Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) En politik för ekonomisk resiliens och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av goda villkor för den gröna industrialiseringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av en framgångsrik elektrifiering för industrins gröna omställning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av kompetensförsörjning och det nya partssystemet för omställning för att de klimatpolitiska målen ska kunna nås och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett samhällsuppdrag för Lernia AB och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av fortsatta insatser inom Industriklivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av reformering av ramverken för processerna för miljöprövningar, i syfte att främja ny industrialisering och elnäts- och elproduktionsutbyggnad, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av att främja berörda myndigheters och domstolars kapacitet, metodutveckling för utvecklad myndighetssamverkan samt nationella insatser för samordning på regional nivå och med aktörer inom berörda branscher och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av fortsatta insatser för forskning, innovation och samverkan av betydelsen för industrins utveckling och fler och grönare jobb och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av regelverk som är proportionella och ändamålsenliga och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har dragit nytta av öppenhet gentemot omvärlden. Det har drivit fram en ständig förnyelse för att klara den globala konkurrensen samtidigt som det har bidragit med att skapa ett starkare samhälle med jobb och välfärd. Men det finns utmaningar. För att bibehålla vår konkurrenskraft är det viktigt att samhället och näringsliv fortsatt klarar av strukturomvandlingen. Vi ser att automatisering och robotisering är helt centrala för att behålla vår konkurrenskraft. En stor möjlighet utgör nu den gröna omställning som behöver öka i hela världen. Men Sverige går nu mot en lågkonjunktur. Arbetstillfällen och näringslivets innovationsförmåga står på spel. Det ställer krav på prioritering och satsningar med stor potential. En stor betydelse om lågkonjunkturen blir långvarig med ökat antal varsel och en växande arbetslöshet är att det system för korttidsarbetet som den socialdemokratiska regeringen införde förra mandatperioden nu, till skillnad från under lågkonjunkturen 2008–09, finns på plats. Därmed kan jobb med potential och goda förutsättningar skyddas från utslagning och människor behålla sina anställningar. Systemet med korttidsarbete behöver vårdas och värnas. Regelverket bör vara flexibelt och enkelt samtidigt som systemet regleras så att det förhindrar felaktiga utbetalningar och missbruk samt ökar möjligheterna att lagföra misstänkta brott. Den gröna industrialiseringen Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Behoven av grön omställning, digital strukturomvandling och långsiktig kompetensförsörjning har ökat och är strate ­ giskt viktiga områden för Sverige. De stora utmaningar samhället står inför kräver en såväl mångsidig som fördjupad samverkan mellan näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och offentliga aktörer. Som ett litet land består Sverige av ett näringsliv med ömsesidigt beroende mellan såväl startup-företag, små och medelstora företag och globala storföretag som mellan industri och tjänsteföretag. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Unga innovativa företag är viktiga för omställning och stärkt konkurrenskraft. Dessa företag utgör en viktig del av Sveriges framtida närings ­ liv, men har även en betydande roll i nuvarande och framtida värdekedjor för många svenska och internationella företag. I en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossil ­ fritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande på innovation för att fortsätta stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. För att säkerställa en grön omställning och återuppbyggnad efter pande ­ min och motverka en förlängd lågkonjunktur så behöver arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi fortsätta att påskyndas. Genom omställning, teknikutveckling och innovation för cirkulära lösningar kan viktiga steg tas för stärkt konkurrenskraft. Genom hållbart nyttjande av naturresurser, en produktion och export av innovativa klimat- och miljösmarta samt cirkulära varor och tjänster kan det svenska näringslivets gröna omställning bidra till nationella och globala klimat- och miljömål. Fokus för arbetet inom samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning är att gemensamt ta fram förslag på förbättrande åtgärder och andra insatser inom bl.a. fossilfria transporter, upphandling, kompetensförsörjning, finansiering, materialflöden och tillståndsprocesser som bidrar till att Sverige blir världens första fossilfria välfärdsland och att nå nettonoll ­ utsläpp av växthusgaser senast 2045. För närvarande pågår eller planeras flera mycket stora industriinvesteringar som är drivna av klimatomställningen. Det är centralt att det skapas goda förutsättningar för att dessa etableringar och expansioner kraftfullt kan bidra till den gröna omställningen och industrins konkurrenskraft. Genom att det arbete som bedrivits inom Industriklivet ges fortsatta möjligheter kan utvecklingen av lösningar för att minska industrins utsläpp fortsätta. Att även de satsningar som Sveriges geologiska undersökning har påbörjat beträffande mineral och metall från sekundära resurser fortsätter är centralt för att bidra till detta ändamål. Av avgörande betydelse för den gröna omställningen är den pågående elektrifiering som nu inletts i vårt land. Det gäller inte minst verksamheter inom industrin, som det fossilfria stålet och batteritillverkningen, men även elektrifieringen av transporter och andra verksamheter. En framgångsrik elektrifiering är avgörande för att nå nettonoll ­ utsläpp 2045 och kan även minska utsläppen i andra länder genom export av klimat ­ smarta produkter. Sveriges elförsörjning ska kunna utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Den elektri ­ fieringsstrategi som togs fram under den socialdemokratiska regeringen tar ett helhets ­ grepp om förutsättningarna i energisektorn för att möjliggöra en omfattande elektrifi ­ ering av samhället. Inte minst gäller detta industrins nödvändiga gröna omställning. Det är centralt att inte denna nu riskeras till följd av onödiga energipolitiska låsningar, se även motion S El och energiförsörjning för ökad tillväxt och välstånd. Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) är ett sätt att ge statligt stöd för att främja banbrytande innovation och infrastruktur av stor betydelse för miljö-, energi- och transportpolitiken. IPCEI ska användas för att lösa samhällsutmaningar kopplade till den gröna och digitala omställningen som inte kan genomföras på helt marknadsmässiga grunder på grund av tydliga marknadsmisslyckanden. Kompetensförsörjning Med den omställning som sker i samhället och i näringslivet ställs nya krav på arbets ­ kraftens kunskap och kompetens. För att individer ska kunna ta de nya jobb som växer fram och ges möjlighet till ett långt arbetsliv ställs större krav på möjligheterna till kompetensutveckling eller omställning. Bristen på arbetskraft med rätt kompetens är ett av de största tillväxthindren för företagen och har även blivit ett av de största hindren för regional utveckling. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens är en förutsättning för att attrahera större utländska investeringar i Sverige. Den gröna industriomställningen är avgörande för framtiden. Sverige har satt ett mål om att vara klimatneutrala 2045. För att kunna säkra kompetensförsörjningen inom bland annat framväxande branscher måste vi kunna säkerställa att utbildning kan ges genom hela livet. Kompetensförsörjningssystemet ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling och Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka den industriella produktionen av varor och tjänster i Sverige. Redan idag är arbetsmarknadens behov av personal och kompetens stora och i framtiden ser den prognosen ut att hålla i sig och växa. Kompetensförsörjningsbehoven för alla nya gröna industrijobb som kommer i spåren av alla nya industrietableringarna måste mötas samtidigt som stora behov även kommer utifrån välfärdssektorns behov. Inte minst för norra Sverige är dessa områden viktiga. Kompetensförsörjningens område spänner över alltifrån utbildningssystemet och arbetslöshet till näringspolitik och fram ­ tidsutsikter. De statliga insatserna för kompetensutveckling behöver vara omfattande. Även statens ägande i Lernia AB bör användas aktivt. Socialdemokraterna vill att reger ­ ingen återkommer med förslag på hur ett samhällsuppdrag till bolaget kan formuleras, där det ges i uppdrag att ta ett särskilt ansvar för att bidra med insatser för att klara näringslivets utbildningsbehov som uppstår i den gröna industriella utvecklingen, inte minst i norra Sverige. Arbetsmarknaden ser inte ut som den gjorde för 30 år sedan. Idag behöver vi se på lärande som något aktivt, vi behöver kunna utveckla nya kunskaper och lära oss nya saker genom hela våra yrkesliv. För att möta behoven vill vi socialdemokrater se utbildningsformer för kompetensutveckling under anställning där risken delas mellan arbetsgivare arbetstagare och samhället. Partsmodellen på svensk arbetsmarknad är här central. Vi ska fortsätta satsa på utbildning, ge fler människor möjlighet att ställa om mitt i livet och attrahera interna ­ tionell expertkompetens. Arbetsmarknaden är i snabb förändring. Yrken försvinner och skapas i takt med digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen. Kompetenser som är högaktuella idag kan vara irrelevanta imorgon. Det här ställer krav på flexibilitet från både arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsgivare behöver i hög grad prioritera kompetensutveckling för sina anställda och arbetstagare behöver i sin tur ha kunskap om det nu införda omställningsstudiestödet. Arbetstagaren har tryggheten som en anställning ger, samtidigt som hen kan uppdatera sina kompetenser och stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Den nya reformen med omställningsstudiestöd behöver säkerställas. Det kräver utökade möjligheter till rådgivning och vägledning, det förbättrar förutsättningarna för omskolning till arbetstagarens fördel. Det behöver säkerställas att Arbetsförmedlingen och utbildningssystem har förutsättningar att hantera och dra fördel av de nya möjlig ­ heter som nu växer fram. Industriklivet Industriklivet infördes av den S-ledda regeringen 2018 för att skapa förutsättningar för klimatomställning av den tunga processindustrin. Tack vare Industriklivet har projekt som Hybrit – det fossilfria stålet, kemisk återvinning av plast i Stenungsund genom Borealis, Svensk plaståtervinning och Ovakos satsning på vätgas i Hofors kunnat få stöd i sin utveckling. Forskningsinstitutet Rise, Research Institutes of Sweden, har under 2021–2022 förstärkts med 350 miljoner för att utveckla och modernisera testbäddar för bioraffinaderier runt om i Sverige. Syftet är att påskynda kommersialiseringen av nya teknologier, produkter och tjänster genom att tillgängliggöra test- och demonstrations ­ miljöer. Satsningarna på industrins omställning genom Industriklivet har skapat förut ­ sättningar för klimatomställning av den tunga processindustrin. Socialdemokraterna vill se en fortsättning och en utveckling av Industriklivet och ser positivt på att regeringen fortsätter och stärker det pågående initiativet. Inom kemiindustrin kan åtgärderna leda till minskade utsläpp av växthusgaser, då andelen biobaserade produkter ökar. Även inom el- och fjärrvärmesektorn kan det leda till minskade utsläpp eftersom stor del av plastmaterialet förbränns inom sektorn efter användning. Inom transportsektorn kan stödet bidra till framställning av biodrivmedel. Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla Industriklivet. Gruv och Mineral Den fortsätta elektrifieringen av samhället och utfasningen av fossilbränsleanvänd ­ ningen, kräver tillgång till strategiska mineraler inkluderat de så kallade jordarts ­ metallerna – inte minst för produktionen av batterier, men också för andra produkter. Idag är brytandet av dessa metaller ofta koncentrerade till ett fåtal ställen på jorden, ej sällan med riktigt dåliga arbetsförhållanden. Kina har en stor dominans inom detta område inte minst genom att förskansa sig rättigheter i utvecklingsländer som Kongo. Sveriges, men också övriga EU-länders omställningsarbete, har därför nått en kritisk punkt men också möjlighet i försörjningen av dessa metaller. Sverige som framträdande gruv- och industrination måste anta denna utmaning, för att säkra omställningen till långsiktig hållbarhet. I detta ligger också enorma möjligheter för fortsatt industriell utveckling, tillväxtmöjligheter och jobb i olika delar av landet. Detta är ett område som tydligt kräver ett balanserande och avvägande av olika samhälls- och intressekonflikter. Tillståndsprocesser Sverige ska ha högt satta miljömål för industriell verksamhet med välfungerade samråd med berörda intressen. Däremot är det besvärande att tillståndsprocesserna inte sällan är tidsutdragna och svårförutsägbara. Investeringar i mineralbrytning, industriell tillverk ­ ning och nödvändig, för investeringar och klimatomställning, elnäts- och elproduktions ­ utbyggnad riskerar därmed att påtagligt försvåras. Reformering av ramverken i form av lagstiftning och regelverk är en viktig del för att Sverige ska få bättre fungerande till ­ ståndsprocesser och därmed underlätta för ny industrialisering och förverkligandet av klimatomställningen. Över de senaste mandatperioderna har ett antal statliga utredningar haft i uppdrag närmare på reformering av ramverken för miljöprövningar. Socialdemokraterna menar att arbetet med reformering av regelverk och lagstiftning nu behöver fortsätta skyndsamt i syfte att korta ned handläggningstider och öka förutsägbarheten. Reformarbetet bör ske med strävan att nå en bred politisk samsyn för att medverka till att reformeringen blir hållbar över tid och på så sätt skapar förutsägbarhet för investerare. Detta gäller brett, dvs. både för industri, infrastruktur och energi, inte minst el. Vi menar att regeringen här behöver rikta uppmärksamhet på fler faktorer. Ett sådant område, som bland annat Klimatpolitiska rådets rapport för 2022, Fossilfritt Sverige och den Nationella strategin för elektrifiering har uppmärksammat, är vikten av att berörda myndigheter och domstolar har erforderlig kapacitet för att motverka tidsfördröjning och oklarheter i handläggningsprocesser. Ytterligare ett område som regeringen bör uppmärksamma som är angeläget är att säkerställa fungerande tillståndsprocesser genom metodutveckling för samverkan mellan myndigheter inom ramen för befintlig lagstiftning Regeringen bör se närmare på fortsatta insatser på området motsvarande vad som sker till exempel inom ramen för Kommittén för teknologisk innovation och etik (KOMET). Vi vill framhålla betydelsen av samordning på regional nivå och med aktörer inom berörda branscher för ett fungerande genomslag för investeringar och etableringar. Tidigare regering arbetade med en serie insatser för att främja samordningen. Ett sådant exempel är tillsättandet av en nationell samordnare för större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten. I augusti aviserade dåvarande regeringen sin avsikt att tillsätta en samordnare som ska underlätta stora etableringar i fordonsindustrins gröna omställning. Besked om tillsättandet av en sådan samordnare saknas från nuvarande regering. För att stärka den regionala kapacitetens förmåga att medverka till fungerande genomslag för investeringar och etableringar bör även nationella främjandeinsatser via till exempel Tillväxtverket uppmärksammas. Forskning, innovation och samverkan För att Sverige ska behålla sin plats som ett av världens mest innovativa länder behöver Sverige fortsätta fördjupa relationerna med andra länder som är framstående på innova ­ tionsområdet. Detta sker t.ex. genom fortsatt utveckling av de bilaterala strategiska innovationspartnerskapen och regeringens innovations- och forskningskontor i utlandet. Statliga Vinnova och Rise har avgörande roller i vårt innovationssystem och till ­ sammans med företag och akademi utvecklar de nya processer, produkter och tjänster som driver på klimatomställningen. Därför vill vi se fortsatta satsningar på forskning och innovation, inte minst när det gäller digitaliseringens möjligheter. För att främja innovation i privat och offentlig verksamhet verkar regeringen för att tillgången till offentlig sektors data ska vara god samt att offentliga och privata aktörer ska ha goda förutsättningar och incitament för att dela data på ett säkert sätt. Samtidigt är det av vikt att beakta att en ökad digitalisering också innebär ökade sårbarheter. För att Sverige ska kunna stå starkt i den internationella konkurrensen krävs en aktiv näringspolitik med ett väl utvecklat samarbete mellan politik, näringsliv, offentlig sektor, myndigheter samt universitet och högskolor. För att hitta nya innovativa lösningar och samtidigt stärka konkurrenskraften måste samarbete ske över sektorsgränser. Samverkans ­ programmen bedömer vi har varit en välfungerande metod för att samla representanter från olika sektorer och med olika perspektiv för att identifiera gemensamma prioriter ­ ingar och skapa möjliga lösningar mellan bl.a. näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och det offentliga. Vi behöver ta tillvara det arbete som