Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.740 · ämneslikhet 0.989. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa flygskatten och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa flygskatten och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 633 ord · B 635 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1817
av Sten Bergheden (M)
Ta bort flygskatten för ökad sysselsättning och företagande
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa flygskatten och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Flygets roll i vårt samhälle är underskattad. Inte minst är det av vikt i Sverige, ett land med långa avstånd och utspridd befolkningsstruktur. I många europeiska grannländer görs exempelvis merparten inrikesresor med tåg, bil eller buss – helt enkelt för att avstånden är kortare. I Sverige, och i ännu högre grad Norge, är geografin och be
folkningens spridning annorlunda.
För att företag och människor ska kunna verka och leva i hela landet är flyget en viktig del av transportsystemet. Det handlar om att kunna träffa kunder, få fram innovativa produkter och tjänster samt utveckla företagande och sysselsättning. För den enskilde individen är det av vikt för det sociala umgänget att kunna besöka och umgås med vänner och familj som bor i andra delar av landet. Dessutom är den svenska turist
näringen mycket beroende av att människor på ett snabbt och smidigt sätt kan resa inom landet samt komma hit utifrån.
Alla transportslag har en direkt eller indirekt påverkan på vår miljö och våra utsläpp. Flygets ingrepp i natur och miljö är ofta betydligt mindre än motsvarande för järnväg och väg. Inom alla transportslag arbetas aktivt för att få ner utsläppen och för att trans
porter ska ske så effektivt som möjligt, både av varor och personer.
Flygets utsläpp har minskat betänkligt de senaste decennierna per transporterat såväl gods som passagerare. Idag står det svenska inrikesflyget för cirka 1 procent av landets utsläpp, medan resterande transportsektor står för omkring en tredjedel av Sveriges utsläpp. Men det ska också kommas ihåg att merparten av utsläppen från flyget härrör från långa resor ut i Europa eller världen, med andra ord resor som svårligen kan göras med annat än flyg. Det kan självfallet göras mer, genom att exempelvis stimulera innovationer, forskning och smarta lösningar. Men en flygskatt riskerar att stoppa eller försena sådana tekniska lösningar.
Men att som den socialdemokratiska regeringen gjorde genom att införa en flygskatt var helt fel väg att gå, det är ett sätt att försöka bromsa resande och möten samt utveckl
ingen inom ett specifikt transportslag. Flygskatten tar heller inte sikte på utsläpp utan appliceras likadant oavsett flygplansmodell och utan att beakta den faktiska distansen som tillryggaläggs på varje resa.
Flygskatten är inte ett bra verktyg om man verkligen vill minska på utsläppen, när den lanserades framkom att dess potentiella utsläppsminskning var 0,2 procent av landets totala utsläpp. I kalkylen måste också betänkas att en flygskatt kan leda till att människor istället väljer bilen av kostnadsskäl eller om färre avgångar blir verklighet, vilket skulle medföra ökade utsläpp.
Dessutom avstyrktes förslaget på flygskatt av 4 av 5 remissinstanser. Inte minst då flygskatten kan få negativa konsekvenser för sysselsättning och företagande. Luftfarten bedöms bidra till omkring 200
000 jobb i Sverige, både direkt och indirekt inom exempelvis besöksnäringen, och uppemot 10
000 arbetstillfällen kan förloras som konsekvens av flygskatten. Det är helt enkelt en dyr politik att fortsätta med en ineffektiv flygskatt. I flera europeiska länder har flygskatt införts och sedan avskaffats, främst på grund av de negativa effekterna på samhällsekonomin.
Flygskatten är ett ineffektivt verktyg för att få ner utsläppen. Den skadar syssel
sättning, tillgänglighet och företagande i Sverige samt bidrar inte till att stimulera framväxt av framtidens flyg. Det är insiktslöst att tro att en flygskatt löser något alls. Istället behövs innovationer, modern teknik och nya lösningar som kan bidra till framtidens flyg, för det står helt klart att flyget har en viktig plats i vår transportsektor både idag och imorgon. Därför bör det övervägas att avskaffa flygskatten, och detta ges regeringen tillkänna.
