgruppen Islamiska staten (IS) kontroll över stora delar av Irak. De
kristna områdena i Nineveprovinsen liksom yazidiernas område Sinjar, blev hårt drabbade av islamistisk terror. Med våld uppskattas det att över 200
000 kristna invånare fördrevs från staden Mosul och Nineveprovinsen på bara några dagar.
Detta folkmord är ett konstaterat faktum som EU-parlamentet och många nationella parlament har erkänt. I dag finns bara omkring 250
000 kristna invånare kvar i Irak, och de flesta är flyktingar i den kurdiska regionen och vill återvända till sina områden. Detta gäller även de tusentals kristna irakiska flyktingar som finns i Turkiet, Libanon och Jordanien.
Inbördeskriget i Syrien har pågått sedan 2011. Hundratusentals människor har blivit
dödade, och miljontals människor är allt vidare på flykt såväl i Syrien som i angränsande
länder. En del av dessa människor har lyckats fly till Europa och Sverige, men de allra flesta är kvar i den krigsdrabbade regionen. Situationen i Syrien har utvecklats till en av världens svåraste humanitära kriser. Bristen på humanitär hjälp är stor och behoven omfattande i landet, liksom i Irak. Jordbävningen i februari 2023, som drabbade Turkiet och Syrien, har ytterligare försvårat den mycket ansträngda humanitära situationen. Därtill kommer det internationella humanitära stöd som skickas via etablerade organisa
tioner i Irak och Syrien inte de kristna folkgrupperna till del.
Sverige är en stor och generös biståndsgivare när det gäller såväl humanitärt stöd som utvecklingsbistånd. Biståndet går via olika FN-organisationer, bilateralt samt genom civilsamhället. Trots detta når inte hjälpen alltid fram till de mest utsatta. För att kunna ändra på den situationen är det viktigt att se över nya kanaler så att biståndet når fram till fler.
Ett exempel är via de etablerade kyrkor och lokala organisationer som finns på plats i regionen och som redan har fungerande hjälpinsatser. Dessa har ofta bäst förutsättningar
att agera på plats, identifiera behoven och tillhandahålla effektiv hjälp till förföljda kristna. USA:s biståndsmyndighet (Usaid) och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har tidigare beslutat att öka biståndet till religiösa och etniska minoriteter i Irak för att hjälpa dem att återvända till sina hem. En del resurser öronmärks därvid till trosbaserade och andra hjälporganisationer för att möta behoven hos utsatta etnoreligiösa minoriteter i Nineveprovinsen.
Även Sverige bör öronmärka och kanalisera en mindre del av det svenska biståndet till förföljda kristna och andra utsatta minoriteter via kyrkor och andra lokala ideella organisationer i Mellanöstern. Detta bör även ske i andra delar av världen där kristna förföljs och befinner sig i utsatta situationer. Genom att öronmärka biståndet för förföljda kristna kan Sverige säkerställa att hjälpen når fram till dem som verkligen behöver det.
Yusuf Aydin (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2010
av Yusuf Aydin (KD)
Stöd till återuppbyggnad av Irak och Syrien
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, genom FN och EU, ska verka för återuppbyggandet av kristna områden i Irak och Syrien samt andra etnoreligiösa minoriteters områden i dessa länder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Under 2014 tvingades ursprungsbefolkningar, de kristna folkgrupperna syrianer, kaldéer och assyrier, med våld bort från sina områden på Nineveslätten i Irak och norra Syrien av den islamistiska terrorgruppen IS. Kristna invånare i dessa områden tvingades alltså på flykt och de flesta är fortfarande internflyktingar eller återfinns i närliggande länder. Samtidigt finns det en vilja att återvända till sina områden.
Dessa människor ställdes inför ultimatum av Islamiska staten att antingen konvertera till islam, betala en religiös skatt eller att bli dödade. Hundratusentals kristna valde att
lämna sin egendom och fly till den kurdiska regionen i norra Irak, till andra delar av Syrien
samt till Libanon och Turkiet. Övergreppen på kristna invånare och yazidier är erkända
som folkmord av EU-parlamentet, kongressen i USA och flera andra nationella parlament.
Därtill har EU i ett resolutionsbeslut kommit fram till att de kristna folkgrupperna i Irak behöver en fredad zon på Nineveslätten om de ska kunna återvända i trygghet till sina hemtrakter och rädda kristenhetens fortsatta existens i Irak.
Det krävs nu återuppbyggnad av förstörda hus, vägar, sjukhus, skolor och annan infra
struktur för att möjliggöra återvändande av flyktingar. Det krävs också att man säkerställer
tryggheten i området. FN och EU bör därför avsätta riktade medel för dessa områden för att möjliggöra återvändandet av kristna och andra minoriteter på flykt. Inte minst bör Sverige driva på för att FN:s utvecklingsfond och EU aktiverar flera utvecklingsprojekt för detta ändamål.
De kristna invånarna som flytt har hopp om att flytta tillbaka och återigen bo i sina ursprungsområden. De ber nu omvärlden om stöd för att återuppbygga skolor, sjukhus, vårdcentraler, bostäder, infrastruktur samt de religiösa och kulturhistoriska byggnader som har förstörts. En återuppbyggnad kommer att bringa hopp hos de drabbade om ett
nytt liv och påskynda återvändandet samt bidra till att den kristna närvaron i Mellanöstern
kan fortsätta.
Det krävs en internationellt samordnad investering för att kristna och andra
etno
religiösa minoriteter ska kunna överleva och ha en framtid i Irak och Syrien. Det finns hundratusentals kristna och andra minoriteter som antingen är internflyktingar eller på
flykt i Turkiet, Libanon och Jordanien som skulle kunna återvända hem. Därför bör
Sverige verka för att FN och EU ska rikta olika utvecklingsinsatser för en återuppbyggnad
av dessa områden i Irak och Syrien.
Yusuf Aydin (KD)