Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:149 av Mathias Bengtsson (KD) Skyddsjakt vid fäbodar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fäbodbruket och behovet av skyddsjakt vid dessa och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige är ett land som stoltserar med en rik historia och tradition av fäbodbruk. Fäbodarna utgör i delar av vårt land en stor del av vårt kulturarv och bidrar till att bevara den biologiska mångfalden. Tyvärr hotas dessa få kvarvarande kulturskatter som fortfarande håller betesdjur under sommar av de ökade rovdjursstammarna och i synner ­ het av vargen. Den senaste tidens händelser i Prästbodarna, i östra Rättviks kommun, har satt fokus på problemet. Fäboden är en av Sveriges största öppna fäbodvallar med över 80 betande boskap som hästar, kor, getter och får. Flertalet av dessa är utrotningshotade husdjurs ­ raser. Den biologiska mångfalden på fäboden är enastående, med en rikedom av olika arter, inklusive inte mindre än 11 olika dyngbaggearter. Dessutom brukas en grannfäbod med runt 35 kor, vilket gör området till ett unikt centrum för biologisk mångfald och kulturarv. Det är här den stora utmaningen uppstår. Prästbodarna är ett område med den högsta koncentrationen av våra stora rovdjur i länet med björn, lo, järv och varg. Observationer av varg har blivit allt vanligare på fäbodvallen under dygnets alla timmar, vilket märks på både djur och brukare med oro och stress. Att rovdjurssäkra området är en omöjlig ­ het, och att flytta djuren från platsen skulle äventyra djurhållningen och den biologiska mångfalden på ett mycket negativt sätt. Efter tre dokumenterade direkta attacker med dödlig utgång på får och mjölkgetter, samt misstankar om ytterligare attacker genom skador på djur som upptäckts vid veterinärundersökning, beviljade länsstyrelsen, i enlighet med gällande regelverk, en kortvarig skyddsjakt på varg i Prästbodarna. Under pågående skyddsjakt skedde ytterligare attacker och en ny ansökan om förlängd skyddsjakt fick sökas innan en varg fälldes. Det var dock en vargtik som fälldes, i stället för den hane som tidigare via DNA-test visat sig vara ansvarig för attackerna. Efter det att det fortsatte rapporteras om fler vargar i området ansökte fäbodbrukaren på nytt om skyddsjakt men fick avslag på ansökan eftersom samtliga djur flyttats till annan betesmark. Detta trots att både ögonvittnesskildringar och kamerabevismaterial visar att minst sju vargar fortfarande rör sig i Prästbodarna. Det har länge varit tydligt att vargstammen i Sverige måste minska kraftigt av flera skäl. De upprepade attackerna mot fäbodar utgör dock ett akut problem som sätter fingret på att skyddsjakt måste tillåtas snabbare och i högre utsträckning kring fäbodar. Genom att överväga enklare och direkta skyddsjaktsbeslut vid fäbodar kan vi säkra en hållbar framtid för både människor och djur i våra fäbodar. Rovdjuren får inte äventyra fäbodarnas fortsatta överlevnad. Mathias Bengtsson (KD)

Motion till riksdagen 2024/25:1036 av Mathias Bengtsson (KD) Enklare beslut om skyddsjakt vid fäbodar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av fäbodbruket och behovet av skyddsjakt vid fäbodar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige är ett land som stoltserar med en rik historia och tradition av fäbodbruk. Fäbodarna utgör i delar av vårt land en stor del av vårt kulturarv och bidrar till att bevara den biolo ­ giska mångfalden. Tyvärr hotas dessa få kvarvarande kulturskatter som fortfarande håller betesdjur under sommaren av de ökade rovdjursstammarna och i synnerhet av vargen. Förra sommarens händelser i Prästbodarna, i östra Rättviks kommun, belyser tydligt problemet. Fäboden är en av Sveriges största öppna fäbodvallar med över 80 betande boskap som hästar, kor, getter och får. Flertalet av dessa är utrotningshotade husdjurs ­ raser. Den biologiska mångfalden på fäboden är enastående, med en rikedom av olika arter, inklusive inte mindre än 11 olika dyngbaggearter. Dessutom brukas en grannfäbod med runt 35 kor, vilket gör området till ett unikt centrum för biologisk mångfald och kulturarv. Det är här den stora utmaningen uppstår. Prästbodarna är ett område med den högsta koncentrationen av våra stora rovdjur i länet med björn, lo, järv och varg. Observationer av varg har blivit allt vanligare på fäbodvallen under dygnets alla timmar, vilket märks på både djur och brukare med oro och stress. Att rovdjurssäkra området är en omöjlighet, och att flytta djuren från platsen skulle äventyra djurhållningen och den biologiska mång ­ falden på ett mycket negativt sätt. Efter tre dokumenterade direkta attacker med dödlig utgång på får och mjölkgetter, samt misstankar om ytterligare attacker genom skador på djur som upptäckts vid veteri ­ närundersökning, beviljade länsstyrelsen, i enlighet med gällande regelverk, en kortvarig skyddsjakt på varg i Prästbodarna. Under pågående skyddsjakt skedde ytterligare attacker och en ny ansökan om förlängd skyddsjakt fick göras innan en varg fälldes. Det var dock en vargtik som fälldes, i stället för den hane som tidigare via DNA-test visat sig vara ansvarig för attackerna. Efter det att det fortsatte rapporteras om fler vargar i området ansökte fäbodbrukaren på nytt om skyddsjakt men fick avslag på ansökan eftersom samtliga djur flyttats till annan betes ­ mark. Detta trots att både ögonvittnesskildringar och kamerabevismaterial visar att minst sju vargar fortfarande rör sig i Prästbodarna. Det har länge varit tydligt att vargstammen i Sverige måste minska kraftigt av flera skäl. De upprepade attackerna mot fäbodar utgör dock ett akut problem som sätter fingret på att skyddsjakt måste tillåtas snabbare och i högre utsträckning kring fäbodar. Genom att överväga enklare och direkta skyddsjaktsbeslut vid fäbodar kan vi säkra en hållbar framtid för både människor och djur i våra fäbodar. Rovdjuren får inte äventyra fäbodarnas fortsatta överlevnad. Mathias Bengtsson (KD)