Jämförelse 0f259017e0d00a80afd00f64
Underlagets kontrollsumma: 0f6663690628077cedf816866a262ae6b0296937c075b313a91dd85408af388f

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HC021112: Kemikalieskattens effekter ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021112

Motion till riksdagen
2024/25:1112
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Kemikalieskattens effekter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning i syfte att avskaffa kemikalieskatten och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
År 2017 infördes en kemikalieskatt på viss elektronik i Sverige, med syftet att minska förekomsten av skadliga ämnen i hushållsmiljöer. Skatten omfattar bland annat datorer, spelkonsoler och tv-apparater. I praktiken har dock denna skatt visat sig ineffektiv och skadlig både för konsumenter och för miljön. Exempelvis kan en datorskärm bli upp till 700 kronor dyrare i Sverige jämfört med övriga nordiska länder.
Skatten har mött kritik från flera aktörer eftersom den inte har uppnått de önskade miljöförbättringarna. Rapporten Den ohållbara elektronikskatten har tagits fram i sam
­
arbete med Elektronikbranschen, TechSverige och Teknikföretagen. Den visar att skatten har negativa effekter på miljön, konsumenterna och ekonomin.
Skattens huvudsakliga effekt har varit att öka kostnaderna för konsumenterna utan att leda till någon märkbar minskning av kemikalier i vardagsmiljöer.
Sedan införandet har elektronikskatten höjts i flera omgångar, men dess positiva miljöeffekter är fortfarande obetydliga. Skatten belastar företag med tung och onödig administration och slår särskilt hårt mot låginkomsttagare. En oönskad bieffekt är att skatten leder till att fler konsumenter väljer att köpa elektronik från utlandet, där produkterna ofta är billigare men av sämre kvalitet och mindre miljövänliga. Detta underminerar skattepolitikens syfte, då produkterna ofta är mindre energieffektiva och bidrar till större miljöpåverkan.
Skatten misslyckas inte bara med att skydda miljön, utan den förvärrar även den ekonomiska situationen för konsumenter och skapar konkurrensnackdelar för svenska företag. Med bakgrund av elektronikskattens många problem, och i syfte att främja en mer hållbar konsumtion och ekonomisk tillväxt, bör skatten omedelbart avskaffas.
Marléne Lund Kopparklint (M)

=== HD022988: Konsumentskydd mot dyra och ineffektiva miljöskatter ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022988

Motion till riksdagen
2025/26:2988
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Konsumentskydd mot dyra och ineffektiva miljöskatter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att stärka konsumentskyddet mot ineffektiva miljöskatter som drabbar låginkomsttagare särskilt hårt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Miljöskatter ska bidra till verkliga miljöförbättringar, men när de i praktiken leder till höjda priser för konsumenterna utan märkbara miljövinster riskerar de att underminera både miljöpolitiken och förtroendet för skattesystemet. Kemikalieskatten på elektronik är ett tydligt exempel där låginkomsttagare får bära en oproportionerlig börda, samtidigt som skatten visat sig vara ineffektiv. Sverige behöver en mer rättvis och träffsäker modell för att kombinera miljöskydd med konsumentskydd.
När kemikalieskatten infördes 2017 var syftet att minska skadliga ämnen i hushålls
­
miljöer. Trots flera höjningar av skatten har utvärderingar – bland annat regeringens
egen 2022 – visat att de positiva miljöeffekterna är marginella. Däremot har kostnaderna
för konsumenter ökat kraftigt. Exempelvis kan en datorskärm bli upp till 700 kronor dyrare i Sverige än i övriga Norden.
Elektronik är i dag en nödvändighet för att delta i samhällslivet – i skolan, på jobbet och i vardagen. När en skatt höjer priserna utan att ge motsvarande miljönytta, slår det särskilt hårt mot låginkomsttagare, studenter och barnfamiljer. Detta riskerar att öka klyftorna i samhället.
Dessutom har kemikalieskatten visat sig bidra till ökad e
‑
handel från utlandet. Konsumenter väljer ofta billigare produkter från länder med lägre miljökrav, vilket underminerar syftet med skatten och i praktiken kan leda till större miljöpåverkan.
För att återvinna förtroendet för miljöskatter och samtidigt skydda konsumenterna bör regeringen se över hur dessa utformas. Ett viktigt steg är att säkerställa att framtida miljöskatter:
har en tydlig miljöstyrande effekt,
inte ensidigt belastar konsumenter med ökade kostnader,
särskilt tar hänsyn till låginkomsttagares situation.
En mer rättvis modell är att rikta styrmedel direkt mot producenter och återförsäljare, exempelvis genom incitament för hållbar produktion och återvinning, istället för att låta konsumenterna bära kostnaden för en ineffektiv skatt.
Miljöskatter kan spela en viktig roll i omställningen till ett hållbart samhälle, men de måste vara både effektiva och rättvisa. Genom att stärka konsumentskyddet mot in
­
effektiva miljöskatter kan vi säkerställa att politiken leder till verkliga miljövinster utan att skapa orimliga ekonomiska bördor för hushållen.
Marléne Lund Kopparklint (M)