Jämförelse 13b99b58fa9f3a3ecfe888e1 Underlagets kontrollsumma: 79a492ff3e55aa8729f8b4ffafe73602135d784bad10638506131512fc303e85 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021120: Regler och lagstiftning för personer som har dömts för sexuella övergrepp på barn === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021120 Motion till riksdagen 2024/25:1120 av Marléne Lund Kopparklint (M) Regler och lagstiftning för personer som har dömts för sexuella övergrepp på barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer som är dömda för sexuella övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I Danmark finns det strikta regler och lagstiftning för att skydda barn från personer dömda för sexuella övergrepp. Personer som har dömts för sexuella övergrepp mot barn kan få ett kontaktförbud som innebär att de inte får ha kontakt med barn. Detta kan vara en del av straffet eller en separat åtgärd som bestäms av domstolen. Kontaktförbudet kan inkludera förbud mot att besöka platser som frekventeras av barn, såsom skolor, badhus eller lekplatser. Dömda för sexuella övergrepp kan även åläggas särskilda villkor efter avtjänat straff, inklusive övervakning av deras kontakt med barn. Det kan också innefatta krav på att delta i rehabiliteringsprogram och psykologisk behandling. Danmark har också ett nationellt register där personer dömda för sexuella brott mot barn kan registreras. Denna registrering används för att övervaka och hantera riskerna med dessa individer. När det gäller rehabilitering och villkorlig frigivning kan det finnas specifika krav och kontroller för att säkerställa att personen inte återfaller i brottslighet och att deras interaktion med barn är strikt kontrollerad. Dessa regler och åtgärder syftar till att skydda barn och förebygga återfall genom att säkerställa att personer som dömts för sexuella brott mot barn inte har möjlighet att skada barn igen. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts 1 av 4 barn i Sverige för sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Det motsvarar 8 barn i en normalstor skolklass. År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under 2020 anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, 16 procent fler än 2019. År 2024 finns inga tecken på att statistiken ska vända, och den negativa trenden med utsatta barn fortsätter. Sexualbrott mot små oskyddade barn är bland de vidrigaste brott som kan begås. Detta är mycket anmärkningsvärda och allvarliga siffror som rör utsatta barn och unga, och här behövs helt klart fler kraftfulla åtgärder från samhällets sida, så att en tidigare dömd sexualförbrytare får begränsat utrymme att söka upp barn. Det finns många delar i Danmarks modell som stärker skyddet för barn – något som Sverige borde utreda om vi kan ta efter. Marléne Lund Kopparklint (M) === HD023477: Stärkt skydd för barn mot dömda sexualförbrytare samt förebyggande insatser i skolan === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023477 Motion till riksdagen 2025/26:3477 av Marléne Lund Kopparklint (M) Stärkt skydd för barn mot dömda sexualförbrytare samt förebyggande insatser i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer som är dömda för sexuella övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering De flesta barn i tidig skolålder vet inte vad sexuella övergrepp är, inte heller hur en förövare kan bete sig för att få kontakt, manipulera eller hota dem till tystnad. Därför behöver samhället både stärka skyddet mot dömda förövare och ge barn den kunskap de behöver för att förstå sina rättigheter och våga berätta. Barn är särskilt utsatta eftersom de ofta saknar kunskap om vad ett sexuellt över ­ grepp innebär, vem en förövare kan vara eller hur övergrepp kan maskeras som ”lek” eller vänskap. Många barn vet inte heller vad som är brottsligt, när de ska säga nej eller vart de ska vända sig för att få hjälp. Det gör dem sårbara för manipulation och förövarens hot om tystnad. Detta är skäl nog att agera. Men läget blir ännu mer allvarligt när vi ser till statistiken. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts ett av fyra barn i Sverige för sexuella övergrepp eller exploatering – motsvarande åtta barn i en skolklass. Utöver det finns ett stort mörkertal. År 2020 anmäldes 24 100 sexualbrott i Sverige (Brå, 2021), och antalet anmälningar av våldtäkter mot barn ökade då med 16 procent jämfört med året innan. Trots politiska åtgärder visar utvecklingen ingen tydlig vändning år 2024. Sexualbrott mot barn tillhör de mest brutala brotten. De skadar inte bara barnets trygghet här och nu utan skapar djupa och långvariga konsekvenser. Barn som utsatts löper en kraftigt förhöjd risk för psykisk ohälsa, självskadebeteende, missbruk och suicid. Studier visar att risken för självmord kan vara upp till tolv gånger högre för den som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. För att minska dessa risker krävs ett helhetsgrepp: Skärpta regler och lagar för att säkerställa att dömda förövare inte ges möjlighet att begå fler brott. Obligatorisk, återkommande undervisning i skolan så att barn tidigt lär sig om sina rättigheter, vad övergrepp är och hur man berättar. Denna kunskap är lika livräddande som en brandskyddsövning. Kunskapshöjning för all personal som möter barn inom skola, vård och fritid för att bättre upptäcka signaler och kunna agera snabbt. Samhället måste sätta barnens rätt till trygghet först. Det betyder att lagstiftning, skola och vård måste arbeta hand i hand för att både skydda mot kända förövare och ge barnen den kunskap de behöver för att skydda sig själva. Att förebygga övergrepp och återfall är inte bara en juridisk fråga – det är en fråga om barns liv, hälsa och framtid. Marléne Lund Kopparklint (M)