Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2693 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) El- och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett mål om ytterligare minst 60 TWh ny fossilfri el till 2030 och tillkännager detta för regeringen . Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens ansvar att försvara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel användning av s.k. flaskhalsintäkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång på stabila och rimliga priser för elkonsumenter i hushåll, s.k. folkhemsel, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och genom ­ föra den nationella elektrifieringsstrategin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Elektrifieringsrådet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och effektivare tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara huvudregel vid ändringsprövningar för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vattenkraften och tillkänna ­ ger detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts planerade insatser för anslutning av havsbaserad vindkraft ska genomföras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vindkraft och tillkänna ­ ger detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraft och tillkänna ­ ger detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om krav på att installera solceller på nya offentliga och kommersiella byggnader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av politiken för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara fossilfria trans ­ porter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodrivmedel och till ­ kännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell plan för vätgasinfrastruktur med statlig systemoperatör för nätet, en s.k. TSO, och tillkänna ­ ger detta för regeringen. Motivering Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elektrifiering – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fossila råvaror mot el. En framgångs ­ rik elektrifiering är avgörande för att nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045 och kan även bidra till att minska utsläppen i andra länder genom export av klimat ­ smarta produkter. Målsättningen bör därför vara att energipolitiken ska bidra till klimat ­ målet för 2045. Elektrifiering kan bidra till stor energieffektivisering och minskade ut ­ släpp från transporter. Den är också avgörande för att ställa om till fossilfria processer i stora industrier. Sveriges elförsörjning kan utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Sverige ska även fortsättningsvis vara en nettoexportör av el. Den svenska industrins konkurrenskraft behöver dock säkras genom trygg tillgång till el och effekt i energisystemet på kort och lång sikt. Sverige behöver blocköverskridande energipolitiska överenskommelser För Socialdemokraterna är en framtida säker och stabil elförsörjning central. Liksom näringslivet och energibranschen menar vi att långsiktiga och stabila villkor kommer att vara viktiga för att tillräckliga investeringar ska komma på plats. Vi vill därför föra samtal med andra partier med målet att skapa överenskommelser om den svenska energipolitiken på lång sikt. Varken Sveriges elkonsumenter, industrin eller klimatet har råd med något annat. Sådana samtal bör ha en bred utgångspunkt, som inte är låst till vissa energislag eller specifika lösningar. Sverige behöver kunna använda alla fossilfria tillgångar som står till buds. Omställning och konkurrenskraft kräver ett nytt energipolitiskt mål för 2030 Enligt Energimyndighetens och Svenska kraftnäts långsiktiga scenarier innebär klimat ­ omställningen och en ny elektrifieringsvåg att efterfrågan på el kommer att öka kraftigt till 2045. Prognoserna för den framtida elanvändningen har under senare år kraftigt revi ­ derats uppåt, som ett resultat av pågående och planerad grön omställning och nyindustriali ­ sering . Enligt de scenarier som innebär högst elektrifiering av samhället förväntas en för ­ dubbling av elbehovet. En planeringsram på 300 TWh är därför ändamålsenlig. Vi be ­ höver emellertid öka utbyggnadstakten för den fossilfria elproduktionen redan i närtid. Dels för att en stor utmaning inte kan lösas i slutet på perioden men framförallt för att risken är stor att Sverige inom endast några år blir nettoberoende av elimport för vår elförsörjning och då sannolikt också förlorar viktiga investeringar och arbetstillfällen. Kan inte industrins behov mötas på kort sikt riskerar Sverige helt att tappa dessa indu ­ strier och gå miste om nya etableringar, vilket skulle göra behoven av el lägre för den längre tidshorisonten men till stor kostnad i form av förlorade jobb och förlorat välstånd. Därför har Socialdemokraterna föreslagit ett energipolitiskt mål om ytterligare minst 60 TWh fossilfri kraft till 2030. I det kortare perspektivet är det främst vindkraft som har betydande potential, såväl på land som till havs, men även solel liksom effekthöj ­ ningar i befintliga anläggningar som vattenkraft och kärnkraft behöver komma på plats. Vår uppfattning är vidare att Sverige även fortsättningsvis ska ha förmågan att vara en nettoexportör av el, en förmåga som riskerar att förloras under 2020-talet med regeringens nuvarande politiska inriktning. Regeringen vill ställa ut kreditgarantier för lån till investeringar i ny kärnkraft som uppgår till högst 400 000 000 000 kronor. Man anser att dessa kreditgarantier bör ut ­ formas med mer generösa villkor än nuvarande system för kreditgarantier för gröna investeringar. Socialdemokraterna anser att även andra fossilfria kraftslag än kärnkraft bör få tillgång till eventuella nya mer förmånliga krediter. Låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag Inför förra vintern tog Socialdemokraterna initiativ till och la fram förslag på ett hög ­ kostnadsskydd för elpriserna. De avgifter som betalats in till Svenska kraftnät och som inte kunde användas till nätförstärkande åtgärder föreslogs återföras på kort sikt genom åtgärder som skulle sänka priserna, sänka nätavgifterna eller ge återbäring till hushåll och företag. Genomförandet av förslag med denna riktning från högerregeringen utlovades men försenades i flera månader och turerna kring stöden blev många, inte minst när det gällde kompensation till hushåll i norra Sverige och till företag. Vi kan nu också konstatera att regeringen trots ett EU-ordförandeskap hittills misslyckats med att vidmakthålla den uttryckliga möjligheten i EU-regelverket att använda Svenska kraftnäts avgifter till att kompensera elkunder vid eventuella nya kraftiga elprishöjningar kommande vintrar. Vi menar att regeringen ska fortsätta det arbetet. Viktigt är också att möjligheten till beskatt ­ ning av övervinster hos kraftföretag kan utnyttjas. Det behövs en beredskap för att kunna få ändamålsenliga stöd till särskilt utsatta på plats snabbt om behov uppstår. Eventuella nya stöd ska skydda företag och hushåll som haft höga kostnader men inte ge otillbörliga fördelar för de som har en stor förbrukning till fasta låga priser. Sådana fördelnings ­ politiskt rimliga modeller kan med fördel tas fram i förväg, för att öka beredskapen i ett försämrat läge. Det är av stor vikt att regeringen hårt driver på för förslag på den europeiska nivån som kan leda till lägre svenska priser. För att få ner elpriserna behöver också elproduk ­ tionen i Sverige maximeras. Det är även angeläget att hushåll ges möjlighet att på liknande sätt som stora kunder teckna långa kontrakt för elleverans till rimliga och stabila priser. I detta syfte har vi föreslagit ett system med s.k. folkhemsel, som innebär att staten köper upp fossilfri kraft via ett auktionsförfarande till lägsta pris, el som sedan levereras till hushållskunder på vissa villkor. Cirka 60 procent av ett hushålls normalförbrukning borde kunna levereras som folkhemsel. Eftersom detta både skapar stabila villkor för invester ­ ingar och ger hushållen stabila och låga priser bör regeringen arbeta fram ett system baserat på förslaget. Regeringen borde skyndsamt arbeta vidare med en modell i linje med vad vi föreslagit. En nationell elektrifieringsstrategi ökar takten i omställningen Genom ett fortsatt arbete med den elektrifieringsstrategi som den tidigare regeringen beslutade om, vill vi socialdemokrater ta ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energi ­ sektorn för att möjliggöra en omfattande elektrifiering av samhället. Elektrifierings ­ strategin utgörs av en konkret handlingsplan som vi vill se genomföras de kommande åren. Steg för steg, åtgärd för åtgärd, vill vi bygga en trygg elförsörjning som möjliggör omställning och nya jobb. Åtgärderna i strategin syftar till att undanröja hinder för utbygg ­ nad av elproduktionen och säkerställa att det finns leveranser av el alla timmar på dygnet . Med elektrifieringsstrategin vill vi se ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra elektrifieringen. De tolv punkterna i strategin utgör ett helhetsperspektiv över vad som krävs för att möta de utmaningar som kommer med ett kraftigt ökat elbehov inom fem övergripande områden: planering och samarbete, effektiv användning, utbyggnad av infrastruktur, elnät och laddinfrastruktur, säkrad tillförsel av effekt och energi samt genomförande och förankring. Det är av stor betydelse att arbetet med strategin nu följs upp och genomförs av den nya regeringen. Elektrifieringsrådet med representanter från den offentliga sektorn, när ­ ingslivet och andra samhällsaktörer bör användas aktivt. Att regeringen inte sammankallat rådet är anmärkningsvärt. Rådet bör stödja ett effektivt genomförande av elektrifierings ­ strategin. Svenska kraftnät bör ges en tydligare roll i fråga om att arbeta för att elsystemet ska kunna utvecklas i takt med behoven. I