Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:581 av Helena Storckenfeldt (M) Nya ungdomsstraff Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera utbildning i ungdomsstraff och tillkännager detta för regeringen. Motivering Straffen för unga lagöverträdare har diskuterats flitigt de senaste åren, men strängare straff kräver hållbarhet och långsiktighet. Det är viktigt att innehållet i straffen är ut ­ format på ett sätt som gör att möjligheten för den dömde att leva ett laglydigt liv efter avtjänat straff ökar. Nästan all forskning pekar på att utbildning minskar risken för att begå brott, varför utbildning bör utgöra en större del av ungdomsstraffen. Att döma ungdomar till utbild ­ ning hade, i kombination med inlåsning om så krävs, minskat återfallen på ett sätt som långsiktigt gör skillnad. Utbildningen bör givetvis anpassas efter individens förutsättning men skall än då vara en utmaning för ungdomen. Exempelvis kan en 16-åring som inte har godkända betyg från grundskolan dömas till sex månaders sluten ungdomsvård och godkända grundskolebetyg. Ungdomen skall då avtjäna minst sex månader men frisläpps inte förrän han eller hon har godkända grundskolebetyg och är behörig att söka till gymnasiet. Det kan också handla om en 17-åring som döms till att fullgöra en gymnasieutbildning med godkända betyg. Domarna bör givetvis i hög grad vara individanpassade för att säkerställa att nivån är adekvat för ungdomen. Man ska aldrig underskatta en persons förmåga om rätt motivation ges. Det viktigaste staten kan ge en ungdom är en utbildning som innebär krav, förväntningar och förtroendet att han eller hon kommer att klara det. Helena Storckenfeldt (M)

Motion till riksdagen 2023/24:2169 av Helena Storckenfeldt (M) Nya ungdomsstraff Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att inkludera utbildning i ungdomsstraff och tillkännager detta för regeringen. Motivering Straffen för unga lagöverträdare har diskuterats flitigt de senaste åren, men strängare straff kräver hållbarhet och långsiktighet. Det är viktigt att innehållet i straffen är ut ­ format på ett sätt som gör att möjligheten för den dömde att leva ett laglydigt liv efter avtjänat straff ökar. Nästan all forskning pekar på att utbildning minskar risken för att begå brott, varför utbildning bör utgöra en större del av ungdomsstraffen. Att döma ungdomar till utbild ­ ning hade, i kombination med inlåsning om så krävs, minskat återfallen på ett sätt som långsiktigt gör skillnad. Utbildningen bör givetvis anpassas efter individens förutsättning men skall ändå vara en utmaning för ungdomen. Exempelvis kan en 16-åring som inte har godkända betyg från grundskolan dömas till sex månaders sluten ungdomsvård och godkända grundskolebetyg. Ungdomen skall då avtjäna minst sex månader men frisläpps inte förrän han eller hon har godkända grundskolebetyg och är behörig att söka till gymnasiet. Det kan också handla om en 17-åring som döms till att fullgöra en gymnasieutbildning med godkända betyg. Domarna bör givetvis i hög grad vara individanpassade för att säkerställa att nivån är adekvat för ungdomen. Man ska aldrig underskatta en persons förmåga om rätt motivation ges. Det viktigaste staten kan ge en ungdom är en utbildning som innebär krav, förväntningar och förtroendet att han eller hon kommer att klara det. Helena Storckenfeldt (M)