genomförts i samverkansprogrammen och skapa nya vägar framåt i dessa frågor. Inte minst gäller detta life science. Sverige ska vara en ledande life science-nation. Tillsammans med närvaron av en stark life science-industri i Sverige och genom fortsatta satsningar inom forskning, utbildning och innovation kan hälsan i befolkningen förbättras, sjukvården och omsorgen utvecklas och Sveriges ekonomiska välstånd stärkas. I genomförandet av samverkansprogrammet Hälsa och life science samt den nationella life science-strategin har bl.a prioriterats tvärsektoriell forskning och innovation, proteinforskning och läkemedelsproduktion samt individanpassad diagnostik och vård. Biologiska läkemedel, vilka är en helt ny generation läkemedel och som inkluderar flera av de framgångsrika vacciner som tagits fram mot covid-19, förväntas bli en del av framtidens mer skräddarsydda behandlingar. Den socialdemokratiska regeringens tidigare satsningar tillsammans med närings ­ livet på t.ex. innovationshubben Testa-center och forskningsprogram för biologiska läkemedel har givit Sverige en god bas att bygga vidare på. En samordning och kapacitetshöjning på området gynnar läkemedelsutvecklingen brett och kan stärka beredskapen för framtida vaccinbehov. Det är därför centralt att Sverige, i linje med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen från 2020 (prop. 2020/21:60), fortsätter att investera i tvärsektoriella forsknings- och innovationsmiljöer för att förstärka och bredda kontaktytorna mellan industrin och universitet och högskolor. Ett nordiskt partnerskap för koordinering av vaccinproduktionskapacitet är också något som regeringen bör undersöka. Bioekonomin Kriget i Ukraina har tydligt visat att vi måste bryta EU:s stora skadliga beroende av fossil energi och att även andra länder nu bör beakta bioekonomins förutsättning och stora möjligheter. Vi socialdemokrater värnar den svenska skogspolitik som i EU säkerställer de fördelar vårt långsiktigt hållbara skogsbruk ger i form av långsiktigt hållbara produkter som byggmaterial, trähus, kemikalier, biobränslen, textiler. Vi vill därför se investeringar i en växande bioekonomi, vilket förutsätter en säkrad tillgång på hållbart producerad bioråvara, tillgång till el samt effektiva och funktionella regelverk, som en viktig del för att ställa om till ett hållbart biobaserat samhälle. Gröna kreditgarantier Näringslivet har en avgörande roll i den gröna omställningen och i att skapa framtidens arbetstillfällen. Industrins omställning kräver investeringar med lång livslängd till nya och ofta obeprövade tekniker och processer. Investeringarna är nödvändiga för att nå Sveriges ambitiösa klimat- och miljömål. Trots väl fungerande finansiella marknader innebär detta utmaningar för företag att säkra finansiering. Med hjälp av garanti ­ programmet för gröna investeringar främjar staten stora industriinvesteringar som bidrar till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket. Kreditgaranti ­ erna bidrar till att ta tillvara fördelarna i ett teknikskifte mot hållbarhet och på så sätt ställa om för att nå miljö- och klimatmålen samtidigt som Sveriges konkurrenskraft förbättras. Genom att bidra till att möjliggöra långsiktiga gröna industriinvesteringar har kreditgarantierna en viktig roll för utvecklingen av grön storskalig industriteknik och kan även påskynda kommersialiseringen av ny grön industriteknik. Den socialdemokra ­ tiska regeringen införde 2021 en möjlighet för företag att ansöka om kreditgarantier för stora gröna investeringar. Intresset för kreditgarantierna har varit stort. Fler och växande företag Genom att främja ett mer konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv och underlätta för den som vill bli, verka och lyckas som företagare, stärks Sveriges ekonomi. Visionen för framtidens industri är att Sverige ska vara världsledande inom innovativ och hållbar, industriell produktion av varor och tjänster. Sverige har många innovativa och konkurrenskraftiga företag, som bidrar till jobb och export, och är ett av världens främsta innovationsländer. Sverige behöver prioritera främjandet av en allt snabbare klimatomställning, vilket gör det möjligt för fler privata investeringar som bidrar till minskade utsläpp, ökad export och nya arbetstillfällen. Sverige ska underlätta den forskning och innovation, inte minst inom så kallad deep tech, som utvecklas i växelverkan mellan industriföretag, små underleverantörer och startup-företag. Den förra regeringen har gett flera myndigheter i uppdrag att genomföra insatser för att öka kommersialiseringen av forskning och innovationer och genom detta bidra till välfärd och näringslivets konkurrenskraft samt samhällets utveckling och omvandling. Innovationssystemet behöver stärkas med satsningar som avser bl.a. strategiska innovationsprogram, forskningsinstitut, test- och demonstrationsmiljöer samt sänkta trösklar för nyttiggörande och kommersialisering. Ett fungerande immaterialrättsligt skydd är avgörande för svenska företags innovations- och konkurrenskraft. Därför är det av stor vikt att framför allt små och medelstora företag kan använda sina immateriella tillgångar på ett effektivt sätt. Reger ­ ingen bör verka för att kunskap om och strategisk hantering av immateriella tillgångar ökar i näringslivet. För kulturella och kreativa näringar är möjligheten att få upphovs ­ rättsligt skydd en viktig komponent för att ekonomiskt motivera fortsatt utveckling. På dagens konkurrensutsatta marknad har även varumärken och design kommit att bli allt viktigare. Ett varumärke representerar ofta stora delar av företagets upparbetade värde och kan därför vara mycket värdefullt. Vad gäller patentskyddet är möjligheten att patentera uppfinningar av stor vikt för företagens investeringar i forskning och innova ­ tion. Vi vill stärka möjligheterna för företagen att nyttja digitaliseringen, finansiera expansion, anställa