denna åtgärd ingår bland annat ett mer pro ­ aktivt arbete med nationell nätplanering. Svenska kraftnät bör även få i uppdrag att tydlig ­ göra förutsättningar för att främja flexibilitet vid anslutning av nya elkrävande verksam ­ heter. Det kan handla om att anpassa elanvändning för att minska effekttoppar och opti ­ mera nyttjandet av elnäten. Energimyndigheten fick i uppdrag att ta fram en fjärr- och kraftvärmestrategi i juni 2022, med förväntad slutrapport i december 2023. Förslag bör även tas fram för hur kraft ­ värmens lokala elsystemnyttor kan få en mer korrekt värdering. Regeringen bör även ge Energimyndigheten och Trafikverket i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur samt tankinfrastruktur för vätgas. Regeringen bör även ta initiativ till en nationell kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen. Regeringens nedläggning av branschskolan för distributionselektriker skadar Sveriges möjligheter till en snabbare nätutbyggnad. Den nationella strategin för elektrifiering har uppmärksammat vikten av att berörda myndigheter och domstolar har erforderlig kapacitet för att motverka tidsfördröjning och oklarheter i handläggningsprocesser. Energieffektivisering sänker kostnader, ökar försörjningstryggheten och ger utrymme för nya investeringar Sverige ska ha mycket och billig energi men vi behöver också bli bättre på att använda energin mer effektivt. En effektiv användning av energi kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och minska klimat- och miljöpåverkan samt bidra till försörjningstrygg ­ heten på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Det finns behov av ytterligare insatser för att nå det riksdagsbundna målet om 50 procent effektivare energianvändning 2030. Vi vill att Energimyndigheten ska fortsätta arbetet med energieffektivisering och stötta energieffektivisering av både småhus och flerbostadshus liksom inom industrin. Syftet med åtgärderna är att bidra till klimatomställningen, skapa jobb, säkerställa en jämn till ­ gång till energi och minska risken för negativa effekter av volatilitet i energipriserna. Regeringspartierna har med precision utformat politiken så att flerbostadshus inte får del av åtgärderna. Den politiken bör utvärderas, vilket ger regeringen möjlighet att åter ­ komma med en politik för energieffektivisering som är bättre utformad. Vi vill underlätta för fastighetsbolag att bli en aktiv part i arbetet med att effektivisera energianvändningen och öka försörjningstryggheten. Det stöd till energieffektivisering av flerbostadshus som vi föreslår kompletteras därmed med insatser för att fastighets ­ företag och bostadsrättsföreningar ska kunna förbättra sin styrning av fastighetsbeståndets energianvändning, på ett sätt som gör att de får förutsättningar att delta på stödtjänstmark ­ naden . Statens energimyndighet eller en annan myndighet som regeringen anser bättre lämpad bör hantera stödet. Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att ta fram tekniska speci ­ fikationer som grund för stödsystemet. Den socialdemokratiska regeringen gav 2021 en utredare i uppdrag att föreslå ett kvot ­ pliktssystem för energieffektivisering (s.k. vita certifikat). Syftet var att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kunde öka energieffektiviserings ­ takten i Sverige, bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen nåddes samt underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället. Den nya högerregeringen beslutade dock den 22 december 2022 att avsluta utredningens arbete. Utredaren presenterade då en rapport med utredningens arbete så långt det fortskridit. Vi menar att arbetet med att ta fram ett förslag med denna inriktning bör återupptas. Utbyggnad av elnätet och elområden För att möjliggöra den gröna omställningen, nya industrisatsningar och tusentals jobb behöver elen kunna transporteras dit den behövs. Det är också viktigt för en god tillgång på el i hela landet. Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ för att halvera tiden för tillståndsgivning. En rad lagändringar trädde ikraft, som möjliggjorde den största tidsminskningen för byggande av elledningar som gjorts sedan Sverige fick elektricitet. De nya lagarna förenklade processerna för att bygga ut elnätet i Sverige och gjorde dem mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. För nät ­ företagen blev det lättare att vidta åtgärder utan att ansöka om en ny så kallad nätkonces ­ sion , det vill säga det tillstånd som krävs för att bygga en kraftledning. Fler ledningar ska kunna byggas och användas med stöd av en nätkoncession för ett område. En nät ­ koncession för linje ska kunna ändras på ansökan av nätföretaget. Det ska gå att lägga samman nätkoncessioner och dela upp en nätkoncession för linje. Sammantaget innebar förändringarna att arbetet kunde snabbas på avsevärt. Mer kan emellertid göras. Energi ­ marknadsinspektionen behöver exempelvis tillräckliga resurser. Vi menar vidare att el ­ nätens centrala betydelse gör att riksintresse för eldistribution bör prioriteras, att luft ­ ledning ska vara utgångspunkten för växelströmskablar över 130 kV och att byggande och underhåll av starkströmsledningar med linjekoncession kan undantas från förbuden i miljöbalken mot påverkan på områden som omfattas av biotopskydd eller strandskydd. Förslagen är utredda och remissbehandlade. Vid sidan om utbyggnad av nätkapaciteten behöver Svenska kraftnät som ansvarig för systemet säkerställa att även andra verktyg används för att klara den stora ökningen av användning och produktion. Digitalisering, AI, kraftelektronik och olika tekniker för lagring kan bidra till detta, liksom aggregering- och flexibilitet. Samtidigt som behoven av en stor och snabb utbyggnad av elnäten är det viktigt att kostnaderna för utbyggnaden av elnätet är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet man bor. Den utredning som har i uppdrag att se över intäktsregleringen har här ett viktigt uppdrag. Modellen behöver ta hänsyn till både användarnas behov av låga totala kostnader och elnätsföretagens förmåga till fortsatta investeringar. Målsättningen måste vara att det svenska elpriset ska vara lågt i hela landet. Den klyv ­ ning av Sverige som vi har sett vad gäller elpriser måste jobbas bort. Det sker bästa genom utbyggd produktion i södra Sverige och förbättringar i överföringskapaciteten. Svenska kraftnät och övriga TSO:er i Europa har nu ett år på sig att genomföra el ­ områdesöversynen. Under själva översynen kommer de olika alternativen att analyseras mer detaljerat, exempelvis utifrån samhällsekonomisk nytta och påverkan på driftsäker ­ heten. Elområdesöversynen ska resultera i ett förslag om indelning i elområden, antingen att behålla den befintliga indelningen eller att införa en ny elområdesindelning. Översynen betyder alltså inte att nuvarande elområdesindelning automatiskt förändras. Vi menar att det är viktigt att de fysiska begränsningarna i nätet som är grunden för indelningen och att ambitionen från myndigheterna är att jobba bort dessa för att möjliggöra ett svenskt elområde med lågt pris. Förutom att bygga ut produktions- och överföringskapacitet för att möjliggöra att Sverige blir ett elområde är det viktigt att regeringen agerar för att elområden i vår närhet utformas på ett sätt som inte driver upp svenska elpriser. Projektet Hansa Power Bridge behöver utvärderas med hänsyn tagen till detta och till det sydsvenska elsystemets stabilitet. Infrastruktur för vätgas behöver utvecklas Nära kopplat till de stora investeringarna för en grön industriell revolution är ökad använd ­ ning av vätgas i produktion och för lagring av energi. Vätgas kommer därför att få en ökad betydelse inte minst som en förutsättning för industrins omställning. Socialdemo ­ kraterna vill satsa på svensk produktion av vätgas. För att underlätta och samordna detta arbete behöver Sverige en nationell plan för vätgasinfrastruktur, som samplaneras med infrastrukturen för el. Idag är TSO:n, dvs den stamnätsansvarige, på gassidan ett privat företag. När vätgasen blir en allt större resurs ekonomiskt och kommer att spela en större roll i vårt energisystem så kan det vara rimligt att sådan infrastruktur ägs och drivs inom ramen för det offentligas kontroll. Regeringen bör utreda frågan och återkomma till riksdagen med förslag. Kortare och effektiva tillståndsprocesser Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Investeringar i elnäts- och elproduktionsutbyggnad riskerar därmed att påtagligt försvåras. