Jämförelse 14bc37bb78a8f681c8a9dff2 Underlagets kontrollsumma: d8619a05bf6357bc6e39bf46b8951794ed224d6a5835f104ce3c6168314d648d Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022056: Utgiftsområde 8 Migration === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022056 Motion till riksdagen 2022/23:2056 av Anders Ygeman m.fl. (S) Utgiftsområde 8 Migration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta det påbörjade arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla EBO och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna bosättningslagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med återvändande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa regeringens föreslagna utgiftsökning på 20 miljoner kronor för att öka återvändande och återvandring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begreppet bristande vandel i lagstiftning som rör migration och tillkännager detta för regeringen. En stram och långsiktigt hållbar migration Den socialdemokratiskt ledda regeringen ärvde 2014 en liberal migrationslagstiftning som gjorde att Sverige tog emot fler människor på flykt under 2015 och 2016 än vad vår kapacitet och möjlighet till integration klarade av. Därför lade den S-ledda regeringen om migrationspolitiken till att bli en av de stramaste i EU. Med ny migrationslagstiftning på plats där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel och en bosättningslag som fördelar det svenska mottagandet jämnare över hela landet har ett paradigmskifte skett och Sverige har nu en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning, som upprätthåller asylrätten och främjar integration. 2021 var antalet asylsökande det lägsta på tjugo år och Sveriges andel av det totala antalet asylsökande till EU har minskat från 12 procent, till 3 procent under de senaste fem åren. För att uppnå målet om en långsiktigt hållbar migration till Sverige, ett värdigt mottagande och en bra integration krävs ett kontrollerat mottagande av asylsökande och personer med tillfälligt skydd . Fortsätt arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen Moderaterna införde 2008 världens mest marknadsbaserade lagar för arbetskraftsinvandringen. Det har gynnat oseriösa företag, blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk och bidragit till att personer som fått skydd i Sverige inte har kommit i arbete. Regeringen har under mandatperioden därför stramat upp regelverket genom krav på bindande anställningsavtal för att beviljas ett arbetstillstånd krav på företagen att anmäla till ansvarig myndighet om man försämrar avtalsvillkoren skärpta kontroller av arbetstillstånd fördubblade straffavgifter för företag som fuskar med arbetstillstånden och utökade möjligheter för polisen att genomföra arbetsplatsinspektioner försörjningskrav vid anhöriginvandring beslutat om proposition för höjt lönegolv vid arbetskraftsinvandring. Det påbörjade reformarbetet på detta område behöver nu fortsätta med fler åtgärder: Arbetsmarknadsprövning Det stora reformarbete som nu måste göras inom migrationsområdet är att städa upp efter Moderaternas avreglering av arbetskraftsinvandringen 2008. Avregleringarna har lett till att nästan en kvarts miljon arbetstillstånd beviljats, varav lejonparten varit till yrken utan krav på högre utbildning eller där det råder brist på arbetskraft. Vi socialdemokrater har infört krav på bindande anställningsavtal, skärpt kontrollerna och fördubblat sanktionsavgifterna för arbetsgivare som anställer utländsk arbetskraft utan arbetstillstånd. Men mer behöver göras. Vi behöver skärpa och förbättra regelverket för arbetskraftsinvandring genom att skyndsamt införa ett lönegolv, etablera en arbetsmarknadsprövning och skärpa sank ­ tioner mot arbetsgivare som bryter mot regelverken. Syftet är att komma till rätta med missbruket av det befintliga systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjandet av utländska arbetstagare, bland annat genom att skapa ett nytt system som fokuserar på att möta de behov av arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden. En utredning har under 2022 tillsatts för att bland annat analysera och ta ställning till hur ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring kan utformas, ta ställning till hur systemet med så kallat spårbyte kan avskaffas, ta ställning till om den särskilda avgiften för den som anställer en utlänning som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska höjas och differentieras. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2023. När utredningen har presenterat sina förslag bör regeringen utan dröjsmål gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen. Fortsätt ta emot kvotflyktingar Andra EU-länder måste ta ett större ansvar för att värna människors rätt att söka skydd från krig och förföljelse, samtidigt som Sverige ska ta sitt. Människor som saknar asyl ­ skäl har inte rätt att stanna i Sverige, men kvotflyktingar har bevisligen rätt till skydd. Deras rätt till permanenta uppehållstillstånd har redan prövats och ingen ytterligare prövning behöver ske. I samband med omläggningen av migrationspolitiken under åren 2015–16 beslutades det också att kvoten successivt skulle höjas till 5 000 kvotflyktingar per år. Antalet flyktingar i FN:s flyktingläger runt om i världen är mycket stort och har ökat under de senaste åren. Från flyktinglägren kommer också en betydligt större andel kvinnor och flickor, som ju drabbas särskilt hårt när krig och väpnade konflikter blossar upp i världens olika konfliktområden. I arbetet med en stram migrationspolitik är det rimligt att prioritera mottagande av kvotflyktingar framför att fortsätta med en liberal politik för arbetskraftsinvandring där mångdubbelt fler invandrare får komma till Sverige och arbeta inom låglönebranscher eller utnyttjas som svart arbetskraft. Därför föreslår vi att 327 miljoner kronor tillförs anslaget 1:2 Kommunersättning vid flyktingmottagande, jämfört med regeringens förlag i utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Samhällskunskapskrav för att få permanent uppehållstillstånd Vi vill införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare för att lämna förslag som innebär att det ska ställas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Utredaren ska bland annat föreslå hur språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontroll ­ eras och föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Uppdraget ska redo ­ visas senast den 22 maj 2023. När utredningen har presenterat sina förslag bör regeringen utan dröjsmål gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen. Avveckla EBO och värna intentionerna med bosättningslagen Ordningen med EBO infördes 1994 genom lagen (1994:137) om mottagande av asyl ­ sökande med flera. Syftet med reformen var bland annat att mottagandet skulle präglas av valfrihet och ökat eget ansvarstagande. EBO under asyltiden har sedan det infördes berörts i flera utredningar. I betänkandet Sverige, framtiden och mångfalden (SOU 1996:55), konstaterades att de negativa effekterna av det egna boendet översteg de positiva. För att komma tillrätta med de negativa konsekvenserna av eget boende föreslogs i betänkandet Etablering i Sverige – möjligheter och ansvar för individ och samhälle (SOU 2003:75) bland annat att den särskilda bostadsersättningen för dem som valde att bo i eget boende skulle tas bort. I enlighet med utredningens förslag begränsades därför ersättningen år 2005. Redan i början av 2020 begränsade regeringen möjligheten för asylsökande att bo i eget boende, så kallat EBO, i områden med socioekonomiska utmaningar. Ändringarna har dock hittills haft begränsad effekt. I september förra året tillsattes också en utredning som bland annat har i uppdrag att föreslå hur en skyldighet för asylsökande att bo på så kallade mottagningscenter under den första tiden i Sverige kan utformas. Utredningen har nyligen lämnat ett delbetänkande En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64). Här finns flera förslag som regeringen bör kunna gå vidare med utan dröjsmål. Vi socialdemokrater vill avveckla EBO. Utredningen bör därför få tilläggsdirektiv och få i uppdrag att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att uppnå detta. Det kan exempelvis handla om att avskaffa dagersättningen under asyltiden om man inte bor i Migrationsverkets boenden. En avveckling av EBO skulle bidra till bättre förutsättningar för integration och till en jämnare fördelning av ansvaret för mottagandet av nyanlända mellan landets kommuner. Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) som trädde i kraft den 1 mars 2016 innebär att kommunerna är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Riksrevisionen har i december 2021 presenterat en granskning av bosättningslagen och gör den samlade bedömningen att intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden har uppnåtts. Vi står upp för bosättningslagen, som fördelar mottagandet jämnt mellan kommunerna i landet. Fler som har fått avlägsnandebeslut ska återvända Förtroendet för migrationspolitiken och det svenska mottagandet är beroende av att de som får skydd i Sverige ska stanna och bli en del av samhället och de som får ett avslag ska lämna landet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har sedan 2014 vidtagit åtgärder för att öka återvändandet av personer med avlägsnandebeslut. Polisen och Migrationsverket har fått i uppdrag att verkställa fler beslut om av- och utvisning och förvarskapaciteten har mer än fördubblats sedan 2014. Ett återvändandemål har också antagits som innebär att återvändandet ska öka med 50 % 2023 jämfört med år 2021. Den socialdemokratiska regeringen beslutade även att upprätta återvändandecenter för asylsökande som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Sedan 2014 har cirka 100 000 personer som inte haft rätt att vistas i landet återvänt. Sverige ligger över genomsnittet i EU och har både fler till antalet och andelen återvändande än exempelvis Danmark under 2021. Vi behöver intensifiera arbetet med återvändande av dem som har ett avlägsnandebeslut. Detta är en förutsättning för att bevara legitimiteten i migrationspolitiken och för att stärka förutsättningarna för integration för dem som får uppehållstillstånd i Sverige. Den socialdemokratiska regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning. Utredaren ska bland annat ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar för att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut, ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen behöver ytterligare befogenheter i arbetet med verkställighet, ta ställning till om preskriptions ­ tiden för avlägsnandebeslut ska förlängas, samt ta ställning till om Migrationsverket ska kunna lagra och söka på biometri i fler fall än i dag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. När utredningen har presenterat sina förslag bör regeringen utan dröjsmål gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen. Bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer Ett väl fungerande återvändande är en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrations ­ politik. En förutsättning för ett effektivt återvändandearbete är att det etableras bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer liksom att antalet förvarsplatser ökar. Det är ett strukturellt arbete som kräver en rad olika insatser som behöver fortsätta under kommande år. Regeringens föreslagna utgiftsökning om 20 miljoner kronor för att öka återvändande och återvandring är, mot bakgrund av det omfattande arbete som behövs, en ineffektiv symbolåtgärd, varför Socialdemokraterna avvisar utgiftsökningen. Ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig Rysslands illegala invasion av Ukraina innebar den största flyktingkrisen sedan andra världskriget i Europa. För att säkra ett ordnat mottagande av och stöd till ukrainare på flykt tog den socialdemokratiska regeringen skyndsamt fram en plan för kontrollerat mottagande och tillfälligt skydd samt lagstiftning för jämnare fördelning av mottagandet i hela landet. Då kriget väntas fortsätta även under 2023, behöver Sverige förbereda sig på att de ukrainska flyktingarna kommer att stanna här under en längre tid. Det kommer i sin tur kräva att man ser över vilka anpassningar som behöver göras för att de ukrainska flyktingarnas vistelse och tillfälliga skydd i Sverige blir så bra som möjligt, både för flyktingarna och för det svenska samhället. Nej till återinförande av begreppet ”bristande vandel” i svensk migrationslagstiftning Regeringen har meddelat att man avser att utreda förutsättningarna för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar från Sverige på grund av bristande vandel. Med bristande vandel avser man förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet. Begreppet bristande vandel fasades ut ur utlänningslagen 1989 med motiveringarna att det inte längre användes i den