Jämförelse 12004c790df1345bf5546989 Underlagets kontrollsumma: c57493d1992701ecdf45552d6edd5fd5001ed9ad8f9e7bcda160ee1ad643df6b Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021854: Avgifter i äldreomsorgen === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021854 Motion till riksdagen 2022/23:1854 av Sten Bergheden (M) Avgifter i äldreomsorgen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheter och förutsättningar gällande avgifterna inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheter och förutsättningar gällande bostadstillägg och avgifter inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur man i högre grad kan beakta pensionärernas ekonomiska situation vid hanteringen av avgifter i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Bland pensionärer med bostadstillägg har framkommit att för de som bor i särskilt boende är det ungefär en tredjedel som är berättigade till bostadstillägg. Men en stor del av bostadstillägget till dessa pensionärer når inte fram då kommunerna, när bostads ­ tillägg beviljats, tar ut högre kommunala avgifter för det särskilda boendet. På ett genomsnittligt utbetalat bostadstillägg i särskilt boende tar kommunerna i snitt hand om cirka två tredjedelar av summan, och pensionären behåller enbart en tredjedel. Det betyder att syftet med bostadstillägget till pensionärer således inte förefaller uppfyllas i de fall en pensionär bor på ett särskilt boende och får rätt till bostadstillägg. Varken för den enskilda pensionären eller för landets övriga skattebetalare kan detta förfarande uppfattas som rättvist eller transparent. Det finns också en risk att det leder till ökad byråkrati. Frågor uppstår dels kring om bostadstillägget ska fungera som en förstärkning av kommunernas finanser, dels kring om de förbehållsbelopp och avgiftsutrymmen som i dag tillämpas i sammanhanget är för restriktiva i förhållande till samhällets kostnads ­ utveckling. Oavsett om en pensionär i särskilt boende har bostadstillägg eller ej så kan den inkomst som återstår efter att olika avgifter är betalda ofta bli mycket liten, omkring 2 000 kronor. Detta räcker svårligen till vanliga utgifter såsom mobil, kläder, hårvård, fotvård och presenter till barn och barnbarn. Avgiftssystemet i äldreomsorgen riskerar att försätta pensionärer med pensionsnivåer upp till omkring genomsnittet i en för låg ekonomisk standard under den tid då de behöver samhällets omsorg som mest. Möjligheter och förutsättningar gällande avgifterna i äldreomsorgen bör ses över och hur bostadstilläggets syfte uppfylls i sammanhanget, där man tar hänsyn till pensionärernas ekonomiska situation. Sten Bergheden (M) === HB022310: Rimliga avgifter inom äldreomsorgen === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022310 Motion till riksdagen 2023/24:2310 av Sten Bergheden (M) Rimliga avgifter inom äldreomsorgen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheter och förutsättningar avseende avgifterna inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheter och förutsättningar rörande bostadstillägg och avgifter inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att i högre grad beakta pensionärernas ekonomiska situation vid hanteringen av avgifter i äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det har framkommit att bland pensionärer som bor i särskilt boende är det ungefär en tredjedel som är berättigade till bostadstillägg. Men en stor del av bostadstillägget till dessa pensionärer når inte fram till de äldre människorna då kommunerna, när bostads ­ tillägg beviljats, tar ut högre kommunala avgifter för det särskilda boendet. På ett genomsnittligt utbetalat bostadstillägg i särskilt boende tar kommunerna hand om cirka två tredjedelar av summan, och pensionären behåller då enbart en tredjedel. Detta förfarande gör att syftet med bostadstillägget till pensionärer inte förefaller att uppfyllas i de fall en pensionär bor på ett särskilt boende och får rätt till bostadstillägg. Varken för den enskilda pensionären eller för landets övriga skattebetalare kan detta förfarande uppfattas som rättvist eller transparent. Det finns också en risk att det leder till ökad byråkrati. I sammanhanget uppstår även frågor dels kring om bostadstillägget ska fungera som en förstärkning av kommunernas finanser, dels kring om de förbehållsbelopp och avgiftsutrymmen som i dag tillämpas är för restriktiva i förhållande till samhällets kostnadsutveckling. Oavsett om en pensionär i särskilt boende har bostadstillägg eller ej så kan den inkomst som återstår efter att olika avgifter är betalda ofta bli mycket liten, omkring 2 000 kronor. Detta räcker svårligen till vanliga utgifter såsom mobil, kläder, hårvård, fotvård och presenter till barn och barnbarn. Avgiftssystemet i äldreomsorgen riskerar att försätta pensionärer med pensionsnivåer upp till omkring genomsnittet i en för låg ekonomisk standard under den tid då de behöver samhällets omsorg som mest. Därför bör möjligheter och förutsättningar gällande avgifterna i äldreomsorgen ses över, liksom hur bostadstilläggets syfte uppfylls i sammanhanget, där man bör ta större hänsyn till pensionärernas ekonomiska situation. Sten Bergheden (M)