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för ny industrialisering och förverkligandet av klimatomställningen. Moderna regelverk som utvecklas i takt med tekniken behöver utvecklas. Relevanta myndigheter ser exempelvis över förutsättningarna för både framtida och befintlig kärn ­ kraft, så att vi kan fortsätta att nyttja befintlig kärnkraft i dess fulla kapacitet under hela dess livslängd. Den omfattande elektrifiering som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snabba tillståndsprocesser inte minst vad gäller elnät. Elnät som bidrar till tillförlitlig överföring av el till rimliga kostnader och där ökade effektuttag och nyanslutningar be ­ viljas inom rimlig tid är viktiga för en konkurrenskraftig och leveranssäker elförsörjning. Den socialdemokratiska regeringen arbetade för att halvera ledtiderna för nya kraftled ­ ningar, från att behov identifierats till att ledningen står på plats. För att genomföra detta krävs resurser till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen och aktö ­ rerna på elnätssidan har även en viktig roll i fråga om att finna lösningar för att frigöra nätkapacitet och underlätta för nya kunder att ansluta till elnäten i tillväxtområden. Under de senaste mandatperioderna har ett antal statliga utredningar haft i uppdrag att se närmare på reformering av ramverken för miljöprövningar. Förslag från utred ­ ningarna har remitterats och vi menar att flera förslag är möjliga att realisera omgående i syfte att korta ned handläggningstider och öka förutsägbarheten. Reformarbetet bör ske med strävan att nå en bred politisk samsyn för att medverka till att reformeringen blir håll ­ bar över tid och på så sätt skapar förutsägbarhet för investerare. Detta gäller brett, dvs för både industri, infrastruktur och inte minst el. Något som vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att änd ­ ringstillstånd bör vara huvudregel och att fler verksamheter ska kunna ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Utredaren argumenterade kraftfullt för en ökad användning av ändrings ­ tillstånd och pekade även på att det med digitaliseringen finns bättre möjligheter att få en överblick över en verksamhets totala verkningar på miljön även vid fler ändringstill ­ stånd. Vi menar att det finns ett tillräckligt underlag för regeringsförslag i frågan och ett förslag bör snarast läggas fram för beslut. Ytterligare ett område som regeringen bör uppmärksamma är att säkerställa fungerande tillståndsprocesser genom metodutveckling för samverkan mellan myndigheter inom ramen för befintlig lagstiftning. Regeringen bör se närmare på fortsatta insatser på området motsvarande vad som sker till exempel inom ramen för Kommittén för teknologisk inno ­ vation och etik (Komet). En metod för att korta den totala tidsutdräkten i tillståndsproces ­ sen är att delarna hanteras parallellt snarare än sekventiellt. I den utsträckning ett sådant arbete inte kräver lagändring bör det genomföras skyndsamt. Samordning på regional nivå och med aktörer inom berörda branscher är betydelsefullt för ett fungerande genomslag för investeringar och etableringar. Tidigare regering arbetade med en serie insatser för att främja samordningen. Ett sådant exempel är tillsättandet av nationell samordnare för större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten. Sedan dess har emellertid också andra delar av landet sett ett ökande intresse för investeringar i och etableringar kopplade till den nya gröna industrialiseringen. Regeringen måste därför utgå från att också andra regioner i landet har behov av sam ­ ordning för att möta de ökande behoven. Särskilt om kraftslagen Socialdemokraterna menar att alla fossilfria kraftslag behövs för att Sverige ska klara av den stora elektrifiering som världen ska genomgå under de kommande decennierna. Den stora utbyggnaden av vårt elsystem kräver att all ny fossilfri el som går att få fram till kon ­ kurrenskraftiga priser också måste få möjlighet att nå hushåll och företag. Vi eftersträvar teknikneutralitet, hög samhällsekonomisk effektivitet och kostnadseffektivitet. De olika kraftslagen behöver emellertid delvis olika åtgärder för att få förutsättningar att bidra på dessa villkor. Vattenkraften behöver utvecklas Vattenkraften är ryggraden i det svenska elsystemet. Den osäkerhet som nu råder för verksamhetsutövarna till följd den nationella planen för moderna miljövillkor och pausen i arbetet behöver snarast vändas till klarhet. Regeringen måste återkomma med förslag som gör att prövningarna kan återupptas på ett sätt som garanterar att de uttryckta intentionerna om att uppnå största möjliga miljönytta och effektiv tillgång till vattenkraftsel kan uppnås. Det uttryckta riktvärdet om 1,5 TWh behöver mötas. Vattenkraftens potential behöver i övrigt också tas till vara. Genom nya investeringar kan effekthöjningar genomföras. Möjligheterna till pumpkraft behöver vidare tas tillvara. Tillståndsprocesser behöver fortsatt snabbas upp. Förslagen i Klimaträttsutredningen och Miljöprövningsutredningen behöver genomföras för att processerna ska fungera bättre. Det är viktigt att regeringen tillser att det är möjligt att driften i vattensystem där kraftstationerna har olika ägare kan samverka för att få största möjliga effekt av nya investeringar. Vindkraftens potential för snabbare elektrifiering ska tas tillvara Sverige behöver fullfölja utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Den kan ge en kraftigt ökad energiproduktion, särskilt i södra delarna av landet. Havsbaserad vindkraft bidrar till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrens ­ kraftiga priser. De insatser som Svenska kraftnät tidigare planerat för anslutning av havs ­ baserad vindkraft bör därför fortsätta och inte upphöra enligt regeringens nya instruktioner till affärsverket. Försvarsmaktens roll behöver tydliggöras och ett fungerande samspel med berörda myndigheter och aktörer säkerställas. Regeringen behöver godkänna de havs ­ baserade vindkraftsparker som idag ligger på regeringens bord och ompröva det senaste avslaget av Stora Middelgrund. Även den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kost ­ nad. Den potentialen behöver tas tillvara. För att öka andelen beviljade tillstånd behöver kommunerna stärkta incitament för att medverka till utbyggd vindkraft och eventuella invändningar mot etableringar behöver komma tidigare i tillståndsprocessen. Möjlig ­ heten att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkraftsutbyggnad kan också behöva tydliggöras. De förslag som lagts fram i utredningen Värdet av vinden (SOU 2023:18) bör därför genomföras tillsammans med den reformering av det kommu ­ nala vetot som föreslogs i proposition 2021/22:2010 om ett tidigare kommunalt ställnings ­ tagande för vindkraft. Kraftvärmens bidrag till regional balans ska förbättras Kraftvärme utgör ett viktigt bidrag till elförsörjningen och här finns även outnyttjad potential, inte minst vad gäller att avlasta vid effekttoppar. All effekt som finns att tillgå måste kunna nyttjas under tider där elpriserna annars riskerar att bli höga. En något över ­ dimensionerad kraftvärme skapar förutsättningar för att ansluta fler kunder och kan ge ett viktigt extra tillskott av el under de kallaste dagarna, om incitamenten är de rätta. Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att säkerställa att fler investeringar kan göras i anläggningar som är viktiga för ett mer robust elsystem. Förslag som kommer från Energimyndighetens uppdrag om en strategi för fjärr- och kraftvärmen behöver också tas om hand. Kärnkraften får fortsatt stor betydelse för elsystemet Kärnkraften kommer under lång tid framöver att utgöra en viktig del av elsystemet. Till ­ sammans med vattenkraften ger den goda möjligheter till balansering och stabilitet i en elförsörjning som alltmer baseras på förnybara energislag som vindkraft och solenergi. Socialdemokraterna ser möjligheter i fråga om förlängning av drifttid för befintliga reaktorer. Detta förutsätter givetvis en säker drift och att ev. säkerhetshöjande investeringar som krävs för detta genomförs. Även effekthöjning vid befintliga reaktorer kan bli ett värdefullt tillskott till elförsörjningen. Vad gäller nya kärnkraftsreaktorer kan konstateras att det med nuvarande lagstiftning är möjligt att ersätta reaktorer som ställts av eller som kommer att ställas av. Det är givetvis en fördel om den infrastruktur som redan finns på plats kan nyttjas om nya reaktorer ska byggas. Ännu så länge har inga konkreta investeringsplaner presenterats för nya anläggningar. Erfarenheter i Finland har visat att det kan bli både dyrt och långdraget att bygga nya konventionella reaktorer. Vad som därför alltmer kommit att diskuteras är mindre s k SMR-reaktorer. Inte heller här finns idag några beslut om kommersiell drift, men inom Vattenfall pågår en förstudie. Den tidigare socialdemokratiska regeringen gav Strål ­ säkerhetsmyndigheten i uppdrag att identifiera behov av utveckling av de regler eller andra åtgärder som kan påverka förutsättningarna för nyttjande av befintlig och ny kärnkraft, som t.ex. SMR baserad på känd såväl som ny reaktorteknik. Strålsäkerhets ­ myndigheten har nu lämnat förslag på hur de identifierade behoven bör hanteras vidare. Solkraften behöver en ökad tydlighet och ändamålsenliga regelverk Solkraften har förutsättningar att bidra mer till den svenska elproduktionen. Det är kostnadseffektivt att sätta upp solpaneler på byggnader och strukturer som ändå ska uppföras. Den tekniska utvecklingen går här snabbt och det finns ett växande intresse för solkraft hos hushållen, som ett sätt att balansera höga elkostnader och minska beroendet av andra, inte minst fossila, kraftslag. Även det offentliga har ett ansvar för att bidra till den gröna omställningen och det finns många ytor här som kan nyttjas för solpaneler. Socialdemokraterna vill att det tillsätts en utredning för att utreda möjlig ­ heten att ställa krav på att installera solceller på nya offentliga och kommersiella bygg ­ nader. En mycket stor potential av storskaliga parker ligger i större markbaserade anlägg ­ ningar. Idag hämmas utvecklingen både av regelverket för att uppföra anläggningarna och av möjligheterna att ansluta dem till nätet. Vi vill därför att regeringen säkerställer att det tas fram nationella riktlinjer för länsstyrelserna i fråga om hur lagstiftning ska tolkas så att prövningen kan gå snabbt och bli likvärdig över landet. Elmarknadsinspek ­ tionen bör få i uppdrag att ta fram regelverk som kortar ledtiderna och säkerställer rimliga kostnader för anslutning till elnätet. Det är exempelvis viktigt med transparens i fråga om var det finns möjliga eller lämpliga inmatningspunkter i nätet. Kraven på nätägarna bör i det sammanhanget öka. Hållbara fossilfria transporter och biodrivmedel Användningen av fossil energi inom transportsektorn är fortsatt hög och står för en stor del av utsläppen. För att bryta transportsektorns fossilberoende behövs en ökad trans ­ porteffektivitet, effektivare fordon och farkoster, elektrifiering och en