Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1057 av Azadeh Rojhan och Alexandra Völker (båda S) Våldsutövande föräldrars rätt till vårdnad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen när det gäller våldsutövande föräldrars rätt till vårdnad och om att domstolarnas skyldighet att göra en dokumenterad riskbedömning vid vårdnadstvister bör befästas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering En rapport från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) visar hur mäns våld inom familjen inte påverkar utgången i vårdnadstvister. Rapporten visar att domstolar tenderar att inte frånta den våldsutövande föräldern vårdnadsrätten. Totalt har författaren till rapporten gått igenom 100 fall, varav 34 ledde till en dom. I majoriteten av dem skedde ingen förändring i fråga om vårdnaden trots att det före ­ kommit våld inom familjen. Det vanligaste var att föräldrarna hade gemensam vårdnad innan och att tingsrätten bestämde att de skulle fortsätta att ha det. I 14 av fallen ändrades vårdnaden så att den ena föräldern – vanligtvis mamman – fick ensam vårdnad och pappan fick umgängesrätt. En annan granskning som gjorts av Ekot visar att många vårdnadstvister avgörs i överenskommelser mellan föräldrar, och då uteblir de riskbedömningar som domstol ­ arna är skyldiga att göra. I en dokumenterad riskbedömning ska domstolarna avgöra bl.a. huruvida barnen kan fara illa hos någon av föräldrarna. Granskningen visar vidare att domstolarna, för att undvika utdragna förhandlingar, försöker få till överenskommelser mellan föräldrar i vårdnadstvister, som rätten sen fastställer i en dom. Under 2019 avgjordes mer än två tredjedelar genom överenskommelser. Här har domstolarna undvikit skyldigheten att göra riskbedömningar om barn kan utsättas för hot, våld eller andra övergrepp och risker. Den skyldigheten gäller även om föräldrarna kommer överens. Ekot har undersökt 94 överenskommelser där det finns uppgifter om våld eller andra risker för barnen, och där har tingsrätterna endast gjort en dokumenterad riskbedömning i tre fall. Detta är oroväckande siffror som påvisar behovet av att öka kunskaperna inom rättsväsendet gällande mäns våld mot kvinnor, tjejer och barn. Den 1 juli 2021 trädde en ny lag i kraft som gör att barn som blir vittne till våld inom familjen får starkare skydd. Den nya lagen om barnfridsbrott innebar att det blev straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relationer. Ett barn som bevittnar våld blir nu målsägande och har då rätt till målsägandebiträde och skadestånd. Barnet ges därmed ett ökat rättsskydd och ses som ett brottsoffer och det betyder mycket för barnets rättssäkerhet och möjlighet att få upprättelse. Denna nya lag är av stor vikt men frågan kvarstår hur det påverkar den våldsut ­ övande förälderns rätt till vårdnad. I arbetet för ett jämställt samhälle med tydligt fokus på barns rättigheter är det av yttersta vikt att det är barnets bästa och barnets perspektiv som beaktas vid beslut om vårdnad och att våldsutövande föräldrar fråntas vårdnaden om sina barn. Dagens tolkning tar större hänsyn till de vuxnas vilja att få träffa sina barn och inte till barnens rätt till trygghet, vilket strider mot barnkonventionen. Azadeh Rojhan (S) Alexandra Völker (S)

Motion till riksdagen 2024/25:853 av Azadeh Rojhan och Alexandra Völker (båda S) Våldsutövande föräldrars vårdnadsrätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring våldsutövande föräldrars rätt till vårdnad samt om att befästa domstolarnas skyldighet att genomföra en dokumenterad riskbedömning vid vårdnadstvister och tillkännager detta för regeringen. Motivering Rapporter och granskningar har påvisat allvarliga brister i hur våld inom familjen hanteras i vårdnadstvister. En rapport från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjej ­ jourer i Sverige (Roks) har visat att mäns våld inom familjen ofta inte påverkar utgången i vårdnadstvister. I många fall behåller den våldsutövande föräldern vårdnaden, vilket utgör en allvarlig risk för barnens välmående och trygghet. Rapporten omfattade en genomgång av 100 vårdnadsfall, varav 34 ledde till dom. I en majoritet av dessa fall förändrades inte vårdnadsförhållandena trots dokumenterat våld inom familjen. Det vanligaste utfallet var att föräldrarna fortsatte att ha gemensam vårdnad, trots våldet. I endast 14 av fallen beslutade tingsrätten att ge ensam vårdnad till den ena föräldern, vanligtvis mamman, medan pappan fick umgängesrätt. Ytterligare en granskning utförd av Ekot avslöjade att många vårdnadstvister avgörs genom överenskommelser mellan föräldrar. I dessa fall uteblir de riskbedömningar som domstolarna enligt lag är skyldiga att genomföra. Enligt lagen ska domstolarna göra en dokumenterad riskbedömning för att avgöra om barnen riskerar att fara illa hos någon av föräldrarna. Men granskningen visade att tingsrätterna endast gjort en dokumenterad riskbedömning i tre av 94 fall där det fanns uppgifter om våld eller andra risker för barnen. Dessa brister är oroande och påvisar ett akut behov av att stärka kunskapen och medvetenheten inom rättsväsendet kring mäns våld mot kvinnor och barn. Det är också nödvändigt att säkerställa att våldsutövande föräldrar inte ges vårdnad, då det strider mot barnets rätt till en trygg uppväxt, vilket är fastställt i barnkonventionen. Den 1 juli 2021 trädde en ny lag om barnfridsbrott i kraft, vilket innebär att barn som bevittnar våld i nära relationer nu betraktas som brottsoffer med rätt till målsägande ­ biträde och skadestånd. Denna lag är ett viktigt steg framåt för barns rättssäkerhet. Trots detta kvarstår frågan om hur lagstiftningen påverkar den våldsutövande förälderns rätt till vårdnad. För att säkerställa ett rättssystem som sätter barnets bästa i fokus, är det nödvändigt att se över nuvarande lagstiftning. Det är av största vikt att våldsutövande föräldrar fråntas vårdnaden för att skydda barnets rätt till trygghet och säkerhet. Nuvarande praxis, som ofta prioriterar de vuxnas rätt till umgänge framför barnets behov av trygghet, måste förändras för att fullt ut respektera och implementera barnkonven ­ tionens principer i svenska lagar och domstolsbeslut. Azadeh Rojhan (S) Alexandra Völker (S)