praktiska tillämpningen och att begreppet ansågs obsolet. Vi anser, mer än 30 år senare, att begreppet bör anses som förlegat och inte längre bör tillämpas i modern rättstillämpning. En stram migrations ­ lagstiftning gynnas inte av inslag som är tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt och som bygger på olika skiftande moraluppfattningar om vad som ska anses lämpligt eller olämpligt. När människor tvingas, luras eller hotas i syfte att utnyttjas på olika sätt, till exempel för sexuella ändamål, innebär det en grov kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det var därför som sexköpslagen infördes och den har varit framgångsrik mot bland annat sextrafficking. Trots det hamnar varje år ett antal traffickingoffer i Sverige för att ”säljas” för sexuella ändamål. Vi motsätter oss att prostituerade brottsutsatta likställs med brottslingar såsom gängkriminella. Vi står upp för rättsstatens principer och kvinnors rättigheter. Vi avvisar därför sådana förslag som har sin grund i tveksamma moraliska värder ­ ingar om levnadssätt eller regelefterlevnad. I utlänningslagen och i andra lagar som rör migration bör det vara tydligt att det är brottsliga handlingar som kan leda till att man inte beviljas uppehållstillstånd eller kan utvisas ur landet. Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 4 718 546 ±0 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 9 060 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 143 013 −20 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 779 576 ±0 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 200 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 291 158 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 326 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 500 450 ±0 Summa 16 019 745 −20 000 Anders Ygeman (S) Åsa Eriksson (S) Ola Möller (S) Sanne Lennström (S) Kalle Olsson (S) Jessica Rodén (S) Zara Leghissa (S) === HB022624: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022624 Motion till riksdagen 2023/24:2624 av Anders Ygeman m.fl. (S) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka den ekonomiska familjepolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en extra utbetalning av barnbidraget under 2024 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja underhållsstödet tillfälligt med 500 kronor under sex månader från och med den 1 januari 2024 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överlåtelse av föräldrapenning endast ska omfatta ensamstående föräldrar och att överlåtelsetiden begränsas till 60 dagar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flerbarnstillägget i syfte att ersätta det med ett mer träffsäkert familjepolitiskt stöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusen kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 33 074 824 3 050 000 1:2 Föräldraförsäkring 50 521 438 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 798 382 500 000 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 097 900 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 5 234 340 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 8 971 900 ±0 1:8 Bostadsbidrag 4 357 164 ±0 Summa 106 070 732 3 550 000 En generell välfärd som omfattar alla familjer Sverige är ett av de länder i världen där barn har de bästa förutsättningarna att växa upp. Vi har en lång historia av att genom familjepolitiken förenkla vardagspusslet för barn ­ familjer, utjämna ekonomiska villkor, förbättra levnadsförhållanden för barnhushållen och bekämpa barnfattigdomen. Utgångspunkten för den socialdemokratiska familje ­ politiken är att alla barn ska få en bra start i livet, utvecklas och kunna förverkliga sina drömmar även om alla föds med olika förutsättningar. När vi nu går in i en sämre ekonomisk konjunktur måste vi ha uppmärksamhet på att detta drabbar många barnfamiljer. Tyvärr leder regeringens passivitet när det gäller att stötta Sveriges familjer ekonomiskt till ett Sverige som både blir fattigare och farligare. Resultatet av passiviteten blir att fler barn tvingas växa upp i fattigdom. När fler föräldrar hamnar i ekonomisk utsatthet ökar barnfattigdomen. Det bästa sättet att bekämpa barn ­ fattigdom är att se till att föräldrarna ges möjlighet att arbeta. Men den ekonomiska familjepolitikens utjämnande effekt är också