övergång från fossila till hållbara förnybara drivmedel. Utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i en sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Dagens fossildrivna fordon kommer emellertid att fortsätta att rulla på våra vägar under många år. För att klara svenska klimatmål och bidra till svensk industriell utveckling behöver fossila drivmedel bytas mot förnybara. I dag används biogas framför allt i transportsektorn där den ersätter användning av bensin och diesel och bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn. För att bi ­ behålla och öka den svenska biogasproduktionen avsattes 900 miljoner kronor 2022–2024 till stöd för produktion av biogas. Under 2024 förbereddes en kontrollstation för utvärdering av stödets utformning för att säkerställa ett ändamålsenligt och kostnads ­ effektivt stöd. Detta behöver fortsatt genomföras. Till följd av regeringens politik tappar Sverige investeringar i biodrivmedel, trots i grunden goda förutsättningar. Det är ett problem i klimatomställningen av fordonsflottan och en förlust för svenskt näringsliv. Det är av högsta vikt att marknadens aktörer kan få stabila förutsättningar för svensk produktion av biodrivmedel. Tryggt och säkert elsystem En allt snabbare energiomställning innebär betydande utmaningar för elsäkerheten. Nya tekniker används i åldrande elanläggningar och användningen sker också på ett annat sätt än tidigare, vilket elanläggningarna inte alltid är anpassade för. I takt med att allt mer avancerad elektronik integreras i elsystemen, t.ex. solceller och laddstolpar, ökar även risken för problem med elektromagnetiska störningar på radiokommunikation och el- och telenät samt utrustning ansluten till dessa. I syfte att förstärka arbetet med elektro ­ magnetisk kompabilitet tillförde Elsäkerhetsverket därför medel 2022. Robustheten inom elförsörjningen behöver vara hög och åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en tillfredsställande beredskapsnivå. Förmåga och motståndskraft behövs för att hantera väpnade angrepp, cyberattacker och antagonistiska handlingar samt extrema väderberoende händelser såsom stormar, bränder och översvämningar. Den socialdemo ­ kratiska regeringen förstärkte därför insatserna för elberedskap 2022 så att sektorn bättre ska kunna förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Det inkluderar t.ex. områdena skydd och robusthet, reparationsberedskap, ödrift, ledningsförmåga, cybersäkerhet och samband. Ökade medel ger även stärkt förmåga att vägleda sektorn med planering för åtgärder före och under höjd beredskap. Vi ser positivt på de insatser på området som presenterades i höständringsbudgeten för 2023 och i budgetpropositionen för 2024 och vill arbeta kon ­ struktivt med regeringen i dessa frågor. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Utgiftsområde 21 Energi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att under 2026 och 2027 besluta om lån om statligt stöd för investeringar i ny fossilfri elproduktion för förväntade investeringskostnader som uppgår till högst 220 000 000 000 kronor i 2026 års prisnivå 2026–2045. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av långsiktighet i energipolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av mål för mer fossilfri el till 2030 och 2035 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringens ansvar att försvara mekanismer i EU:s regelverk som möjliggör flexibel användning av s.k. flaskhalsintäkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av tillgång till stabila och rimliga priser för elkonsumenter i hushåll, s.k. folkhemsel, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anpassa det föreslagna högkostnadsskyddet för höga elpriser till de prisnivåer och hushåll som anges i motionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elnätsutbyggnad och intäktsregleringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny modell för anvisade avtal och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbare och effektivare tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara regeln vid ändringsprövningar för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vattenkraften och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts tidigare uppdrag för anslutning av havsbaserad vindkraft ska återupptas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vindkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fjärr- och kraftvärmens villkor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om solel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kärnkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utformningen av politiken för energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hållbara fossilfria transporter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för vätgas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statlig vätgasinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi och regelverk för fusionskraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inriktning av arbetet med geotermisk energi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utse Svenska kraftnät till systemoperatör för vätgas, en s.k. TSO, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tryggt och säkert elsystem och tillkännager detta för regeringen. Motivering Anslag 99:1 nytt anslag Snabbhetsbonus vindkraft +100 miljoner Kommuner som under 2026 omprövar ett tidigare avslag och ger tillstånd till vindkraft medges rätt till ersättning . Politikens inriktning Energisystemet lägger grunden för det moderna samhället och är centralt för ett lands utveckling. Sverige har påbörjat ett skifte – en ytterligare elektrifiering – där transporter, industriella processer och andra verksamheter byter fossila råvaror mot el. En framgångs ­ rik elektrifiering är avgörande för att öka tillväxten, skapa välstånd och samtidigt nå de nationella klimatmålen om nettonollutsläpp 2045. Den kan även bidra till att minska utsläppen i andra länder genom export av klimatsmarta produkter. Målsättningen bör vara att energipolitiken ska bidra till klimatmålet för 2045. Elektrifiering kan bidra till stor energieffektivisering och minskade utsläpp från transporter. Den är också avgörande för att ställa om till fossilfria processer i stora industrier. Billig el kommer vara en central konkurrensfördel för svenska företag framöver. För att ekonomin ska fungera för vanligt folk krävs också god tillgång till el till låg kostnad. Det förutsätter mer el från vatten, vind, sol, kärnkraft och bioenergi. Dagens situation, med stora prisskillnader i landet och ofta höga priser, är orimlig. Vårt mål är att hela Sverige ska ha samma låga elpriser. För att uppnå detta behövs framförallt en fortsatt utbyggnad av elproduktion och elnät i alla delar av landet. För att kunna erbjuda låga och stabila elpriser måste samhället ha en ökad kontroll över elförsörjningen. Liksom näringslivet och energibranschen menar vi att långsiktiga och stabila villkor är viktiga för att tillräckliga investeringar inom energisektorn ska komma på plats. Politiska beslut som fattas med få mandats övervikt en enskild mandatperiod är inte en tillräcklig grund för stora investeringar med långa tidsperspektiv. För att skapa lång ­ siktighet i elsystemets utveckling behövs en blocköverskridande beredning i form av en energikommission. Att närmast fördubbla vår elanvändning kommer kräva stora insatser över lång tid och det är viktigt att arbetet kan ske i bred enighet. Sverige ska ha EU:s lägsta elpriser och det behövs mer förnybar och fossilfri el. Sverige behöver kunna använda alla konkurrenskraftiga fossilfria möjligheter som står till buds och öka utbyggnadstakten för den fossilfria elproduktionen redan i närtid. Dels för att en stor utmaning inte kan lösas enbart genom insatser som verkar på 15 års sikt, men framförallt för att risken är stor att Sverige inom endast några år blir nettoberoende av elimport för vår elförsörjning och då sannolikt också förlorar viktiga investeringar och arbetstillfällen. Med rätt förutsättningar kan Sverige även fortsättningsvis förbli en nettoexportör av el. Vi vill i det sammanhanget också understryka behovet av en mer välfungerande svensk och europeisk elmarknad. När det gäller leveranssäkerhet och ett mål för detta är vår uppfattning att de samhälls ­ ekonomiska effekterna behöver vara vägledande. Effekter av lagringsmöjligheter och efterfrågeflexibilitet behöver dessutom vägas in, liksom sektorskopplingar, inte minst när det gäller värme och vätgas. Ett mål behöver vara förenligt med låga priser för elanvändarna för att säkerställa industrins konkurrenskraft och värna hushållens ekonomi. Det svenska elnätet behöver byggas ut snabbare men kostnadseffektivt. Svenska kraftnät bör ges en tydligare roll i fråga om att arbeta för att elsystemet ska kunna utvecklas i takt med behoven. I denna åtgärd ingår bland annat ett mer proaktivt arbete med nationell nätplanering. Svenska kraftnät bör även få i uppdrag att tydliggöra förutsättningar för att främja flexibilitet vid anslutning av nya elkrävande verksamheter. Det kan handla om att anpassa elanvändning för att minska effekttoppar och optimera nyttjandet av elnäten. Säkerhetsläget i Sverige och Europa har försämrats drastiskt under de senaste åren, vilket också synliggjort hur central en robust energiförsörjning är för hela samhället. Självförsörjningen i hela Europa behöver stärkas och beroendet av fossila energikällor minska snabbare. Sverige är nettoexportör av el och ska fortsatt spela en viktig roll genom export av fossilfri el till våra grannländer. Men det kräver insatser för ökad fossilfri elproduktion, inte minst i södra Sverige. Det måste ske på ett sätt som värnar svenska intressen, och regeringen har ett ansvar att driva på för att grannländernas