nyckelpersoner, utveckla nya varor och tjänster samt få stöd för export till växande marknader. Det handlar bland annat om investeringar i förbättrad infrastruktur och bättre samverkan mellan politik, näringsliv och akademi. Sveriges företagare är bland EU:s äldsta. Det finns en stor potential för den unga generationen att vidareutveckla och göra befintliga företag mer innovativa. Ambitionen ska vara att underlätta finansieringen för att ta över företag som behöver generations ­ växling. Vi vill också stärka startup-scenen och skapa bättre förutsättningar för kvinnor att starta företag. Vi vill förenkla för mindre företag att verka och växa med fler jobb som resultat. Det ska vara hög kvalitet på regelgivning och regeltillämpning, god service och ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter, samt rimliga handläggningstider. Regelgivningen bör utformas så att den ger goda förutsättningar för svensk ekonomi och för svenska företags tillväxt och konkurrenskraft. Regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Regelförenklingsarbetet behöver tas vidare utifrån de mål som den socialdemo ­ kratiska regeringen beslutade 2021. Även service, bemötande och korta handläggnings ­ tider är av stor betydelse för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. Digitaliseringens möjligheter behöver bättre tas tillvara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen. Vi socialdemokrater värnar en rättvis och sund konkurrens. Det är en viktig fråga, inte minst för mindre och växande företag. Här ser vi att en utvecklad roll för Konkurrens ­ verket behövs. Många små och medelstora företag, där en stor del är underleverantörer, står nu inför stora omställningsutmaningar som kräver att kompetensen hos existerande medarbetare stärks och att företagen kan få in ny kompetens i sina verksamheter. Den föreslagna satsningen på omställningslyft inkluderar därför kompetensförsörjningsinsatser. Sveriges företagare ska kunna känna tillit till vårt trygghetssystem. Det behövs ett gott grundskydd för företagare. Det handlar i huvudsak om sjukförsäkring, föräldra ­ försäkring och att skapa ett system för trygghet oavsett företagsform. En stark och hållbar besöksnäring Svensk besöksnäring har en enorm potential att bidra med nya jobb, innovation och utveckling av besöksmål på ett sätt som gör att platser blir mer attraktiva även för de som bor och verkar där till vardags. Besöksnäringen tog på många sätt den största smällen när pandemin slog till 2020 och räddades till stor del av de stora stödpaketen till de mest drabbade företagen. För att kunna ta nästa steg och göra Sverige till världens mest hållbara och attraktiva resmål 2030 har regeringen antagit en nationell besöksnäringsstrategi. I denna strategi identifierar regeringen ett antal strategiska områden. Dessa är enklare företagande, jobb och kompetens, kunskap och innovation, tillgänglighet samt marknadsföring. Till varje område kopplas fyra horisontella perspektiv: hållbarhet, digitalisering, platsutveckling och samverkan. Med strategi finns förutsättningar för alla aktörer inom besöksnäringen att dra åt samma håll och förverkliga den potential som finns fullt ut. Det är viktigt att regeringen tar strategins innehåll vidare och att man utvecklar arbetet med besöks ­ näringsrådet. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2023/24:2631 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt system för korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begränsningar av företags vinstutdelning efter att de erhållit statligt stöd för korttidsarbete, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krav på revisorsintyg för företag som fått statligt stöd för korttidsarbete med fler än tio anställda och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja kvinnors företagande och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta övergången från utbildning till entreprenörskap bland kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett samverkansprogram för startup-företag och scaleup-företag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell plattform för startup-företag och scaleup-företag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för fler projekt som omfattas av IPCEI-regelverket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkta insatser till Industriklivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt samhällsuppdrag för Lernia AB och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Business Swedens möjligheter att främja svenska startup-företags och scaleup-företags internationella affärer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillvarata digitaliseringens möjligheter för att förbättra servicen inom den statliga förvaltningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en innovationsstrategi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Visit Sweden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om besöksnäringen som en del i den gröna omställningen och tillkännager detta för regeringen. Grön tillväxt för stärkt konkurrenskraft I en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossilfritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande på innovation för att fortsätta stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. För att klara den gröna omställningen behöver Sverige vara ett land som är attraktivt för gröna industrietableringar. Den socialdemokratiska regeringen möjliggjorde flera satsningar som skulle attrahera investeringar i Sverige som både stärker vår konkurrens ­ kraft och bidrar till målet om världens första fossilfria välfärdsland. De stora utmaningar samhället står inför kräver en såväl mångsidig som fördjupad samverkan mellan näringsliv, universitet och högskola, civilsamhälle och offentliga aktörer. Som ett litet land består Sverige av ett näringsliv med ömsesidigt beroende mellan såväl startup-företag, små och medelstora