RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

2024/25 · HC023111 · Teresa Carvalho (S); Annika Strandhäll (S); Petter Löberg (S); Anna Wallentheim (S); Mattias Vepsä (S); Sanna Backeskog (S); Lars Isacsson (S)

Original hos Riksdagen

B · Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

2025/26 · HD023586 · Teresa Carvalho (S); Heléne Björklund (S); Petter Löberg (S); Anna Wallentheim (S); Mattias Vepsä (S); Sanna Backeskog (S); Lars Isacsson (S)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.064 · ämneslikhet 0.921. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

49 möjliga matchningar · 119 yrkanden i A · 144 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Olika tal eller årtal
  • Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.962 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Yrkande A4 och B4 · textlikhet 0.561A: Avslag · B: Avslag

A4

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje krona som satsas på polisen ska minst lika mycket satsas på förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

B4

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje extra krona som satsas på rättsväsendet också lägga en krona på det förebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

Yrkande A7 och B35 · textlikhet 0.978A: Avslag · B: Avslag

A7

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för öppna drogscener och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

B35

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision om öppna drogscener och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 35

Avslag

Yrkande A9 och B112 · textlikhet 0.956A: Avslag · B: Avslag

A9

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

B112

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten år 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 112

Avslag

Yrkande A10 och B113 · textlikhet 0.792A: Avslag · B: Avslag

A10

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att polisen är långsiktigt och kontinuerligt närvarande i alla kommuner i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

B113

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en långsiktigt och kontinuerligt närvarande polis och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 113

Avslag

Yrkande A11 och B124 · textlikhet 0.675A: Avslag · B: Avslag

A11

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att poliskåren måste återspegla befolkningen avseende kön och etnicitet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

B124

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten och Plikt- och prövningsverket bör ges i uppdrag att intensifiera arbetet för att poliskåren ska återspegla befolkningen avseende kön och etnicitet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 124

Avslag

Yrkande A12 och B116 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A12

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre möjligheter att anmäla brott och komma i kontakt med polisen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

B116

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre möjligheter att anmäla brott och komma i kontakt med polisen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 116

Avslag

Yrkande A14 och B125 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A14

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisiär grundforskning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 14

Avslag

B125

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisiär grundforskning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 125

Avslag

Yrkande A15 och B127 · textlikhet 0.829A: Avslag · B: Avslag

A15

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av spetskompetens inom Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 15

Avslag

B127

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av spetskompetens vad gäller mäns våld mot kvinnor inom Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 127

Avslag

Yrkande A16 och B122 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A16

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisernas arbetsvillkor ska fortsätta att förbättras och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 16

Avslag

B122

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisernas arbetsvillkor ska fortsätta att förbättras och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 122

Avslag

Yrkande A17 och B123 · textlikhet 0.758A: Avslag · B: Avslag

A17

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetarskyddet för polisanställda och andra grupper av myndighetspersoner ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 17

Avslag

B123

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetarskyddet för polisanställda ska förbättras och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 123

Avslag

Yrkande A20 och B133 · textlikhet 0.455A: Avslag · B: Avslag

A20

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krisen i kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 20

Avslag

B133

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården ska finnas i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 133

Avslag

Yrkande A21 och B141 · textlikhet 0.827A: Avslag · B: Avslag

A21

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om situationen för kvinnliga interner och på kvinnoanstalterna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 21

Avslag

B141

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om situationen på kvinnoanstalterna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 141

Avslag

Yrkande A22 och B137 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A22

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 22

Avslag,Avslag

B137

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 137

Avslag

Yrkande A27 och B139 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A27

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samverkan mellan Kriminalvården och Arbetsförmedlingen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 27

Avslag

B139

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samverkan mellan Kriminalvården och Arbetsförmedlingen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 139

Avslag

Yrkande A33 och B142 · textlikhet 0.929A: Avslag · B: Avslag

A33

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till barn som har en anhörig i fängelse och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 33

Avslag

B142

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till barn som har en anhörig i fängelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 142

Avslag

Yrkande A36 och B22 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A36

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff för köp av narkotika av barn och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 36

Avslag

B22

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff för köp av narkotika av barn och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 22

Avslag

Yrkande A40 och B88 · textlikhet 0.533A: Avslag · B: Avslag

A40

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kräva ett större ansvar av sociala medier-företag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 40

Avslag

B88

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sociala medier-företag ska ta större ansvar för att förebygga och bekämpa att barn utsätts för sexuell exploatering på deras plattformar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 88

Avslag

Yrkande A48 och B118 · textlikhet 0.674A: Avslag · B: Avslag

A48

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya verktyg till polisen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 48

Avslag

B118

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler och bättre verktyg till polisen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 118

Avslag

Yrkande A61 och B44 · textlikhet 0.702A: Avslag · B: Avslag

A61

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet fortsätter och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 61

Avslag

B44

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utveckling av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 44

Avslag

Yrkande A62 och B30 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A62

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vapenamnesti och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 62

Avslag

B30

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vapenamnesti och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 30

Avslag

Yrkande A63 och B31 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A63

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tipspengar för information om vapen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 63

Avslag

B31

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tipspengar för information om vapen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 31

Avslag

Yrkande A68 och B51 · textlikhet 0.844A: Avslag · B: Avslag

A68

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 68

Avslag

B51

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nollvision om mäns våld mot kvinnor och barn och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 51

Avslag

Yrkande A70 och B55 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A70

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 70

Avslag

B55

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 55

Avslag

Yrkande A74 och B128 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A74

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlägga brott i nära relation på samma sätt som andra grova brott och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 74

Avslag

B128

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlägga brott i nära relation på samma sätt som andra grova brott och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 128

Avslag

Yrkande A77 och B63 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A77

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lex Lotta och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 77

Avslag

B63

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lex Lotta och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 63

Avslag

Yrkande A78 och B54 · textlikhet 0.995A: Avslag · B: Avslag

A78

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 78

Avslag

B54

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 54

Avslag

Yrkande A79 och B52 · textlikhet 0.977A: Avslag · B: Avslag

A79

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt våldsförebyggande program och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 79

Avslag

B52

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt våldsförebyggande program och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 52

Avslag

Yrkande A81 och B62 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A81

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till våldsutsatta kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 81

Avslag

B62

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till våldsutsatta kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 62

Avslag

Yrkande A82 och B57 · textlikhet 0.600A: Avslag · B: Avslag

A82

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om eftervåld och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 82

Avslag

B57

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en särskild utredning gällande eftervåld och eftervåldets olika uttryck och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 57

Avslag

Yrkande A83 och B66 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A83

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till kvinnor med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 83

Avslag

B66

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till kvinnor med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 66

Avslag

Yrkande A84 och B68 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A84

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trygga skyddade boenden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 84

Avslag

B68

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trygga skyddade boenden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 68

Avslag

Yrkande A85 och B71 · textlikhet 0.566A: Avslag · B: Avslag

A85

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barnahus i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 85

Avslag

B71

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur barnahusens verksamhet kan förstärkas och tillgången till barnahus säkerställas i hela landet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 71

Avslag

Yrkande A86 och B73 · textlikhet 0.789A: Avslag · B: Avslag

A86

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns rätt till skydd mot en våldsam förälder och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 86

Avslag

B73

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns rätt till skydd från umgänge med en våldsam förälder och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 73

Avslag

Yrkande A87 och B64 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A87

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våldsutsatta kvinnors rätt till bostad och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 87

Avslag

B64

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våldsutsatta kvinnors rätt till bostad och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 64

Avslag

Yrkande A88 och B74 · textlikhet 0.597A: Avslag · B: Avslag

A88

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld i ungas parrelationer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 88

Avslag

B74

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ökad forskning och utbildning gällande våld i ungas parrelationer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 74

Avslag

Yrkande A89 och B67 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A89

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld mot äldre kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 89

Avslag

B67

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld mot äldre kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 67

Avslag

Yrkande A90 och B75 · textlikhet 0.807A: Avslag · B: Avslag

A90

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 90

Avslag

B75

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 75

Avslag

Yrkande A92 och B76 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A92

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot omvändelseterapi och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 92

Avslag

B76

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot omvändelseterapi och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 76

Avslag

Yrkande A94 och B78 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A94

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prostitution och människohandel och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 94

Avslag

B78

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prostitution och människohandel och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 78

Avslag

Yrkande A95 och B83 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A95

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuell tjänst utomlands och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 95

Avslag

B83

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuell tjänst utomlands och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 83

Avslag

Yrkande A96 och B7 · textlikhet 0.491A: Avslag · B: Avslag

A96

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 96

Avslag

B7

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge skolan ett tydligare brottsförebyggande uppdrag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

Yrkande A101 och B90 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A101

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brottsoffrens ställning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 101

Avslag

B90

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brottsoffrens ställning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 90

Avslag

Yrkande A102 och B91 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A102

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samhällets ansvar för stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 102

Avslag

B91

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samhällets ansvar för stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 91

Avslag

Yrkande A103 och B92 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A103

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en särskild brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 103

Avslag

B92

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en särskild brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 92

Avslag

Yrkande A105 och B94 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A105

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ideella organisationers viktiga arbete med stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 105

Avslag

B94

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ideella organisationers viktiga arbete med stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 94

Avslag

Yrkande A106 och B95 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A106

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Brottsoffermyndigheten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 106

Avslag

B95

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Brottsoffermyndigheten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 95

Avslag

Yrkande A107 och B80 · textlikhet 0.461A: Avslag · B: Avslag

A107

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn som utsätts för brott och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 107

Avslag

B80

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som utsätts för sexköp bör ges status som brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 80

Avslag

Yrkande A110 och B107 · textlikhet 0.604A: Avslag · B: Avslag

A110

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillräckliga resurser för att upptäcka, förhindra och bekämpa terrorism och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 110

Avslag

B107

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Säkerhetspolisen och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) måste ha tillräckliga resurser och verktyg för att kunna upptäcka, förhindra och bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 107

Avslag

70 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalpolitiken ska vara effektiv och rättssäker och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bryta nyrekryteringen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av samverkan mellan alla de som har en roll i det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ojämlikheten måste bekämpas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nytt mål för polistillväxten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndighetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 13

Avslag

A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om långsiktig och tillräcklig medelstilldelning till hela rättskedjan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 18

Avslag

A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett aktivt arbete för att motverka infiltration och korruption och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 19

Avslag

A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggnad av kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 23

Avslag

A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anstaltsplatser utomlands och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 24

Avslag

A25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en plan för utbyggnad av kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 25

Avslag

A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhet inom kriminalvården och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 26

Avslag

A28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att arbeta evidensbaserat och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 28

Avslag

A29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan ett flertal myndigheter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 29

Avslag

A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frivården och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 30

Avslag

A31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att strukturella hinder för kriminalvårdens arbete tas bort och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 31

Avslag

A32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården bör ta över ansvaret för de unga lagöverträdare som begår grova brott och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 32

Avslag

A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en svensk Rico-lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 34

Avslag

A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU-kommissionen bör ta fram en handlingsplan för att stoppa nyrekryteringen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 35

Avslag

A37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om socialtjänstens behov av resurser och verktyg för att kunna ingripa tidigt och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 37

Avslag

A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ungdomskriminalitetsnämnder och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 38

Avslag

A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att punktmarkera unga på väg in i kriminalitet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 39

Avslag

A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fungerande åldersgräns på sociala medier och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 41

Avslag

A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU måste växla upp arbetet mot algoritmerna på sociala medier och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 42

Avslag

A43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att bötfälla sociala medier-företagen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 43

Avslag

A44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avhopparverksamhet för unga och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 44

Avslag

A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda Sluta skjut i större omfattning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 45

Avslag

A46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flickors och unga kvinnors roll i gängkriminaliteten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 46

Avslag

A47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentligt drivna HVB-hem och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 47

Avslag

A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att viss lagstiftning bör vara tidsbegränsad och kontinuerligt utvärderas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 49

Avslag

A50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad översyn av samtliga hemliga tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 50

Avslag

A51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler för kroppsvisitation och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 51

Avslag

A52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett ”kvittosystem” vid kroppsvisitation och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 52

Avslag

A53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretesshinder och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 53

Avslag

A54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra preskriptionstiderna för brott och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 54

Avslag

A55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flerfaldig brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 55

Avslag

A56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff vid återfall i brott och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 56

Avslag

A57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad tillgång för polisen till trafikkameror, kameror för bl.a. trängselskatt och ansiktsigenkänning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 57

Avslag

A58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt för kommunerna att sätta upp kameror utan föregående tillståndsprocess och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 58

Avslag

A59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen om valfrihetssystem, tillståndsplikt för vissa branscher och svartlistning av oseriösa företag för att bekämpa välfärdskriminaliteten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 59

Avslag,Avslag

A60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa arbetslivskriminaliteten genom att bl.a. ge Bolagsverket en brottsförebyggande roll och ett tillsynsansvar för att stärka verkets arbete mot ekonomisk brottslighet, återinföra revisionsplikten, se till att fler brott ska kunna leda till näringsförbud och ge Bolagsverket möjlighet att kräva personlig inställelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 60

Avslag,Avslag

A64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett europeiskt expertcenter mot narkotika- och vapensmuggling och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 64

Avslag

A65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda gemensamma upphandlingar för EU-ländernas tullmyndigheter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 65

Avslag

A66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka såväl det bilaterala samarbetet som EU-samarbetet med ursprungs- och transitländer för att stoppa smuggling av vapen och narkotika och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 66

Avslag

A67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en statlig task force och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 67

Avslag

A69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grov kvinnofridskränkning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 69

Avslag

A71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 71

Avslag

A72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare restriktioner efter avtjänat straff och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 72

Avslag

A73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontaktförbud och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 73

Avslag

A75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av specialiserade poliser och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 75

Avslag

A76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens arbete med särskilt hänsynslösa gärningsmän och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 76

Avslag

A80. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om program för att få män att sluta slå och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 80

Avslag

A91. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot oskuldsoperationer, oskuldskontroller och oskuldsintyg och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 91

Avslag

A93. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrat skydd för barn mot sexuellt våld och utsatthet i digitala miljöer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 93

Avslag

A97. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bankernas ansvar för att bekämpa bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 97

Avslag

A98. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återbetalningsskyldighet för bankerna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 98

Avslag

A99. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kontinuerlig information för att förebygga bedrägerier och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 99

Avslag

A100. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till berörd myndighet så att EU:s kommande krav på märkning av AI-genererat innehåll kan implementeras utan dröjsmål och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 100

Avslag

A104. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 104

Avslag

A108. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 108

Avslag

A109. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en breddad utredning för att komma till rätta med koranbränningarna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 109

Avslag

A111. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Centrum mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 111

Avslag

A112. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om radikalisering inom gamingvärlden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 112

Avslag

A113. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av polisiär närvaro online för att bekämpa radikalisering och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 113

Avslag

A114. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hat och hot mot journalister, opinionsbildare, politiker, fackligt förtroendevalda och kulturarbetare och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 114

Avslag

A115. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny strategi mot hot och hat och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 115

Avslag

A116. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av den lagstiftning som berör hot och hat och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 116

Avslag

A117. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektivare bekämpning av vardagsbrottslighet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 117

Avslag

A118. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gemensam europeisk stöldskyddsmärkning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 118

Avslag

A119. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 119

Avslag

95 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhället ska vara organiserat så att kriminalitet så långt som möjligt förebyggs och så att medborgare skyddas från brott och ges upprättelse ifall de ändå utsätts, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalpolitiska åtgärder ska vara rättssäkra och träffsäkra och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nytt riskfamiljsprogram för barn och familjer med riskfaktorer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete behöver följas upp för att säkerställa att alla kommuner ges tillräcklig statlig finansiering för att klara uppdraget och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan, polisen och socialtjänsten bör informera och utbilda om gängkriminalitet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skolsocionomer och strukturerat våldsförebyggande arbete på skolor med tuffast förutsättningar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ledarskapsprogram som garanterar fler utbildade föreningsledare och fler aktiviteter särskilt riktat mot eftersatta bostadsområden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det offentliga bör överta all HVB-hemsvård av ungdomskriminella och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade befogenheter för personal på HVB och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om punktmarkering av unga, genom antingen följeslagare eller fotboja, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 13

Avslag

B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppdraget att se över hur vi kan utveckla och förstärka den nationella kompetensen för utvärdering och kunskapsinhämtning inom kriminalpolitiken och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 14

Avslag

B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning för en ny svensk maffialag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 15

Avslag

B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa dubbla straff för gängkriminella enligt förslaget i SOU 2025:66 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 16

Avslag

B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny ordning med begränsningsåtgärder för gängkriminella och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 17

Avslag

B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och se över möjligheten att ytterligare skärpa straffen för rekrytering av barn till gängkriminalitet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 18

Avslag

B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen bör ges rätt att beordra nedtagning av annonser om kriminella uppdrag och annat kriminellt material online på samma sätt som terrormaterial i dag kan hanteras och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 19

Avslag

B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kännbara böter och viten ska kunna utdömas mot onlineaktörer som inte tar sitt ansvar för att motarbeta förmedling av kriminella uppdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 20

Avslag

B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta tätare med civilsamhället och branschaktörer i exempelvis dataspelsbranschen för att bygga upp en motståndskraft mot hat, hot och kriminalitet online och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 21

Avslag

B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya straff och påföljder för unga som begår grova brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 23

Avslag

B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att generella sänkningar av straffbarhetsåldern bör avvisas men att en tillfällig sänkning vid allvarliga brott kan prövas och utvärderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 24

Avslag

B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskild utskrivningsprövning för unga som begår särskilt allvarliga brott och riskerar återfall, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 25

Avslag

B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerställd skolgång och möjligheterna till individuellt utformad verksamhet för minderåriga som avtjänar straff inom kriminalvården, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 26

Avslag

B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet med snabbare lagföring av unga och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 27

Avslag

B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt avhopparprogram och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 28

Avslag

B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilda insatser för att synliggöra och bemöta tjejer inom den organiserade brottsligheten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 29

Avslag

B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek ska breddas till att även omfatta gallerior och att lagens begränsning till personer över 15 år bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 32

Avslag

B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en förverkandefond och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 33

Avslag

B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en task force vid sprängningar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 34

Avslag

B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt kontroll av sådana narkotikaklassade läkemedel som ofta används vid grova våldsdåd, t.ex. Tramadol, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 36

Avslag

B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för skattebrott bör införas en ny nivå, synnerligen grovt brott, för vilken maxstraffet ska vara tio års fängelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 37

Avslag

B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för bidragsbrott bör införas en ny nivå, synnerligen grovt brott, för vilken maxstraffet ska vara tio års fängelse och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 38

Avslag

B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för bokföringsbrott, bedrägeri, svindleri, förskingring och penningtvättsbrott bör införas en ny nivå, synnerligen grovt brott, för vilken maxstraffet ska vara tio års fängelse och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 39

Avslag

B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt tillsyn och höjda sanktionsavgifter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 40

Avslag

B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svartlistning av fuskande företag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 41

Avslag

B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uteslutande av orimligt låga anbud vid offentliga upphandlingar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 42

Avslag

B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begränsning av antalet underentreprenörsled i riskbranscher och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 43

Avslag

B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med proposition om höjning av minsta tillåtna aktiekapital i aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 45

Avslag

B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med proposition om att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 46

Avslag

B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om fler brott ska leda till näringsförbud och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 47

Avslag

B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Utbetalningsmyndigheten tillgång till Polismyndighetens underrättelser gällande gängkriminella och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 48

Avslag

B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Utbetalningsmyndigheten mandat att interimistiskt stoppa utbetalningar i väntan på slutgiltigt besked från ansvarig myndighet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 49

Avslag

B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges kommuner bör ges resurser och rätt förutsättningar för det brottsförebyggande arbetet, däribland möjlighet till utvidgade bakgrundskontroller på blivande anställda och befintlig personal, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 50

Avslag

B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett program för män som utövar våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 53

Avslag

B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera ekonomiskt våld och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 56

Avslag

B58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av säkerhetsstraff och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 58

Avslag

B59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsutsatta kvinnor själva ska få välja hur de vill ta emot information inför det att gärningsmän beviljas permission eller friges, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 59

Avslag

B60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården och polisen bör ta fram en ordning för standardiserad informationsdelning inför permissioner eller frigivningar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 60

Avslag

B61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om s.k. släppsamtal och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 61

Avslag

B65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våldsutsatta kvinnors förtur till allmännyttiga bostäder och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 65

Avslag

B69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reservera driften av upphandlade skyddade boenden till endast idéburna organisationer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 69

Avslag

B70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över dagens kontaktförbudslagstiftning vad gäller möjligheterna att inrätta geografiska områden som förövaren inte får lämna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 70

Avslag

B72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa certifiering av barnahus och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 72

Avslag

B77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt förebyggande program som riktar sig mot unga som befinner sig i sammanhang där strukturer och normer kring heder är tonsättande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 77

Avslag

B79. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta slutsatserna från SOU 2023:97 vidare vad gäller brister i Sveriges internationella åtaganden gentemot personer som utsätts för prostitution eller människohandel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 79

Avslag

B81. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nya bestämmelserna om kriminalisering av sexköp på distans bör följas upp och att de plattformar som erbjuder livesända sexuella handlingar bör stängas ned och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 81

Avslag,Avslag

B82. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sexköp bör bli ett s.k. artbrott och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 82

Avslag

B84. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stödlinje inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 84

Avslag

B85. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra en förstudie om hur en verksamhet som hjälper vuxna att ta ned material från plattformar på internet kan organiseras och utvecklas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 85

Avslag

B86. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att kriminalisera deepfake-pornografi och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 86

Avslag

B87. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av pubertetsutvecklingsrekvisitet i barnpornografibrottet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 87

Avslag

B89. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom åldersverifiering begränsa barns tillgång till våldsglorifierande pornografi och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 89

Avslag

B93. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsoffer lättare och snabbare ska kunna få brottskadeersättning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 93

Avslag

B96. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta Trygghetsberedningens förslag vidare och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 96

Avslag

B97. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Trygghetsberedningens förslag gällande fotboja, förbättrad tillgång till återfallsförebyggande hälso- och sjukvård, en förstärkt samverkan för unga lagöverträdare liksom åtgärder för att förbättra de intagnas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 97

Avslag

B98. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa mängdrabatten vid brott som inneburit ett angrepp mot någons liv, hälsa eller trygghet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 98

Avslag

B99. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa åklagarnas möjligheter att använda sig av förundersökningsbegränsning eller åtalseftergift när målsägandeintresset gör sig särskilt starkt gällande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 99

Avslag

B100. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av nuvarande delgivningsregler för att bl.a. kriminalisera att hålla sig undan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 100

Avslag

B101. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell tillståndsplikt för idrottsagenter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 101

Avslag

B102. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en offentlig förteckning över godkända idrottsagenter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 102

Avslag

B103. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att penningtvättslagen också bör omfatta idrottsagenter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 103

Avslag

B104. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av bestämmelserna om olaga förföljelse för att säkerställa att de lett till de straffskärpningar för stalkning som avsetts och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 104

Avslag

B105. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att militärliknande, halvautomatiska vapen ska förbjudas för jakt och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 105

Avslag

B106. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över dagens ordning för beviljande av nya vapenlicenser och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 106

Avslag

B108. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av insatser för att bryta den våldsbejakande radikaliseringen i slutna digitala nätverk och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 108

Avslag

B109. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en kartläggning av aktivklubbar, högerextremism samt övriga extremiströrelser i syfte att stärka det demokratiska samhällets motståndskraft och för att undersöka behovet av skärpt lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 109

Avslag

B110. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återkallelse av medborgarskap vid allvarlig brottslighet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 110

Avslag

B111. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna principerna bakom Polismyndighetens omorganisation och styra resurser mot lokalpolisområdesnivån och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 111

Avslag

B114. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett moratorium för ytterligare nedläggningar av polisstationer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 114

Avslag

B115. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om reglerad inställelsetid för polisen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 115

Avslag

B117. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den polisiära närvaron i såväl utsatta områden som glesbygd ska öka och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 117

Avslag

B119. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av polisens nya verktyg i brottsbekämpningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 119

Avslag

B120. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag som tillgodoser polisens behov av att kunna använda det nya biometriregistret för realtidskameraövervakning med ansiktsigenkänning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 120

Avslag

B121. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att åtgärda brister vad gäller polisers grundläggande utrustning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 121