hantering av elmarknaden är rimlig och ändamålsenlig även ur ett svenskt perspektiv. Omställning och konkurrenskraft kräver mer förnybar fossilfri el till 2030 och 2035 Sverige behöver ett robust elsystem som på sikt klarar av att producera och leverera upp till dubbelt så mycket el som idag. Staten behöver därför möjliggöra omfattande investeringar i alla fossilfria kraftslag och i elnätet. Investeringar i nya industrier och omställning av befintliga behöver dessutom mer el i närtid. Därför vill vi se mål för mer förnybar fossilfri el redan till 2030 och 2035. Anledningen är att ett tidsatt mål ställer krav på förslag och beslut om relevanta åtgärder som kan bidra till måluppfyllelsen. Vi menar att de nu beslutade kontrollstationerna, som vad vi förstår har målet 2045 som utgångspunkt, inte svarar mot samhällets behov av mer el i närtid. Staten ska säkerställa en hög och kontinuerlig utbyggnadstakt av ny energi genom att i samråd med relevanta aktörer anvisa lämpliga områden. Det offentliga måste också se till att processerna för att få på plats ny energi blir enklare och billigare. Vi vill minska byråkratin och snabba på miljöprövningarna. Sveriges elförsörjning kan, under rätt förutsättningar, förbli en unik konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till låga och konkurrenskraftiga priser. När det gäller elanvändningen 2045 menar vi att den osäkerhet som finns om elbehoven på längre sikt ökar utan ett tydligt preciserat och högt ställt mål för 2030. Om inte industrin får möjlighet att genomföra sina planerade eller önskade investeringar i närtid torde behovet av ny el minska högst avsevärt även på längre sikt. Det skadar såväl klimatomställningen som det svenska näringslivet, och en stor mängd arbetstillfällen riskeras, både i befintliga företag och i företag som inte kan etableras eller utöka sin verksamhet. Därför föreslog Socialdemokraterna redan våren 2023 ett nytt energi ­ politiskt mål om ytterligare minst 60 TWh fossilfri kraft till 2030 och vill även se ett mål till 2035. Eftersom insatser uteblivit och få investeringar nu görs i energiproduktion över huvud taget, behöver ambitionsnivån till 2030 nu ses över och konsekvenserna beaktas för målet 2035. Det görs bäst samlat i en energipolitisk uppgörelse. För att nå mål på nivåer som skapar förutsättningar för elektrifiering, omställning och nyindustrialisering till 2030 och 2035 krävs stora satsningar på förnybar energi, främst vindkraft. Kommunala beslut om vindkraft behöver fastslås tidigt i processen och det krävs lokala incitament för ökad acceptans. I områden där tillgången till effekt är låg behövs kompletterande investeringar i biogasturbiner, storskalig lagring, kraftelektronik och nätinvesteringar. I det kortare perspektivet behöver även effekthöjningar i befintliga anläggningar som vattenkraft och kärnkraft komma på plats. I årets budget presenterar regeringen en låneram för kärnkraft som förväntas uppgå till högst 220 miljarder för åren 2026–2045. Samtidigt har Sverigedemokraterna genom att stoppa en energiöverenskommelse slagit undan benen för industrin. Det är inte så man skapar en långsiktig och välfungerande energimarknad. Vi är öppna för byggandet av all fossilfri elproduktion och accepterar därför ramen, med villkoret att bemyndigandet vidgas till all storskalig fossilfri elproduktion och att en bred energiöverenskommelse görs innan ett investeringsbeslut i ny kärnkraft fattas. Utan en sån överenskommelse finns ingen grund för långsiktighet och regeringen riskerar framtiden för svensk industri. I ett sådant fall är vi heller inte bundna av ramen och riksdagen bör få ta ställning till eventuella avtal med kommande verksamhetsutövare eller investerare som kan komma ut av processen. Regeringens försämringar av möjligheterna för havsbaserad vind att ansluta sig till Svenska kraftnäts stamnät bör dessutom reverseras för att möjliggöra investeringar för en snabb utbyggnad. Eftersom Socialdemokraterna anser att kraftslagen ska behandlas enligt principen om teknikneutralitet vill vi att regeringen återkommer med ett samlat förlag för stöd till ny storskalig fossilfri kraftproduktion. Vi har här ovan anvisat två möjligheter till åtgärder som kan underlätta för havsbaserad vind, men även andra bör kunna komma ifråga för att säkerställa investeringar och teknikneutralitet. Utformningen av stödsystem för energiproduktion behöver bidra till en låg systemkostnad och vara samhällsekonomiskt effektiva. Den växande industrin kommer leda till fler arbetstillfällen åt elektriker, montörer, industriarbetare och många fler. Det är en stor möjlighet men kräver också mer av vårt utbildningsväsende. Det är viktigt att säkra kompetensförsörjningen till de nya industri ­ erna och verksamheterna runt dem. Vi vill på andra budgetområden skjuta till mer pengar för att garantera att kompetensbrist inte lägger till hinder för industrins utveckling. Vi har även föreslagit ett pilotprojekt för nationellt intag till yrkesvux, så att vuxna över hela landet kan söka utbildningar med säkra jobb i snabbväxande kommuner. Låga och stabila elpriser för Sveriges hushåll och företag Den svenska industrins konkurrenskraft behöver säkras genom trygg tillgång till el och effekt i energisystemet till konkurrenskraftiga priser på kort och lång sikt. Sverige har många tämligen unika fördelar som stora landytor och en lång kuststräcka som bör tas tillvara när elsystemet nu behöver byggas ut och även lång erfarenhet av att driva stor ­ skalig vattenkraft liksom kärnkraft. Det är även av stor vikt att regeringen driver på för förslag på den europeiska nivån som kan leda till lägre svenska priser. Målsättningen måste vara att det svenska elpriset ska vara lågt i hela landet. Den klyvning av Sverige som vi har sett vad gäller elpriser måste arbetas bort. Det sker bästa genom utbyggd produktion i södra Sverige och förbättringar i överföringskapaciteten. Regeringens hantering av havsvindkraften har istället drivit upp priserna i de södra delarna av landet. Men även beredskap vid mer tillfälliga prishöjningar behöver kunna hanteras. Socialdemokraterna tog under förra mandatperioden initiativ till och förankrade med EU att de avgifter som betalats in till Svenska kraftnät och som inte kunde användas till nätförstärkande åtgärder skulle kunna återföras på kort sikt genom åtgärder som skulle sänka priserna, sänka nätavgifterna eller ge återbäring till hushåll och företag. Genom ­ förandet av förslag med denna riktning från den nya högerregeringen utlovades efter valet men kom att försenas i flera månader och turerna kring stöden blev många, inte minst när det gällde kompensation till hushåll i norra Sverige liksom till företag. Vi kan nu också konstatera att regeringen trots ett EU-ordförandeskap misslyckades med att vidmakthålla den uttryckliga möjligheten i EU-regelverket att använda Svenska kraft ­ näts avgifter till att kompensera elkunder vid eventuella nya kraftiga elprishöjningar. Vi menar att regeringen bör agera i EU för att en sådan mer flexibel användning av svenska folkets pengar ska vara möjlig även framöver. Viktigt är även att möjlighet till beskatt ­ ning av övervinster hos kraftföretag vid behov kan utnyttjas. Regeringen har nyligen, som del av budgeten för 2026, presenterat ett högkostnads ­ skydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Vi har i flera år efterfrågat ett stöd för hushållen vid höga elpriser finansierat av de s.k. flaskhalsintäkterna. Det har regeringen underlåtit att ta fram. Det regeringen istället föreslagit är ett högkostnadsskydd som betalas av skatte ­ betalarna och som utlöses vid priser på 1,50 kr i genomsnitt över en månad i ett elområde. Någon ytterligare information om modellen finns inte och stödet ska tas fram under hösten. Givet tidigare vintrar förefaller gränsen för stödet alltför högt satt för att kunna användas. Regeringen bör därför anpassa stödet så att pengarna kan används vid liknande nivåer som de senaste två vintrarnas högsta elpriser och riktas till hushåll som de facto haft höga elkostnader men inte ge otillbörliga fördelar för de som har en stor förbrukning till fasta låga priser. Regeringen har gett Svenska kraftnät i uppdrag att analysera förutsättningarna för att ändra den nuvarande svenska elområdesindelningen. Myndigheten ska analysera följande tre alternativa indelningar: Sverige indelat i ett elområde, Sverige indelat i två elområden där elområdesgränsen motsvarar nuvarande Snitt 2, samt Sverige indelat i flera elområden motsvarande ett av de alternativ som Europeiska unionens byrå för samarbete mellan tillsynsmyndigheter inom energiområdet (Acer) beslutade skulle utredas inom ramen för den europeiska elområdesöversynen. Vi menar att det är de fysiska begränsningarna i nätet som är grunden för indelningen och att kravet på myndigheterna måste vara att helt arbeta bort dessa för att möjliggöra ett enhetligt svenskt elområde med ett lågt pris. Förutom att bygga ut produktions- och överföringskapacitet för att möjliggöra att Sverige blir ett elområde är det viktigt att regeringen agerar för att elområden i vår närhet utformas på ett sätt som inte driver upp svenska elpriser. Av översynen framgick att en uppdelning av Tyskland/Luxemburg i fem elområden skulle medföra den största ekonomiska effektivitetsvinsten av de alternativ som analyserats. Det är dock oklart om översynen kommer leda till några förändringar här. Det är därför bra att projektet Hansa Power Bridge inte drivs vidare, en fråga som vi lyfte redan 2023, med hänsyn till det sydsvenska elsystemets stabilitet och priserna i södra Sverige. Redan med dagens över ­ föringskapacitet krävs en bättre ordning i framförallt Tyskland. Det är ett ansvar för regeringen att driva frågan såväl i EU som bilateralt för att värna konsumenter och