företag och globala storföretag som mellan industri och tjänsteföretag. I Sverige har vi alltid välkomnat ny teknik och antagit utmaningarna som ställts på såväl politik som näringsliv. Det är genom ny teknik som vi byggde välfärdssamhället och det är genom att fortsätta utveckla svensk industri och främja innovationer som vi kommer att bygga morgondagens välstånd. Sverige har en stark industri som bidrar till lösningar för grön omställning, vilket både skapar jobb i hela landet och stärker förutsättningarna för svenskt näringsliv att lyckas på globala marknader. Unga innovativa företag är viktiga för omställning och stärkt konkurrenskraft. Dessa företag utgör en viktig del av Sveriges framtida näringsliv där många bidrar till klimatsmarta lösningar. För att säkerställa en grön omställning och motverka en förlängd lågkonjunktur behöver arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi fortsätta att påskyndas. Genom omställning, teknikutveckling och innovation för cirkulära lösningar kan viktiga steg tas för stärkt konkurrenskraft. Genom hållbart nyttjande av naturresurser, en produktion och export av innovativa klimat- och miljösmarta samt cirkulära varor och tjänster kan det svenska näringslivets gröna omställning bidra till nationella och globala klimat- och miljömål. För närvarande pågår eller planeras flera mycket stora industriinvesteringar som är drivna av klimatomställningen. Det är centralt att det skapas goda förutsättningar för att dessa etableringar och expansioner kraftfullt kan bidra till den gröna omställningen och industrins konkurrenskraft. Det arbete som bedrivs inom Industriklivet behöver stärkas ytterligare för att svensk industri ska kunna ställa om snabbare och minska sina utsläpp. Vidare behöver de satsningar som Sveriges geologiska undersökning har påbörjat beträffande mineral och metall från sekundära resurser fortsätta för att bidra till minskade utsläpp. Sveriges elförsörjning ska kunna utgöra en unik konkurrensfördel genom hög leverans ­ säkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Den social ­ demokratiska regeringen tog fram en elektrifieringsstrategi i bred dialog med industri, energibransch, regionala företrädare och många fler. I samarbete med berörda myndig ­ heter identifierades hinder för elektrifieringen och ett stort antal åtgärder som behöver genomföras för att förbättra förutsättningarna för elsystemet att utvecklas i takt med behoven. Elektrifieringsstrategin bör återinföras för att påskynda omställningen för att fortsatt vara ett konkurrenskraftigt land. Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) är ett sätt att ge statligt stöd för att främja banbrytande innovation och infrastruktur av stor betydelse för miljö ‑ , energi- och transportpolitiken. Sverige var det enda land i EU som initialt hade fler än ett projekt som omfattades av IPCEI-regelverket och vi socialdemokrater vill se att regeringen fortsätter lista projekt enligt regelverket och ser över på vilket sätt detta kan möjliggöras. Sverige behöver fortsatt vara ett föregångsland i den gröna omställningen. EU har presenterat The Green Industrial Plan, Fit for 55-paketet och EU Green Deal. I USA har Inflation Reduction Act presenterats som innebär stora investeringar i den amerikanska marknaden för att attrahera gröna industrier till USA. Sverige behöver visa ledarskap och vara i takt med näringslivet för att stärka svensk konkurrenskraft och inte bli förlorare i den gröna omställningen Ett utbildat folk Redan idag är arbetsmarknadens behov av personal och kompetens stora och i framtiden ser den prognosen ut att hålla i sig och växa. Kompetensförsörjningsbehoven för alla nya gröna industrijobb som kommer i spåren av alla nya industrietableringar måste mötas samtidigt som stora behov även kommer utifrån välfärdssektorns behov. Inte minst för norra Sverige är dessa områden viktiga. Den gröna omställning som nu sker i samhället och i näringslivet kräver en aktiv stat som möter behoven av ny kunskap och kompetens för att individer ska kunna ta de nya jobb som växer fram. Den gröna industriomställningen är avgörande för framtiden. Sverige har satt ett mål om att vara klimatneutrala 2045. För att kunna säkra kompetens ­ försörjningen inom bland annat framväxande branscher måste vi kunna säkerställa att utbildning kan ges genom hela livet. Kompetensförsörjningssystemet ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling och Sverige ska vara ledande i forskning inom områden som bidrar till att stärka den industriella produktionen av varor och tjänster i Sverige. Staten bör vara en aktiv ägare i Lernia AB och vi socialdemokrater vill att regeringen tar fram förslag på ett samhällsuppdrag till bolaget som riktar sig till insatser för att möta kompetensbristen i den gröna industrin, i synnerhet i norra Sverige. Regeringen bör ta initiativ för att samarbeta med näringslivet och branscher för att identifiera kommande kompetensbehov och se över möjligheten att utveckla utbildningsformer som kan hjälpa till att säkerställa att utbildningen är relevant för de branscher där kompetensbrist råder. Arbetsmarknaden är i snabb förändring; yrken försvinner och skapas i takt med digitaliseringen och den snabba teknikutvecklingen. Det här ställer krav på flexibilitet från både arbetstagare och arbetsgivare. Partsmodellen på svensk arbetsmarknad är central för att det ska fungera och vi behöver fortsätta satsa på utbildning, ge fler människor möjlighet att ställa om mitt i livet och attrahera internationell expert ­ kompetens. Arbetsgivare behöver i hög grad prioritera kompetensutveckling för sina anställda och arbetstagare behöver i sin tur ha kunskap om omställningsstudiestödet. Det kräver utökade möjligheter till rådgivning och vägledning, det förbättrar förutsättningarna för omskolning till arbetstagarens fördel. Det behöver säkerställas att Arbetsförmedlingen och utbildningssystem