Avslag

B126. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta särskilda ”nätpoliser”, dvs. enheter inom polisen som ska arbeta mot kriminalitet i onlinemiljö, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 126

Avslag

B129. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket kring hemliga tvångsmedel vad gäller polisens arbete vid mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 129

Avslag

B130. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta prostitutionsgrupper i varje polisregion och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 130

Avslag

B131. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte avveckla utan i stället satsa på Ekobrottsmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 131

Avslag

B132. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Specialfastigheter AB ett samhällsuppdrag att stödja Kriminalvårdens utbyggnad av nya anstaltsplatser och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 132

Avslag

B134. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inleda en fördjupad dialog med kommuner som är intresserade av ny- eller utbyggnation av anstalter och häkten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 134

Avslag

B135. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att maximalt nyttja projekterade och planerade anstaltsbyggen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 135

Avslag

B136. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvårdens medarbetare behöver tillförsäkras en god arbetsmiljö och långsiktiga förutsättningar för att utföra sitt arbete och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 136

Avslag

B138. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt mål för Kriminalvården enligt vilket 90 procent av klienterna med en strafftid överstigande ett år ska påbörja ett behandlingsprogram under sin verkställighet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 138

Avslag

B140. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en sammanhållen vårdkedja vid frigivning och stärkt återfallsförebyggande hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 140

Avslag

B143. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kriminalvårdens särskilda ungdomsavdelningar för unga och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 143

Avslag

B144. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modernisering av regelverket för Säkerhetspolisens informationshantering och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 144