företag i södra Sverige. Vi vill också att både privatkunder och företag med staten ska kunna teckna långa kontrakt för elleverans till hushåll och företag till stabila priser. Det kallar vi folkhemsel, som innebär att staten köper upp fossilfri kraft via ett auktionsförfarande till lägsta pris, el som sedan levereras till hushållskunder på vissa villkor. Cirka 60 procent av ett hushålls normalförbrukning borde kunna levereras som folkhemsel. Eftersom detta både skapar stabila villkor för investeringar och ger hushållen stabila och låga priser bör regeringen skyndsamt arbeta vidare med en modell i linje med vad vi föreslagit. Energieffektivisering sänker kostnader, ökar försörjnings ­ tryggheten och ger utrymme för investeringar i nya industrier Sverige ska ha mycket och billig fossilfri energi men vi behöver också bli bättre på att använda energin mer effektivt. En effektiv användning av energi kan bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft och minska klimat- och miljöpåverkan samt bidra till försörj ­ ningstryggheten på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Det finns behov av ytterligare insatser för att nå det riksdagsbundna målet till 2030. Vi menar också att ett effektiviseringsmål hade behövts för att bättre kunna ställning till det nu beslutade planeringsmålet för elanvändningen 2045 på 300 TWh. ”Effektivi ­ sering först” har varit ingången för både EU och Sverige. Regeringens expertmyndighet pekar på att var sjunde kWh är lönsam att effektivisera. Det frigör också el och kapacitet för behoven på kort sikt samtidigt som priserna sänks. I den uppdaterade nationella energi- och klimatplanen som lämnades till kommis ­ sionen i juni 2024 erkände regeringen att de missar kraven i hela den centrala klimat ­ lagstiftningen i EU. Dessutom misslyckas regeringen med att uppfylla obligatoriska krav om ökad andel förnybar energi och minskad energianvändning – trots att Sverige var med och som ordförandeland förhandlade fram dessa krav. Det blir nu alltmer tydligt att det inte finns någon plan för hur dessa krav ska kunna uppfyllas. Vi vill att Energimyndigheten ska fortsätta arbetet med energieffektivisering och stötta energieffektivisering av både småhus och flerbostadshus liksom inom industrin. Vi vill att rotavdraget ska möjliggöra en 50-procentig subventionsgrad och riktas till energieffektivisering. Syftet med åtgärderna är att bidra till klimatomställningen, skapa jobb, säkerställa en jämn tillgång till energi och minska risken för negativa effekter av volatilitet i energipriserna. Regeringspartierna har utformat politiken så att flerbostads ­ hus inte får del av åtgärderna. Den politiken bör utvärderas, vilket ger regeringen möjlighet att återkomma med en politik för energieffektivisering som är bättre utformad. Den socialdemokratiska regeringen gav 2021 en utredare i uppdrag att föreslå ett kvotpliktssystem för energieffektivisering (s.k. vita certifikat). Syftet var att åstad ­ komma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kunde öka energi ­ effektiviseringstakten i Sverige, bidra till att de energi- och klimatpolitiska målen nåddes samt underlätta en snabb, smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering av samhället. Högerregeringen beslutade dock den 22 december 2022 att avsluta utredningens arbete. Vi menar att arbetet med att ta fram ett förslag med denna inriktning bör återupptas. Energimyndigheten har också i rapporter lyft betydelsen av kvotpliktssystem, som t.ex. vita certifikat, för att Sverige kostnadseffektivt ska kunna uppnå EU:s klimatlagstiftning på energieffektiviseringsområdet. Det behövs ett nationellt program för energieffektivisering och en potential för flexibilitet som måste tas tillvara. Utbyggnad av elnätet För att möjliggöra den gröna omställningen, nya industrisatsningar och tusentals jobb behöver elen kunna transporteras dit där den behövs. Det är också viktigt för en god tillgång på el i hela landet. Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ för att halvera tiden för tillståndsgivning. En rad lagändringar trädde i kraft, som möjliggjorde den största tidsminskningen för byggande av elledningar sedan Sverige fick elektricitet. De nya lagarna förenklade processerna för att bygga ut elnätet i Sverige och gjorde dem mindre resurskrävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. För nätföretagen blev det lättare att vidta åtgärder utan att ansöka om en ny så kallad nätkoncession, det vill säga det tillstånd som krävs för att bygga en kraftledning. Sammantaget innebar förändringarna att arbetet kunde snabbas på avsevärt. Mer kan emellertid göras. Energimarknadsinspektionen behöver exempelvis tillräckliga resurser. Vid sidan om utbyggnad av nätkapaciteten behöver Svenska kraftnät som ansvarig för systemet säkerställa att även andra verktyg används för att klara den stora ökningen av användning och produktion. Digitalisering, AI, kraftelektronik och olika tekniker för lagring kan bidra till detta, liksom aggregering och flexibilitet. Samtidigt som det behövs en stor och snabb utbyggnad av elnäten är det viktigt att kostnaderna för utbyggnaden av elnätet är rimliga för elkunderna, oavsett var i landet man bor. Den utredning som haft i uppdrag att se över intäktsregleringen har haft ett viktigt uppdrag. Vi vill se en skarpare reglering av elnät som kan sänka kostnaden för hushåll och företag. Modellen behöver ta hänsyn till både användarnas behov av låga totala kostnader och elnätsföretagens förmåga till fortsatta investeringar. En ny modell behöver införas som sänker avkastningen för elnätsbolagen men som också ger betalt för insatser som effektiviserar användningen och innovationer. Här finns komplicerade frågor att ta hänsyn till som rör princip för värdering av nätinfrastrukturen, lagen om särskilt investeringsutrymme, vilka delar av kapaciteten som bör ingå och vilken kalkylränta som bör användas. Konsekvenser för olika kundkategorier behöver belysas närmare. Lokala nätmonopolbolag, som har leveransplikt för el, tillämpar sedan länge ett system med s.k. anvisade avtal för kunder som av olika skäl inte gör ett aktivt val av elleverantör. De flesta av dessa kunder har relativt låg förbrukning, är ofta äldre, har haft avtalet mer än ett år och har i avsaknad av aktivt val, ofta efter en flytt, tilldelats denna typ av avtal. Tanken med systemet är att elmarknadens aktörer ska få betalt för den el som förbrukas och att inaktiva elanvändare inte ska stå utan leverans av el. Priserna för kunder som anvisats elavtal har stigit i förhållande till rörliga elavtal och uppgick 2023 till i genomsnitt ca 40 öre mer per kWh. Det motsvarar en årlig mer ­ kostnad (för 2000 kWh) på ca 800 kronor per år. Klagomålen från kundkollektivet ökade under 2023. Socialdemokraterna förordar en reglering av samma typ som den som gäller i Norge. Den modellen innebär krav på regelbunden upphandling av anvisat elhandelsföretag där alla elhandelsföretag får konkurrera om dessa kunder. Regeringen bör även ta initiativ till en nationell kraftsamling kring kompetens ­ försörjning för elektrifieringen. Regeringens nedläggning av branschskolan för distributionselektriker skadar Sveriges möjligheter till en snabbare nätutbyggnad. Infrastruktur för vätgas behöver utvecklas Nära kopplat till de stora investeringarna för en grön industriell revolution är ökad användning av grön vätgas i produktion och för lagring av energi. Vätgas kommer därför att få en ökad betydelse inte minst som en förutsättning för industrins omställning. Socialdemokraterna vill satsa på svensk produktion av vätgas. För att underlätta och samordna detta arbete behöver Sverige en nationell strategi och plan för vätgasutbyggnad och vätgasinfrastruktur, som behöver samplaneras med infrastrukturen för el. Idag är TSO:n, dvs. den stamnätsansvarige, på gassidan ett privat företag. Vi menar att det ska vara en statlig aktör. När vätgasen blir en allt större resurs ekonomiskt och spelar en större roll i vårt energisystem är det rimligt att sådan infrastruktur ägs och drivs inom ramen för det offentligas kontroll. Regeringen bör inledningsvis ge Svenska kraftnät i uppdrag att samplanera vätgasinfrastruktur och elnät i hela landet. Vi vill även se en målsatt strategi för vätgasutbyggnaden, ny reglering och ett utökat statligt ägarskap. Snabba och effektiva tillståndsprocesser Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerande samråd med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Investeringar i elnäts- och elproduktions ­ utbyggnad riskerar därmed att påtagligt försvåras. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande tillståndsprocesser och därmed underlätta för nyindustrialisering och förverkligandet av klimatomställningen. Moderna regelverk som utvecklas i takt med tekniken behöver utvecklas. Regeringen har föreslagit att en ny miljötillståndsmyndighet ska inrättas i juli 2027. Vi ser ett tydligt behov av att förändra tillståndsprocesserna så att de blir snabbare och mer effektiva. Men det finns flera obesvarade frågor vad gäller regeringens förslag. Regeringen behöver ge svar på vilka förändringar i Miljöbalken det skulle innebära, hur ett stegvist införande ska gå till och vilka konsekvenser förslaget kommer att få för produktiviteten och tempot i omställningen under införandet. Den omfattande elektrifiering som samhället står inför ställer stora krav på effektiva och snabba tillståndsprocesser inte minst vad gäller elnät. Elnät som bidrar till tillförlit ­ lig överföring av el till rimliga kostnader och där ökade effektuttag och nyanslutningar beviljas inom rimlig tid är viktiga för en konkurrenskraftig och leveranssäker elförsörj ­ ning. Den socialdemokratiska regeringen arbetade för att halvera ledtiderna för nya kraft ­ ledningar, från att behov identifierats till att ledningen står på plats. För att genomföra detta krävs resurser till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen och aktörerna på elnätssidan har även en viktig roll i fråga om att finna lösningar för att frigöra nätkapacitet och underlätta för nya kunder att ansluta till elnäten i tillväxt ­ områden. Reformarbetet bör ske med strävan att nå en bred politisk samsyn för att medverka till att reformeringen blir hållbar över tid och på så sätt skapar förutsägbarhet för investerare. Detta gäller brett, dvs. för både industri, infrastruktur och inte minst el. Något som vi bedömer som centralt för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd blir regel så att fler verksamheter kan ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Vi menar att det med den nu gällande lagtexten finns en uppenbar risk att förhållandena i stort sett vidmakthålls, dvs. myndigheternas bedömningar blir fortsatt styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten. I förlängningen torde detta innebära att de önskade effektiviseringarna av tillståndsprocesserna uteblir, med uteblivna eller försenade investeringar som följd. Vi menar i stället att genom att Miljöprövningsutredningen beredde frågan om ändringstillstånd så finns det tillräckligt underlag för ett regeringsförslag i enlighet med utredningens förslag. Ytterligare ett område som regeringen bör uppmärksamma är att säkerställa funge ­ rande tillståndsprocesser genom metodutveckling för samverkan mellan myndigheter inom ramen för befintlig lagstiftning. En metod för att korta den totala tidsutdräkten i tillståndsprocessen är att delarna hanteras parallellt snarare än sekventiellt. I den utsträckning ett sådant arbete inte kräver lagändring bör det genomföras skyndsamt. Särskilt om kraftslagen Ett Sverige med EU:s lägsta elpriser kräver ett kostnadseffektivt elsystem. Utbyggnaden av energisystemet måste dessutom bli mer transparent och förutsägbart över tid. Social ­ demokraterna menar att alla fossilfria kraftslag behövs för att Sverige ska klara av den stora elektrifiering som världen ska genomgå under de kommande decennierna. Den stora utbyggnaden av vårt elsystem kräver att all ny fossilfri el som går att få fram till konkurrenskraftiga priser också måste få möjlighet att nå hushåll och företag. Vi efter ­ strävar teknikneutralitet, hög samhällsekonomisk effektivitet och kostnadseffektivitet. De olika kraftslagen behöver emellertid delvis olika åtgärder för att få förutsättningar att bidra på dessa villkor. Vattenkraften behöver utvecklas Vattenkraften är ryggraden i det svenska elsystemet. Den osäkerhet som länge rått för verksamhetsutövarna till följd av den nationella planen för moderna miljövillkor och den förlängda pausen i arbetet behöver nu snarast vändas till klarhet. Regeringen har återkommit med förslag för att prövningarna ska kunna återupptas på ett sätt som garanterar att de uttryckta intentionerna om att uppnå största möjliga miljönytta och effektiv tillgång till vattenkraftsel kan uppnås. Det uttryckta riktvärdet om 1,5 TWh behöver mötas och regeringens insatser utvärderas. Vattenkraftens potential behöver i övrigt också tas till vara. Vattenkraftens reglerbarhet är en särskilt viktig del i energisystemet. Vikten av reglerbarhet ökar i takt med att förnybar energi från vindkraft och solkraft blir en större del av energisystemet. För att bidra med ytterligare effekt skulle vattenkraftens reglerbarhet behöva öka. Det kan ske genom att anlägga nya vattenkraftverk eller dammar i redan utbyggda vatten ­ system men framförallt genom att utöka produktion och reglerförmåga i befintliga anläggningar. Reglerbarheten kan också öka genom att öka nätkapaciteten – idag finns mycket reglerförmåga ”inlåst” på olika platser i elsystemet eftersom det saknas tillräcklig överföringskapacitet. Det är centralt att nätutbyggnad kan ske snabbt och effektivt, och att tillstånd kan ges snabbare och mer förutsebart även för elnät. Ett ytterligare sätt att öka reglerbarheten i vattenkraften skulle vara att tillåta ökad vatten ­ magasinering eller magasinering på nya platser eller att komplettera vattenkraft med pumpkraft. Tillståndsprocesser behöver fortsatt snabbas upp. Förslagen om ändringstillstånd i Miljöprövningsutredningen behöver genomföras för att processerna ska fungera bättre. Det är viktigt att regeringen tillser att det är möjligt att driften i vattensystem där kraft ­ stationerna har olika ägare kan samverka för att få största möjliga effekt av nya investeringar. Vi vill se en statlig utredning som kartlägger alla de större kraft ­ producerande vattendragens potential samt förslag som undanröjer hinder och driver på processen att ta tillvara möjligheterna. Vindkraftens potential för snabbare elektrifiering ska tas tillvara Sverige behöver fullfölja utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften. Den kan ge en kraftigt ökad energiproduktion, särskilt i södra delarna av landet, men det krävs nya insatser för att den ska komma på plats. Havsbaserad vindkraft bidrar till ett elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Tid har förlorats efter regeringens förändrade uppdrag till Svenska kraftnät i oktober 2023 om kostnaderna för anslutning av havsbaserad vindkraft. För en tillståndsgiven vindkraftpark med strategiskt läge i södra Sverige meddelade den tänkta utvecklaren att de inte går vidare med sina investeringsplaner till följd av de förändrade ekonomiska villkoren för anslutning. Vi menar att en finansierings- och riskdelningsmodell liknande den som nu beslutats för ny kärnkraft av viss omfattning behöver komma på plats, liksom ett nytt system som ekonomiskt möjliggör havsparker i strategiska lägen. Det behöver ske i nära samverkan med Försvarsmakten och andra relevanta myndigheter. Det är exempelvis viktigt att totalförsvarets behov av elförsörjning kan garanteras. Vi vill understryka att en ny modell för tillstånd för havsvind redan har utretts. Utgångspunkten är att den svenska modellen mer ska likna den som används i andra länder. Vi vill poängtera att byte av modell inte får försena tillståndsgivningen för de projekt som redan ligger för beslut. Även den landbaserade vindkraften har stor potential att snabbt leverera el till låg kostnad. Den potentialen behöver tas tillvara. Kommunala beslut om vindkraft behöver fastslås tidigt i processen och det krävs lokala incitament för ökad acceptans. Den reformering av det kommunala vetot som föreslogs i proposition 2021/22:2010 om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft har två gånger lagts fram för beslut i riksdagen men avslagits av regeringspartierna med stöd av Sverigedemokraterna. Förslag med den inriktningen behöver skyndsamt genomföras. Möjligheten att kompensera dem vars omgivning påtagligt påverkas av vindkrafts ­ utbyggnad behöver också tydliggöras. Regeringen meddelade i budgetpropositionen för 2025 att man avsåg bereda vidare förslagen som lagts fram i utredningen Värdet av vinden (SOU 2023:18). Förslagen behöver nu skyndsamt läggas fram. Därutöver behöver regeringen också omgående återkomma med ett konkret regelverk för den i förra årets budgetproposition aviserade inriktningen om ersättning till kommunerna motsvarande fastighetsskatten som på ett effektivt sätt kan stimulera ny elproduktion. Oavsett hur kommunerna i övrigt kommer att ersättas vill vi att de kommuner som ändrar ett tidigare veto mot vindkraftsparker som snabbt kan komma till stånd får en extra bonus om ett nytt positivt beslut ges under 2026. Stödet kan exempelvis utformas så att de första 400 vindkraftverken av modern storlek får dela på pengarna som avsätts till ändamålet. Det skulle ge ett stöd på ca 250 000 kronor per verk. Strategi för fjärr- och kraftvärmens bidrag till regional balans Fjärrvärmen har en avgörande betydelse i det svenska energisystemet. Genom den effektiva värmedistribueringen, och att den i allt högre utsträckning produceras fossil ­ fritt, minskar den också behovet av el. Även fjärrvärmen har karaktären av ett naturligt monopol, men där kunderna kan undvika monopoleffekterna genom egna alternativa investeringar. De prisökningar som rullar ut över landet och som till del beror på bränsle ­ priser, riskerar att öka övergång till andra lösningar än fjärrvärme, vilket i sin tur ökar elanvändningen i en situation när el bör användas till annat än uppvärmning. Förtroendet för fjärrvärmebolagen behöver återskapas. Det kan endast göras genom att stärka kundens ställning. Dels handlar det om transparens där det behövs färre och tydligare taxemodeller. Vi vill även se förberedelser för en övergång till en skarpare prisreglering snarare än dagens misslyckade dialogmodell som Energimyndigheten dessutom sagt sig vilja avveckla. En myndighet skulle därmed ytterst kunna få möjlig ­ het att sätta en ram för priset, liknande den som gäller för elnät. För att hålla tillbaka prisökningarna på fjärrvärmen bör en hårdare reglering kombineras med en utredning om sänkt elskatt på kraftverkens värmepumpar. Sektorn behöver även en mer rättvis hantering där materialåtervinningen av plast behöver öka och effektiva styrmedel införas högre upp i avfallskedjan, för att skilja av och fasa ut fossilt plastinnehåll i avfallet som idag bidrar till ökade kostnader. Svenska kraftnät bör ges i uppdrag att säkerställa att fler investeringar kan göras i anläggningar som är viktiga för ett mer robust elsystem. Den fjärr- och kraftvärme ­ strategi som den tidigare regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram behöver tas vidare till beslut. Svenska kraftnät bör underlätta kraft- och fjärrvärmens deltagande på stödmarknader och Energimarknadsinspektionen ta fram en ändamåls ­ enlig nätnyttoersättning som korrekt prissätter bidraget till elsystemet. Kärnkraften