nödvändig för att öka jämlikheten, förbättra jämställdheten och minska barnfattigdomen. Den svenska välfärdsmodellen med generell välfärd, ett jämställt föräldraskap och barnperspektivet är grundläggande för den socialdemokratiska familjepolitiken. Alla barn ska kunna växa upp under trygga förhållanden och det är samhällets ansvar att kompensera för ojämlika förutsättningar i livets början. Stötta krisens utsatta barnfamiljer Vi befinner oss i ett svårt ekonomiskt läge. Rysslands olagliga invasion av Ukraina har inneburit en ökad ekonomisk osäkerhet i hela världen, och i Sverige ser vi tydligt inflationens effekter på bred front samtidigt som vi tydligt går in i en lågkonjunktur. Prisökningarna äter sig in i människors plånböcker, vid bensinmacken och vid kassan i matbutiken. Svenska familjer ska inte behöva bära den kostnaden eller otryggheten ensamma. Barn ska aldrig behöva betala priset vid en ekonomisk kris. Därför finns all anledning att stötta särskilt ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Barn- och familjeersättningarna bidrar gemensamt till att stärka barnfamiljernas ekonomiska situation. Samtidigt vet vi att många barnfamiljer, särskilt ensamstående med flera barn, har det ekonomiskt tufft och är i en utsatt situation. Med dagens inflation kan en LO-familj gå back tusentals kronor varje månad. Civilsamhället larmar om familjer som inte har råd med vinterstövlar och jackor inför vinterns inträde. Regeringen har stått lamslagen men vi socialdemokrater vet att det är fullt möjligt att både bekämpa inflation och samtidigt stå på barnfamiljernas sida. För låginkomstfamiljer har barn- och familjeersättningarna stor betydelse – särskilt betydelsefulla är barnbidraget, bostads ­ bidraget och underhållsstödet. Barnbidraget går till alla barn, oberoende av föräldrarnas inkomster. Det är därmed en del av det generella välfärdssystemet. För första gången sedan 2006 höjdes barn ­ bidraget 2018 med 200 kronor mer. Höjningen gjorde skillnad men Sveriges barnfamiljer står nu inför nya utmaningar och kostnadshöjningar. Ytterligare satsningar behövs. I en barnfamilj finns många olika behov att möta. Inte minst inför vinterhalvårets inträde. Vi socialdemokrater föreslog redan vid två tillfällen under förra riksdagsåret en tillfällig höjning av barnbidraget. Även under kommande år kommer de ekonomiska utmaning ­ arna för barnfamiljerna att vara stora. Socialdemokraterna föreslår därför att ett extra barnbidrag betalas ut under 2024. Bostadsbidraget Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har höjt inkomstgränserna i bostads ­ bidraget till barnfamiljer och med anledning av coronapandemin har barnfamiljer som har bostadsbidrag ett automatiskt ekonomiskt tillfälligt tillskott. Förstärkningarna inom bostadsbidraget är en direkt ekonomisk förbättring för många av de mest utsatta barn ­ familjerna. De satsningar som under den socialdemokratiska regeringen gjorts för barnfamiljer med låg ekonomisk standard är av stor betydelse för att bekämpa barnfattigdom, men ytterligare satsningar behövs. Arbetet med att stärka den ekonomiska familjepolitiken, stötta barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och minska inkomstskillnaderna mellan ensamstående med och utan barn behöver fortsätta. Därför har exempelvis inkomstgränserna i bostadsbidraget och nivåerna i både barnbidraget och underhålls ­ stödet höjts, men ytterligare åtgärder behöver genomföras. Boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll och för att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader är det lämpligt att under en begränsad tid förlänga det förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer med ett tilläggsbidrag, som infördes av den socialdemokratiska regeringen. Stödet innebär en tillfällig höjning av bostadsbidraget med ett belopp som sedan 1 juli 2023 motsvarar 40 procent av storleken på det preliminära bostadsbidraget utan att en särskild ansökan krävs. Vi stödjer därför regeringens förslag om att förlänga höjningen t.o.m. juni 2024. Höjt underhållsstöd Socialdemokraterna föreslår att det genomförs insatser för att stärka barnfamiljernas ekonomi och för att skydda barnen genom krisen. Situationen är särskilt utmanande för många ensamstående föräldrar – framför allt för ensamstående mammor. Socialdemo ­ kraterna