Avslag

Hela texten jämförs: A 14663 ord · B 19739 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalpolitiken ska vara effektiv och rättssäker och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bryta nyrekryteringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje krona som satsas på polisen ska minst lika mycket satsas på förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av samverkan mellan alla de som har en roll i det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ojämlikheten måste bekämpas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för öppna drogscener och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett nytt mål för polistillväxten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att polisen är långsiktigt och kontinuerligt närvarande i alla kommuner i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att poliskåren måste återspegla befolkningen avseende kön och etnicitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre möjligheter att anmäla brott och komma i kontakt med polisen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndighetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisiär grundforskning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av spetskompetens inom Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisernas arbetsvillkor ska fortsätta att förbättras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetarskyddet för polisanställda och andra grupper av myndighetspersoner ska förbättras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om långsiktig och tillräcklig medelstilldelning till hela rättskedjan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett aktivt arbete för att motverka infiltration och korruption och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om krisen i kriminalvården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om situationen för kvinnliga interner och på kvinnoanstalterna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbyggnad av kriminalvården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om anstaltsplatser utomlands och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en plan för utbyggnad av kriminalvården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerhet inom kriminalvården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samverkan mellan Kriminalvården och Arbetsförmedlingen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att arbeta evidensbaserat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan ett flertal myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frivården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att strukturella hinder för kriminalvårdens arbete tas bort och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården bör ta över ansvaret för de unga lagöverträdare som begår grova brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till barn som har en anhörig i fängelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda och införa en svensk Rico-lagstiftning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU-kommissionen bör ta fram en handlingsplan för att stoppa nyrekryteringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff för köp av narkotika av barn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om socialtjänstens behov av resurser och verktyg för att kunna ingripa tidigt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av ungdomskriminalitetsnämnder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att punktmarkera unga på väg in i kriminalitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kräva ett större ansvar av sociala medier-företag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en fungerande åldersgräns på sociala medier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU måste växla upp arbetet mot algoritmerna på sociala medier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att bötfälla sociala medier-företagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avhopparverksamhet för unga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda Sluta skjut i större omfattning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flickors och unga kvinnors roll i gängkriminaliteten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentligt drivna HVB-hem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya verktyg till polisen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att viss lagstiftning bör vara tidsbegränsad och kontinuerligt utvärderas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en samlad översyn av samtliga hemliga tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändrade regler för kroppsvisitation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett ”kvittosystem” vid kroppsvisitation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sekretesshinder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra preskriptionstiderna för brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om flerfaldig brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff vid återfall i brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökad tillgång för polisen till trafikkameror, kameror för bl.a. trängselskatt och ansiktsigenkänning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt för kommunerna att sätta upp kameror utan föregående tillståndsprocess och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen om valfrihetssystem, tillståndsplikt för vissa branscher och svartlistning av oseriösa företag för att bekämpa välfärdskriminaliteten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa arbetslivskriminaliteten genom att bl.a. ge Bolagsverket en brottsförebyggande roll och ett tillsynsansvar för att stärka verkets arbete mot ekonomisk brottslighet, återinföra revisionsplikten, se till att fler brott ska kunna leda till näringsförbud och ge Bolagsverket möjlighet att kräva personlig inställelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet fortsätter och utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vapenamnesti och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tipspengar för information om vapen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett europeiskt expertcenter mot narkotika- och vapensmuggling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda gemensamma upphandlingar för EU-ländernas tullmyndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka såväl det bilaterala samarbetet som EU-samarbetet med ursprungs- och transitländer för att stoppa smuggling av vapen och narkotika och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en statlig task force och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om grov kvinnofridskränkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare restriktioner efter avtjänat straff och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kontaktförbud och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlägga brott i nära relation på samma sätt som andra grova brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av specialiserade poliser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisens arbete med särskilt hänsynslösa gärningsmän och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lex Lotta och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationellt våldsförebyggande program och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om program för att få män att sluta slå och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till våldsutsatta kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om eftervåld och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till kvinnor med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trygga skyddade boenden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barnahus i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns rätt till skydd mot en våldsam förälder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våldsutsatta kvinnors rätt till bostad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld i ungas parrelationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld mot äldre kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot oskuldsoperationer, oskuldskontroller och oskuldsintyg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot omvändelseterapi och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrat skydd för barn mot sexuellt våld och utsatthet i digitala miljöer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prostitution och människohandel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuell tjänst utomlands och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om brottsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bankernas ansvar för att bekämpa bedrägerier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återbetalningsskyldighet för bankerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kontinuerlig information för att förebygga bedrägerier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till berörd myndighet så att EU:s kommande krav på märkning av AI-genererat innehåll kan implementeras utan dröjsmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brottsoffrens ställning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samhällets ansvar för stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en särskild brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ideella organisationers viktiga arbete med stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Brottsoffermyndigheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barn som utsätts för brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en breddad utredning för att komma till rätta med koranbränningarna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillräckliga resurser för att upptäcka, förhindra och bekämpa terrorism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Centrum mot våldsbejakande extremism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om radikalisering inom gamingvärlden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av polisiär närvaro online för att bekämpa radikalisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hat och hot mot journalister, opinionsbildare, politiker, fackligt förtroendevalda och kulturarbetare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny strategi mot hot och hat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av den lagstiftning som berör hot och hat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om effektivare bekämpning av vardagsbrottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gemensam europeisk stöldskyddsmärkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 45 211 735 ±0 1:2 Säkerhetspolisen 2 757 388 ±0 1:3 Åklagarmyndigheten 2 788 478 ±0 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 139 882 ±0 1:5 Sveriges Domstolar 8 178 880 ±0 1:6 Kriminalvården 20 432 298 ±0 1:7 Brottsförebyggande rådet 308 695 40 000 1:8 Rättsmedicinalverket 664 682 ±0 1:9 Brottsoffermyndigheten 62 700 ±0 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 ±0 1:11 Rättsliga biträden m.m. 4 305 857 ±0 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 90 987 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 ±0 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 138 157 ±0 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 42 660 ±0 1:16 Domarnämnden 12 153 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 416 000 ±0 1:18 Akuta åtgärder vid gängkriminalitet 100 000 1:19 Utred Rico ±0 5 000 Summa 86 791 679 145 000 Inledning Sedan mitten på 2000-talet har vi en växande gängkriminalitet där våldet blivit allt grövre, uppklaringen allt lägre och de kriminella allt yngre. Den här utvecklingen skiljer sig från övrig brottslighet i samhället som inte ökat utan har legat still eller minskat. Bakom ungdomsgängen finns en växande organiserad brottslighet som blivit mer etablerad och också förgrenat sig in i samhällsviktiga institutioner. Den gängkriminella kulturen har normaliserats och i vissa miljöer glorifierats. Den här utvecklingen sätter skräck i Sverige. Vi har nu en situation där barn mördar barn och där oskyldiga hamnar i skottlinjen. Hela städer och bostadsområden får tillvaron och tryggheten slagen i spillror. Att gängen framförallt består av andra generationens invandrare från utsatta områden ger också rädslan en etnisk dimension där även oskyldiga ungdomar stämplas. Med otryggheten växer misstänksamheten och rasismen. Grundproblemet med gängkriminalitetens utveckling har pågått under snart 20 år utan tecken på förbättring. Att politiken inte har klarat av att vända utvecklingen på så lång tid visar på allvarliga systemfel. Staten och det offentliga Sverige har inte klarat sitt kärnuppdrag vad gäller människors trygghet och säkerhet. På den här punkten har även vi socialdemokrater anledning till självkritik. När människor tappar hoppet om att sam ­ hället kan vända utvecklingen väljer man istället individuella lösningar. Svaret blir att hitta nya levnadsvanor, flytta, skaffa gallergrindar och privata överfallslarm. De här rädslorna måste tas på största allvar. Många är idag livrädda för brottsutveck ­ lingen och gängkriminalitet skadar tilliten mellan människor och urholkar förutsätt ­ ningarna för vår samhällsmodell. Istället för tillit och samhällsgemenskap får vi misstro och polarisering. Den här utvecklingen måste bekämpas. Den socialdemokratiska kriminalpolitiken bygger på effektivitet och rättssäkerhet. Den har två huvudsakliga prioriteringar – att knäcka gängkriminaliteten och att stoppa mäns våld mot kvinnor. Tusentals flickor och kvinnor utsätts varje år för trakasserier, våld och sexualbrott. Varje månad dödas minst en kvinna av en man som hon har eller haft en relation med. Långt fler utsätts för fysiskt, psykiskt och ekonomiskt våld under lång tid. Ofta finns barn inblandade. Det är oacceptabelt. Våldet orsakar stort lidande och livslånga konsekvenser. Våldet påverkar också folkhälsan och finns med både i de svenska folkhälsomålen och i Agenda 2030. Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, liksom hot om våld, bidrar till otrygghet och ohälsa. Det kan leda till depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och ökad dödlighet, också för de som förlorar ett barn, ett syskon eller en vän på grund av våldet. Samhället måste bli mycket bättre på att stötta även de som indirekt utsätts för våld. Trots omfattande löften från Tidöpartierna i valrörelsen 2022 fortsätter våldet och dödandet. Den socialdemokratiska regeringen inledde paradigmskiftet inom krimina ­ lpolitiken genom att skärpa ett 80-tal straff, nykriminalisera ett 30-tal gärningar och se till att vi nu har fler poliser än någonsin. Detta arbete måste fortsätta med ytterligare straffhöjningar och fler poliser med bättre verktyg. För att komma till rätta med kriminaliteten krävs dock många olika åtgärder på en mängd områden. Kriminal ­ politiken kan aldrig bära hela lösningen. Det handlar om både brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder – hårdare straff och fler poliser såväl som en bättre skola, fler socialsekreterare, utvecklad psykiatri inom primärvården och ungdomspsykiatrin, och åtgärder för att snabbt fånga upp barn och unga som riskerar att bli kriminella. Det räcker inte med att bekämpa brotten. Vi måste också bekämpa brottens orsaker. Därför krävs en utbildningspolitik för en skola som lyfter alla barn, arbetsmarknadspolitik med sikte på att alla som kan jobba ska jobba, kultur- och idrottspolitik för hela landet och socialpolitik som bygger trygghet lika för alla. Ett av våra viktigaste vallöften var att för varje krona vi satsar på polisen ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryte ­ ringen. Men regeringen gör tvärt om. Istället för att se till att kommuner och regioner har tillräckliga resurser riskerar vi nu ytterligare neddragningar inom skolan och socialtjänsten, och annat förebyggande arbete. I Socialdemokraternas budgetmotion för 2025 görs bland annat satsningar på punktmarkering av unga, en mer rättvis skola och en satsning riktad till utsatta förskolor. Totalt vill vi socialdemokrater satsa nästan sex miljarder kronor mer än regeringen på att bryta nyrekryteringen. Situationen i socialt utsatta områden kräver särskild uppmärksamhet. Segregation, fattigdom och social utsatthet präglar dessa områden och det tar sig uttryck i trång ­ boddhet, hög arbetslöshet, försämrade skolresultat och ökad ohälsa. Till detta ska läggas otrygghet och problem med brottslighet. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som vårt. Ojämlikheten måste bekämpas. Alla har rätt att känna sig trygga i sitt hem och i sitt bostadsområde. Vi vill se en nollvision för öppna drogscener. Målet måste vara att inget område ska vara eftersatt – samhället ska finnas där för alla, oavsett var du bor. Närmare redogörelser för vår syn på och våra förslag för att bryta nyrekryteringen finns att läsa i de socialdemokratiska motionerna på andra utgiftsområden. Det behövs fler poliser i hela landet Polisens arbete är en avgörande faktor i arbetet med att bekämpa kriminaliteten. Därför satte Socialdemokraterna målet att Polismyndigheten skulle ha 10 000 fler anställda till 2024. Polisens budget har i det närmaste fördubblats och vi har fler poliser än någonsin. Men för att polisen ska kunna utföra sitt uppdrag med full kraft behöver polistillväxten fortsätta. Socialdemokraterna har därför satt upp ett nytt mål. År 2032 vill vi att Polis ­ myndigheten har 50 000 anställda, varav minst 34 000 poliser. Det måste finnas tillräckligt många poliser, men det är inte bara antalet som avgör hur framgångsrik Polismyndigheten är. För att klara upp brott, men också för det brottsförebyggande arbetet, krävs långsiktig och kontinuerlig närvaro. På så sätt skapar man förtroende och bryter den tystnadskultur som breder ut sig. När vi fortsätter bygga ut polisen så behöver vi förstärka i storstäderna med ordinarie personal men vi måste också se till att utbyggnaden sker i hela landet. Ökad polisnärvaro är nödvändig för att polisen ska vara en del av samhället, identifiera problemområden och arbeta proaktivt för att förhindra brott. Personkännedom och relationer är en viktig del i det polisiära arbetet och måste prioriteras högt. En central fråga för polisens legitimitet är att personalens sammansättning speglar befolkningen avseende kön och etnicitet. Trots att vissa insatser har gjorts ser vi inte en önskvärd utveckling i detta avseende. Polis ­ myndigheten och pliktverket behöver således intensifiera detta arbete. En bred rekryte ­ ringsbas ger bättre möjligheter för att polisen ska ha rätt kompetens avseende kulturell och språklig förståelse med de förbättrade förmågor detta ger i såväl brottsbekämpande som förebyggande arbete. Många personer som utsätts för brott i de underprivilegierade områdena beskriver att de inte känner till vart man skall vända sig när man utsätts för eller bevittnar brott. I kombination med de långa svarstiderna på polisens kontaktcentrum kan man med visst fog befara att mängder av information inte når fram till polisen. Information som många gånger kan vara avgörande för att skapa ett tryggare lokalsamhälle för laglydiga invånare. Förutom att förstärka den lokala närvaron med fler områdespoliser måste polisen se till att möjligheterna att på plats få hjälp att upprätta anmälan eller ge infor ­ mation förbättras betydligt. Detta kan ske med hjälp av mobila team, men i särskilt utsatta områden är en lokal polisstation att föredra. Polismyndighetens verksamhet ska präglas av kvalitet, rättssäkerhet och effektivitet. Svensk polisiär grundforskning är i ett internationellt perspektiv eftersatt. Det finns på vissa lärosäten goda intentioner och inte minst på våra polisutbildningar har en lovvärd forskningsmiljö börjat växa fram. Vi tror dock att ett helhetsgrepp behöver tas för att skapa den stabila akademiska grund vilken ett evidensbaserat polisarbete kan vila på. Att förlänga polisutbildningen och ge den akademisk status skulle ge bättre förutsätt ­ ningar för forskning såväl som att bättre förbereda studenterna för vad yrket i praktiken kräver. För den som utsätts för brott är ofta polisen den första kontakten. Spetskompetens inom ett antal områden är nödvändig för att kunna klara upp brott. Vi ser med oro på att polisen nu avslutar riktade projekt mot brott i nära relation, då man vet att erfarenhet och särskild kompetens är avgörande för att rädda liv. Polisen måste också ha rätt förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete. Arbets ­ villkoren måste fortsätta att utvecklas, bland annat genom ännu fler kollegor, bättre utrustning och vidareutbildning. Polisanställda och andra grupper av myndighets ­ personer ska kunna utföra sitt arbete utan att vara oroliga för sin trygghet. Ett stärkt medarbetarskydd måste fortsatt vara i fokus. Förstärk hela rättskedjan Vårt mål är att Polismyndigheten år 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 poliser. Men för att bekämpa brott måste alla delar av rättskedjan fungera. Oberoende och väl fungerande domstolar, med allmänhetens förtroende, är fundamentala för vårt samhälle och våra demokratiska värderingar. Domstolarna och Åklagarmyndigheten måste vara en trygg garant för rättssäkerheten, särskilt i oroliga tider. I tider där antalet ärenden, inte minst de resurskrävande, ökar och utredningar blir allt mer komplexa höjs trycket på rättskedjan. För att Åklagarmyndigheten och domstolarna ska kunna fullgöra sina viktiga uppgifter att följa och tillämpa lagstiftningen samt tillgodose medborgarnas rätt till effektiva rättsmedel, krävs långsiktig och tillräcklig medelstilldelning. Om resurserna inte är tillräckliga riskerar domstolarna att bli en bromskloss för övriga satsningar inom rättsväsendet. Därför måste regeringen säkerställa att de får de förut ­ sättningar som behövs för att upprätthålla rättssäkerheten och minska risken för negativa konsekvenser för enskilda. Människors tilltro till rättsväsendet är avgörande för att kunna klara upp brott. Människor måste våga vittna. Både Åklagarmyndigheten och domstolarna arbetar på olika sätt för att underlätta för målsägande eller vittnen. Under de gångna åren har ett antal beslut fattats för att på ett bättre sätt skydda målsägande och vittnen. Det handlar till exempel om möjligheten att vittna via video och utökat fotoförbud i domstolarna. Det arbete som görs av brottsofferjourerna och andra ideella organisationer har stor betydelse för att underlätta för människor att vittna om brott. Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet är personer som utnyttjar sin anställ ­ ning för att hjälpa kriminella nätverk mycket eftertraktade av den grova organiserade brottsligheten. Dessa så kallade möjliggörare kan få allvarliga konsekvenser för både verksamheten och samhället i stort. Den information som en möjliggörare bidrar med behöver inte vara hemlig, utan det är den sammantagna informationen och kunskapen från insidan som är användbar för den grova organiserade brottsligheten. Personen behöver inte heller vara medveten om den roll hen spelar för gängen. Brås studie visar att det är svårt för arbetsgivarna att upptäcka och utreda möjliggörare. Misstankar är ofta svåra att bevisa, och det är sällan som de blir tillräckligt utredda. Inte minst de rättsvårdande myndigheterna måste aktivt arbeta för att motverka infiltration och korruption. En utbyggd kriminalvård med bibehållen kvalitet Kriminalvården har varit en av våra bäst fungerande myndigheter med högt förtroende hos allmänheten och har varit en populär arbetsgivare. De har jobbat systematiskt med säkerhet, arbetsmiljö, sysselsättning och evidensbaserade behandlingsprogram. Svensk kriminalvård har länge varit ett föredöme för andra länder på grund av förmågan att arbeta utifrån två viktiga principer: att brottsoffer ska få upprättelse för brott som begås och att förövaren straffas. Och vidare att tiden på anstalt används för att förhindra åter ­ fall i brott. Alltså komma bättre ut. Svensk kriminalvård har lyckats bättre än många andra länder med låga återfallsgrader. Men kriminalvården har under flera år haft platsbrist och läget är nu så allvarsamt att man har gått upp i stabsläge. Man har tidigare fattat beslut om att alla bostadsrum som kan dubbelbeläggas ska dubbelbeläggas. Två tredjedelar av besöksrummen på anstalter i säkerhetsklass 1 och 2 görs om till bostadsrum för klienter. På flera anstalter beskrivs stora utmaningar med att bedriva det återfallsförebyggande arbetet och hur klienterna inte alltid kan erbjudas meningsfull sysselsättning i tillräcklig utsträckning. Det är kö till både häkte och anstalt och många häktade blir kvar i polisarrester. Det är en stor utma ­ ning att rekrytera personal i tillräcklig takt, personalomsättningen är hög och det råder en obalans mellan andelen erfarna och nyanställda medarbetare. Såväl fackförbunden Seko och ST som Akavia larmar om allt mer hot och otillåten påverkan mot med ­ arbetare. Vi socialdemokrater vill rikta särskild uppmärksamhet kring kvinnoanstalter och kvinnliga återfallsförbrytare. En påtaglig problematik framträder på kvinnoanstalterna, där beläggningsgraden på de fasta platserna, som tidigare låg runt 70 procent, har ökat markant och där beläggningsgraden på de sex kvinnoanstalterna många gånger ligger långt över 100 procent. Anställda på kvinnoanstalter påpekar dessutom att det har skett ett skifte när det gäller klienternas brottsbakgrund. Tidigare dömdes kvinnor främst för narkotikarelaterade brott, medan de nu allt oftare är inblandade i gängkriminalitet, vilket gör det svårt för kriminalvården att få ihop bra sammansättningar ute på avdelningarna. Dessutom är, enligt uppgift från kriminalvårdsmedarbetare, de kvinnliga klienterna i generellt sämre psykiskt skick när verkställigheten i anstalt startar. Det är inte ovanligt att de i grunden är brottsoffer, som tidigare i livet blivit utsatta för fruktansvärda över ­ grepp, och de har också generellt lyckats gå under rättssamhällets radar en längre tid innan kriminalitet upptäcks och straff utfärdas. Riksrevisionens granskning Verktyg för förändring – Kriminalvårdens behandlings ­ verksamhet visar att målsättningen att 75 procent av klienterna som har behov av behandlingsprogram ska få del av dem inte alls följs. Enbart 22 procent på anstalt och 13 procent av klienterna inom frivården med behov av behandling fullföljde ett behand ­ lingsprogram under 2023. En underdimensionerad verksamhet med kapacitetsbrist vad gäller både lokaler och personal är främsta orsaken till att inte fler klienter får ta del av återfallsförebyggande behandlingsprogram. Riksrevisionen påtalar vidare att överbeläggningar och brist på personal gör att Kriminalvården har svårt att upprätthålla den stödjande miljön i anstalterna som klienter behöver för att fullt ut kunna tillgodogöra sig behandlingsprogrammen. Alla prognoser visar att platsbristen kommer att förvärras. Verkställs hela Tidöavtalet beräknas behov av en dubblering av antalet häktesplatser och en fyrdubbling av antalet anstaltsplatser fram till 2033. Vi är mycket oroade över en utveckling där kriminalvården riskerar att förändras till att bara handla om förvaring, likt ett straffverk – en plats där destruktiva machonormer, antidemokratiska åsikter och radikalisering kan spridas. Utbyggnaden av kriminalvården måste fortsätta ske i hög takt. Samtidigt får det framgångsrika återfallsförebyggande arbetet inte riskeras. Det måste fortsätta och utvecklas. Köp av anstaltsplatser utomlands skulle få en negativ effekt på det återfalls ­ förebyggande arbetet, och vara dyrt och ineffektivt. Det visar inte minst erfarenheterna från andra länder, som Norge och Danmark. Frivården, som bland annat övervakar personer som är villkorligt frigivna, är föremål för ungdomsövervakning eller har fotboja, måste också ha tillräcklig kapacitet för att kunna utföra sin del i det återfalls ­ förebyggande arbetet. Att bygga ut en verksamhet i enlighet med Tidöpartiernas förslag tar tid och därför måste regeringen ge de långsiktiga förutsättningar som krävs. Kriminalvården har kommit med flera rapporter om det framtida behovet av platser och vad det kommer att innebära för verksamheten. Regeringen måste snarast ta fram en plan för hur Kriminalvården ska klara av det som de kommande förändringarna kommer att innebära. Privatisering är inte lösningen, en marknadisering av kriminalvården skulle vara kontraproduktiv. En framgångsfaktor är en engagerad och välutbildad personal. En annan framgångsfaktor är att program ­ arbetet vilar på vetenskaplig grund. Säkerheten i anstalt och häkten måste vara fortsatt hög och i takt med att brottslig ­ heten förändras måste också säkerhetsarbetet följa med. Planen måste utgå från att den framgångsrika återfallsförebyggande verksamheten inte minskas ner utan snarare kan fortsätta att utvecklas. En framgångsrik kriminalvård innebär att människor inte fortsätter att begå brott när de har avtjänat straffet. För Socialdemokraterna är arbetet grunden för människans frihet och välfärd. Del ­ tagande i arbetslivet bidrar till såväl personlig utveckling som gemenskap. Social ­ demokratin hävdar att människors vilja till arbete är samhällets viktigaste tillgång. Varje människa har rätt och skyldighet att efter förmåga delta i arbetslivet. Alla har rätt till ett meningsfullt arbete. En stärkt samverkan mellan Kriminalvården och Arbetsförmed ­ lingen är enligt oss avgörande för att fler kriminalvårdsklienter ska kunna slussas in i samhället och kunna skapa sig ett gott liv fritt från kriminalitet. Vikten av utbildning och arbete är för oss socialdemokrater särskilt tydlig när det gäller unga lagöverträdare. Det är angeläget inte bara för individen utan också för samhället och allas vår trygghet att de här unga männen (som det oftast handlar om) har en sysselsättning och kan bidra till samhället och också efter verkställighet försörja sig själva. Detta för att minska risken att en återgång till den kriminella livsstilen ska upp ­ levas som ett alternativ för individen. Alla som kan jobba ska jobba, det ingår i vårt samhällskontrakt, och här behöver samhället vara tydligt gentemot den unga med såväl ramar som stöd. Genom att stärka kopplingen mellan kriminalvården och arbetsmarknaden samt implementera strukturerade arbetsmarknadsåtgärder kan vi förbättra möjligheterna för kriminalvårdsklienter att etablera sig i arbetslivet och minska risken för återfall i brott. Unga lagöverträdare återfaller i hög grad i brott. Särskilda insatser krävs vad gäller både ökat stöd och ökad kontroll. Kriminalvården bör ta över ansvaret för de som begår de grövsta brotten. Kriminalvården har stor erfarenhet av hög säkerhet och behandling med forskningsbaserade behandlingsprogram. Att vårda barn och ungdomar ställer särskilda krav bland annat när det gäller högre personaltäthet och fungerande skolverksamhet. Det måste säkras att verksamheten anpassas till barns och ungas behov. Givetvis ska det finnas särskilda avdelningar för barn och ungdomar så att de inte möter vuxna kriminella. Kriminalvårdens rapport visar att insatser med terapeutisk karaktär där syftet var att ändra både beteende och tankesätt var mest effektiva, medan bestraffning, övervakning utan innehåll och avskräckning inte ansågs ha någon eller endast liten effekt. Ytterligare en slutsats var att insatser ska ges till unga klienter som löper medelhög till hög risk att återfalla i brott. Regeringens agerande och propositioner framåt gällande unga lagöver ­ trädare måste ha förankring i evidens och vad som faktiskt kan ge goda resultat i arbetet med att bryta våldsspiralen och den organiserade brottsligheten bland unga, som är oerhört destruktiv för hela vårt samhälle. Ansvaret för det återfallsförebyggande arbetet kan inte enbart ligga hos Kriminal ­ vården. Hela samhällets samlade resurser krävs dels för att vända den fruktansvärda våldsspiralen med gängkriminalitet som plågar hela vårt samhälle och dels för att få ett stopp på mäns våld mot kvinnor som orsakar stort lidande för så många kvinnor och barn och där 2024 hittills varit ett becksvart rekordår gällande antal dödsoffer. Samverkan mellan alla betydelsefulla aktörer som till exempel Kriminalvården, polisen, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen måste stärkas och alla behöver ta sin del av ansvaret. Informationsutbytet behöver öka där det är relevant, exempelvis från kriminalvård till polis och socialtjänst gällande frigivningsdag för klienter som dömts för grovt kvinnofridsbrott eller grova sexualbrott. Den återfallsförebyggande hälso- och sjukvården behöver stärkas och vården måste vara sammanhängande från verkställighetens start i anstalt till frivård och inslussning och vidare i det fria livet i samhället. Om orsaken till brotten kan anses vara beroende ­ sjukdom, neuropsykiatriskt tillstånd eller samsjuklighet behöver klienten kunna garanteras en sammanhållen vårdkedja. För att det livsviktiga återfallsförebyggande arbetet ska kunna bedrivas ändamåls ­ enligt, effektivt i samverkan och likvärdigt över landet krävs att regeringen ser och tar tag i de strukturella hinder som försvårar arbetet – som krisen i kriminalvården och de stora underskotten och demografiska utmaningarna våra regioner och kommuner befinner sig mitt i. Om Kriminalvården och övriga samhället, som socialtjänsten, regionerna och Arbetsförmedlingen, inte ges tillräckliga förutsättningar att arbeta med att stoppa kriminella från att återfalla i brott så kommer vi inte heller lyckas knäcka gängen och stoppa våldet. Det återfallsförebyggande arbetet måste prioriteras högt. Barn som har en anhörig i fängelse kan behöva särskilt stöd. Frivilligorganisationen Buff gör ett viktigt och bra arbete. Men även Kriminalvården har jobbat aktivt med frågor om bemötande av barn, till exempel när man ska hälsa på en anhörig, och infor ­ mation på Kriminalvårdens webbplats. Gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten ska knäckas Den grova organiserade brottsligheten har varit ett problem i Sverige under många år. Trots SD-regeringens löften om att det snabbt skulle gå att komma tillrätta med våldet fortsätter våldsvågen. Nya gränser passeras återkommande. Den grova organiserade brottsligheten ägnar sig åt allt ifrån rån, människohandel, narkotikaförsäljning och utpressning till smuggling, arbetslivskriminalitet och välfärds ­ brottslighet. Den bygger ofta på ett starkt våldskapital men vi ser också att organiserad brottslighet infiltrerar och påverkar vårt samhälle mer subtilt. Det sker till exempel genom att utnyttja våra välfärdssystem på olika sätt, men också genom försök att påverka myndighetspersoner för egen vinning. I regeringsställning lade Socialdemokraterna om svensk kriminalpolitik och på ­ började ett paradigmskifte med åtgärder på både kort och lång sikt. Vi genomförde ett 80-tal straffskärpningar, framför allt när det gäller grova våldsbrott och brott som begås av gängkriminella. Dessutom kriminaliserade vi ett 30-tal gärningar som dessförinnan varit straffria. Den historiska utbyggnaden av polisen, ökade resurser till övriga rätts ­ väsendet och nya och skarpare verktyg är viktiga åtgärder för att knäcka gängen. Social ­ demokraterna tillsatte också ett flertal utredningar som SD-regeringen har kunnat ta vidare för beslut i riksdagen. Att vända dagens utveckling kräver både beslutsamhet och uthållighet. Steg för steg ska den kriminalitet som hotar vår samhällsgemenskap tryckas tillbaka. För att lyckas krävs att de åtgärder som sätts in är såväl rättssäkra som effektiva. Den grova gängkriminaliteten gör Sverige farligare och den organiserade brottslig ­ heten flyttar fram positionerna och nästlar sig in i vår välfärd och breddar sin verksam ­ het. Vi riskerar att se alltmer av en maffialiknande brottslighet som äter sig in i flera delar av samhället. Om vi inte pressar tillbaka detta kommer hela vår samhällsgemen ­ skap att hotas. Vi behöver tänka nytt och agera innan det är försent. Vi vill därför införa en svensk Rico-lagstiftning för att bekämpa den organiserade brottsligheten, beslagta deras tillgångar och gripa och lagföra ledarna. Ett samlat och nytt angreppssätt där befintliga lagar används, men kanske på helt nya sätt och där lagstiftning justeras och nya grepp införs. Vi ska dra lärdomar av USA:s, och även Italiens, kamp mot den organiserade brottsligheten och skapa en svensk modell utifrån svenska förhållanden. Där det tas ett samlat grepp för att bekämpa organiserad brottslighet som bedrägerier, arbetslivskriminalitet, välfärdsbrottslighet, narkotikahandel och utpressning. I vårt budgetförslag avsätter vi 5 miljoner kronor för att utreda en sådan lagstiftning. Stoppa nyrekryteringen För varje gängledare som sätts i fängelse finns unga personer som är beredda att ta hans plats. Samhället kan inte se på när barn och unga lockas in i grov organiserad brottslig ­ het och utnyttjas för att begå grova brott. Avgörande för att bryta nyrekryteringen är det viktiga brottsförebyggande arbete som personal inom skola, socialtjänst och civil ­ samhälle utför varje dag. Alla barn ska ha goda förebilder – inte omges av kriminella. Varenda ung person på glid ska punktmarkeras, om nödvändigt med fotboja, för att inte dras in i kriminalitet. Därför avsätter vi 1,5 miljarder kronor för sådana insatser. För varje krona vi satsar på polisen kommer vi att satsa minst lika mycket på att bryta nyrekryteringen. Det är en tydlig markering av hur viktigt det arbetet är. Gängkrimina ­ liteten är internationell och EU-kommissionen bör ta fram en handlingsplan för att stärka arbetet med att stoppa nyrekryteringen till gängen. Idag utnyttjas barn hänsynslöst av kriminella gäng, där narkotikaförsäljningen ofta är en inkörsport. På senare tid har det också kommit fram uppgifter om att utländska gäng utnyttjar svenska barn för att utföra grova våldsdåd. Det här är en samhällsutveckling som måste stoppas. Efter ett socialdemokratiskt initiativ är det nu straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet. Vi vill också att den som köper narkotika av barn ska riskera fängelsestraff. På så sätt blir det svårare för gängen att använda sig av barn för narkotikaförsäljning. Socialtjänsten måste ha både resurser och verktyg för att kunna ingripa tidigt. Man måste också ha kompetens för att skapa förtroende att sam ­ verka med hela familjen runt den kriminella för att i ett tidigt skede kunna bryta ett destruktivt beteende. Socialtjänsten måste också ha verktyg för att ingripa även när föräldrarna motsätter sig insatser. Samhällets reaktion på att barn och unga involveras i brottslighet behöver bli tydligare och kraftigare. Utredningen om ungdomskriminalitets ­ nämnder har föreslagit en ordning för brottsförebyggande insatser för barn och ung ­ domar som riskerar att dras in i allvarlig brottslighet. Utredningens förslag innebär att staten får ansvar för att gripa in, besluta om och följa upp brottsförebyggande åtgärder för den här målgruppen. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag om ungdomskriminalitetsnämnder. Sociala medier används för att rekrytera barn. Det är oacceptabelt och här krävs att sociala medier-företagen tar sitt ansvar. Vi vill bland annat införa en fungerande åldersgräns på sociala medier och att EU växlar upp arbetet mot algoritmerna för att stoppa desinformation, extremism, gängvåld och hat på sociala medier. Det måste kosta för techjättar som inte sätter stopp för den här typen av innehåll. Det borde leda till stora, kännbara böter för de sociala medier-företag som låter gängen använda deras plattformar för att dra in barn och unga i grov gängkriminalitet. Många av de barn och ungdomar som finns i eller i närheten av gängen har själva blivit utsatta för våld. Våldsförebyggande program i skolan är ett viktigt verktyg för att stoppa nyrekryteringen. Den som vill hoppa av gängen måste snabbt få stöd och hjälp att göra det. Vi vill även att dagens avhopparverksamhet anpassas efter en situation där det är barn som begår våldsdåden. Ofta krävs mycket omfattande insatser och därför måste samverkan mellan alla inblandade aktörer fungera. Den evidensbaserade metoden Sluta skjut har visat sig vara en framgångsrik metod som bör användas i större utsträckning än idag. Flickor och unga kvinnor är en grupp som alltför sällan uppmärksammas i samband med gängkriminaliteten. Vittnesmålen om tjejerna i gängen handlar både om kvinnor som glorifierar kriminaliteten och om kvinnor som utnyttjas som rena handelsvaror där en våldtäkt kan betala en skuld. Kvinnor går under polisens radar och gömmer och transporterar vapen och narkotika, ibland frivilligt men ofta under hot. Tjejernas situa ­ tion måste få mycket mer uppmärksamhet, inte minst för att de ska få stöd och hjälp att lämna gängen och destruktiva relationer. Även tjejer och unga kvinnor måste få till ­ räckliga insatser för att inte dras in i gängen. De unga som vårdas på HVB-hem ska få stöd och hjälp att lämna kriminaliteten. Men idag är det i själva verket tvärtom då vård på hemmen riskerar att leda till ökad kriminalitet. Unga rekryteras till kriminella gäng och att utföra grova brott på själva hemmen. Det rapporteras att vapen och knark förekommer utan att personalen ser eller gör något åt det. Samhället behöver kliva fram och ta kontroll över hur vi hanterar unga kriminella. Droger och vapen måste bort från hemmen. Kvaliteten behöver stärkas. Personalens befogenheter behöver öka. Socialdemokraterna föreslår därför att det offentliga ska ta över all HVB-hemsvård av unga kriminella som idag sker i privat regi och att personalen ska få ökade befogenheter. De utökade befogenheterna handlar exempelvis om möjlighet för personalen att genomsöka rum, samt restriktioner av elektronisk kommunikation och vistelse utanför hemmen. På en marknad där åtta av tio hem är privata finns för många oseriösa aktörer som inte agerar utifrån samhällets bästa. Det finns exempel på hur gängkriminella startar och driver privata HVB-hem. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har konstaterat stora brister hos många hem och att utvecklingen går i fel riktning då oseriösa aktörer vinner mark. Staten har svårt att hålla jämna steg med en marknad som alltid hittar nya vägar, antingen för att spara pengar på kvaliteten eller i de värsta fallen använda verksamheten för att sko sig på ett olagligt vis. Ytterligare åtgärder för att stoppa nyrekryteringen finns i motioner i bland annat socialutskottet, utbildningsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och kulturutskottet. Fler och skarpare verktyg i brottsbekämpningen Polisen måste ha rätt och effektiva verktyg för att bekämpa gängkriminaliteten, och under de gångna åren har allt fler och skarpare verktyg införts. Genom till exempel möjligheter till hemlig avlyssning, kameraövervakning och tillgång till de kriminella gängens krypterade information som Encrochat har polisen bättre kunnat ta sig in i och bekämpa de kriminella miljöerna och klara upp ett stort antal brott. Att polisen och hela rättsväsendet ligger i framkant med sina verktyg är helt centralt för att få stopp på gängens skjutningar, rån och andra grova brott, och för att slå ut öppna drogscener i samhället. Under förhållandevis kort tid har omfattande utökningar genomförts vad gäller polisens möjlighet att använda olika former av tvångsmedel. Det handlar bland annat om att i betydligt större omfattning än idag kunna använda tvångsmedel preventivt, alltså utan att det finns någon konkret brottsmisstanke. Syftet är att upptäcka och för ­ hindra allvarlig brottslighet. Hemliga tvångsmedel ska också i större utsträckning än idag få användas vid fler och mindre allvarliga brott. Dessutom ska den överskotts ­ information som framkommer i samband med till exempel avlyssning, också få användas. Det här är verktyg som är efterfrågade av polisen och som kommer att göra stor skillnad för möjligheten att förebygga och klara upp brott. Samtidigt innebär den omfattande utvidgningen stora integritetsinskränkningar. Därför bör den här typen av lagstiftning vara tidsbegränsad, och dessutom behöver den kontinuerligt utvärderas för att se om lagstiftningens syfte verkligen uppnås, och proportionerlig i förhållande till integritetsinskränkningen. Med tanke på de omfattande förändringar som har gjorts under förhållandevis kort tid behövs också en sammanhållen utvärdering av samtliga hemliga tvångsmedel. Kroppsvisitation är ett annat viktigt verktyg. Det är helt avgörande för att plocka bort farliga individer från gatan, ta fler vapen och komma åt sprängmedel innan brott begås. Som bland annat Justitieombudsmannen visat uppfattas dagens lagstiftning som svår att tillämpa. Situationen blev inte enklare när regeringen, trots skarp kritik, valde att införa särskilda regler som periodvis ska gälla i vissa geografiskt avgränsade områden. Istället vill vi utvidga visitationsmöjligheten i förebyggande syfte genom att förtydliga polis ­ lagen så att det klart framgår att en person som rör sig i eller som genom attribut eller misstanke om delaktighet i gängkopplad brottslighet får visiteras. Detta alldeles oavsett i vilket geografiskt område personen befinner sig. Parallellt med att vi utvidgar möjlig ­ heten att visitera måste vi också stärka rättssäkerheten för de som visiteras. Det är viktigt för att våra medborgare ska känna förtroende för såväl polisen som rättsstaten. Därför vill vi också utreda ett ”kvittosystem” som innebär att man efter att man blivit visiterad får ett ”kvitto” där det framgår vilket lagstöd polisen använt sig av när man beslutat om visitationen. Sekretesshindren i brottsbekämpningen ska tas bort. För att öka möjligheterna att bekämpa brott krävs utökade möjligheter till informationsdelning mellan polisen, andra myndigheter och kommuner. Samtidigt måste hänsyn tas till den personliga integriteten. De tekniska framsteg som gjorts under senare år, och som har ökat möjligheten att klara upp brott även efter lång tid, gör att preskriptionstiderna för brott behöver ändras. För ­ slag finns i den utredning som Socialdemokraterna tillsatte i regeringsställning. Trots att utredningen varit klar länge, och trots uttalanden från justitieministern om att snabba på, har några förslag inte lagts fram. Straffet för den som döms för flera brott ska skärpas. Nya regler måste ta hänsyn till brottsoffrets behov av att få brott utredda och gärningsmannen lagförd, samtidigt som straff som utdöms måste stå i proportion till brottets allvar, särskilt i jämförelse med andra brott. Den som återfaller i brott ska få ett högre straff än idag. Den som dömts för allvarlig och upprepad brottslighet ska i vissa fall avtjäna hela sitt straff på anstalt och inte beviljas villkorlig frigivning på samma sätt som idag. Polisen måste kunna använda kamerabevakning och ansiktsigenkänning på ett till ­ räckligt effektivt sätt. Polisen bör också få större tillgång till trafikkameror, kameror som används för trängselskatt och liknande, även i realtid. För att öka både känslan av trygghet och möjligheten att klara upp brott ska kommunerna kunna sätta upp kameror utan krav på tillstånd. Utredningar på det här området har presenterat sina förslag och vi förutsätter att regeringen utan dröjsmål lägger förslag som ytterligare förbättrar situa ­ tionen. Den verksamhet som bedrivs av Nationellt forensiskt centrum är ofta helt avgörande för polisens möjlighet att klara upp brott. NFC måste ha tillräckligt med resurser, och en långsiktig finansiering. Kriminalitet ska aldrig löna sig Den grova organiserade brottsligheten omsätter stora summor varje år, beräkningar visar att det kan röra sig om 100 till 150 miljarder kronor. Pengar ger både status och inkomster som kan användas till att begå nya brott. Det handlar om narkotikaförsälj ­ ning, rån, bedrägerier, handel med kryptovaluta och stölder. Ytterligare ett sätt för kriminella att tillskansa sig pengar är att mjölka våra välfärds ­ system. Det är pengar som borde ha gått till sjuka eller arbetslösa människor, som är i stort behov av dem. Men det räcker inte med det, kriminella driver också vårdcentraler och HVB-hem. Det handlar om skattebetalarnas surt förvärvade pengar, som så väl behövs inom skolan, sjukvården och omsorgen. Vi vill göra en översyn av lagen om valfrihetssystem (LOV), införa tillståndsplikt för fler branscher och införa ett system med svartlistning av oseriösa företag. Arbetslivs- och näringslivskriminalitet, där företag används som brottsverktyg, och utsatta människor utnyttjas under slavlika förhållanden, är ett annat sätt för kriminella att tillskansa sig pengar. Den här kriminaliteten drar inte bara undan skattepengar som skulle kunna användas till något bättre. I en rapport från Stockholms Handelskammare pekar man på att den organiserade brottsligheten inte bara är ett problem för rätts ­ väsendet utan också för hela samhället, inklusive näringslivet. Den ökade förekomsten av organiserad brottslighet i företagsvärlden leder till ökade kostnader, både direkt och indirekt, för företagen och har en negativ inverkan på den allmänna ekonomiska stabiliteten. Detta sträcker sig från snedvriden konkurrens till underminerat förtroende för finansiella system och strukturer. Enligt samma undersökning säger 55 procent av de tillfrågade företagsledarna från Stockholm och Uppsala att de är oroliga över företags ­ kapningar. Fyra av tio företag uppger att de utsatts för brott de senaste fem åren. Av rapporten framgår också att var tredje person inom den organiserade brottsligheten har haft en företagskoppling. Så här kan vi inte ha det. Vi vill bland annat ge Bolagsverket en brottsförebyggande roll och ett tillsynsansvar för att stärka verkets arbete mot ekono ­ misk brottslighet, återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag, se till att fler brott ska kunna leda till näringsförbud och ge Bolagsverket möjlighet att kräva personlig instäl ­ lelse så att inte gängkriminella kan använda sig av stulna eller falska identiteter. Social ­ demokraternas politik mot arbetslivs- och näringslivskriminalitet utvecklas närmare i motioner i bland annat arbetsmarknadsutskottet, näringsutskottet och civilutskottet. Det ska inte löna sig att begå brott. Därför ska man inte få behålla vinster man gjort genom att begå brott. Det framgångsrika myndighetsgemensamma arbetet mot organi ­ serad brottslighet måste fortsätta. När ett stort antal myndigheter, inklusive kommuner och regioner, går samman och gör tillslag, var och en med sin kompetens, beslagtas stora tillgångar. På Socialdemokraternas initiativ har reglerna ändrats så att kriminellas statusprylar och annan egendom kan beslagtas även om den inte kan kopplas till ett specifikt brott. För att kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten måste vi hjälpas åt. Även den som köper tjänster som uppenbart inte är vita, eller som använder narkotika i festsammanhang, bidrar till att göda gängkriminaliteten. Tillgången till vapen och sprängmedel ska strypas De senaste årens skjutningar påverkar oss alla. Varje människa som mister sitt liv är en tragedi. Föräldrar, syskon och vänner drabbas hårt. Rädslan i samhället ökar. För att få stopp på skjutningarna och sprängningarna måste de kriminella gängens tillgång till vapen och sprängmedel strypas. En stor tillgång på skjutvapen innebär i sig självt en stegring av det dödliga våldet mellan gängkriminella. Det ökar även gängens vålds ­ kapital i förhållande till samhället i stort. Det är därför av yttersta vikt att mer resurser läggs på att lagföra de som förser gängmedlemmar med skjutvapen, och strypa till ­ förseln. Risken med vådaskjutningar kan även minskas med färre skjutvapen på gatorna. Det är av stor vikt att befintliga skjutvapen som cirkulerar i dessa kretsar kan omhänder ­ tas och lämnas in genom till exempel en vapenamnesti. Det borde också införas ett system med tipspengar för den som tipsar om var det finns vapen. Smugglingen av vapen måste stoppas. Här har tullen en central roll. Kontrollerna vid EU:s yttre gräns bör skärpas genom att inrätta ett europeiskt expertcenter mot narkotika- och vapensmuggling. Möjligheterna att få ytterligare stordriftsfördelar genom sam ­ ordnade upphandlingar mellan olika EU-länders tullmyndigheter ska utredas. Det handlar till exempel om röntgenapparater och vapen- och sprängämneshundar för att stoppa införsel av vapen och narkotika. Det rättsliga samarbetet och polissamarbetet i EU fungerar väl men behöver ytterligare utvecklas och förstärkas. Artificiell intelligens och maskininlärning möjliggör nya brottsupplägg men ger också nya möjligheter för tullen och polisen. Det kan till exempel handla om att analysera stora mängder data för att identifiera mönster som kan tyda på smuggling. Det bästa är förstås om vapnen kan stoppas redan innan de kommer till Sveriges gräns. Därför vill vi stärka samarbetet med ursprungs- och transitländer, både det bilaterala samarbetet och det arbete som sker via EU. Socialdemokraternas politik för att stoppa vapen och narkotika vid gränsen finns närmare beskriven i motioner i skatteutskottet. Varje nytt sprängdåd skapar stort lidande och ökad oro. Hela hus och kvarter drabbas och sätter skräck i invånarna. Människors hem i hyreshus eller radhuslängor har blivit obeboeliga och alltför ofta upplever de drabbade att de står helt ensamma, utan informa ­ tion, stöd eller trygghet. Samhället måste stå på de drabbades sida. De som drabbas av gängens sprängdåd måste få akut hjälp. Därför måste en skyddsmekanism införas, som träder in så fort det skett ett våldsdåd i ett bostadsområde. En sådan task force ska ha till uppgift att vara en sammanhållande länk för de som drabbas och säkerställa att till exempel kommunen och brottsofferjouren och berörda försäkringsbolag snabbt kopplas in. Vi satsar 100 miljoner på ett sådant arbete. Det finns en befogad kritik mot för ­ säkringsbolagen vad gäller såväl handläggningstider som ersättningsnivåer. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Varje dag utsätts flickor och kvinnor för trakasserier, våld och sexualbrott. Inte sällan av en man de har eller har haft en relation med. Var 20:e minut anmäls en kvinnomiss ­ handel, dygnet runt. För mer än en kvinna i månaden slutar ett förhållande med en man med mord, ofta i samband med att hon vill lämna gärningsmannen. Våldet orsakar stort lidande, det kränker och begränsar våldsutsattas grundläggande fri- och rättigheter och ger livslånga konsekvenser. Mäns våld mot kvinnor drabbar barn som tvingas bevittna våld och övergrepp. Att barn faller offer för våld i hemmet kan också leda till att de i vuxen ålder utsätter andra eller själv blir utsatta. Förövarna finns i alla samhällsgrupper, med alla bakgrunder. Varje form av våld eller hot om våld mot kvinnor begränsar även tryggheten och friheten för de kvinnor som inte utsätts direkt. Så länge en enda kvinna skadas av sin partner eller före detta partner har vi inte gjort tillräckligt. För Socialdemokraterna har arbetet för att få slut på mäns våld mot kvinnor sedan länge varit en högt prioriterad fråga. Vi kommer att fortsätta vända på varje sten för att få slut på mäns våld mot kvinnor. Nollvision för mäns våld mot kvinnor Under många år har Socialdemokraterna steg för steg sett till att vi fått fler poliser, med bättre verktyg och strängare straff på kvinnofridsområdet. Samtyckeslagen, som gör det än tydligare att sex som inte är frivilligt är förbjudet, utgör en av milstolparna och ett paradigmskifte i synen på våldtäkt. Det nya brottet oaktsam våldtäkt har inneburit att fler kunnat fällas för sex som inte är frivilligt. I regeringsställning skärpte vi straffen för flera sexualbrott, liksom för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. Det är numer straffbart att utsätta ett barn för att se och höra våldsbrott i en nära relation. Reglerna har ändrats så att polisen kan komma åt viktiga bevis i form av till exempel sms mellan makar. Tjej- och kvinnojourerna fick ökat stöd, liksom Nationellt centrum för kvinnofrid, som driver den nationella stödlinjen Kvinnofrids ­ linjen. Men det räcker inte. Socialdemokraterna vill att det ska finnas en nollvision för mäns våld mot kvinnor. Skärpta straff Rättssamhället ska reagera kraftfullt mot brottslighet och den som begår ett brott ska räkna med kännbara straff. I regeringsställning tillsatte Socialdemokraterna en utredning som sett över om bland annat straffen för grov kvinnofridskränkning behöver förändras. Utredningen är klar och vi förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om förbättringar. För att skydda kvinnor från andra typer av kränkningar än de som är fysiska, och från kontrollerande beteende, vill vi kriminalisera psykiskt våld. Brottet tar sikte på den som upprepat utsätter en annan person för nedvärderande, för ­ olämpande eller på annat sätt kränkande gärningar genom att begränsa den personliga handlingsfriheten. Den utredning vi tillsatte i regeringsställning har legat klar i mer än två år. Trots löften från justitieministern har några förslag inte kommit till riksdagen. Regeringen bör snarast lägga fram en proposition om denna angelägna lagstiftning. Vi anser också att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hatbrotts ­ motiv mot kvinnor. Restriktionerna för män som dömts måste bli tydligare även efter avtjänat straff. Reglerna för villkorlig frigivning bör ändras. Prövotiden, oftast den tid som återstår av straffet, bör förlängas så att till exempel vistelseförbud förenat med fotboja kan före ­ komma under längre tid. Den som dömts för allvarlig och upprepad brottslighet ska i vissa fall avtjäna hela sitt straff på anstalt och inte beviljas villkorlig frigivning på samma sätt som idag. Kontaktförbud, alltså förbud mot att till exempel skicka sms, närma sig kvinnan fysiskt eller befinna sig i närheten av kvinnans bostad eller arbetsplats, har stor bety ­ delse för utsatta kvinnor. I regeringsställning tillsatte vi en utredning som ska utvärdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud, ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och utreda om möjligheterna att meddela kontaktförbud bör utvidgas, bland annat när det gäller det geografiska området. Utredningen har redovisat sina förslag och vi förutsätter att regeringen utan fördröjning återkommer till riksdagen med förslag som förbättrar kontaktförbuden. Satsningar på polis och rättsväsende Satsningarna på polisen och övriga rättsväsendet måste fortsätta. Polisen måste hand ­ lägga mäns våld mot kvinnor på samma sätt som andra grova brott. Särskilt fokus ska sättas på gärningsmannen, även om brottsoffret självklart även fortsättningsvis ska få det stöd som behövs. Vi ser med oro på att polisens arbete mot synnerligen hänsynslösa gärningsmän som utövar våld i nära relationer eller genom människohandel har ned ­ prioriterats. De fredade specialistgrupperna i polisregionerna har, med något enstaka undantag, försvunnit under de senaste åren. Att lägga in denna verksamhet i ”linjen” eller under kortare eller längre tid prioritera andra viktiga insatser innebär ofta att kompetens och arbetssätt försvinner – förmågor som är svåra att bygga upp igen. Även de nödvändiga samverkansprocesserna omöjliggörs när inte en kontinuerlig motpart finns. Det är de människor som blir utsatta för grovt våld i nära relation eller hänsynslös människohandel som får betala priset. Lex Lotta och kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Många kvinnor som söker hjälp vittnar om att samhället i alltför stor utsträckning arbetar i stuprör, vilket gör att kvinnorna hamnar mellan stolarna. Samarbetet behöver bli betydligt bättre. Kunskapen måste öka så att fler myndigheter, vårdgivare och arbetsgivare vågar fråga om våld, och vet vilka tecken man ska vara uppmärksam på. Vi vill därför införa ”lex Lotta”. När en kvinna har blivit mördad av en man, trots att hon i kontakt med myndigheter uttryckt ett behov av hjälp pga. en psykiskt eller fysiskt våldsam relation, ska den berörda myndigheten lex Lotta-anmäla sig själv. Syftet med anmälan är att uppmärksamma myndighetens brister i bemötande och stöd till vålds ­ utsatta kvinnor. Vi måste skyndsamt öka medvetenheten om mäns våld mot kvinnor i hela samhället och åtgärda de brister som gör att kvinnor faller mellan stolarna. För att intensifiera arbetet anser Socialdemokraterna även att regeringen bör tillsätta en kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Tillsammans med relevanta myndigheter och kvinnojourer bör man systematiskt gå igenom vilka åtgärder som skulle kunnat förhindra mord och misshandel. Nationellt våldsförebyggande program – för att förhindra våldet Socialdemokraterna har presenterat ett nationellt