får fortsatt stor betydelse för elsystemet Kärnkraften kommer under lång tid framöver att utgöra en viktig del av elsystemet. Tillsammans med vattenkraften ger den goda möjligheter till balansering och stabilitet i en elförsörjning som alltmer baseras på förnybara energislag som vindkraft och solenergi. Stöd till ny kärnkraft behandlas tidigare i denna motion. Socialdemokraterna ser också stora möjligheter i fråga om förlängning av drifttid för befintliga reaktorer. Detta förutsätter givetvis en säker drift och att ev. säkerhetshöjande investeringar som krävs för detta genomförs. Även planerad effekthöjning vid befintliga reaktorer kommer att bli ett värdefullt tillskott till elförsörjningen. Med anledning av detta har Socialdemokraterna lyft frågan om betydelsen av att kraftverket i Oskarshamn får en svensk ägare. Reaktorn ägs idag ytterst av den tyska staten genom dess 99 ‑ procentiga ägande i ett kraftbolag. Den tyska staten är ålagd att avyttra sin del i detta bolag. Det är av stor vikt att den reaktor som finns i Oskarshamn, den största i Sverige, blir föremål för livstidsförlängning. För Socialdemokraterna är det fortsatt inte aktuellt att bygga ny kärnkraft på andra platser än de befintliga. Regeringen har enligt vår mening inte kunnat visa att det är lämpligt att öppna för kärnkraftsetableringar på andra platser än på de som idag har kärnkraftsproduktion. Det förefaller tvärtom mer effektivt att använda den infrastruktur inklusive anslutningar, kompetens hos berörd personal och acceptans i det omgivande samhället som finns i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. Dessa faktorer innebär att det blir både tids- och kostnadsmässigt mest effektivt att etablera eventuella nya reaktorer på befintliga platser. Nuvarande reaktorägare är dessutom kollektivt ansvariga för kostnadsberäkning och finansiering av kärntekniska restprodukter och har byggt upp system för såväl bränsle- som avfallshantering. Det aktuella programmet uppges även kunna ombesörja omhändertagandet av kärnavfall vid förlängning av drifttiden för reaktorerna. Berörda länsstyrelser har kunskap om den samordnande roll kopplad till beredskap som krävs i samband med t.ex. en reaktorolycka. Placeringen av kärnkraftverk är en central fråga för ett land där det behöver finnas en tydlig demokratisk kontroll. Det har stora implikationer på energiförsörjningen men det får också tydliga säkerhetspolitiska konsekvenser, exempelvis gällande risk för terrorhot och påverkan från främmande makt. Staten behöver därför fortsatt ha både ansvar och kontroll i sådana för Sverige viktiga frågor som rör framtida säkerhet. Det bör inte lämnas öppet för marknadskrafterna. Staten behöver ha kontroll och ett ansvar för säkerheten, för att elbehoven möts och för att kärnkraft byggs där det är mest effektivt, vilket enligt vår uppfattning är på de platser där vi redan idag har kärnkraft. Etableringar på nya platser kräver komplicerad prövning av berörda myndigheter och av aktuella kommuner. Den nära samverkan som finns på dagens platser understryker dessutom behovet av ett långt gånget kommunalt inflytande. Skulle dessutom fler nya platser behöva utredas parallellt, ställs ytterligare krav på myndighetsresurser. Även omhändertagande och transport av kärntekniska restprodukter torde komma att påverka valet av lokalisering. Befintliga reaktorägare svarar idag via SKB för omhändertagande och finansiering av kärnavfallet. Nytillkommet avfall från nya reaktorer kommer att innebära att nya anläggningar för omhändertagande behöver byggas. Ytterligare frågor rör ändringar i lagen om ansvar och ersättning vid radiologisk olycka som nu är föremål för beredning efter tidigare utredning, bl.a. frågan om skadereglering. Även i det sammanhanget skulle frågor som rör fler reaktorer, ev. på andra platser än de befintliga och med nya ägare, behöva beaktas. Fusionskraft Utvecklingen och forskningen av fusionsenergi och fusionskraft går framåt. Även i Sverige finns forskare och företag som kommit långt i ett internationellt perspektiv. Av den anledningen är det viktigt att snarast utreda hur regelverket kring fusionsenergi och fusionskraftverk kan uppdateras och anpassas för att bättre motsvara fusionsenergins tekniska och riskmässiga förutsättningar. Det behövs en nationell fusionsstrategi där staten ger en tydlig politisk signal om ett svenskt engagemang för fusionsenergins möjliga potential som grön kraftkälla i Sverige. Strategin bör bl.a. omfatta frågor om infrastruktur, kompetensförsörjning, investeringar och samarbeten både på nationell och internationell nivå. Geotermisk energi EU har nyligen beslutat att utveckla en europeisk strategi för geotermisk energi och uppmanat medlemsstaterna att öka investeringar, förenkla tillstånd och bygga kompetens. Sverige har starka förutsättningar med en välutvecklad bergvärmesektor och utbyggd fjärrvärme, men saknar ännu en tydlig nationell färdplan för djupare geotermi. Ett arbete med mål, pilotanläggningar, att kartlägga leverantörskedjor och kompetensbehov samt behov och utformning av regelverk, tillståndsprocesser och incitament bör därför initieras av regeringen. Såväl SGU som Energimyndigheten behöver få uppdrag med målsättningen att få fram underlag för en strategi på området. En sådan ska möjliggöra storskaliga lösningar som stärker energiförsörjningen, minskar utsläppen och gör oss till en ledande europeisk part. Solkraft Solkraften behöver en ökad tydlighet och ändamålsenliga regelverk. Solkraften har förutsättningar att bidra mer till den svenska elproduktionen. Det är kostnadseffektivt att sätta upp solpaneler på byggnader och strukturer som ändå ska uppföras. Den tekniska utvecklingen går snabbt och det finns ett stort intresse för solkraft hos hushållen, som ett sätt att balansera höga elkostnader och minska beroendet av andra, inte minst fossila, kraftslag. En stor potential av storskaliga parker ligger i större markbaserade anläggningar. Idag hämmas utvecklingen både av regelverket för att uppföra anläggningarna och av möjligheterna att ansluta dem till nätet. Vi vill därför att regeringen säkerställer att det tas fram nationella riktlinjer för länsstyrelserna i fråga om hur lagstiftning ska tolkas så att prövningen kan gå snabbt och bli likvärdig över landet. Energimarknadsinspektionen bör få i uppdrag att ta fram regelverk som kortar ledtiderna och säkerställer rimliga kostnader för anslutning till elnätet. Det är exempelvis viktigt med transparens i fråga om var det finns möjliga eller lämpliga inmatningspunkter i nätet. Kraven på nätägarna bör i det sammanhanget öka. Hållbara fossilfria transporter och biodrivmedel, laddinfrastruktur och biogas Användningen av fossil energi inom transportsektorn är fortsatt hög och står för en stor del av utsläppen. För att bryta transportsektorns fossilberoende behövs en ökad transport ­ effektivitet, effektivare fordon och farkoster, elektrifiering och en övergång från fossila till hållbara förnybara drivmedel. Utbyggnaden av laddinfrastruktur bör ske i en sådan takt att den inte blir ett hinder för elektrifieringen av transportsektorn. Energimyndig ­ heten och Trafikverket bör ha i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur samt tankinfrastruktur för gas. Dagens fossildrivna fordon kommer emellertid att fortsätta att rulla på våra vägar under många år. För att klara svenska klimatmål och bidra till svensk industriell utveckling behöver fossila drivmedel bytas mot förnybara. I dag används biogas framför allt i transportsektorn där den ersätter användning av bensin och diesel och bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn. Att utöka produktionen är möjligt och skulle även vara viktigt för industrins möjligheter att ersätta fossilgas med biogas. Till följd av regeringens politik tappar Sverige investeringar i biodrivmedel, trots i grunden goda förutsättningar. Det är ett problem i klimatomställningen av fordons ­ flottan och en förlust för svenskt näringsliv. Det är av högsta vikt att marknadens aktörer kan få stabila förutsättningar för svensk produktion av biodrivmedel. Tryggt och säkert elsystem En allt snabbare energiomställning innebär betydande utmaningar för elsäkerheten. Nya tekniker används i åldrande elanläggningar och användningen sker också på ett annat sätt än tidigare, vilket elanläggningarna inte alltid är anpassade för. I takt med att allt mer avancerad elektronik integreras i elsystemen, t.ex. solceller och laddstolpar, ökar även risken för problem med elektromagnetiska störningar på radiokommunikation och el- och telenät samt utrustning ansluten till dessa. I syfte att förstärka arbetet med elektromagnetisk kompatibilitet tillfördes Elsäkerhetsverket därför medel 2022. Vi ser att regeringen bör utvärdera satsningen. Robustheten inom elförsörjningen behöver vara hög och åtgärder behöver vidtas för att säkerställa en tillfredsställande beredskapsnivå. Förmåga och motståndskraft behövs för att hantera väpnade angrepp, cyberattacker och antagonistiska handlingar samt extrema väderhändelser såsom stormar, bränder och översvämningar. Den socialdemo ­ kratiska regeringen förstärkte därför insatserna för elberedskap så att sektorn bättre ska kunna förebygga, motstå och hantera sådana störningar i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på samhället. Det inkluderar t.ex. områdena skydd och robusthet, reparationsberedskap, ödrift, ledningsförmåga, cybersäkerhet och samband. Ökade medel ger även stärkt förmåga att vägleda sektorn med planering för åtgärder före och under höjd beredskap. Vi ser positivt på de insatser på området som presenterats även under senare år och på de förstärkningar av det civila försvaret som följer på den breda försvarsöverenskommelsen. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)