föreslår därför att underhållsstödet tillfälligt höjs med 500 kronor under sex månader från och med den 1 januari 2024. En mer jämställd föräldraförsäkring I Sverige har vi med stor sannolikhet världens mest generösa föräldraförsäkring. En generös föräldraförsäkring som skapar förutsättningar för och ställer krav på ett jämställt nyttjande av försäkringen bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad och samhälle i stort. Det är viktigt för svensk ekonomi. Barn behöver en nära relation till båda sina föräldrar. Därför är det viktigt med ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det är fortfarande en majoritet av kvinnorna som tar huvudansvaret för hem och familj. Bristen på jämställdhet blir tydligare när man får barn. Kvinnor tar ut 70 procent av föräldra ­ ledigheten. Och det är oftast kvinnorna som arbetar deltid när barnen är små. Detta leder till att kvinnorna får bära tyngden av en sämre karriär, sämre löneutveckling och sämre pension. Majoriteten av landets fattigpensionärer är kvinnor. Detta är inte hållbart. Föräldraförsäkringen är idag individuell med möjlighet att avstå dagar till den andra föräldern. Sedan den 1 januari 2016 är 90 dagar reserverade för respektive förälder. Dessa dagar kan inte överlåtas från den ene föräldern till den andre. Vi behöver göra mer för att kvinnor inte ska drabbas hårt ekonomiskt för varje barn och för att föräldra ­ försäkringen ska nyttjas mer jämställt. För att öka barnens rätt till sina föräldrar och för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldradagar bör föräldraförsäkringen ytterligare individualiseras och delas i tre delar. Utöver det bör även en successiv höjning av taket i den tillfälliga föräldrapenningen genomföras. Möjlighet att överlåta föräldrapenning Regeringen lägger i budgetpropositionen ett förslag om att överlåta föräldrapenning med ikraftträdande från och med 1 juli 2024. Vi socialdemokrater är alltid villiga att se över förslag som kan förenkla livspusslet för barnfamiljer. Vi är dock, i likhet med flera remissinstanser, oroliga för risken att regeringens förslag till överlåtelse av föräldra ­ penningdagar kraftigt skulle försämra möjligheten att nå målet om jämställt föräldra ­ skap när flera än barnets föräldrar får tillgång till föräldraförsäkringen. Ytterligare en risk är att föräldraförsäkringen i förlängningen kommersialiseras och nyttjas av barn ­ flickor samt risken för att föräldraförsäkringen utvecklas till ett så kallat nanny-system. Vi vill därför, i likhet med remissinstansen Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, föreslå att möjligheten att överlåta dagar enbart ska omfatta ensamstående föräldrar. När man utvärderat en sådan reform för denna grupp kan man överväga att utvidga reformen. En begränsad utbyggnad, menar vi, skulle minska risken för att föräldraskapet blir mer ojämställt samt för en tilltagande kommersialisering av försäk ­ ringen. Ensamstående är dessutom den grupp som mest behöver hjälp med livspusslet och som nu skulle få chansen att testa detta nya system. Vi föreslår också i likhet med utredningen Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) att endast 60 dagar ska kunna användas – inte 90 dagar som regeringen själva föreslår i propositionen. Se över flerbarnstillägget Flera utredningar samt Riksrevisionen har påpekat att flerbarnstillägget med dagens utformning inte är tillräckligt ekonomiskt träffsäkert. Det är även ett bidrag som trappas upp ju fler barn du skaffar, vilket kan skapa felaktiga incitament och medverka till ökad segregation som försenar föräldrarnas inträde på arbetsmarknaden eller i studier. Ett avskaffande av flerbarnstillägget skulle således frigöra betydande summor till mer träff ­ säkra satsningar som säkerställer att barnfattigdomen inte ökar och dessutom förbättra möjligheterna till en god integration – inte minst för kvinnor. Detta bör tillkännages regeringen. Modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning En statlig utredning, Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB (SOU 2022:31), har lämnat ett antal förslag för att modernisera, renodla och förenkla regelverket och göra det mer lättöverskådligt, framför allt för föräldrar, att minska utrymmet för fusk och fel ­ aktiga utbetalningar samt att stärka möjligheterna till