våldsförebyggande program som samlar en rad olika insatser inom olika delar av samhället för att hindra att våldet uppstår från första början. Det handlar om tidiga insatser mot våld som riktar sig till barn och unga, till dem som har förhöjd risk att utöva våld och åtgärder mot dem som utsatt en närstående för våld. De förebyggande åtgärderna måste fortsätta. Många av de män som dödar sin partner har tidigare varit i kontakt med psykiatrin. Ett program för att män ska sluta slå, med metoden Sluta skjut som förebild, bör tas fram och implementeras i hela landet. Bättre stöd till våldsutsatta kvinnor Kvinnor som utsätts för våld ska få den hjälp de behöver. Det finns en betydande risk att alltför mycket ansvar läggs på den våldsutsatta kvinnan. Hon ska våga lämna, hon ska samla bevis och anmäla, hon ska skydda sina barn och hon ska leva gömd. Samarbetet mellan inblandade myndigheter måste bli mycket bättre. Den sociala och fysiska trygg ­ heten för de som anmäler brotten måste stärkas – samhället ska finnas med hela vägen. För många kvinnor fortsätter våldet även efter en separation. Det kan handla om återkommande vårdnadstvister, försök att fördröja bodelningen eller att gärningsmannen lämnat kvinnan med stora skulder. Detta så kallade eftervåld, alltså det våld som fort ­ sätter även sedan relationen tagit slut, måste uppmärksammas och lagföras. Bättre stöd till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter Tusentals kvinnor lever med skyddade personuppgifter i Sverige till följd av hot, misshandel och trakasserier från sina tidigare män. Många av dem har barn. Samhällets stöd till de här familjerna brister, det kan många kvinnor vittna om. Det handlar om allt från att socialtjänsten bokar in möten på ett sätt som gör att kvinnans adress röjs, till att inte kunna besöka läkare eller skaffa ett telefonabonnemang för att de inte kan lämna ut sitt personnummer. Alla inblandade aktörer måste samverka på ett sådant sätt att de utsatta kvinnorna får det skydd som krävs. Ett tryggt skyddat boende Att tvingas fly från sitt eget hem kan sätta djupa spår, inte minst hos barnen. Den trygghet som hemmet utgör rycks undan. De kvinnor och barn som tvingas söka skydd från en våldsam partner och pappa har rätt till ett tryggt boende, med en verksamhet av hög kvalitet, där man tas emot av människor som förstår vad man är utsatt för. Skyddat boende måste finnas i tillräckligt hög omfattning, innehåll och kvalitet behöver garan ­ teras och finansieringen måste vara stabil och långsiktig. Barnrättsperspektivet måste stärkas. Riksdagen har nyligen fattat beslut om skärpta regler för skyddade boenden, som innebär en viktig och nödvändig modernisering, särskilt i synen på barn och barns rättigheter. Det ställs också högre krav på de aktörer som bedriver skyddade boenden, bland annat vad gäller tillstånd. Samtidigt finns det en oro för att förändringarna på sikt kan innebära risker för kvinnojourernas unika verksamhet. De senaste decenniernas utveckling, där allt strängare krav har ställts på kommunerna vad gäller konkurrens ­ utsättning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), har lett till en förskjutning mot principen om ”lägsta pris” där de vinstdrivande företagen gynnats. Det har i vissa fall lett till att kommuner, trots motsatta politiska ambitioner, tvingats anlita vinstdrivande framför ideellt drivna skyddade boenden. Kvinnojourerna och det civila samhället har under flera decennier gjort ovärderliga insatser för att skydda kvinnor och barn från våldsamma män. Deras unika kunskap och erfarenheter måste värnas samtidigt som vi vidtar åtgärder för att stänga ute oseriösa aktörer. Vinstsyftet lämpar sig inte när det handlar om skyddade boenden och Social ­ demokraterna anser att all upphandlad drift av skyddade boenden ska reserveras för idéburna organisationer. Då skulle kvinnojourernas och civilsamhällets verksamhet värnas och skyddet för de kvinnor som placeras säkerställas. Barnahus i hela landet Barn som har utsatts för övergrepp och kränkningar måste tas om hand på bästa sätt och bli lyssnade på. I flera kommuner finns särskilda barnahus som samlar den kompetens som kan behövas på ett och samma ställe och underlättar barns möte med rättsväsendet. Barn ska inte behöva slussas runt och tvingas berätta vad som hänt om och om igen. Tillgång till barnahus bör finnas i hela landet. Barns rätt till skydd från umgänge med en våldsam förälder Barn behöver ett bättre skydd från umgänge med en våldsam förälder. När frågor om vårdnad och umgänge avgörs måste utgångspunkten vara vad som är bäst för barnet. En förälder som mördar den andre föräldern ska som huvudregel förlora vårdnaden om barnen. Våldsutsatta kvinnors rätt till bostad Kvinnor som blir utsatta för våld men som inte behöver ett skyddat boende, ska inte riskera att behöva lämna sitt boende. Den som blivit utsatt för våld i sitt eget hem ska ha rätt att bo kvar i bostaden. Det är gärningsmannen som måste flytta på sig. Den gemen ­ samma lägenheten ska kunna överlåtas till brottsoffret. Socialdemokraterna tillsatte i regeringsställning en utredning för att underlätta för våldsutsatta kvinnor att kunna få bo kvar i sin bostad. Det är positivt att regeringen fortsatt det arbete vi startade och har lagt fram ett förslag om att underlätta för vålds ­ utsatta kvinnor att kunna få bo kvar i sin hyresrätt. Socialdemokraterna anser dock att denna rätt bör gälla alla våldsutsatta kvinnor oavsett boendeform. Kommunernas ansvar för att kvinnor och barn som utsätts för våld ska få en trygg bostad behöver förtydligas. Våldsutsatta bör få förtur till allmännyttiga bostäder i alla kommuner. Våld i ungas parrelationer Ett område som inte uppmärksammas i tillräckligt hög utsträckning är våld i ungas parrelationer, framförallt killars våld mot tjejer. Ungefär var fjärde ung tjej har utsatts för våld i en parrelation. Det är därför oerhört viktigt att det förebyggande arbetet för ­ stärks och även riktas till yngre barn. När det våldsförebyggande arbetet bland yngre barn stärks kan även risken för våld i nära i relationer i högre åldrar minska. Våld mot äldre kvinnor måste uppmärksammas En annan grupp som uppmärksammas alltför sällan är äldre kvinnor som utsätts för våld. Samtidigt kan äldre kvinnor som utsätts för våld befinna sig i en särskilt sårbar situation. De kan till exempel i större utsträckning än yngre kvinnor ha socialiserats till att se våld från en partner som något man inte bör tala med utomstående om. Bristande kunskap eller stereotypa föreställningar om att äldre kvinnor inte utsätts för våld riskerar att leda till att kvinnorna inte blir trodda när de försöker berätta om sin situation. Granskningar har återkommande pekat på att det finns en bristande kunskap om våld i nära relationer inom äldreomsorgen och att äldreomsorgen sällan ingår i kommuners interna samverkan kring våld i nära relationer. Yrkesverksamma, inte minst inom hälso- och sjukvården och hemtjänsten, måste regelmässigt uppmärksamma och fråga om våld. Sätt stopp för hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att främst flickor och kvinnor, men även pojkar, män och hbtqi-personer, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Det heders ­ relaterade våldet och förtrycket måste upphöra och samhället måste reagera kraftfullt mot alla former av hedersrelaterat våld och förtryck. Under de två senaste mandatperioderna har ett flertal viktiga steg tagits när det gäller såväl straffskärpningar som förebyggande arbete. Bland annat har hedersmotiv gjorts till en försvårande omständighet när domstolen bestämmer straffet för ett brott och ett nytt brott om hedersförtryck har införts. Ett sätt att kontrollera flickors sexualitet är oskuldskontroller, oskuldsoperationer och oskuldsintyg. Det får inte förekomma. Därför tillsatte vi i regeringsställning en utred ­ ning med uppgift att inhämta kunskap om förekomsten av oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg, hymenoperationer och liknande, och att ta ställning till hur skyddet mot denna form av otillbörlig kontroll av flickors och kvinnors sexualitet kan stärkas. Utredningen har presenterat sina förslag och vi förutsätter att regeringen snarast åter ­ kommer med förslag till nödvändig lagstiftning. Samma utredning hade till uppgift att analysera och redogöra för vilket straffansvar som i dag finns när det gäller så kallad omvändelseterapi eller omvändelseförsök. Omvändelseterapi ska inte få förekomma och vi förväntar oss även här att regeringen återkommer med nödvändig lagstiftning. Sexuellt våld och utsatthet i digitala miljöer Barn tillbringar en allt större del av sin tid på nätet, vilket ökar risken för att utsättas för grooming eller att dras in i sexuell exploatering via sociala medier och andra plattformar på nätet. Likaså innebär den snabbt accelererande AI-utvecklingen nya risker för flickor att utnyttjas för sexuell exploatering och i pornografiska syften. Socialdemokraterna tillsatte flera viktiga utredningar på området för att bland annat öka skyddet för barn som utsätts i pornografi. Detta arbete måste fortsätta. Skyddet för barn på nätet måste förbättras. Sociala medier-företagen bör ta ett mycket större ansvar för sina plattformar och lagstiftningen måste uppdateras i takt med den nya tekniken. Ingen har rätt att köpa en annan människas kropp Ingen ska kunna ta sig rätten att köpa en annan människas kropp. Den som är offer för prostitution befinner sig i en mycket utsatt situation. Hon kommer ofta från ett annat land, talar inte språket och känner inte till sina rättigheter. De människor som sysslar med den här formen av människohandel ska självklart straffas och kvinnorna ges det stöd som behövs. Såväl polisen som ideella organisationer har en avgörande roll för att lagföra förövarna och stötta kvinnorna. Den förhållandevis nya lagstiftningen om oakt ­ sam våldtäkt kan användas i en del fall. Nyligen har böter tagits bort ur straffskalan för köp av sexuell tjänst för att avspegla allvaret i brottet. För att inte svenska sexköpare ska komma undan ansvar vill vi ta bort kravet på dubbel straffbarhet så att även sexköp utomlands blir straffbart. Prostitution och annan typ av människohandel är dessutom en av inkomstkällorna för grov organiserad brottslighet och den som köper sex bidrar därmed till den organiserade brottsligheten. Det bästa är om inga brott begås – brottsförebyggande verksamhet Det finns ett stort behov av att utveckla samhällets insatser för att förebygga brott, inte bara i rättsväsendet utan också hos andra berörda aktörer. I regeringsställning tog Socialdemokraterna därför fram det första brottsförebyggande programmet på 20 år. Ett effektivt brottsförebyggande arbete måste ske strukturerat, vara långsiktigt och baseras på kunskap. Samverkan är ett nyckelbegrepp och helt nödvändigt för att brottsföre ­ byggande arbete ska bli framgångsrikt. Tidiga insatser mot ungas brottslighet lönar sig på många sätt. Om barn och unga som bryter mot sociala normer och regler får stöd så tidigt som möjligt minskar risken för allvarlig problematik eller kriminell karriär senare i livet. Barns villkor under de första levnadsåren spelar stor roll för hela livet. I de länder där den socioekonomiska ojämlikheten är stor är både tilliten människor emellan och människors tillit till sam ­ hällets institutioner lägre, samtidigt som kriminaliteten är högre. Därför är kampen mot stora klyftor också brottsförebyggande. Föräldrastöd och förebyggande arbete inom mödra- och barnhälsovård, förskola och skola gör att riskfaktorer kan upptäckas tidigt. Även tillgången till fritidsverksamhet och något meningsfullt att sysselsätta sig med är betydelsefull. Åtgärder som syftar till att upptäcka risker för eller förekomst av till exempel våld eller missbruk utgör också viktiga delar i ett brottsförebyggande arbete. Under uppväxtåren formas de värderingar och beteenden som präglar livet, och under skoltiden förmedlas och förankras respekt för de mänskliga rättigheterna och de grund ­ läggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Under ungdomsåren är risken att begå och att utsättas för brott som störst. Det är därför nödvändigt att särskilt uppmärksamma skyddsfaktorer runt unga och identifiera riskgrupper och riskbeteenden. Här spelar inte minst socialtjänsten en viktig roll. Barn- och ungdomspsykiatrin likaså, och regionernas delaktighet i brottsförebyggande samverkan behöver stärkas. I budgetpropositionen skär regeringen ner på de generella statsbidragen till kommu ­ ner och regioner. Det kommer med stor sannolikhet att påverka det brottsförebyggande arbetet negativt. I den socialdemokratiska budgeten skjuter vi till sex miljarder i generella statsbidrag till kommuner och regioner. Polismyndigheten, inte minst kommun- och områdespoliserna, ska ha goda förutsätt ­ ningar att utföra även den brottsförebyggande delen av arbetet. Att bygga relationer med människorna som finns i det område man arbetar i är dessutom viktigt för att kunna klara upp brott. Vårt mål om 50 000 polisanställda kommer att vara ett viktigt bidrag för att polisen ska kunna klara sitt arbete. För att ytterligare förbättra det brottsförebyggande arbetet har kommunerna fått ett lagstadgat brottsförebyggande uppdrag. En av de avgörande faktorerna för att det uppdraget ska kunna genomföras på ett bra sätt är att kommunerna får tillräckliga resurser så att de inte tvingas skära ner den brottsförebyggande verksamheten. Närmare om Socialdemokraternas syn på och förslag om det brottsförebyggande arbetet finns att läsa i motioner på flera andra utskottsområden. Stoppa bedrägerierna Förra året anmäldes nästan 250 000 bedrägerier, en ökning med över 20 procent, och det är därmed den brottstyp som ökade mest. För många människor, inte minst äldre, får bedrägerierna stora konsekvenser. Självklart ekonomiska men många beskriver också den otrygghet som följer på att ha blivit utsatt för den här typen av brott. Många känner också skam för att ha blivit lurade, trots att de som begår bedrägerierna är experter på att få människor att tro på dem. Bedrägeribrott är en av den organiserade brottslighetens största inkomstkällor. Under 2023 ökade brottsvinsterna med drygt 20 procent till 7,5 miljarder kronor. Utifrån undersökningar och bedömningar som bland annat Europol och Svenskt Näringsliv gjort kan mörkertalet för bedrägerier ligga mellan 2 och 2,9 gånger högre än för de brott som faktiskt anmäldes. Det skulle innebära brottsvinster på 15,3 till 21,4 miljarder kronor för 2023. Nätbedrägerier är ofta svåra att klara upp och därför blir det breda förebyggande arbetet än viktigare. Krav på tvåfaktorsautentisering vid köp på nätet är bara ett exempel på viktiga förebyggande åtgärder. Bankerna har en särskilt viktig roll att fylla och måste bli än bättre på att ta sin del av ansvaret för att stoppa bedrägerierna. Bankföreningen har presenterat ett antal åtgärder, bland annat fördröjda betalningar och beloppsgränser för utbetalningar. Det är bra men det räcker inte. För att ytterligare sätta press på bankerna att bygga säkrare system vill vi bland annat göra bankerna återbetalnings ­ skyldiga i högre grad än idag när deras kunder blir lurade att föra över pengar till bedra ­ gare. De informationskampanjer som riktas mot enskilda, för att förstärka skyddet mot att bli utsatt för bedrägeri, behöver fortsätta och intensifieras. Med den snabba utvecklingen av AI finns stora risker att bedrägerierna kommer att bli än mer hänsynslösa. Arbetet med att bekämpa bedrägerier måste fortsätta med full kraft, både i Sverige och internationellt. De kommande EU-kraven på märkning av AI-genererat innehåll måste implementeras snabbt och därför bör ansvarig myndighet redan nu få i uppdrag att förbereda en punktbevakning av införandet, för att minska risken för förseningar eller slarv från de stora sociala medier-plattformarna. Bättre skydd för brottsoffer Det bästa sättet att skydda brottsoffer är att stoppa brotten. Bryt nyrekryteringen till gängen och arbeta förebyggande mot destruktiva maskulinitetsnormer och för ökad jämlikhet och jämställdhet. Så kan vi förebygga såväl gängkriminalitet som mäns våld mot kvinnor. Vi socialdemokrater vet att samhället är som bäst när vi håller ihop. Alltför ofta känner brottsoffer ensamhet och att samhället inte står tillräckligt på deras sida. Brotts ­ offrets ställning och rättigheter måste stärkas. Om vi ska kunna öka tilliten och samanhållningen i Sverige måste samhället finnas där för brottsoffer. I många undersökningar visas hur viktigt det är för brottsoffer att känna att det finns ett starkt system runt den drabbade som säkerställer rätten till stöd och information. Det krävs ett helt nytt angreppssätt. Här och nu måste regeringen agera och styra myndigheterna bättre. Att utsättas för brott är en kränkning som kan sätta djupa spår. För många är nog det allra viktigaste att brottet klaras upp. Brottsoffer måste kunna känna förtroende för rätts ­ väsendet, och såväl brottsoffer som vittnen och anhöriga ska känna trygghet under hela rättsprocessen. Då krävs att alla aktörer som möter brottsoffer och vittnen har kunskap om brottsoffrens rättigheter och vilket skydd och stöd samhället kan erbjuda. Polis ­ myndigheten är ofta den första verksamhet som ett brottsoffer kommer i kontakt med och det är därför extra viktigt att den kontakten fungerar. Kommuner och regioner har ett stort ansvar för att med sina särskilda ansvarsområden och kompetenser se till att den som utsatts för brott får den hjälp och det stöd som behövs. Det saknas en lag som samlar brottsoffers rättigheter, som rätt till skydd, stöd och information. Det gör det svårt att orientera sig bland lagar, regler och olika aktörer för att kräva sin rätt. Dessutom finns det oacceptabelt stora geografiska ojämlikheter gällande stöd. En ny brottsofferlag skulle kunna samla och förstärka brottsoffers rättigheter. Den behöver också peka ut kunskaper och kompetens kring bemötande av särskilt utsatta brottsoffer. Till exempel när brottsoffret är funktionsnedsatt eller ett barn eller när det rör våld i hederskontext. Brottsoffrets behov måste stå i centrum. Ända ­ målsenliga regler om ersättning till brottsoffer är också viktigt för att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Hela samhällets samlade resurser måste finnas där för den utsatta. För oss social ­ demokrater är det en fråga om upprättelse, respekt och rättvisa. Många brottsoffer kan vittna om vilket viktigt stöd ideella organisationer som Brotts ­ offerjouren, tjej- och kvinnojourer och vittnesstödet hos domstolarna kan ge. Det finns en särskild kraft i civilsamhället och de behövs för att erbjuda stöd till den enskilda, för att engagera och folkbilda och för att vara en viktig röst i samhällsdebatten. Civilsam ­ hället är en viktig del av vår grundläggande demokrati – men de behöver långsiktig och trygg finansiering. Brottsoffermyndigheten ger, förutom stöd till ideella organisationer, även direkt information till brottsoffer och vittnen om deras rättigheter, bland annat genom en lätt ­ illgänglig webbaserad brottsofferguide. Även detta arbete måste fortsätta och utvecklas. Brottsoffrets skydd måste öka. Därför ska kontroll, stöd- och övervakningsåtgärder byggas ut till exempel genom kontakt- eller vistelseförbud för den som avtjänat fullt straff. Sådana åtgärder, tillsammans med Kriminalvårdens behandlingsprogram, kan dessutom bidra till att minska risken för återfall i brott. Reaktionerna vid misskötsamhet under avtjänande av straff bör skärpas. När barn utsätts för allvarliga brott måste rätt resurser och kompetenser snabbt finnas på plats och stödet måste vara likvärdigt över hela landet. Det gäller inte minst barn ­ förhörsledare. Enligt lag ska polis och åklagare utreda allvarliga brott mot barn inom 90 dagar. Men många barn får vänta betydligt längre än så. En rapport från Rädda Barnen visar att mer än vart tredje barn har fått vänta mer än 90 dagar på beslut om åtal. Det här får allvarliga konsekvenser för barnen. Långa utredningstider har stått i vägen för den hjälp som stödsamtal och traumabehandling från barn- och ungdomspsykiatrin som barnet behöver och har rätt till. Barnen kan tvingas vänta på insatser från socialtjänst vilket i sin tur kan innebära att hemmiljön blir direkt farlig, om den misstänkte för ­ övaren exempelvis är en förälder barnet bor hos. I de fall där förövaren är en närstående till barnet är risken för ångest särskilt stor. Suicidrisken är förhöjd. Regeringen måste säkerställa att rättsväsendet följer de regler som finns när barn utsätts för allvarliga brott. Regeringen måste också se till att barnen får det stöd de behöver. Förebygg terrorismen Terrorism och våldsbejakande extremism fortsätter att vara ett överhängande hot mot vårt land och vårt sätt att leva. Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål för terrorattentat till att betraktas som ett prioriterat mål. I en tid där Sverige för varje dag blir farligare och fattigare krävs handlingskraft för att öka svensk säkerhet. Det behövs en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism. Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till en ny nationell strategi mot terrorism. Sedan hösten 2014 överlämnade vi utifrån denna 28 propositioner med lag ­ förslag specifikt riktade mot terrorism och våldsbejakande extremism. Strategin lade sedan grunden för två blocköverskridande överenskommelser om kampen mot terrorism. Att dessa kom till stånd var ett styrkebesked för vårt land och det möjlig ­ gjorde en lång rad åtgärder med brett politiskt stöd. Det är välkommet att regeringen har fortsatt det arbetet så att det nu till exempel är straffbart att delta i en terroristorganisa ­ tion. Det är också välkommet att regeringen arbetar med en uppdaterad strategi. Social ­ demokraterna kommer självklart att konstruktivt delta i det arbetet, om regeringen är intresserade av ett sådant samarbete. Ett fundamentalt problem är dock att Sverige idag har ett regeringsunderlag som omöjliggör det helhetsgrepp i kampen mot terrorism och våldsbejakande extremism som krävs. Att uppmana till bokbål och på andra sätt understödja hatet mot muslimer har fått direkta konsekvenser för vårt lands säkerhet och ökat otryggheten för många svenska medborgare. Nationellt centrum för terrorhotbedömning har konstaterat att våldsbejakande islamism och våldsbevakande högerextremism nu göder varandra och att man ser tecken på en växelverkan mellan gruppernas propaganda. Båda sidor av extremismen tjänar därmed i längden på ökade motsättningar, hat och minskande sam ­ hällsgemenskap. I detta nya landskap behöver både regering och myndigheter agera kraftfullt. Regeringen har valt att enbart utreda förändringar i ordningslagen för att kunna sätta stopp för koranbränningarna. Det är en alltför smal utredning. Regeringen borde också utreda om lagen om hets mot folkgrupp är ändamålsenligt utformad och om det finns andra regler som skulle kunna utformas på ett annat sätt. Tydliga straffskärpningar, åtgärder mot extremismen på nätet och fler poliser med de allra bästa verktyg som går att få är avgörande i kampen – men samtidigt krävs mer. Vi måste också klara av att angripa roten till hatet, hotet mot demokratin och den minsk ­ ande samhällsgemenskapen och tilliten. När den svenska nynazismen växte sig stark på 90-talet, med ökat gatuvåld och mord, bemöttes det just med hela samhällets samlade kraft. Polis och underrättelsetjänst agerade, men dessutom togs ett antal andra initiativ såväl av regeringen som av civilsamhället. Det är dags för en ny sådan nationell samling mot extremismen och för demokratin och tilliten i vårt land. Säkerhetspolisen måste ha tillräckliga resurser och de allra bästa verktygen för att kunna upptäcka, förhindra och bekämpa terrorismen. Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, har ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. CVE arbetar bland annat med att utveckla metodstöd, samarbete med kommunerna, en stödlinje för yrkesverksamma och ett mobilt stödteam. I tider när extremism ökar blir CVE:s arbete än mer angeläget. Vi avsätter därför ytterligare 40 miljoner kronor för säkerställa att CVE har tillräckliga resurser och kan agera för att hindra till exempel unga på väg in i extremism och som stöd vid till exempel skolattacker. Expo har kartlagt ungas radikalisering inom gamingvärlden i ett projekt med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). De visar att den gaming ­ värld där en överväldigande del av Sveriges barn och unga spenderar mycket av sitt sociala liv riskerar att bli en grogrund för våldsbejakande högerextremism. De konsta ­ terar att ”högerextremister har dokumenterats trakassera andra användare, sprida och normalisera sin ideologi bland barn och unga samt uppvigla till antidemokratisk aktivism, våldsbrott och terrordåd”. I Expos årliga kartläggning av den högerextrema miljön i Sverige pekar man på att extremister är oerhört framgångsrika med påverkans ­ kampanjer och rekryteringsinsatser online, särskilt i sociala medier. Utöver klassisk organisering och kampanjer i onlinemiljöer har högerextrema runt om i världen och även här i Sverige ökat sin aktivitet i särskilda klubbar där man tränar fysiskt till ­ sammans, så kallade aktivklubbar. Polisen, socialtjänsten och andra expertmyndigheter måste ges resurser att följa och utveckla sin närvaro och kunskap. Exempel från EU och polisen i Nederländerna visar att polisiär närvaro i gamingmiljöer och online är av ­ görande. Utöver rena hatbrott, ökad terrorrisk eller radikalisering ligger Sverige efter när det gäller att lösa brott i spelmiljöer. En granskning i SVT 2023 visar att det endast finns 27 fällande domar de senaste sex åren och detta trots att vi vet att många spelar spel och utsätts för brott samt att branschen omsätter tiotals miljarder varje år. Samman ­ taget måste polisen ges resurser för att utveckla det digitala arbetet och särskilt för att bekämpa brott som begås mot barn och unga och med extrema förtecken. Hat och hot – ett hot mot vår demokrati Hot och hat mot journalister, opinionsbildare, politiker, fackligt förtroendevalda och kulturarbetare är ett kraftigt och snabbt växande hot mot vår demokrati. Fyra av tio journalister uppgav i en undersökning från 2019 att de avstått från att rapportera om ett ämne för att undvika att utsättas för hat och hot. Vi ser nu journalister som lämnar yrket på grund av hatet och hoten. Liknande tendenser kan ses hos politiskt engagerade, kulturarbetare och företrädare för det civila samhället. Utvecklingen påverkar med säkerhet allmänhetens vilja att engagera sig och fullt ut nyttja sin yttrandefrihet. Politiska krafter i Sverige – inte minst trollfabriker och propagandacentraler på den extrema högerkanten – underblåser den här utvecklingen. Även utländska stater och ett riksdagsparti verkar driva den här typen av trollfabriker. Unga flickor utsätts för kränk ­ ningar när bilder och filmer sprids på nätet, både för att människor ska tjäna pengar och som ren mobbning. Det här måste få ett slut. Det är ett hot mot vår demokrati när män ­ niskor tystnar och inte vågar eller orkar uttrycka sin åsikt. Socialdemokraterna anser att en ny strategi mot hot och hat behöver tas fram. Men det är också uppenbart att även om lagstiftningen har skärpts, räcker den inte till. Vi vill därför se över hela den lagstiftning som berör hat och hot, särskilt på nätet. De stora digitala plattformarna med användargenererat innehåll har blivit viktiga förmedlare av det fria ordet och en del av det demokratiska samtalet. Samtidigt tjänar företagen bakom plattformarna stora pengar på det hat och hot som riskerar att bryta sönder våra demokratiska normer. Vi måste ställa krav på, och kunna bötfälla, företagen så att deras plattformar inte blir frizoner för hat, hot och påverkansoperationer. Stölder, inbrott, skadegörelse och annan vardagsbrottslighet Även om den allvarliga gängkriminaliteten ofta står i fokus i den offentliga debatten utgör det man brukar kalla vardagsbrottslighet över 80 procent av de anmälda brotten. Det handlar till exempel om stöld, skadegörelse, bedrägeri och misshandel. Mängdbrott kan tillfoga dem som utsätts allvarlig skada. Att komma hem och upptäcka att någon varit inne i bostaden innebär en kränkning av den personliga integriteten och att inte kunna känna sig trygg i sitt eget hem riskerar att påverka livet på flera olika sätt. Mängdbrottsligheten leder också till ekonomiska förluster för alla företag som drabbas. Dessutom kan mängdbrott ha starka samband med grov organiserad brottslighet. Det är viktigt att polisen bekämpar mängdbrottsligheten på ett effektivt sätt. Riksrevisionen har i en rapport visat att uppklaringen av mängdbrotten har blivit sämre, trots stora anslagsökningar, fler poliser och omorganisering av mängdbrotts ­ verksamheten. Sammanfattningsvis menar Riksrevisionen att arbetet inte sker på ett effektivt sätt. Det beror enlig rapporten bland annat på att lokalpolisområdena inte är tillräckligt bemannade och att nödvändig kompetensutveckling inte genomförs. Riks ­ revisionen kommer med ett antal rekommendationer och regeringen bör snarast se till att arbetet med mängdbrottsligheten förbättras. Den butiksägare som gång på gång får uppleva att människor genomför stölder i butiken måste kunna lita på att rättsväsendet gör sitt yttersta för att klara upp brotten. Grannsamverkan och andra trygghetsskapande åtgärder kan ha stor betydelse för att sätta stopp för denna typ av brottslighet. En gemensam europeisk standard för stöld ­ skyddsmärkning bör införas. Under vår tid i regeringsställning tillsatte vi en utredning om den så kallade mängd ­ rabatten, förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning. Utredningen har legat klar i Regeringskansliet sedan januari 2023. Regeringen bör snarast återkomma med förslag till ändrade regler. Teresa Carvalho (S) Annika Strandhäll (S) Petter Löberg (S) Anna Wallentheim (S) Mattias Vepsä (S) Sanna Backeskog (S) Lars Isacsson (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering 1 En politik för trygghet och säkerhet 2 Socialdemokraternas kriminalpolitiska prioriteringar 2.1 Gängkriminalitet och organiserad brottslighet 2.2 Mäns våld mot kvinnor 2.3 Ett tydligare fokus – ”repression med precision” 2.4 Att förebygga brott och bryta nyrekryteringen 2.5 Utvärdering, uppföljning och evidens 3 Ekonomiska satsningar inom utgiftsområde 4 4 Åtgärder mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet 4.1 En svensk maffialag 4.2 Dubbla straff för gängkriminella 4.3 Begränsningsåtgärder för gängkriminella 4.4 Skärpta straff för rekrytering av barn till gängkriminalitet 4.5 Skärpta straff och sanktioner vid onlineförmedling av kriminella uppdrag 4.6 Skärpta straff för köp av narkotika av barn 4.7 Skärpta straff och påföljder för unga som begår grova brott 4.8 Ett nationellt avhopparprogram 4.9 Särskilda insatser för att synliggöra och bemöta tjejer inom den organiserade brottsligheten 4.10 Vapenamnesti och tipspengar 4.11 Tillträdesförbud till gallerior för gängkriminella 4.12 En ny förverkandefond 4.13 Inrätta en task force vid sprängningar 4.14 Nollvision om öppna drogscener 4.15 Skärp kontrollen av mördardrogerna 4.16 Höjda straff för synnerligen grov ekonomisk brottslighet 4.17 Fler åtgärder mot ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet 4.18 Använd Utbetalningsmyndigheten för att punktmarkera gängen 4.19 Utökade möjligheter till utvidgade bakgrundskontroller 5 Åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld 5.1 Nollvision om mäns våld mot kvinnor och barn 5.2 Kriminalisera psykiskt våld och ekonomiskt våld 5.3 Säkerhetsstraff för återfallsvåldtäktsmän 5.4 Släppsamtal och åtgärder i samband med permission eller frigivning 5.5 Bättre stöd till våldsutsatta kvinnor 5.6 Trygga skyddade boenden utan vinstdrift 5.7 Geografiska kontaktförbudsområden vid extra stor hotbild 5.8 Barnahus i hela landet 5.9 Barns rätt till skydd från umgänge med en våldsam förälder 5.10 Våld i ungas parrelationer 5.11 Hedersrelaterat våld och förtryck 5.12 Prostitution och människohandel 5.13 Dokumenterade sexuella övergrepp och pornografi 6 Övriga rättspolitiska frågor 6.1 Ett stärkt brottsofferperspektiv 6.2 Säkerställ brottsofferjourens finansiering 6.3 Ta Trygghetsberedningens förslag vidare 6.4 Slopad mängdrabatt vid brott mot liv, hälsa eller trygghet 6.5 En översyn av bestämmelserna om förundersökningsbegränsning och åtalseftergift 6.6 Kriminalisera att hålla sig undan delgivning 6.7 Tillståndsplikt och tillsyn av idrottsagenter i Sverige 6.8 Översyn av brottsbalkens bestämmelser om stalkning 6.9 Förbud mot militärliknande, halvautomatiska vapen vid jakt 6.10 Våldsbejakande extremism och terrorism 6.11 Återkallelse av medborgarskap vid allvarlig brottslighet 7 Polismyndigheten 7.1 Arbetet med att stärka svensk polis ska fortsätta 7.2 Nytt mål om 50 000 polisanställda år 2032 7.3 Moratorium mot ytterligare nedläggningar av polisstationer 7.4 Reglerad inställelsetid och bättre kontaktmöjligheter 7.5 Polisens verktyg i brottsbekämpningen 7.6 Utökade möjligheter till användning av övervakningskameror 7.7 Polisers utrustning och arbetsvillkor 7.8 Mångfald inom polisen 7.9 Behov av ökad polisiär grundforskning 7.10 Enheter mot kriminalitet online (”nätpoliser”) 7.11 Spetskompetens vad gäller mäns våld mot kvinnor 8 Ekobrottsmyndigheten 8.1 Värna och satsa på Ekobrottsmyndigheten 9 Kriminalvården 9.1 Snabbare utbyggnad av anstalter och häkten 9.2 Värna Kriminalvårdens uppdrag 9.3 Ökade resurser för utbildning och vidareutbildning för Kriminalvårdens anställda 9.4 Barn med anhöriga i fängelse 9.5 Kriminalvårdens särskilda ungdomsavdelningar 10 Säkerhetspolisen 10.1 Säkerhetspolisens informationshantering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samhället ska vara organiserat så att kriminalitet så långt som möjligt förebyggs och så att medborgare skyddas från brott och ges upprättelse ifall de ändå utsätts, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalpolitiska åtgärder ska vara rättssäkra och träffsäkra och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje extra krona som satsas på rättsväsendet också lägga en krona på det förebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nytt riskfamiljsprogram för barn och familjer med riskfaktorer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete behöver följas upp för att säkerställa att alla kommuner ges tillräcklig statlig finansiering för att klara uppdraget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge skolan ett tydligare brottsförebyggande uppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skolan, polisen och socialtjänsten bör informera och utbilda om gängkriminalitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skolsocionomer och strukturerat våldsförebyggande arbete på skolor med tuffast förutsättningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ledarskapsprogram som garanterar fler utbildade föreningsledare och fler aktiviteter särskilt riktat mot eftersatta bostadsområden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det offentliga bör överta all HVB-hemsvård av ungdomskriminella och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade befogenheter för personal på HVB och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om punktmarkering av unga, genom antingen följeslagare eller fotboja, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med uppdraget att se över hur vi kan utveckla och förstärka den nationella kompetensen för utvärdering och kunskapsinhämtning inom kriminalpolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska tillsätta en utredning för en ny svensk maffialag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa dubbla straff för gängkriminella enligt förslaget i SOU 2025:66 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en ny ordning med begränsningsåtgärder för gängkriminella och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och se över möjligheten att ytterligare skärpa straffen för rekrytering av barn till gängkriminalitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisen bör ges rätt att beordra nedtagning av annonser om kriminella uppdrag och annat kriminellt material online på samma sätt som terrormaterial i dag kan hanteras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kännbara böter och viten ska kunna utdömas mot onlineaktörer som inte tar sitt ansvar för att motarbeta förmedling av kriminella uppdrag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta tätare med civilsamhället och branschaktörer i exempelvis dataspelsbranschen för att bygga upp en motståndskraft mot hat, hot och kriminalitet online och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strängare straff för köp av narkotika av barn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya straff och påföljder för unga som begår grova brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att generella sänkningar av straffbarhetsåldern bör avvisas men att en tillfällig sänkning vid allvarliga brott kan prövas och utvärderas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskild utskrivningsprövning för unga som begår särskilt allvarliga brott och riskerar återfall, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om säkerställd skolgång och möjligheterna till individuellt utformad verksamhet för minderåriga som avtjänar straff inom kriminalvården, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera arbetet med snabbare lagföring av unga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt avhopparprogram och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om särskilda insatser för att synliggöra och bemöta tjejer inom den organiserade brottsligheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vapenamnesti och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tipspengar för information om vapen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagen om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek ska breddas till att även omfatta gallerior och att lagens begränsning till personer över 15 år bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en förverkandefond och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en task force vid sprängningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nollvision om öppna drogscener och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpt kontroll av sådana narkotikaklassade läkemedel som ofta används vid grova våldsdåd, t.ex. Tramadol, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för skattebrott bör införas en ny nivå, synnerligen grovt brott, för vilken maxstraffet ska vara tio års fängelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för bidragsbrott bör införas en ny nivå, synnerligen grovt brott, för vilken maxstraffet ska vara tio års fängelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det för bokföringsbrott, bedrägeri, svindleri, förskingring och penningtvättsbrott bör införas en ny nivå, synnerligen grovt brott, för vilken maxstraffet ska vara tio års fängelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt tillsyn och höjda sanktionsavgifter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svartlistning av fuskande företag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uteslutande av orimligt låga anbud vid offentliga upphandlingar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begränsning av antalet underentreprenörsled i riskbranscher och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utveckling av den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med proposition om höjning av minsta tillåtna aktiekapital i aktiebolag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med proposition om att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om fler brott ska leda till näringsförbud och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Utbetalningsmyndigheten tillgång till Polismyndighetens underrättelser gällande gängkriminella och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Utbetalningsmyndigheten mandat att interimistiskt stoppa utbetalningar i väntan på slutgiltigt besked från ansvarig myndighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges kommuner bör ges resurser och rätt förutsättningar för det brottsförebyggande arbetet, däribland möjlighet till utvidgade bakgrundskontroller på blivande anställda och befintlig personal, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nollvision om mäns våld mot kvinnor och barn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt våldsförebyggande program och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett program för män som utövar våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera psykiskt våld och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kriminalisera ekonomiskt våld och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en särskild utredning gällande eftervåld och eftervåldets olika uttryck och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införandet av säkerhetsstraff och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsutsatta kvinnor själva ska få välja hur de vill ta emot information inför det att gärningsmän beviljas permission eller friges, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården och polisen bör ta fram en ordning för standardiserad informationsdelning inför permissioner eller frigivningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om s.k. släppsamtal och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till våldsutsatta kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lex Lotta och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våldsutsatta kvinnors rätt till bostad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våldsutsatta kvinnors förtur till allmännyttiga bostäder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till kvinnor med skyddade personuppgifter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om våld mot äldre kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trygga skyddade boenden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reservera driften av upphandlade skyddade boenden till endast idéburna organisationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över dagens kontaktförbudslagstiftning vad gäller möjligheterna att inrätta geografiska områden som förövaren inte får lämna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur barnahusens verksamhet kan förstärkas och tillgången till barnahus säkerställas i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa certifiering av barnahus och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om barns rätt till skydd från umgänge med en våldsam förälder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ökad forskning och utbildning gällande våld i ungas parrelationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hedersrelaterat våld och förtryck och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagstiftning mot omvändelseterapi och omvändelseförsök och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt förebyggande program som riktar sig mot unga som befinner sig i sammanhang där strukturer och normer kring heder är tonsättande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om prostitution och människohandel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta slutsatserna från SOU 2023:97 vidare vad gäller brister i Sveriges internationella åtaganden gentemot personer som utsätts för prostitution eller människohandel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de som utsätts för sexköp bör ges status som brottsoffer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nya bestämmelserna om kriminalisering av sexköp på distans bör följas upp och att de plattformar som erbjuder livesända sexuella handlingar bör stängas ned och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sexköp bör bli ett s.k. artbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta bort kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuell tjänst utomlands och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stödlinje inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra en förstudie om hur en verksamhet som hjälper vuxna att ta ned material från plattformar på internet kan organiseras och utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att kriminalisera deepfake-pornografi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av pubertetsutvecklingsrekvisitet i barnpornografibrottet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sociala medier-företag ska ta större ansvar för att förebygga och bekämpa att barn utsätts för sexuell exploatering på deras plattformar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom åldersverifiering begränsa barns tillgång till våldsglorifierande pornografi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka brottsoffrens ställning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samhällets ansvar för stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en särskild brottsofferlag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brottsoffer lättare och snabbare ska kunna få brottskadeersättning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ideella organisationers viktiga arbete med stöd till brottsoffer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Brottsoffermyndigheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta Trygghetsberedningens förslag vidare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Trygghetsberedningens förslag gällande fotboja, förbättrad tillgång till återfallsförebyggande hälso- och sjukvård, en förstärkt samverkan för unga lagöverträdare liksom åtgärder för att förbättra de intagnas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa mängdrabatten vid brott som inneburit ett angrepp mot någons liv, hälsa eller trygghet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa åklagarnas möjligheter att använda sig av förundersökningsbegränsning eller åtalseftergift när målsägandeintresset gör sig särskilt starkt gällande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning av nuvarande delgivningsregler för att bl.a. kriminalisera att hålla sig undan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell tillståndsplikt för idrottsagenter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en offentlig förteckning över godkända idrottsagenter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att penningtvättslagen också bör omfatta idrottsagenter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av bestämmelserna om olaga förföljelse för att säkerställa att de lett till de straffskärpningar för stalkning som avsetts och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att militärliknande, halvautomatiska vapen ska förbjudas för jakt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över dagens ordning för beviljande av nya vapenlicenser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Säkerhetspolisen och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) måste ha tillräckliga resurser och verktyg för att kunna upptäcka, förhindra och bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av insatser för att bryta den våldsbejakande radikaliseringen i slutna digitala nätverk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en kartläggning av aktivklubbar, högerextremism samt övriga extremiströrelser i syfte att stärka det demokratiska samhällets motståndskraft och för att undersöka behovet av skärpt lagstiftning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om återkallelse av medborgarskap vid allvarlig brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna principerna bakom Polismyndighetens omorganisation och styra resurser mot lokalpolisområdesnivån och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten år 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en långsiktigt och kontinuerligt närvarande polis och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett moratorium för ytterligare nedläggningar av polisstationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om reglerad inställelsetid för polisen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre möjligheter att anmäla brott och komma i kontakt med polisen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den polisiära närvaron i såväl utsatta områden som glesbygd ska öka och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fler och bättre verktyg till polisen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppföljning av polisens nya verktyg i brottsbekämpningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med lagförslag som tillgodoser polisens behov av att kunna använda det nya biometriregistret för realtidskameraövervakning med ansiktsigenkänning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att åtgärda brister vad gäller polisers grundläggande utrustning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att polisernas arbetsvillkor ska fortsätta att förbättras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medarbetarskyddet för polisanställda ska förbättras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten och Plikt- och prövningsverket bör ges i uppdrag att intensifiera arbetet för att poliskåren ska återspegla befolkningen avseende kön och etnicitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om polisiär grundforskning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta särskilda ”nätpoliser”, dvs. enheter inom polisen som ska arbeta mot kriminalitet i onlinemiljö, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av spetskompetens vad gäller mäns våld mot kvinnor inom Polismyndigheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handlägga brott i nära relation på samma sätt som andra grova brott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket kring hemliga tvångsmedel vad gäller polisens arbete vid mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta prostitutionsgrupper i varje polisregion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte avveckla utan i stället satsa på Ekobrottsmyndigheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Specialfastigheter AB ett samhällsuppdrag att stödja Kriminalvårdens utbyggnad av nya anstaltsplatser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården ska finnas i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inleda en fördjupad dialog med kommuner som är intresserade av ny- eller utbyggnation av anstalter och häkten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att maximalt nyttja projekterade och planerade anstaltsbyggen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvårdens medarbetare behöver tillförsäkras en god arbetsmiljö och långsiktiga förutsättningar för att utföra sitt arbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt mål för Kriminalvården enligt vilket 90 procent av klienterna med en strafftid överstigande ett år ska påbörja ett behandlingsprogram under sin verkställighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samverkan mellan Kriminalvården och Arbetsförmedlingen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en sammanhållen vårdkedja vid frigivning och stärkt återfallsförebyggande hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om situationen på kvinnoanstalterna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stöd till barn som har en anhörig i fängelse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kriminalvårdens särskilda ungdomsavdelningar för unga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om modernisering av regelverket för Säkerhetspolisens informationshantering och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 48 375 533 ±0 1:2 Säkerhetspolisen 3 047 500 ±0 1:3 Åklagarmyndigheten 2 891 903 ±0 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 218 883 ±0 1:5 Sveriges Domstolar 8 452 927 ±0 1:6 Kriminalvården 24 204 721 200 000 1:7 Brottsförebyggande rådet 316 670 25 000 1:8 Rättsmedicinalverket 716 787 ±0 1:9 Brottsoffermyndigheten 80 859 15 000 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 281 953 ±0 1:11 Rättsliga biträden m.m. 4 404 007 ±0 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 79 487 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 20 174 ±0 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 158 157 ±0 1:15 Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd 48 032 ±0 1:16 Domarnämnden 14 387 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 432 000 ±0 99:1 Utreda en svensk maffialag ±0 5 000 Summa 94 743 980 245 000 1 En politik för trygghet och säkerhet Den socialdemokratiska kriminalpolitiken utgår från människans grundläggande behov av trygghet och säkerhet. Samhället ska vara organiserat så att kriminalitet så långt som möjligt förebyggs och så att medborgare både skyddas från brott och ges upprättelse ifall man ändå utsätts. Det är en bärande del av samhällskontraktet att alla, oavsett bakgrund, inkomst eller bostadsområde, ska ges samma tillgång till en trygg vardag och ett funge ­ rande rättssamhälle. Ytterst handlar det om vår samhällsgemenskap. Att vi vill leva i ett land där människor är fria att forma sina liv utan att begränsas av rädslan för brott. Där vi vågar lita på var ­ andra eftersom vi vet att den plikttrogne och ärlige belönas samtidigt som den ohederlige bestraffas. Det förutsätter ett starkt samhälle, som har makten och förmågan att göra en sådan frihet och rättvisa möjlig. Den socialdemokratiska kriminalpolitiken har två prioriteringar: att vända utvecklingen med växande gängkriminalitet och organiserad brottslighet samt att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det förutsätter politiska åtgärder som är rättssäkra och träffsäkra. Nödvän ­ diga, repressiva åtgärder behöver utvärderas och kompletteras med långsiktigt jämlikhets ­ skapande och förebyggande insatser. Kriminalpolitiken kan inte ses isolerat utan be ­ höver bedrivas samlat med utbildningspolitiken, socialpolitiken, migrationspolitiken och bostadspolitiken. Endast så kan målsättningarna om minskad kriminalitet och ökad trygghet i praktiken förverkligas. I grunden är vi övertygade om att ett jämlikt samhälle som håller ihop och där alla människor oavsett bakgrund och inkomst kan leva goda liv är det bästa motgiftet mot kriminalitet och brottslighet. 2 Socialdemokraternas kriminalpolitiska prioriteringar Den socialdemokratiska kriminalpolitiken har två prioriteringar: att vända utvecklingen med växande gängkriminalitet och organiserad brottslighet samt att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det kräver ett tydligare fokus – ”repression med precision” – samt både generella och riktade satsningar på tidiga, brottsförebyggande insatser. Genomförda poli ­ tiska reformer och åtgärder ska utvärderas, särskilt när de innebär avvägningar mellan angelägna motstående politiska intressen. 2.1 Gängkriminalitet och organiserad brottslighet Under de senaste 15–20 åren har kriminaliteten i allmänhet och inom de flesta brottstyper legat still eller minskat samtidigt som den gängrelaterade och organiserade brottsligheten kraftigt ökat. De senaste åren har utvecklingen ytterligare eskalerat då allt fler utom ­ stående och anhöriga drabbats samtidigt som gängen i allt högre grad rekryterat minder ­ åriga barn och ungdomar. [1] Bakom gängen finns en växande organiserad brottslighet som förgrenat sig in i sam ­ hällsviktiga institutioner. Den organiserade brottsligheten bedriver idag systemhotande verksamhet genom komplexa brotts- och penningtvättsupplägg i legala företag inne ­ fattande näringsverksamhet, vård, bygg, idrott, städ och mäklarbranschen m.m. Samtidigt sker samhällsomfattande bidragsbrott, arbetslivskriminalitet i oseriösa företag och en betydande ökning av bedrägerier i landet som skadar förtroendet för välfärdssystemet och samhället i stort. Polismyndigheten bedömer att den kriminella ekonomin genererar ca 100–150 miljarder kronor i brottsvinster varje år. [2] Gängkriminaliteten och den bakomliggande organiserade brottsligheten har skadat och fortsätter skada samhällsgemenskapen i vårt land. Den nationella trygghetsundersökningen visar hur utvecklingen har ökat oron för brottslighet i samhället och begränsar människor i deras vardag. [3] Värst drabbade är boende i utsatta områden som med rätta upplever att samhället inte tagit utvecklingen på tillräckligt allvar. [4] Att gängen framförallt består av andra generationens invandrare från dessa områden underblåser samtidigt fördomar och rasism där oskyldiga ungdomar stämplas. Istället för tillit och samhällsgemenskap får vi misstro och polarisering. Utvecklingen måste till varje pris vändas. 2.2 Mäns våld mot kvinnor Utöver gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten behöver arbetet för att be ­ kämpa mäns våld mot kvinnor prioriteras. Det har i alla tider och samhällen funnits män som använt våld för att straffa och kontrollera sin omgivning och våldet är den yttersta konsekvensen av att vi alltjämt lever i ett ojämställt samhälle. För att bekämpa våldet måste därför insatser göras både mot de normer och värderingar som våldet ger uttryck för, och mot de enskilda män som begår brott. Detta blir som allra tydligast när det gäller det hedersrelaterade våldet. Föreställningen om att en familjs heder kränks och behöver återupprättas när en familjemedlem vill leva ett helt vanligt liv har ingen plats i vårt Sverige. Vi behöver som samhälle tydligt fortsätta hävda varje kvinnas och flickas rätt att själv välja sitt eget liv. 2.3 Ett tydligare fokus – ”repression med precision” Under den föregående mandatperioden lade den dåvarande socialdemokratiska reger ­ ingen om kriminalpolitiken utifrån i huvudsak dessa två prioriteringar, vilket i stora delar också tagits vidare av den nya regeringen. Tyvärr har dock regeringen vävt sam ­ man detta med sin egen, ideologiskt repressiva , agenda vilket skapat en otydlighet om vad som är prioriterat. Det samlade intrycket av regeringens kriminalpolitik är nu att de planerar för att i princip höja alla straffsatser, oavsett ifall det gör Sverige tryggare eller inte. Det tycks närmast vara ett självändamål att så många som möjligt ska sitta i fängelse. Detta är en ineffektiv kriminalpolitik. Som beskrivits så har den generella kriminaliteten legat still eller till och med minskat det senaste decenniet. Det är därmed inte den typen av breda straffskärpningar som minskar otryggheten eller vänder utvecklingen vad gäller misstro och rasism. Regeringens reformer kommer inte öka samhällsgemenskapen i vårt land. För att vända utvecklingen med växande gängkriminalitet och organiserad brottslig ­ het samt att bekämpa mäns våld mot kvinnor behövs istället en politik med tydligare fokus – ”repression med precision”. Vi behöver kraftsamla och fokusera resurser och lagstiftningskapacitet på dessa två prioriterade områden för att nå resultat. 