har förutsättningarna att hantera och dra fördel av de nya möjligheter som nu växer fram. Säkra den svenska arbetskraften En viktig insats för att inte göra Sverige fattigare för vanligt folk är att möjliggöra för korttidsarbete. Under pandemin möjliggjorde den socialdemokratiska regeringen för korttidsarbete i syfte att rädda jobb, vilket det gjorde. Systemet med korttidsarbete behöver vårdas och värnas i synnerhet i tider av lågkonjunktur. Det fusk och över ­ utnyttjande som har rapporterats efter pandemin visar på ett i vissa delar uppstramat regelverk, där vi bland annat ser ett behov av revisorsintyg när stöd för korttidsarbete ges till företagare med fler än tio anställda. Därmed kan jobb med potential och goda förutsättningar skyddas från utslagning och människor behålla sina anställningar. Under pandemin var det en del företag som tog del av statligt stöd när det gäller korttidsarbete och ändock kunde ge stora vinstutdelningar till sina ägare, något som vi ställer oss kritiska till. Därför bör ett förslag om korttidsarbete innehålla begränsningar för företag att ge ut vinstutdelningar efter att statligt stöd erhållits. Vidare bör systemet för kort ­ tidsarbete vara konkurrenskraftigt i jämförelse med andra länder för att svenska företag inte ska missgynnas på den globala marknaden. En startup- och scaleup-scen i världsklass Sverige är ett av världens mest attraktiva länder vad gäller startups och scaleups, men vi halkar efter. Den socialdemokratiska regeringen visade att staten kan vara en aktiv part som bidrar till att utveckla startup- och scaleup-scenen, inte minst genom Saminvest AB som möjliggjorde mer riskkapital och via ökade medel till exempelvis Vinnova. Vidare arbetade den socialdemokratiska regeringen med samverkansprogram som skapade forum där näringsliv och politik kunde mötas för att gemensamt tackla utmaningar som sedan ledde till stärkt svensk konkurrenskraft och ett bättre näringslivsklimat. I jämför ­ bara länder som Storbritannien, Israel, Nederländerna och Sydkorea ser vi en aktiv stat som tillsammans med näringslivet skapar förutsättningar för att innovativa startups och scaleups ska kunna växa och därigenom bidra till stärkt konkurrenskraft. Därför vill vi socialdemokrater se vidare stöd till inkubatorer och acceleratorsprogram som ger utbildning, mentorer och arbetsutrymme till startups. Vidare bör regeringen införa ett samverkansprogram ägnat åt startups och scaleups. Sverige behöver en nationell plattform som löpande samlar och analyserar behov och utmaningar för startups och scaleups tillväxt. Det gör att berörda parter såsom politik, näringsliv och investerare kan rikta insatser där det ger störst effekt för startups och scaleups. En sådan plattform skulle även kunna rikta startups och scaleups till olika instanser för rådgivning, utbildning och stöd. Business Sweden är en viktig aktör för svenska startups och scaleups och vi ser behovet av att se över på vilket sätt Business Sweden kan skapa ytterligare förutsättningar för svenska startups och scaleups att utvidga sina internationella affärer. När vi nu har en sviktande ekonomi som gör Sverige fattigare riskerar den svenska start- och sceleup-scenen att drabbas hårt. Regeringen behöver återkomma med förslag som inte skadar en av de viktigaste branscherna för svensk konkurrenskraft. Sverige ska vara världens mest innovativa land Vi socialdemokrater anser att Sverige fortsatt behöver fördjupa sina relationer med andra innovationsintensiva länder för att fortsatt vara ett av världens mest innovativa länder. Detta sker t.ex. genom fortsatt utveckling av de bilaterala strategiska innovations ­ partnerskapen och regeringens innovations- och forskningskontor i utlandet. Statliga Vinnova och Rise är avgörande i vårt innovationssystem, och tillsammans med näringslivet, lärosäten och andra aktörer driver de på utvecklingen i Sverige som både bidrar till nya varor och tjänster och snabbar på klimatomställningen. För att vi fortsatt ska stärka svensk konkurrenskraft och vara en del av lösningen på klimatkrisen ser vi att det behövs stärkta medel till Vinnova. De under 2023 invigda elektro ­ mobilitets ­ labben i Borås, Göteborg och Nykvarn är andra exempel på hur staten kan skapa förutsättningar att genom industripolitiska satsningar förbättra näringslivets möjligheter att utveckla teknik och produkter som kan stödja klimatomställningen. Vi ser därför med stor oro på högerregeringens nedskärningar på Vinnova. Den socialdemokratiska regeringen arbetade med samverkansprogram som skulle föra samman universitet och högskolor, näringslivet, civilsamhälle, intresse ­ organisa ­ tioner och politik. Det var aktiv näringspolitik som syftade till att ta ett helhetsgrepp och tillsammans stärka svensk konkurrenskraft. Det var en väl fungerande metod som med fördel bör utvecklas ytterligare. Inte minst gäller detta life science. Sverige ska vara en ledande life science-nation. Tillsammans med närvaron av en stark life science-industri i Sverige och genom fortsatta satsningar inom forskning, utbildning och innovation kan hälsan i befolkningen förbättras, sjukvården och omsorgen utvecklas och Sveriges ekonomiska välstånd stärkas. I genomförandet av samverkansprogrammet Hälsa och life science samt den nationella life science-strategin har bl.a. prioriterats tvärsektoriell forskning och innovation, proteinforskning och läkemedelsproduktion samt individanpassad diagnostik och vård. Biologiska läkemedel, vilka är en helt ny generation läkemedel och som inkluderar flera av de framgångsrika vacciner som tagits fram mot covid-19, förväntas bli en del av framtidens mer skräddarsydda behandlingar. Patentsystemet uppmuntrar till fler uppfinningar genom att ge ensamrätt i utbyte mot att man berättar hur uppfinningen är uppbyggd. Det är vanligt att en serie upptäckter kan sammanfattas och gemensamt leda till utvecklingen av en helt ny teknik. Patent ­ information dokumenterar detta utvecklingsmönster och kan därigenom erbjuda värde ­ fulla insikter. Genom att utnyttja patentinformation kan vi avgöra om det är menings ­ fullt att investera och därigenom använda våra forskningsresurser på bästa sätt. Det är en rad utmaningar som Innovationssverige står inför och vi saknar en strategi för detta. Därför vill vi socialdemokrater se en bred innovationsstrategi. Ett jämställt näringsliv Antalet kvinnliga företagare i Sverige har ökat under de senaste åren och har funnits representerade såväl i vanliga SME-företag som i startups och scaleups. Dock är andelen kvinnor som är egenföretagare betydligt lägre än för män och det finns fortfarande utmaningar med jämställdhet inom företagande i Sverige. Kvinnor har i genomsnitt lägre representation i ledande befattningar och i vissa branscher. En stor del av problemet är tillgången till finansiering och kapital för många kvinnliga företagare; många kvinnor har uppgett att de stött på svårigheter att få lån eller investeringar i jämförelse med manliga entreprenörer. Den socialdemokratiska regeringen och andra aktörer i Sverige arbetade med att främja kvinnors företagande genom politiska åtgärder som inkluderade lika möjligheter och ekonomiskt stöd till kvinnliga entreprenörer. Vi ser emellertid ett fortsatt stort behov av att stötta kvinnors företagande och möjliggöra för fler att ta klivet och bli egenföretagare. Sverige riskerar att tappa viktiga innovationer och konkurrenskraft om inte hela befolkningen får lika förutsättningar att kunna starta eget företag. Relevanta myndigheters regleringsbrev bör därför inkludera ett främjande av kvinnors företagande, utlysningar och finansieringserbjudanden i statligt initierade eller finanseriade initiativ behöver utformas för att ge kvinnor och män lika möjligheter att utvecklas. Vi vill att fler kvinnor ska upplysas och motiveras att ansöka om riskkapital, de statliga aktörerna bör i större omfattning rikta sig till kvinnors företagande. Vidare bör det undersökas på vilket sätt övergången från utbildning till entreprenörskap kan stärkas bland kvinnor på våra lärosäten. Regeringen bör återkomma med kraftiga åtgärder för att se till att öka jämställdheten bland företagare i Sverige. Ett land värt att besöka Besöksnäringen och turismen stärker Sverige som land och främjar en positiv Sverige ­ bild som bidrar till ökad handel och att fler investeringar hamnar i Sverige. Besöks ­ näringen innebär även att människor som lever och verkar på lands- och glesbygden får ökade möjligheter till välstånd när arbetstillfällen skapas som ett led i en utökad besöks ­ näring. Unga och nyanlända får sin första sysselsättning i besöksnäringen, en tredjedel av alla anställda är under 26 år och omkring 4 av 10 är utlandsfödda. Besöksnäringen är alltså den näring som sysselsätter högst andel utlandsfödda i Sverige och bör ses som en av de viktigaste integrationsmotorerna. Vi socialdemokrater anser att besöksnäringen behöver få ett särskilt fokus i regering ­ ens arbete för att främja turism men även se till att fler arbetstillfällen skapas. Vi ser att Visit Sweden behöver prioriteras i de turismfrämjande insatser som behövs för att locka besökare till Sverige men även för att främja den inhemska turismen. Vidare anser vi att en övergripande analys om besöksnäringens villkor och förutsättningar behöver ske för att vi bättre ska kunna satsa på de delar som gör Sverige till en attraktiv plats att besöka. Utöver turismfrämjande ser vi socialdemokrater att besöksnäringen är en viktig del i att underlätta den gröna omställningen. På flertalet orter sker det stora projekt som ämnar att göra Sverige till en grön industrination, men för att människor ska kunna ta jobben i de mindre orterna krävs en utvidgad besöksnäring som kan erbjuda en variation av sysselsättningar som skapar levande samhällen. På så sätt stärks Sverigebilden, det skapar arbetstillfällen och underlättar för investeringar och kompetensförsörjning. Här bör regeringen återkomma med en strategi för hur besöksnäringen ska kunna underlätta den gröna omställningen. Ett bättre företagsklimat Vi vill förenkla för mindre företag att verka och växa med fler jobb som resultat. Det ska vara hög kvalitet på regelgivning och regeltillämpning, god service och ett bra bemötande från statliga och kommunala myndigheter, samt rimliga handläggningstider. Regler ska vara proportionella och ändamålsenliga så att den administration som krävs för att följa regelverken minskar över tid. Regelförenklingsarbetet behöver tas vidare utifrån de mål som den socialdemokratiska regeringen beslutade 2021. Även service, bemötande och korta handläggningstider är av stor betydelse för ett konkurrens ­ kraftigt företagsklimat. Digitaliseringens möjligheter behöver bättre tas tillvara för att förbättra servicen i den statliga förvaltningen. Regeringen bör också fortsätta att verka för att kunskap om strategisk hantering av immateriella tillgångar ska öka i näringslivet. För mindre företag är också frågan om ett fungerande patentskydd av stor betydelse. Vi socialdemokrater värnar en rättvis och sund konkurrens. Det är en viktig fråga, inte minst för mindre och växande företag. Här ser vi att en utvecklad roll för Konkurrensverket behövs. Många små och medelstora företag, där en stor del är underleverantörer, står nu inför stora omställningsutmaningar, som kräver att kompetensen hos existerande medarbetare stärks och att företagen kan få in ny kompetens i sina verksamheter. Sveriges företagare ska kunna känna tillit till vårt trygghetssystem. Det behövs ett gott grundskydd för företagare. Det handlar i huvudsak om sjukförsäkring och föräldra ­ försäkring och att skapa ett system för trygghet oavsett företagsform. Fredrik Olovsson (S) Monica Haider (S) Mattias Jonsson (S) Marianne Fundahn (S) Isak From (S) Aida Birinxhiku (S) Daniel Vencu Velasquez Castro (S)