kontroll. Remissinstanserna har varit till övervägande del positiva och förslagen ligger väl i linje med hur vi socialdemo ­ krater anser att reglerna bör reformeras. I ett delbetänkande, VAB för vårdåtgärder i skolan (SOU 2021:41), föreslår utred ­ aren att det ska införas en ny ersättning för föräldrar till barn med sjukdom eller funk ­ tionsnedsättning som, när det behövs, ger rätt till tillfällig föräldrapenning. Det kan till exempel gälla när föräldern måste gå från jobbet för att medverka i introduktion av barnets behov av hjälp med vård- eller behandlingsåtgärder i förskola, skola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet. Även detta förslag ligger väl i linje med hur vi socialdemokrater anser att reglerna bör reformeras. Förslagen från båda dessa utrednings ­ betänkanden bör kunna ligga till grund för en proposition, vilket bör tillkännages regeringen. Minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet i bostadsbidrag och underhållsstöd Nuvarande utformning av regelverket för bostadsbidrag leder till betydande problem med skuldsättning. Det beror i hög grad på att bidraget betalas ut som preliminärt bidrag baserat på inkomsterna och att bostadsbidraget bestäms slutgiltigt först när Skatteverket beslutat om slutlig skatt. Många familjer blir därför återbetalningsskyldiga. Skulder på grund av bostadsbidrag är de sammanlagt största skulderna som enskilda har till Försäk ­ ringskassan. Betalningsskyldighet i underhållsstöd bygger i stället på inkomster som hämtas från en två år gammal inkomst enligt ett beslut om slutlig skatt. Inkomsterna som den bidragsskyldiga har när underhållsstödet ska betalas kan vara betydligt lägre. För en del bidragsskyldiga leder det till att den inkomst som de har i dag inte räcker till för att betala de krav som riktas mot dem. Ofta uppstår därför en skuld. Bidragsskyldiga som har inkomster som inte sänkts betydligt jämfört med för två år sedan betalar inte heller alltid de betalningsbelopp som räknats fram. Mindre än 60 procent av det som Försäkringskassan kräver in blir betalt till myndigheten. Många skulder lämnas över till Kronofogden. Genom införandet av arbetsgivardeklarationer på individnivå för hela arbetsmarknaden år 2019 finns nu goda möjligheter att få tillförlitlig information om de allra flesta personers inkomst av tjänst månad för månad i nära anslutning till att lönen betalats ut. En statlig utredning (BUMS) har i betänkandet Träffsäkert – införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet bland annat, mot bakgrund av problemen med skuldsättning och träffsäkerhet, att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget och den betalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet som huvud ­ regel ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur arbets ­ givardeklarationerna när det är möjligt. Utredningens förslag har remitterats och förslagen bör därför kunna genomföras utan dröjsmål. Regeringen skriver i budgetpropositionen att man har ambitionen att kunna gå över till att vid beräkning av både bostadsbidrag och underhållsstöd kunna använda så kallade månadsuppgifter från 2026. Vi menar att en sådan övergång borde kunna genomföras mycket snabbare, senast år 2025. Detta bör tillkännages för regeringen. Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten. Den förra socialdemokratiska regeringen har skärpt bidragsbrottslagen och gett Försäkringskassan ett särskilt uppdrag att samordna flera myndigheter för att öka kontrollen över våra utbetalningar. I BP22 aviserades inrättandet av en ny myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem så att vi upptäcker strukturellt fusk. Den nuvarande regeringen har fortsatt det arbetet och den nya Utbetalnings ­ myndigheten kommer att inleda sin verksamhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidragsbrottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem (SOU 2023:52) den 6 september 2023. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland annat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbets ­ förmedlingen. Regeringen bör utan dröjsmål bereda dessa förslag vidare för beslut i riksdagen. Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra. Anders Ygeman (S) Åsa Eriksson (S) Ola Möller (S) Sanne Lennström (S) Kalle Olsson (S) Jessica Rodén (S) Zara Leghissa (S)