2.4 Att förebygga brott och bryta nyrekryteringen Att regeringen fokuserar på bred repression snarare än samhällsproblemen blir som allra tydligast när det kommer till det brottsförebyggande arbetet. Eftersom det är åtgärder som ofta kostar pengar, så kommer de i konflikt med regeringens målsättning att, samtidigt som man ökar kostnaderna för rättsväsendet, också kraftigt sänka skatten. Resultatet blir övertydligt när kommuner de senaste åren tvingats välja mellan att underfinan ­ siera skola eller socialtjänst samtidigt som Kriminalvårdens prognosticerade kostnader för fler fängelsdygn kraftigt ökar. Det är en såväl ineffektiv som samhällsekonomiskt dålig politik. Eftersom majoriteten av de verkligt förebyggande åtgärderna sorterar under andra ut ­ giftsområden hanteras de i de våra kommittémotioner på dessa områden. I detta avsnitt beskrivs dock översiktligt resonemangen och behoven bakom dessa. I grunden är det så att många människor någon gång i livet begår brott. Oftast sker det i yngre åldrar. Man tar något, hamnar i slagsmål eller bryter på andra sätt mot samhällets normer. En viktig del i uppfostran är att man tidigt lär sig konsekvenserna av sådant beteende. Det vetenskapliga sambandet mellan ålder och kriminalitet är väl belagt och för de allra flesta blir kriminalitet snart ett otänkbart handlingsalternativ. Att normbildning och konsekvenstänk är helt avgörande faktorer för personers benä ­ genhet att begå brott har således tydligt stöd i forskningen. Dessvärre lämnar vetenskapen mindre tydliga svar på varför vissa individer inte utvecklar dessa förmågor. Medfödda faktorer samvarierar med uppväxtmiljön på komplexa sätt där en stor del av normer och impulskontroll dessutom grundläggs i mycket unga år. Vissa saker står dock klart. En ordnad uppväxtmiljö med trygga vuxna förebilder är alltid att föredra. Den tydligaste skyddsfaktorn är en fullgjord skolgång. Att växa upp med våld i hemmet är särskilt skadligt och ökar sannolikheten att man själv ser våld som ett acceptabelt handlingsalternativ. Umgänge med andra ungdomar som begår brott ökar riskerna för att man själv dras in i kriminalitet. För att förebygga en fortsatt utveckling med växande gängkriminalitet behöver samhället utifrån dessa insikter sätta in fler, mer omfattande och bättre utformade insatser för att bryta nyrekryteringen. Det handlar om att se och förstå de unga pojkar som växer upp i utsatta områden, ofta med diagnostiserat svag impulskontroll och med föräldrar som har svag anknytning till det svenska samhället och i vissa fall dessutom själva använder våld som konfliktlösning. Samhället behöver ta dessa pojkars situation på större allvar. De måste ges bättre manliga förebilder, bättre chanser att klara skolan och få ett arbete, tydligare regler och sanktioner för att bryta en negativ utveckling. Samtidigt behöver omfattande insatser vidtas för att bryta segregationen och vända de senaste decenniernas utveckling. Sverige ska inte ha några utsatta områden där parallell ­ samhällen med extremism och kriminalitet kan gro och växa. Det kräver både generell och riktad välfärd, vilket kostar pengar. Socialdemokraterna vill därför införa en ny princip i budgetarbetet där vi för varje extra krona som satsas på rättsväsendet också lägger en krona på det förebyggande arbetet. Tillsammans med en indexering av kommuners och regioners statsbidrag ger det bättre förutsättningar för långsiktiga insatser för framförallt pojkar i framförallt utsatta områden. Och dessa insatser behöver börja tidigare än idag. Dagens allmänna barn- och familje ­ hälsovård behöver förstärkas och ett nytt riskfamiljsprogram införas för barn och familjer med riskfaktorer. Det förutsätter ett tätare samarbete mellan socialtjänst, förskola och skola för att se och fånga upp de familjer som är i behov av ett mer samordnat stöd. Den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete [5] behöver följas upp och det behöver säkerställas att alla, även små, kommuner ges tillräcklig statlig finansiering för att klara uppdraget. Vidare behöver skolan få ett tydligare brottsförebyggande uppdrag. Skolan, polisen och socialtjänsten bör få i uppgift att regelbundet informera och utbilda om gängkriminalitet. Vi vill se skolsocionomer och ett strukturerat våldsförebyggande arbete på skolorna med de tuffaste förutsättningarna. För att öka motståndskraften brett i samhället vet vi att föreningslivets och det civila samhällets insatser är viktigt. Att alla barn och unga ges reella möjligheter till en god och organiserad fritid med kvalitativa aktiviteter är av ­ görande. Vi vill se ett ledarskapsprogram som garanterar fler utbildade ledare och fler aktiviteter särskilt riktat mot eftersatta bostadsområden. Det behövs också ett omtag kring socialtjänstens insatser. Det handlar om behovet av ekonomiska satsningar på den uppsökande, stödjande socialtjänst som idag har brist på resurser. Det handlar också om att höja kvaliteten i samhällsvården för de som inte längre kan bo kvar hemma. En HVB ‑ hemsreform bör genomföras där endast kommuner , inte privata företag, tillåts driva hem som vårdar kriminella ungdomar. Vi vill också ge socialtjänsten nya möjligheter att vid behov besluta om insatser för att punktmarkera unga, till exempel genom en personlig följeslagare eller digital fotboja. Det kan vara ett bra alternativ till placeringar på HVB ‑ hem och skydda unga från att dras in i grövre kriminalitet. Det handlar om att skydda barnen. Att inte låta dem bli offer för gängen. 2.5 Utvärdering, uppföljning och evidens All politik ska naturligtvis alltid, så långt möjligt, bygga på evidens och beprövad erfa ­ renhet. När det gäller kriminalpolitiska och brottsförebyggande insatser saknas dock tyvärr ofta sådant underlag. Det är svårt att genomföra studier som kan bevisa kausala samband, och effekterna av en viss reform eller åtgärd kan ofta inte frikopplas från sam ­ tidiga, bakomliggande samhällsförändringar. [6] Som beslutsfattare behöver man ändå fatta beslut och får då ofta nöja sig med ”bästa möjliga” underlag. Det här har blivit särskilt aktuellt i ljuset av de senaste årens svenska utveckling. Para ­ doxen att den mesta brottsligheten minskat eller legat still samtidigt som den grova organiserade kriminaliteten kraftigt ökat saknar såväl bra historiska som internationella jämförelser. För att hantera dessa svårigheter är det viktigt att genomförda kriminalpolitiska re ­ former kontinuerligt utvärderas, särskilt när de innebär avvägningar mellan angelägna motstående politiska intressen. Vi föreslår därför att en utredning tillsätts med uppdraget att se över hur vi kan utveckla och förstärka den nationella kompetensen för utvärdering och kunskapsinhämtning. 3 Ekonomiska satsningar inom utgiftsområde 4 Inom utgiftsområde 4 tillför Socialdemokraterna sammanlagt 245 mnkr mer än regeringen enligt följande. 5 mnkr för en utredning av en svensk maffialagstiftning (se avsnitt 4.1) 15 mnkr för en satsning på Brottsofferjouren Sverige (se avsnitt 6.2) 25 mnkr för en förstärkning av CVE (se avsnitt 6.10) 200 mnkr för en utbildningssatsning inom kriminalvården (se avsnitt 9.3) 4 Åtgärder mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet 4.1 En svensk maffialag Som beskrivits ovan har den grova organiserade brottsligheten utvecklats till ett allvarligt hot mot enskilda och hela vårt samhälle. I polisens lägesbild 2024 bedöms nu omkring 14 000 personer vara aktiva inom svenska kriminella nätverk, och ytterligare omkring 48 000 personer ha kopplingar till dessa. Det är uppenbart att mer behöver göras för att motarbeta dessa nätverks verksamhet. [7] För att knäcka gängen och den bakomliggande organiserade brottsligheten krävs att den straffrättsliga lagstiftningen är utformad så att den både täcker alla straffvärda hand ­ lingar, men också ger de brottsbekämpande myndigheterna rätt verktyg för att bekämpa nätverken. Här finns idag alltjämt luckor, där det saknas en tillräckligt offensiv lagstift ­ ning som tar sikte på den organiserade brottslighetens verksamhet som sådan. Regeringen gav i mars 2025 en utredare i uppdrag att lämna förslag på ett särskilt straffansvar för deltagande i en kriminell sammanslutning, som ska presenteras i februari 2026. [8] Det är ett viktigt steg på vägen, dock inte tillräckligt. Socialdemokraterna anser att vi i Sverige behöver gå längre, och införa en svensk maffialag med inspiration från den amerikanska RICO-lagstiftningen. En utredning bör därför tillsättas med uppdraget att se över möjligheterna att kollektivt döma hela nätverk och organisationer utifrån mönster av organiserad brottslig verksamhet, som gäng, maffia ­ liknande verksamhet, narkotikahandel och mc-klubbar. För att ge polisen bättre möjlig ­ heter att komma åt topparna bör utredningen även se över möjligheterna att utvidga dagens ordning för strafflindring för den som agerar ”kronvittne” mot ledare inom den organiserade brottsligheten. Utredningen bör också se över möjligheten till åtal mot juridiska personer. Alla företag som tecknar avtal och kontrakt med kriminella organisa ­ tioner och deras företag bör träffas av regleringen, och också kunna hållas ansvariga. Målsättningen är att hela det svenska näringslivet ska bli mer vaksamt och inte ha med maffians företag och verksamhet att göra. Slutligen bör utredningen analysera möjlig ­ heterna att skapa särskilda polisiära maffiaenheter för att arbeta med den nya lagen. Socialdemokraterna avsätter 5 mnkr för utredningen av en svensk maffialagstiftning. 4.2 Dubbla straff för gängkriminella Den 1 juli 2023 infördes en särskild straffskärpningsbestämmelse i 29 kap. 2 a § BrB, som träffar brott begångna inom kriminella nätverk. [9] Skärpningen var ett av förslagen från den socialdemokratiskt ledda regeringens Gängbrottsutredning, vilket nu genom ­ förts av den borgerliga regeringen. [10] Med hänsyn till den organiserade brottslighetens särskilda systemhotande natur finns skäl att ytterligare skärpa denna bestämmelse. I maj 2025 presenterade Straffreform ­ utredningen ett sådant förslag, med en ny bestämmelse där straffvärdet föreslås kunna höjas med upp till det dubbla . [11] Den nya bestämmelsen tar sikte på brott som ingått som ett led i verksamheten inom en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet. Be ­ stämmelsen föreslås också vara tillämplig om brottet innefattat användning av skjut ­ vapen eller sprängämne eller annat liknande ämne på allmän plats. Socialdemokraterna anser att förslaget är väl avvägt och bör genomföras. 4.3 Begränsningsåtgärder för gängkriminella Utöver en ny svensk maffialag och dubbla straff behöver också myndigheternas verktygs ­ låda mot de gängkriminella förstärkas på andra sätt. En utredning bör därför tillsättas för att se över möjligheterna att införa en bredare uppsättning begränsningsåtgärder riktade mot aktiva gängkriminella. Utredningen bör t.ex. se över möjligheterna att låta åklagare besluta om kontaktförbud med andra gängkriminella och begränsningar i att resa utom ­ lands, starta företag eller överföra pengar. 4.4 Skärpta straff för rekrytering av barn till gängkriminalitet Den 1 juli 2023 infördes en ny straffbestämmelse för den som involverar någon under arton år i brott. [12] Bestämmelsen innebär att den som anlitar, betalar, instruerar eller överlämnar egendom till någon som inte har fyllt arton år och därigenom, eller på annat liknande sätt, involverar den unge i brott eller brottslig verksamhet, kan dömas till fängelse i högst fyra år. Det innebär en viktig markering från samhällets sida mot det hänsynslösa beteende det innebär att rekrytera unga till kriminalitet. En viktig del i den nya bestämmelsens utformning är att den inte ställer upp något absolut krav på att involveringen av den unge ska kunna knytas till ett specifikt brott. Tanken är därmed att bevisning ska kunna föras ur ett bredare perspektiv och att straff ­ ansvar ska gälla för fler situationer. Samtidigt har denna utformning kritiserats för att riskera bli svår att tillämpa. Socialdemokraterna ser därför att det finns behov av att följa upp att den nya bestämmelsen verkligen fungerar som avsett, särskilt vad gäller just rekrytering av unga till gängkriminalitet. I ljuset av att polisen ständigt får bättre kunskap och information om vilka som är aktiva inom den gängkriminella miljön finns skäl att se över ifall bestämmelsen kan skärpas ytterligare. 4.5 Skärpta straff och sanktioner vid onlineförmedling av kriminella uppdrag Polisen och samhället måste stärka sin närvaro i onlinemiljö. De senaste åren har krimi ­ nella nätverk, terrorgrupper och extremister av olika slag stärkt sin närvaro i våra barn och ungas onlinevardag. Flera uppmärksammade rapporter visar på hur högerextrema i spel och chattar kränker och hatar och rekryterar. Fenomenet ”Crime as a service” eller ”Violence as a service” har spridit sig, vilket innebär att gäng öppet i forum kan annon ­ sera sina uppdrag och sen i krypterade appar dra in barn och unga i grov brottslighet. För att möta utvecklingen måste lagstiftningen uppdateras och svensk polis ges rätt verktyg . Socialdemokraterna föreslår mot denna bakgrund att polisen ges rätt att beordra ned ­ tagning av dessa annonser och annat kriminellt material online på samma sätt som terror ­ material idag kan hanteras. [13] Vi vill också se ett starkare krav på de aktörer som idag tillhandahåller appar, servrar, chattar, spel eller andra tekniska plattformar att ta ett strukturerat ansvar. I slutändan ska kännbara böter och viten kunna utdömas. Vi menar också att regeringen måste ta ett samlat ansvar för att bredare bygga upp en motstånds ­ kraft mot hat, hot och kriminalitet online genom att utöver lagstiftning arbeta tätare med civilsamhället och branschaktörer i exempelvis dataspelsbranschen. 4.6 Skärpta straff för köp av narkotika av barn Gängens rekrytering av barn och unga sker ofta som ett led i narkotikahandeln, där minderåriga ofta rekryterar andra minderåriga i en kontinuerlig nyrekrytering för distribution och försäljning av narkotika. [14] Utöver att skärpa straffen för dessa rekryteringar anser Socialdemokraterna att den som köper narkotika av ett barn ska straffas särskilt och riskera fängelse. Därigenom blir det svårare för gängen att använda sig av barn för sådan narkotikaförsäljning. 4.7 Skärpta straff och påföljder för unga som begår grova brott Under föregående mandatperioder tog den socialdemokratiskt ledda regeringen ett antal olika initiativ för förändringar av regelverket gällande unga lagöverträdare. Bland annat avskaffades den så kallade ungdomsrabatten för personer 18–20 år när det gäller brott som ger minst ett års fängelse. [15] Dessutom utmönstrades ungdomspåföljderna ungdomsvård respektive ungdomstjänst för personer över 18 år samtidigt som en ny ungdomspåföljd, ungdomsövervakning , infördes. [16] Vidare utreddes frågorna om bevistalan mot barn under 15 år samt inrättandet av särskilt anpassade enheter för unga inom Kriminalvården, som alternativ till dagens påföljder inom SiS. [17] Samtidigt påbörjades också försöksverksamhet med snabbare lagföring av unga lagöverträdare. Efter regeringsskiftet har Tidöregeringen tagit arbetet vidare, tydligast genom att utredningsförslagen gällande bevistalan mot barn genomförts. Utöver detta har ytter ­ ligare utredningar genomförts. [18] Kriminalvården har också getts i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för unga i åldern 15–17 år, vilka ska vara redo att tas i drift senast den 1 juli 2026. [19] Försöksverksamheten med snabbare lagföring har för ­ längts och förstärkts. [20] Socialdemokraterna vill skärpa påföljderna för ungdomar som begår grova brott. Vi avvisar generella sänkningar av straffbarhetsåldern, men en tillfällig sänkning vid all ­ varliga brott kan prövas och utvärderas. För unga som begår särskilt allvarliga brott och riskerar återfall vill vi se en särskild utskrivningsprövning. Vi står bakom att tillåta användningen av hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år liksom att Kriminalvården ska överta SiS ansvar för unga som döms för grova brott. Det senare kräver samtidigt att nya enheter inom Kriminalvården tillskapas som säkerställer ungdomarnas behov av skolgång och individuellt anpassad verksamhet (se avsnitt 9.4). Arbetet med att få till stånd en snabbare lagföring av unga bör prioriteras. 4.8 Ett nationellt avhopparprogram De senaste åren har både antalet personer som vill lämna ett kriminellt liv och kommuner som söker statligt stöd för avhopparverksamhet ökat. Samtidigt finns problem med dagens ordning där samordning ofta brister och enskildas viktiga ”motivationsfönster” för att lämna kriminaliteten hinner stängas innan insatser satts in. Det gäller särskilt i sam ­ band med utslussning efter avtjänat straff där ett glapp i insatserna kan bli förödande och leda till en återgång till kriminalitet. Socialdemokraterna vill mot denna bakgrund se att staten tar ett tydligare nationellt grepp om avhopparverksamheten som säkerställer tillgänglighet, likvärdighet, evidens ­ baserade arbetssätt samt stark och långsiktig finansiering. 4.9 Särskilda insatser för att synliggöra och bemöta tjejer inom den organiserade brottsligheten Tjejers roll och utsatthet är en ofta förbisedd aspekt av den svenska organiserade brotts ­ ligheten. Att dessa tjejer ofta osynliggörs både i forskningen och i myndigheters arbete, innebär att deras specifika utsatthet varken erkänns eller adresseras på ett adekvat sätt. Samtidigt som vissa tjejer aktivt deltar i kriminell verksamhet utnyttjas andra på olika sätt, särskilt genom sexuellt våld och som redskap i penningtvätt och smuggling. Ska vi lyckas bryta gängens makt måste också tjejers och kvinnors roll i kriminaliteten synlig ­ göras och bemötas med riktade åtgärder. [21] Socialdemokraterna anser att det finns behov av särskilda insatser för att fånga upp och stötta tjejer i riskzonen. Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att i ett första skede kartlägga tjejers roll inom den organiserade brottsligheten. 4.10 Vapenamnesti och tipspengar Ett sätt att minska mängden befintliga skjutvapen i samhället är en vapenamnesti där den som innehar skjutvapen eller ammunition utan att ha rätt till det inte ska dömas till ansvar för innehavet om han eller hon frivilligt lämnar in vapnet eller ammunitionen till Polis ­ myndigheten. En sådan amnesti genomfördes senaste gången 2018–2019 [22] och resulterade då i att ett stort antal vapen lämnades in. I nuvarande läge, där alla åtgärder behöver prövas för att vända utvecklingen, bör en ny vapenamnesti genomföras. Samtidigt bör ett system med tipspengar införas för den som lämnar information till polisen som leder till att olagliga vapen kan omhändertas. 4.11 Tillträdesförbud till gallerior för gängkriminella I mars 2021 trädde den nya lagen om tillträdesförbud till butik i kraft, vilken i juli 2022 utvidgades till att även omfatta badanläggningar och bibliotek. [23] Mot bakgrund av de senaste årens hänsynslösa och riskfyllda skjutningar bland vanligt folk inne på gallerior och köpcentrum anser Socialdemokraterna att lagstiftningen bör breddas till att också omfatta dessa. Lagens begränsning till personer över femton år bör samtidigt avskaffas. 4.12 En ny förverkandefond I november 2024 trädde den nya förverkandelagstiftningen i kraft. [24] Lagen innebär ett paradigmskifte vad gäller beviskraven för förverkanden av kriminellas brottsvinster och att dessa därmed nu beslagtas i högre grad. Det handlar ofta om kontanter och klockor men också om bilar och fastigheter. Sedan lagen trädde i kraft har ett stort antal processer dragits igång och det kommer över tid handla om stora pengar. I nästa steg blir frågan vad pengarna ska användas till. Socialdemokraterna anser att medlen bör fonderas och kunna användas för upprustning och satsningar på civilsamhället i brottsdrabbade områden. På det sättet kommer pengarna tillbaka till de personer och områden som de kriminella har utnyttjat. 4.13 Inrätta en task force vid sprängningar De senaste åren har personer inom den gängkriminella miljön genomfört allt fler, allt mer hänsynslösa sprängdåd som ett led i den kriminella verksamheten. Sprängmedel har använts på offentliga platser, på andra platser där utomstående vistas och direkt mot enskildas bostäder. Sprängladdningar har detonerat i portar till flerfamiljshus och mot husfasader, med förödande konsekvenser. Det har även förekommit att handgranater kastats in i bostäder och lokaler utan hänsyn till de enorma risker det medför. Polisen bedömer att de kriminella nätverkens tillgång till explosiva varor är god och kan fort ­ sätta med såväl insmugglade granater som minor, sprängmedel för civilt bruk som stulits från exempelvis byggarbetsplatser eller med egenhändigt tillverkade sprängmedel. Regeringen har under mandatperioden lämnat två propositioner för att framförallt skärpa kontroll och tillståndshantering vad gäller legala sprängmedel. [25] Det är reformer som Socialdemokraterna välkomnar. Därutöver anser Socialdemokraterna att en särskild specialgrupp, ”task force”, bör inrättas som snabbt kan åka ut till de som har drabbats vid ett sprängdåd och erbjuda stöd. Det kan t.ex. vara hjälp med tillfällig ersättningsbostad, kontakt med försäkringsbolag eller psykologisk hjälp m.m. 4.14 Nollvision om öppna drogscener Narkotikahandel är sedan lång tid en av den organiserade brottslighetens huvudsakliga inkomstkällor. Handeln med narkotika är en av flera drivande komponenter i det dödliga våldet, och ofta också den handel som blir inkörsporten för barn och unga till en kriminell livsstil. [26] Den gränsöverskridande, organiserade illegala narkotikahandeln har stärkt de svenska kriminella nätverkens verksamhet och ökat tillgången på narkotika. Nya mark ­ nadsplatser har etablerats online och användningen av sociala medier och krypterade appar har förenklat processen för att köpa och sälja illegal narkotika, även för nya grupper. Det är också vanligare med leverans av narkotika till hemmen och i postflödet. Att bekämpa öppna drogscener och därigenom pressa bort kriminalitet handlar också om att skapa trygga bostadsområden och kvarter. Arbetet mot narkotikan måste föras på flera nivåer. En sådan sak är att vi i Sverige inte ska ha några öppna drogscener. Socialdemokraterna vill se en nollvision för öppna drog ­ scener, både fysiskt och digitalt. 4.15 Skärp kontrollen av mördardrogerna Användningen av narkotika spelar också en roll inom den organiserade brottsligheten, Polismyndigheten rapporterar om att narkotikaklassade läkemedel, särskilt Tramadol, ofta används av kriminella som begår grova våldsbrott för att de ska bli känslomässigt avtrubbade och därmed lättare kunna förmå sig att utföra handlingarna. Socialdemokraterna anser att en utredning bör tillsättas kring hur kontrollen vid han ­ teringen av denna typ av läkemedel kan skärpas. 4.16 Höjda straff för synnerligen grov ekonomisk brottslighet Som beskrivits ovan finns bakom gängen en växande organiserad brottslighet som för ­ grenat sig in i samhällsviktiga institutioner. Den organiserade brottsligheten bedriver idag systemhotande verksamhet genom komplexa brotts- och penningtvättsupplägg i legala företag innefattande näringsverksamhet, vård, bygg, idrott, städ och mäklar ­ branschen m.m. [27] Samtidigt sker samhällsomfattande bidragsbrott, arbetslivskriminalitet i oseriösa företag och en betydande ökning av bedrägerier i landet som skadar förtroendet för välfärdssystemet och samhället i stort. Polismyndigheten bedömer att den kriminella ekonomin genererar ca 100–150 miljarder kronor i brottsvinster varje år. För att komma åt den organiserade brottslighetens allt mer komplexa verksamhet måste arbetet mot den ekonomiska brottsligheten intensifieras. En del i det är att straffen för ekonomisk brottslighet behöver höjas. Socialdemokraterna anser att det för ett antal ekonomiska brott behöver införas en ny nivå, synnerligen grovt brott . Det gäller skatte ­ brott, bokföringsbrott, bedrägeri, svindleri, förskingring, bidragsbrott samt penningtvätts ­ brott. För dessa synnerligen grova brott bör det maximala straffet höjas från dagens 6 till 10 år. Som skäl för att se ett brott som synnerligen grovt ska t.ex. koppling till organiserad brottslighet beaktas, eller ifall det rör väldigt stora belopp. 4.17 Fler åtgärder mot ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet Utöver höjda straffsatser behöver också arbetet mot ekonomisk brottslighet och arbets ­ livskriminalitet intensifieras. Det behövs en förstärkt tillsyn där sanktionsavgifter höjs och breddas till fler områden. Företag som fuskar ska kunna svartlistas och orimligt låga anbud uteslutas från offentliga upphandlingar. I riskbranscher ska antalet underentrepre ­ nörsled som huvudregel begränsas till två. Vidare behöver den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet utvecklas. Informationsdelning mellan myndigheter behöver förbättras och sekretess ­ hinder mellan myndigheter, kommuner, regioner och arbetsmarknadens parter rivas. Där ­ till vill vi utöka användningen av AI och ny teknologi i kontrollarbetet för att bekämpa brotten. Vi vill också utreda ett större statligt ansvar för personalidentifierings- och personalliggarsystem i riskbranscher med möjlighet till realtidsrapportering till och från relevanta databaser samt skärpt kontroll av europeiska socialförsäkringsintyg. På det associationsrättsliga området vill vi att det minsta tillåtna aktiekapitalet i aktie ­ bolag ska höjas. Vidare bör revisionsplikten återinföras samtidigt som fler brott ska leda till näringsförbud. Ytterligare förslag, resonemang och överväganden vad gäller ekonomisk brottslighet och arbetslivskriminalitet finns i Socialdemokraternas kommittémotioner inom civil ­ utskottets, arbetsmarknadsutskottets och näringsutskottets ansvarsområden. 4.18 Använd Utbetalningsmyndigheten för att punktmarkera gängen I januari 2024 inrättades den nya Utbetalningsmyndigheten. [28] Genom den nya myndig ­ heten har samhället fått ett nytt viktigt verktyg i kampen mot den organiserade brottslig ­ heten, när det kommer till att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I nästa steg handlar det om att tillvarata myndighetens potential. Socialdemokraterna anser att Utbetalningsmyndigheten ska få tillgång till polisens underrättelser gällande gängkriminella och kunna rikta sitt arbete mot dessa individer. Fler felaktiga utbetalningar ska stoppas, bland annat genom direktaccess till fler myndigheters databaser. 4.19 Utökade möjligheter till utvidgade bakgrundskontroller Ett sätt för den organiserade brottsligheten att skaffa sig makt och inflytande är genom infiltration av kommuner och myndigheter. Genom att antingen placera egna, eller utöva påtryckningar på, kommunanställda försöker de kriminella tillskansa sig information eller direkt inflytande över centrala beslut. Utvecklingen är extremt oroande och en del i det som polisen beskriver som systemhotande kriminell verksamhet. I takt med att allt fler fall av infiltration uppmärksammats har kommuner vidtagit olika typer av åtgärder, bl.a. så kallade utvidgade bakgrundskontroller på blivande anställda och befintlig personal. Arbetssättet har utvecklats i samarbete med polisen och andra myndigheter, men i ett antal beslut nu konstaterats oförenliga med lagstiftningens skydd för de anställdas personliga integritet och privatliv. [29] Besluten innebär att den här typen av utvidgade kontroller nu upphört. Socialdemokraterna anser att den typ av utvidgade bakgrundskontroller som kommun ­ erna använt sig av och som utformats i samråd med myndigheter bör vara fortsatt tillåtna. Regeringen bör därför ta initiativ till en översyn av lagstiftningen. 5 Åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld 5.1 Nollvision om mäns våld mot kvinnor och barn Det har i alla tider och samhällen funnits män som använt våld för att straffa och kon ­ trollera sin omgivning och våldet är den yttersta konsekvensen av att vi alltjämt lever i ett ojämställt samhälle. För att bekämpa våldet måste därför insatser göras både mot de normer och värderingar som våldet ger uttryck för, och mot de enskilda män som begår brott. Under de senaste åren har också viktiga steg tagits. Sverige har fått fler poliser, med bättre verktyg, och lagstiftningen har skärpts vad gäller mäns våld. Samtyckeslagen, som gjort det tydligare att sex som inte är frivilligt är förbjudet, utgör en av milstolparna, och har inneburit ett paradigmskifte i synen på våldtäkt. [30] Straffen för flera sexualbrott har också skärpts, liksom för misshandel, grov kvinnofridskränkning och överträdelse av kontaktförbud. [31] Det är numera straffbart att utsätta ett barn för att se och höra våldsbrott i en nära relation. [32] Men det räcker inte. Socialdemokraterna vill införa en nollvision om mäns våld mot kvinnor. Ett nationellt våldsförebyggande program bör tas fram för att förstärka det tidiga våldsförebyggande arbetet, insatserna mot dem som har förhöjd risk att utöva våld samt åtgärderna mot dem som har utsatt en närstående för våld. Med Sluta skjut som förebild ska ett program för män som utövar våld tas fram och implementeras i hela landet. Varje kvinna som lämnar en våldsam relation ska ges en samlad ingång till samhällets stöd – en dörr ut ur våldet. Det ska räcka med en kontakt för att få nödvändigt stöd, t.ex. vad gäller dokumentation av skador, vittnesmål, personskydd, skyddat boende, traumabehand ­ ling, hjälp med barnens skolgång m.m. Vid behov bör den våldsutsatta också kunna få fysiskt skydd för att återvända till sin bostad och hämta sina och barnens tillhörigheter. För att intensifiera arbetet anser Socialdemokraterna också att regeringen bör tillsätta en kriskommission för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Tillsammans med relevanta myndigheter och kvinnojourer bör man systematiskt gå igenom vilka åtgärder som skulle kunnat förhindra mord och misshandel. 5.2 Kriminalisera psykiskt våld och ekonomiskt våld Mäns våld mot kvinnor kan ta många uttryck. Det kan handla om fysiskt, psykiskt, eko ­ nomiskt eller sexuellt våld liksom hedersrelaterat våld och förtryck. Gemensamt är att det är kvinnor som utsätts av män på grund av sitt kön. Samtliga dessa former av våld måste med full kraft motarbetas. Den socialdemokratiskt ledda regeringen gav under föregående mandatperiod en ut ­ redare i uppdrag att se över straffansvaret för psykiskt våld. Utredningen föreslog 2022 bl.a. att ett nytt brott skulle införas i brottsbalken, psykiskt våld. Det nya brottet tar sikte på den (oftast en man) som upprepat utsätter någon annan (oftast en kvinna) för kränk ­ ningar i form av förolämpningar, otillbörliga hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig över ­ vakning. Utredningens förslag har remitterats och sedan dess beretts inom regerings ­ kansliet. [33] Socialdemokraterna anser att det är hög tid att förslagen nu genomförs. Även ekonomiskt våld bör kriminaliseras. Det kan t.ex. handla om att våldsutövaren tar kontroll över den utsattas förmåga att förvärva, använda och behålla ekonomiska resurser eller om ekonomisk säkerhet och egenmakt. Precis som annat våld i nära rela ­ tion är grunden viljan att utöva makt och kontroll. För många kvinnor fortsätter våldet även efter separationen. Det kan handla om åter ­ kommande vårdnadstvister, försök att fördröja bodelningen eller att gärningsmannen lämnat kvinnan med stora skulder. Detta så kallade eftervåld, alltså det våld som fortsätter även sedan relationen tagit slut, måste uppmärksammas och lagföras. Socialdemokraterna vill att regeringen tillsätter en särskild utredning med syftet att kriminalisera eftervåldets alla olika uttryck, såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt våld samt försummelsevåld. 