Sten Bergheden (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:606
av Sten Bergheden (M)
Avskaffande av flygskatten för ökad sysselsättning och företagande
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa flygskatten och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Flygets roll i vårt samhälle är underskattad. Inte minst är det av vikt i Sverige, ett land med långa avstånd och utspridd befolkningsstruktur. I många europeiska grannländer görs exempelvis merparten av inrikesresorna med tåg, bil eller buss – helt enkelt för att avstånden är kortare. I Sverige, och i ännu högre grad Norge, är geografin och be
folkningens spridning annorlunda.
För att företag och människor ska kunna verka och leva i hela landet är flyget en viktig del av transportsystemet. Det handlar om att kunna träffa kunder, få fram innovativa produkter och tjänster samt utveckla företagande och sysselsättning. För den enskilde individen är det av vikt för det sociala umgänget att kunna besöka och umgås med vänner och familj som bor i andra delar av landet. Dessutom är den svenska turistnäringen mycket beroende av att människor på ett snabbt och smidigt sätt kan resa inom landet samt komma hit utifrån.
Alla transportslag har en direkt eller indirekt påverkan på vår miljö och våra utsläpp. Flygets ingrepp i natur och miljö är ofta betydligt mindre än motsvarande för järnväg och väg. Inom alla transportslag arbetas det aktivt för att få ner utsläppen och för att transporter ska ske så effektivt som möjligt, i fråga om både varor och personer.
Flygets utsläpp har minskat betänkligt de senaste decennierna per såväl transporterat gods som passagerare. Idag står det svenska inrikesflyget för cirka 1
procent av landets utsläpp, medan resterande transportsektor står för omkring en tredjedel av Sveriges utsläpp. Men det ska också kommas ihåg att merparten av utsläppen från flyget härrör från långa resor ut i Europa eller världen, med andra ord resor som svårligen kan göras med annat än flyg. Det kan självfallet göras mer, genom att man exempelvis stimulerar innovationer, forskning och smarta lösningar. Men en flygskatt riskerar att stoppa eller försena sådana tekniska lösningar.
Men att som den socialdemokratiska regeringen gjorde införa en flygskatt var helt fel väg att gå, det är ett sätt att försöka bromsa resande och möten samt utvecklingen inom ett specifikt transportslag. Flygskatten tar heller inte sikte på utsläpp utan appliceras likadant oavsett flygplansmodell och utan att beakta den faktiska distans som tillryggaläggs på varje resa.
Flygskatten är inte ett bra verktyg om man verkligen vill minska på utsläppen. När den lanserades framkom att dess potentiella utsläppsminskning var 0,2 procent av landets totala utsläpp. I kalkylen måste också betänkas att en flygskatt kan leda till att människor istället väljer bilen av kostnadsskäl eller om färre avgångar blir verklighet, vilket skulle medföra ökade utsläpp.
Dessutom avstyrktes förslaget på flygskatt av 4 av 5 remissinstanser, inte minst då flygskatten kan få negativa konsekvenser för sysselsättning och företagande. Luftfarten bedöms bidra till omkring 200
000 jobb i Sverige, både direkt och indirekt inom exempelvis besöksnäringen, och uppemot 10
000 arbetstillfällen kan förloras som en konsekvens av flygskatten. Det är helt enkelt en dyr politik att fortsätta med en in
effektiv flygskatt. I flera europeiska länder har flygskatt införts och sedan avskaffats, främst på grund av de negativa effekterna på samhällsekonomin.
Flygskatten är ett ineffektivt verktyg för att få ner utsläppen. Den skadar syssel
sättning, tillgänglighet och företagande i Sverige och bidrar inte till att stimulera framväxten av framtidens flyg. Det är insiktslöst att tro att en flygskatt löser något alls. Istället behövs innovationer, modern teknik och nya lösningar som kan bidra till fram
tidens flyg, för det står helt klart att flyget har en viktig plats i vår transportsektor både idag och imorgon. Därför bör det övervägas att avskaffa flygskatten, och detta ges regeringen tillkänna.
Sten Bergheden (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag