Jämförelse 13d340d619786b4b7fe11574 Underlagets kontrollsumma: 0a9e32191bd42a341c5bc1784cb0885610f1ef8bb2974154ae68454bc432bd35 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021878: Ett mer rättvist bostadstillägg till pensionärer === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021878 Motion till riksdagen 2022/23:1878 av Sten Bergheden (M) Ett mer rättvist bostadstillägg till pensionärer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förändra reglerna för förmögenhet i bostadstillägget till pensionärer och tillkännager detta för regeringen. Motivering Bostadstillägget för pensionärer bygger på att man ska kunna efterfråga en god bostad som passar på äldre dagar även när man har en låg pension. Det är en del av pensions ­ systemet och nära 300 000 pensionärer har idag rätt till bostadstillägg, varav många är ensamstående och majoriteten är kvinnor. Dock är ett bekymmer att en del pensionärer trots en låg pension inte har rätt till bostadstillägg. Ofta beror detta på att man är gift med en make eller maka med relativt god pension och då beaktas hela hushållets inkomster, vilket kan tyckas rimligt. Men det finns också en hel del pensionärer som inte får bostadstillägg på grund av att de under åren som löntagare exempelvis lagt undan till en liten ekonomisk buffert eller har ett fritidshus. Detta bör snarare betraktas som positivt att man har arbetat och skaffat sig någon form av mindre ekonomiskt skydd inför livet som pensionär. Bekymret beror på att det finns en förmögenhetsgräns i bostadstillägget på 100 000 kronor; på summor därutöver ska den så kallade förmögenheten tas upp som inkomst. Här ingår såväl arv som pengar på banken, tillgångar efter bostadsförsäljning eller för den delen ett mindre fritidshus eller en kolonistuga. Dessa regler och gränser har dessutom varit oförändrade sedan år 2003 trots att inkomster, fonder, taxeringsvärden med mera ökat kraftigt de senaste nära 20 åren. Reglerna medför i praktiken att den som arbetat och sparat ihop pengar eller skaffat ett mindre fritidshus straffas på äldre dagar genom att nekas bostadstillägg. Den som däremot inte lagt undan pengar för oförutsedda utgifter eller som använt sitt sparade kapital till konsumtion har rätt till bostadstillägg. Med tanke på att den allmänna pensionen generellt blev lägre än förutspått när pensionssystemet reformerades så krävs i regel en buffert under tiden som pensionär. Det är därför anmärkningsvärt att staten på detta sätt bestraffar de som faktiskt skaffat sig någon form av buffert inför livet som pensionär. Till exempel kan en ensamstående pensionär, med pensionsnivå motsvarande genomsnittet för kvinnor, som arbetat hela sitt liv och som antingen lagt undan pengar eller äger en liten sommarstuga, nekas bostadstillägg. Trots att dennes disponibla inkomst blir lägre än för en garantipensionär med fullt bostadstillägg. Pensionären med en ekonomisk buffert eller ett fritidshus får då en inkomst som hamnar under gränsen för risk för fattigdom. Den som inte sparat eller har ett fritidshus och har samma pensionsnivå får däremot rätt till bostadstillägg. I rena pengar betyder dagens regler dessutom att denna pensionär får en inkomst som blir lägre än pensionen för en som aldrig arbetat. Att ha arbetat eller skaffat sig någon form av mindre ekonomisk säkerhet inför livet som pensionär bör snarare ses som något positivt. Som reglerna är utformade idag upplevs det hela som orättvist. Det bör vara självklart att man som pensionär med låg eller medelhög pension inte ska bestraffas för att man har någon form av mindre ekonomisk buffert. Möjligheterna till en översyn av förmögenhetsreglerna för bostads ­ tillägget till pensionärer bör därför övervägas. Sten Bergheden (M) === HC022782: Rimliga avgifter inom äldreomsorgen === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022782 Motion till riksdagen 2024/25:2782 av Sten Bergheden (M) Rimliga avgifter inom äldreomsorgen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna och förutsättningarna avseende avgifterna inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över villkoren rörande bostadstillägg och avgifter inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att i högre utsträckning beakta pensionärernas ekonomiska situation vid hanteringen av avgifter i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten till en jämförelse och bedömning av hyresnivåerna inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Bland pensionärer som bor i särskilt boende har det visat sig att ungefär en tredjedel är berättigade till bostadstillägg. Men en stor del av bostadstillägget till dessa pensionärer når inte fram till de äldre människorna då kommunerna, när bostadstillägg beviljats, tar ut höga kommunala avgifter för det särskilda boendet. På ett genomsnittligt utbetalat bostadstillägg i särskilt boende tar kommunerna hand om cirka två tredjedelar av summan, och pensionären behåller då enbart en tredjedel. Det beskrivna förfaringssättet gör att syftet med bostadstillägget till pensionärer inte förefaller uppfyllas i de fall en pensionär bor på ett särskilt boende och får rätt till bostadstillägg. Varken för den enskilda pensionären eller för landets övriga skatte ­ betalare kan detta förfarande uppfattas som rättvist eller transparent. Det finns också en risk att det leder till ökad byråkrati. Således uppstår även frågor dels kring om bostadstillägget ska fungera som en förstärkning av kommunernas finanser, dels kring om de förbehållsbelopp och avgifts ­ utrymmen som i dag tillämpas är för restriktiva i förhållande till samhällets kostnads ­ utveckling. Oavsett om en pensionär i särskilt boende har bostadstillägg eller ej så kan den inkomst som återstår efter att olika avgifter är betalda ofta bli mycket liten, omkring 2 000 kronor. Detta räcker svårligen till vanliga utgifter såsom mobil, kläder, hårvård, fotvård och presenter till barn och barnbarn. Avgiftssystemet i äldreomsorgen riskerar att försätta pensionärer med pensionsnivåer upp till omkring genomsnittet i en för låg ekonomisk standard under den tid då de behöver samhällets omsorg som mest. Sammantaget bör därför möjligheter och förutsättningar gällande avgifterna i äldre ­ omsorgen ses över liksom hur bostadstilläggets syfte uppfylls i sammanhanget, där man bör ta större hänsyn till pensionärernas ekonomiska situation. Ytterligare en aspekt är att hyrorna i särskilda boenden är en stor utgiftspost för de pensionärer det gäller. Men när det gäller huruvida hyresnivåerna är rimliga eller ej saknas dessvärre tydliga uppgifter, bedömningar av hyresnivån i relation till boendets standard och hyrorna i kommunen i övrigt samt jämförelser mellan kommuner. Det finns exempel på att en lägenhet på 30 till 35 kvadratmeter i ett särskilt boende i en mindre svensk kommun kan kosta mellan 5 000 och 8 000 kronor. I sammanhanget kan nämnas att den maximala bostadskostnaden som ersätts i bostadstillägget ligger på 7 500 kronor och att medelhyran för en lägenhet med ett rum och i kök i Sverige år 2003 låg på 4 800 kronor enligt SCB. Hyrorna i särskilda boenden förefaller därför vara i högsta laget. Därtill saknas nationella data för hyrorna på särskilda boenden runt om i landet och i regel förekommer inte någon bedömning eller granskning kring huruvida hyresnivåerna på särskilda boenden är rimliga eller ej. Äldreomsorgen ska i första hand utgå från och finnas till för de äldre. Risken för att tvingas betala oskäliga hyres ­ kostnader bör minimeras. Socialstyrelsen bör därför få i uppdrag att samla in data på hyrorna i särskilda boenden i landets alla kommuner. Därtill bör möjligheten till en bedömning av rimligheten på hyresnivåerna i kommunerna göras. Sten Bergheden (M)