5.3 Säkerhetsstraff för återfallsvåldtäktsmän I juli 2024 presenterade Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet sitt slutbetänkande. [34] Ett av utredningens förslag är att införa en ny tidsobestämd påföljd, säkerhetsstraff , avsett för särskilt allvarliga situationer av återfall eller flerfaldig brottslighet av synnerligen allvarlig karaktär. Påföljden tar sikte på personer som tidigare har dömts till långa fängelsestraff för brott mot liv, hälsa, frihet eller frid och som nu återfallit i samma brottslighet samt personer som döms för seriebrottslighet, t.ex. serievåldtäktsmän eller gärningspersoner som begått mycket allvarliga våldsbrott mot partner eller ett barn. Tidsobestämdheten består av att strafftiden ska kunna förlängas under tiden för avtjänande av straffet, med upp till tre år åt gången om ett fortsatt frihetsberövande är påkallat för att tillgodose behovet av samhällsskydd. Den så kallade förlängningsventilen är avsedd att användas i exceptionella fall och ska alltid beslutas av allmän domstol efter att en särskild utredning om den dömdes återfallsrisk har inhämtats från Rättsmedicinalverket. Socialdemokraterna anser att förslaget är väl avvägt och bör genomföras. 5.4 Släppsamtal och åtgärder i samband med permission eller frigivning Brottsoffer som utsatts för våld i nära relation har idag rätt till information när gärnings ­ mannen har permission eller friges. Oftast informerar Kriminalvården då med brev eller via e ‑ post. Socialdemokraterna vill att dessa möjligheter utvecklas och kvinnan också ska kunna välja att få Kriminalvårdens information via kommunens socialtjänst. Informa ­ tionen kan på detta sätt då kombineras med erbjudande om samhällets hjälp och stöd, t.ex. från kvinnojour, brottsofferjour, psykiatri eller kommunens relationsteam. Det kan också handla om stöd och skydd av mer praktisk karaktär utifrån Kriminalvårdens risk ­ bedömning. Finns det barn bör de erbjudas samma stöd. Vad gäller Kriminalvårdens, oftast mycket kvalificerade, riskbedömningar inför per ­ mission och frigivning har det uppmärksammats att dessa inte alltid når polisen. För att avhjälpa detta anser Socialdemokraterna att Kriminalvården och polisen bör ges i uppdrag att ta fram en standardiserad ordning för uppgifter om gärningsmannens vistelse och rehabilitering, permissioner och släppdatum. Vidare bör polisen ges i uppdrag att hålla obligatoriska så kallade ”släppsamtal” med gärningspersonen och i samverkan med socialtjänsten erbjuda vidare rehabilitering. 5.5 Bättre stöd till våldsutsatta kvinnor Kvinnor som utsätts för våld ska få den hjälp de behöver. Idag läggs ofta ett för stort an ­ svar på den våldsutsatta kvinnan. Hon ska våga lämna, hon ska samla bevis och anmäla, hon ska skydda sina barn och hon ska i värsta fall leva gömd. Många kvinnor som söker hjälp vittnar om att samhället i alltför stor utsträckning arbetar i stuprör, vilket gör att kvinnorna, och deras barn, hamnar mellan stolarna. Samarbetet behöver här bli betydligt bättre. Kunskapen måste öka så att fler myndigheter, vårdgivare och arbetsgivare vågar fråga om våld och vet vilka tecken man ska vara uppmärksam på. Vi vill därför införa ”lex Lotta”. När en kvinna har blivit mördad av en man, trots att hon i kontakt med myndigheter uttryckt ett behov av hjälp pga. en psykiskt eller fysiskt våldsam relation, ska den berörda myndigheten anmäla sig själv. Syftet med anmälan är att uppmärksamma myndighetens brister i bemötande och stöd till våldsutsatta kvinnor. Vi måste skyndsamt öka medvetenheten om mäns våld mot kvinnor i hela samhället och åtgärda de brister som gör att kvinnor faller mellan stolarna. En grundläggande fråga vad gäller samhällets stöd till våldsutsatta kvinnor är rätten till bostaden. Kvinnor som blir utsatta för våld ska inte tvingas flytta. Under föregående mandatperiod togs här viktiga steg, vilket mynnat ut i en stärkt lagstiftning för personer som bor i hyreslägenhet. [35] Socialdemokraterna anser dock att denna rätt bör gälla alla våldsutsatta kvinnor oavsett boendeform. Vidare behöver kommunernas ansvar för att kvinnor och barn som utsätts för våld ska få en trygg bostad förtydligas. Våldsutsatta bör få förtur till allmännyttiga bostäder i alla kommuner. Vidare behöver samhällets stöd till familjer som lever med skyddade personuppgifter stärkas. Det handlar om allt från att socialtjänsten idag bokar in möten på ett sätt som gör att kvinnans adress röjs, till att man inte kan besöka läkare eller skaffa telefonabonne ­ mang för att det krävs personnummer. Alla inblandade aktörer måste samverka på ett sådant sätt att de utsatta kvinnorna får det skydd som krävs. En särskild grupp som sällan uppmärksammas är de äldre kvinnor som utsätts för våld och ofta befinner sig i en särskilt sårbar situation. Bristande kunskap och stereo ­ typa föreställningar leder till att dessa kvinnor inte alltid blir trodda när de berättar om sin situation. Granskningar har återkommande pekat på att det finns en bristande kun ­ skap om våld i nära relationer inom äldreomsorgen och att äldreomsorgen sällan ingår i kommuners interna samverkan kring våld i nära relationer. Yrkesverksamma, inte minst inom hälso- och sjukvården och hemtjänsten, måste regelmässigt uppmärksamma och fråga om våld. 5.6 Trygga skyddade boenden utan vinstdrift För de kvinnor och barn som inte längre kan bo kvar hemma ska samhället tillhanda ­ hålla trygga skyddade boenden där man tas emot av människor som förstår vad man är utsatt för. I ett historiskt perspektiv är det främst landets kvinnojourer som tillhandahållit sådan livsavgörande verksamhet. Under de senaste decennierna har det offentliga åliggandet för brottsofferstöd sedan stegvis skärpts. Utvecklingen har återkommande väckt frågor om ansvarsförhållandet mellan kommunerna och de ideella aktörerna, vilket var bakgrunden till den nya lagstiftning för skyddade boenden som trädde i kraft den 1 april 2024. [36] Lagen innebär en viktig och nödvändig modernisering, särskilt i synen på barn och barns rättigheter. Det ställs nu också högre krav på de aktörer som bedriver skyddade boenden , bland annat vad gäller tillstånd. Samtidigt som reformen i grunden alltså är positiv finns det en oro för att förändring ­ arna kan innebära risker för kvinnojourernas unika verksamhet. De senaste decenniernas utveckling, där allt strängare krav har ställts på kommunerna vad gäller konkurrensutsättning enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), har lett till en förskjutning mot principen om ”lägsta pris” där de vinstdrivande företagen gynnats. Det har i vissa fall lett till att kommuner, trots motsatta politiska ambitioner, tvingats anlita vinstdrivande framför ideellt drivna skyddade boenden. Kvinnojourerna och det civila samhället har under flera decennier gjort ovärderliga insatser för att skydda kvinnor och barn från våldsamma män. Deras unika kunskap och erfarenheter måste värnas samtidigt som vi vidtar åtgärder för att stänga ute oseriösa aktörer. Vinstsyftet lämpar sig inte när det handlar om skyddade boenden och Social ­ demokraterna anser att all upphandlad drift av skyddade boenden ska reserveras för idéburna organisationer. Då skulle kvinnojourernas och civilsamhällets verksamhet värnas och skyddet för de kvinnor som placeras säkerställas. 5.7 Geografiska kontaktförbudsområden vid extra stor hotbild Kontaktförbud är en viktig skyddsåtgärd för främst kvinnor och barn som är utsatta för våld och andra kränkningar i nära relationer. Förbudet meddelas av åklagare i form av antingen ett ”ordinärt kontaktförbud”, ”utvidgat kontaktförbud”, ”särskilt utvidgat kontaktförbud” eller ”kontaktförbud som gäller gemensam bostad”. Att bryta mot ett kontaktförbud är straffbart och kan leda till böter eller fängelse. Under den föregående mandatperioden vidtog den socialdemokratiskt ledda regeringen en rad åtgärder för att skärpa kontaktförbudsreglerna. Elektronisk övervakning vid kon ­ taktförbud infördes och en utredning tillsattes för att komma till rätta med de brister som under lång tid rapporterats där få kontaktförbud meddelats trots behov. [37] I mars 2025 presenterade den nya regeringen en proposition utifrån utredningens förslag, vilket vi socialdemokrater välkomnat. [38] En särskild fråga som behandlades inom ramen för den nya lagstiftningen gäller möjlig ­ heten att, när hotbilden är extra stor, också kunna inrätta geografiska områden som för ­ övaren inte får lämna. En sådan ordning har förordats av bl.a. Jämställdhetsmyndigheten men avvisats av regeringen. Socialdemokraterna anser att en sådan möjlighet bör utredas vidare. 5.8 Barnahus i hela landet Barn som har utsatts för övergrepp och kränkningar måste tas om hand på bästa sätt och bli lyssnade på. I flera kommuner finns särskilda barnahus. Till barnahus kommer barn och unga under 18 år som misstänks ha blivit utsatta för våld i hemmet, misshandel eller sexuella övergrepp. Barnahus kan erbjuda en trygg och barnanpassad miljö och en plats där olika viktiga professioner kan samverka och komma till barnet istället för att den som utsatts för brott ska behöva slussas runt mellan myndigheter och tvingas berätta vad som hänt om och om igen. Barnahus spelar alltså en mycket viktig roll ur ett brottsofferper ­ spektiv och utifrån det utsattas barnets möjlighet att ta tillvara på sina rättigheter, få stöd, skydd och upprättelse. Dock visar undersökningar att tillgången till barnahus är ojämlik över landet och att såväl de fysiska lokalerna som tillgången till olika professioner kan se väldigt olika ut över landet. Regeringen behöver vidta åtgärder för att säkerställa alla våldsutsatta barns rätt till barnahus. Socialdemokraterna vill att fler barnahus startas, så att verksamheten finns tillgänglig i hela landet. Vi vill också se certifiering av barnahusen som säkerställer kvalitet och likvärdighet. 5.9 Barns rätt till skydd från umgänge med en våldsam förälder Den 1 juli 2021 trädde nya bestämmelser i föräldrabalken i kraft, vilket bl.a. innebar att barnets bästa nu ska vara avgörande för alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Propositionen var resultatet av ett längre utrednings- och lagstiftningsarbete och innebär en viktig seger för barns rättigheter. [39] Som en konsekvens av lagändringarna anses en förälder som mördat den andra för ­ äldern som huvudregel olämplig som vårdnadshavare. Detta är en efterlängtad förändring där socialnämnderna nu har ett viktigt ansvar att ansöka om vårdnadsöverflyttning. Framåt ser socialdemokraterna det som en naturlig följd att samma bedömning ska göras vad gäller boende- och umgängesföräldrar. Det är varken logiskt eller rimligt för våldsutsatta barn att ensam behöva träffa den förälder som bedöms olämplig som vårdnadshavare på grund av att han eller hon avsiktligen dödat den andra föräldern. Vidare resonemang och överväganden finns i Socialdemokraternas kommittémotion inom civilutskottets ansvars ­ område. 5.10 Våld i ungas parrelationer Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer. Trots att det dödliga partner ­ våldet i snitt minskat de senaste decennierna har utvecklingen vad gäller dödligt partner ­ våld mot tjejer yngre än 26 år förblivit oförändrat. I den nationella trygghetsundersök ­ ningen 2024 uppgav 21 procent av kvinnor i åldrarna 16–24 år att de utsatts för sexualbrott. I Folkhälsomyndighetens enkätundersökning UngKAB23 uppgav tjejer en högre grad av utsatthet för flera former av våld jämfört med killar. 24 procent av tjejerna hade utsatts för vaginal, anal eller oral penetration mot sin vilja och 19 procent hade utsatts för fysiskt våld under sex. Att framförallt unga tjejer och ickebinära utsätts för detta är oacceptabelt och måste adresseras genom intensifierat och målinriktat förebyggande arbete inom framförallt rättsväsendet. Trots att kunskapsunderlaget har ökat är det ett område som inte upp ­ märksammats tillräckligt och det behövs alltjämt mer forskning kring hur våld i unga parrelationer bäst förebyggs, upptäcks och stoppas. 5.11 Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att människor, främst flickor och kvinnor men även pojkar och män och hbtqi-personer, begränsas i sina liv och utsätts för påtryckningar och våld som syftar till att upprätthålla familjens kontroll över individen. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket måste upphöra och samhället måste reagera kraftfullt mot alla former av hedersrelaterat våld och förtryck. Under det senaste decenniet har ett flertal viktiga steg tagits, när det gäller såväl straffskärpningar som förebyggande arbete. Bland annat har hedersmotiv gjorts till en försvårande omständighet när dom ­ stolen bestämmer straffet för brott och ett nytt brott om hedersförtryck införts. [40] Vidare har möjligheterna att meddela s.k. utreseförbud för barn införts och succesivt utvidgats . [41] Oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp har nyligen äntligen också krimi ­ naliserats. [42] En fråga som ännu inte fullt ut adresserats av lagstiftaren gäller frågan om s.k. om ­ vändelseförsök och omvändelseterapi. Åtgärder för att kriminalisera även dessa företeelser har utretts men ännu inte lett till lagstiftning. Socialdemokraterna förväntar sig att reger ­ ingen här återkommer med nödvändig lagstiftning. Framåt är det viktigt att arbetet fortsätter, också med andra verktyg än de rent repres ­ siva. Här är bildning och samhällsgemenskap viktiga nyckelfaktorer. Tid och resurser måste prioriteras till utbildning och fortbildning för vuxna som på olika sätt kan komma i kontakt med barn och unga som utsätts för hedersvåld. Till exempel via skolan, vården , socialtjänsten eller fritidsaktiviteterna. Socialdemokraterna vill se ett nationellt förebyggande program som riktar sig mot unga pojkar och flickor som befinner sig i sammanhang där strukturer och normer kring heder är tonsättande. Ett mycket gott exempel på ett sådant program är Shanazi hjältar som startade i Linköping och nu också finns etablerade i Gävle kommun. Verksamheten syftar till att uppnå attitydförändringar genom utbildning och förebildsarbete bland unga killar och tjejer som lever i hederskulturer. Arbetet har följdforskats på och Högskolan i Gävle har kunnat visa att det går att bryta gamla föreställningar och hårt sittande normer och sprida värderingar om jämställdhet och rätten till att leva sitt liv som den man är, fri från förtryck, till fler. 5.12 Prostitution och människohandel Sverige var det första landet i världen som gjorde det olagligt att köpa sexuella tjänster utan att det samtidigt är kriminellt att sälja. Prostitution är en del av mäns våld mot kvinnor och därför var det viktigt att ansvaret skulle ligga hos förövarna, inte hos de utsatta. Den svenska sexköpslagen är idag ett internationellt föredöme som det vore önskvärt att fler länder tog efter. Samtidigt återstår mycket arbete. Polismyndigheten bedömer att omfattningen av människohandel för sexuella ändamål och prostitution i Sverige fortfarande är mycket oroande både ur ett brottsbekämpande perspektiv och ett brottsofferperspektiv. De pro ­ stituerade kvinnorna utnyttjas inte bara av de personer som betalar för sex, utan också av de människohandlare, kopplare och andra organisatörer som på olika sätt drar eko ­ nomisk fördel av utnyttjandet. Verksamheten ingår som en integrerad del av och viktig inkomstkälla för organiserad brottslighet. Lagstiftningen kring människohandel och människoexploatering är svår att tolka och tillämpa. Därför är riskerna mycket låga för de som bedriver människohandel i Sverige. Oklarheter i hur domstolarna ska tolka lagarna gör att nästan ingen blir dömd för män ­ niskohandel eller människoexploatering. Lagstiftningen måste därför ses över. I december 2023 presenterade Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution sitt slutbetänkande. [43] Utredningen konstaterar att det fortfarande finns allvarliga brister i samhällets stöd till den som behöver hjälp att ta sig ur sexuell exploatering, prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Bristerna rör fram ­ för allt identifiering, kunskap om utsattheten och bemötande, tillgången till icke-akut vård och traumabehandling, tillgången till vård utanför storstadsområdena samt ansvars ­ fördelning och samordning mellan myndigheter. Utredningens bedömning är att dessa brister är sådana att Sverige inte kan anses leva upp till våra internationella åtaganden. Detta är givetvis allvarligt och regeringen behöver nu ta utredningens slutsatser vidare. Den som utsätts för sexköp ska självklart ses som ett brottsoffer och ges det stöd och de rättigheter det innebär. Det är vidare viktigt att själva sexköpslagstiftningen utvecklas. I juli 2025 ändrades brottet köp av sexuell tjänst till köp av sexuell handling samtidigt som det straffbara om ­ rådet för brottet utvidgades till att även omfatta handlingar på distans, dvs. utan fysisk kontakt. [44] Det var en i grunden naturlig utvidgning, i takt med att hela vårt samhälle blir mer digitalt. För att säkerställa att lagändringen får önskad effekt och verkligen leder till att plattformar som erbjuder livesända sexuella handlingar på distans stängs ned anser Socialdemokraterna att de nya bestämmelserna bör följas upp. Dessutom behöver straffet för sexköp ytterligare skärpas. Den straffskärpning som genomfördes 2022 [45] , och som syftade till att utmönstra böter ur straffskalan, har visat sig få begränsad betydelse då utdömda straff alltjämt oftast stannar vid villkorlig dom i kombination med böter. För att personer som fälls för sexköp faktiskt ska dömas till fängelse anser Socialdemokraterna att brottet ska göras till ett s.k. artbrott. Vidare bör kravet på s.k. dubbel straffbarhet avskaffas så att svenska sexköpare utomlands inte ska undkomma ansvar. 5.13 Dokumenterade sexuella övergrepp och pornografi Även på området för pornografi går den tekniska utvecklingen snabbt vilket utmanar dagens lagstiftning. Idag distribueras så gott som all pornografi via utlandsbaserade internetplattformar, vilka i allmänhet faller utanför svensk jurisdiktion. Detta innebär svårigheter i många avseenden, inte minst vad gäller möjligheterna att i praktiken på ­ verka hur materialet används. En stor mängd bilder och filmer med övergreppsmaterial och annat innehåll sprids mot de inblandades vilja och ibland även utan deras kännedom . [46] De tekniska och praktiska svårigheterna får dock inte innebära att samhället lämnar walkover. Socialdemokraterna anser att regeringen bör finansiera en stödlinje inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet. Vidare bör Brottsoffermyndigheten ges i uppdrag att genomföra en förstudie om hur en verksamhet som hjälper vuxna att ta ner material från plattformar på internet kan organiseras och utvecklas. En utredning bör också tillsättas för att kriminalisera s.k. deepfake-pornografi liksom för att se över det s.k. pubertetsrekvisitet vad gäller barnpornografi. Oavsett möjligheterna att kriminalisera dessa företeelser bör nätoperatörerna åläggas att ta ett större ansvar för att förebygga och bekämpa att barn utsätts för sexuell exploatering på deras plattformar. Minderåriga ska skyddas från våldsglorifierande pornografiskt innehåll genom ålderskontroller. 6 Övriga rättspolitiska frågor 6.1 Ett stärkt brottsofferperspektiv Samhället ska vara organiserat så att kriminalitet så långt som möjligt förebyggs. Det bästa sättet att skydda brottsoffer är att stoppa brotten. När brott ändå sker ska samhället stå på brottsoffrets sida. Det handlar i första hand om att brottet ska klaras upp och den skyldiga lagföras. Men det handlar också om bemötandet vid anmälan liksom under utredning och rättsprocess. Om att som brottsoffer känna att man blir lyssnad på och tagen på allvar. Om att sedan också kunna få samhällets hjälp och stöd i att gå vidare. Det är en fråga om upprättelse, respekt och rättvisa. För att underlätta för brottsoffer att orientera sig bland lagar, regler och olika aktörer anser Socialdemokraterna att det bör införas en samlad brottsofferlagstiftning där brotts ­ offers rättigheter, t.ex. vad gäller skydd, stöd, ersättning och information, samlas. Lagen behöver bl.a. peka ut kunskaper och kompetens kring bemötande av särskilt utsatta brotts ­ offer, t.ex. när brottsoffret är ett barn eller har en funktionsnedsättning eller det rör våld i hederskontext. Ändamålsenliga regler om ersättning till brottsoffer är också viktigt för att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Här blir det fortsatta arbetet med förslagen från Utredningen om ersättningsregler med brottsoffret i fokus viktigt att ta vidare. [47] Särskilt viktigt är här förslagen om att brottsoffer lättare och snabbare ska kunna få brottskadeersättning för sina skador efter en dom. En ny, samlad brottsofferlagstiftning behöver också inkludera civilsamhällets roll. Många brottsoffer kan vittna om hur viktigt det stöd ideella organisationer som Brotts ­ offerjouren, tjej- och kvinnojourer och vittnesstödet hos domstolarna är. Det finns en särskild kraft i civilsamhället som behövs för att erbjuda stöd till den drabbade, för att engagera och folkbilda och för att vara en viktig röst i samhällsdebatten. Brottsoffermyndigheten ger, förutom stöd till ideella organisationer, även direkt infor ­ mation till brottsoffer och vittnen om deras rättigheter, bland annat genom en lättill ­ gänglig webbaserad brottsofferguide. Även detta arbete måste fortsätta och utvecklas. När barn utsätts för allvarliga brott måste rätt resurser och kompetenser snabbt finnas på plats och stödet måste vara likvärdigt över hela landet. Det gäller inte minst barn ­ förhörsledare. Enligt lag ska polis och åklagare utreda allvarliga brott mot barn inom 90 dagar. Men många barn får vänta betydligt längre, vilket får allvarliga konsekvenser. Långa utredningstider har stått i vägen för den hjälp som stödsamtal och traumabehandling från barn- och ungdomspsykiatrin som barnet behöver och har rätt till. Barnen kan tvingas vänta på insatser från socialtjänst vilket i sin tur kan innebära att hemmiljön blir direkt farlig, om den misstänkte förövaren exempelvis är en förälder barnet bor hos. I de fall där förövaren är en närstående till barnet är risken för ångest särskilt stor. Suicidrisken är förhöjd. Regeringen måste säkerställa att rättsväsendet följer de regler som finns när barn utsätts för allvarliga brott. Regeringen måste också se till att barnen får det stöd de behöver. För att skydda brottsoffer behöver också kontroll, stöd- och övervakningsåtgärder byggas ut till exempel genom kontakt- eller vistelseförbud för den som avtjänat fullt straff. Sådana åtgärder, tillsammans med Kriminalvårdens behandlingsprogram, kan dessutom bidra till att minska risken för återfall i brott. Reaktionerna vid misskötsamhet under av ­ tjänande av straff bör skärpas. 6.2 Säkerställ brottsofferjourens finansiering Brottsofferjouren Sverige är den organisation som ger stöd till de allra flesta brottsoffer, vittnen och anhöriga. Organisationen har verksamhet i alla Sveriges 290 kommuner och gav under 2024 stöd till mer än 60 000 brottsoffer, vittnen och anhöriga – långt fler än någon annan stödverksamhet för dessa målgrupper i Sverige. Organisationens medlems ­ jourer har mer än 1 000 volontärer och 100 anställda och man driver också den nationella stödlinjen för brottsoffer, 116 006, som är öppen alla dagar om året och erbjuder ett tryggt och professionellt bemötande via telefon, chatt eller e ‑ post. Brottsofferjouren Sverige är genom avtal med polisen mottagare av samtliga ärenden där målsägande vid polisanmälan önskat kontakt med en stödverksamhet. Trots sin viktiga verksamhet har Brottsofferjouren Sverige fått minskade ekonomiska bidrag de senaste åren. De minskade resurserna har lett till genomförda och ytterligare planerade personalneddragningar. Brottsofferjouren har äskat 15 miljoner kronor från regeringen för det kommande året, dels för att täcka sina minskade intäkter samt för att förstärka sin verksamhet så att fler brottsoffer ska kunna få ett tidigt och fullgott stöd. Regeringen har dock valt att inte gå organisationen till mötes. Socialdemokraterna avsätter 15 mnkr för en förstärkning av Brottsofferjouren Sveriges verksamhet. 6.3 Ta Trygghetsberedningens förslag vidare I mars 2020 tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen Trygghetsberedningen med uppdrag att bistå regeringen med underlag till utformningen av en kunskapsbaserad och brett förankrad kriminalpolitik. I beredningen har samtliga riksdagens partier deltagit, först under socialdemokratiskt, och efter regeringsskiftet, sverigedemokratiskt ordförandeskap. Beredningen har lämnat tre betänkanden, vilka samtliga har remitterats. [48] Socialdemokraterna ville egentligen gå längre men står bakom Trygghetsberedningens arbete och ser det som viktigt att regeringen nu också tar beredningens förslag vidare. Förslagen är förankrade i såväl forskning som erfarenhet och det är en styrka att de har brett stöd i Sveriges riksdag. Särskilt angelägna förslag gäller ökad användning av fotboja, förbättrad tillgänglighet till återfallsförebyggande hälso- och sjukvård, en förstärkt samverkan för unga lagöver ­ trädare samt åtgärder för att förbättra de intagnas möjligheter att etablera sig på arbets ­ marknaden. 6.4 Slopad mängdrabatt vid brott mot liv, hälsa eller trygghet När någon döms för flera brott ska domstolen som regel bestämma en gemensam påföljd för brotten. Utgångspunkten är då att en gemensam straffskala ska konstrueras för den samlade brottsligheten. Regleringen innebär att straffet kan bli strängare än vad det enskilt svåraste brottet medger, men normalt inte så strängt som de olika maximistraffen sammanlagda. Det har under en längre tid funnits bred konsensus i riksdagen om att tillkommande brottslighet idag alltför ofta får för liten betydelse för det slutliga straffet. Denna fråga har noga utretts och analyserats av den s.k. Straffreformutredningen som lämnar förslag för att få till stånd ett ökat genomslag för tillkommande brott. [49] Utredningens förslag bygger på att en ny ordning införs där det tydligare ska göras skill ­ nad på olika brottstyper och där sådana brott som inneburit ett angrepp mot någons liv, hälsa eller trygghet till person som utgångspunkt ska ges fullt genomslag. Den bakom ­ liggande principen bakom ett sådant synsätt är att det vid dessa brott finns ett starkare brottsofferintresse i straffets utdömande. Socialdemokraterna ställer sig bakom ett sådant synsätt och att mängdrabatten bör avskaffas vid brott som inneburit ett angrepp mot någons liv, hälsa eller trygghet. 6.5 En översyn av bestämmelserna om förundersökningsbegränsning och åtalseftergift Varje år läggs ett stort antal anmälda brott ned. Det kan ske i olika stadier av processen, antingen utan att förundersökning påbörjats eller därefter. En särskild situation när nedläggning kan ske är ifall den åtalade är misstänkt för en lång rad brott och den förutsedda påföljden framstår som en tillräcklig påföljd även med beaktande av det aktuella brottet. Typiskt sett handlar det om någon som begått en rad lik ­ nande brott, t.ex. inbrott eller narkotikaförsäljning. Eftersom straffet för det sistkommande brottet ändå inte spelar någon roll läggs ofta dessa ärenden ner av processekonomiska skäl, genom beslut om förundersökningsbegränsning eller åtalseftergift. [50] I grunden är detta en klok användning av rättsväsendets begränsade resurser. I vissa fall blir emellertid resultatet direkt stötande. Det framstår som obegripligt för den som drabbats av ett brott att ärendet läggs ned för att den åtalade ändå är kriminell. Han eller hon kan ha ett berättigat intresse av att få saken prövad oavsett ifall just det brottet kom ­ mer påverka vilket straff som i slutändan döms ut. Socialdemokraterna anser att det behöver göras en översyn av bestämmelserna om förundersökningsbegränsning och åtalseftergift. Vi vill här se en lagändring så att åklagares möjligheter att använda sig av dessa bestämmelser begränsas när målsägande ­ intresset gör sig särskilt stark gällande. Vi vill också att informationen till målsäganden förbättras när ärenden läggs ned av dessa skäl. 6.6 Kriminalisera att hålla sig undan delgivning Domstolar och andra myndigheter har en långtgående skyldighet att låta parter få ta del av den information som finns i ett mål eller ärende. När detta rättssäkerhetsintresse gör sig särskilt starkt gällande krävs delgivning, exempelvis under en förundersökning eller domstolsprocess. De senaste åren har reglerna om delgivning blivit mer flexibla. Förenklad delgivning har blivit möjlig i fler fall och ordningen med s.k. tillgänglighetsdelgivning utvecklats och permanentats. Reformerna har syftat till en mer effektiv och snabb rättsprocess. De rättssäkerhetsintressen som ordningen med delgivning värnar har kunnat skyddas även med de nya reglerna. I februari 2024 har Kronofogdemyndigheten, Domstolsverket och Försäkringskassan hemställt om ytterligare förändringar i samma riktning. [51] Myndigheterna anser att dagens regler, trots genomförda förenklingar alltjämt är för resurs- och tidskrävande och möjlig ­ gör för personer att hålla sig undan. Fortfarande får många brottmålsrättegångar ställas in på grund av bristande delgivning. Reglerna innebär också stora svårigheter för Kronofogden att driva in återkrav. Myndigheterna vill därför se en utredning där bland annat frågor om delgivning via statliga servicekontor, möjligheten att begära biträde av en annan myndighet, tillgänglighet för delgivning som villkor för vissa välfärdsutbetal ­ ningar samt s.k. ”digital spikning” utreds. Socialdemokraterna anser att regeringen snarast bör tillsätta en utredning som tar vidare myndigheternas förslag. Utredningen bör samtidigt se över möjligheterna att kriminali ­ sera personer som håller sig undan delgivning samt möjligheten att frysa preskription av brott under delgivningsperioden. 6.7 Tillståndsplikt och tillsyn av idrottsagenter i Sverige Svensk fotboll är en folkrörelse som engagerar hundratusentals människor – i städer och på landsbygd, på grusplaner och på stora arenor. Det är också en miljardindustri, där spelarövergångar, agentverksamhet och provisioner blivit en växande del av fotbollens ekonomi. I flera europeiska länder har just agentverksamheten visat sig vara en arena där organi ­ serad brottslighet fått fäste. Det handlar om alltifrån penningtvätt vid spelarövergångar till kontroll över unga spelares framtid. I Italien har det statliga antimaffiaorganet Direzione Investigativa Antimafia fått mandat att granska fotbollens ekonomi, eftersom man anser att infiltration av organiserad brottslighet i idrotten är ett direkt hot mot samhälls ­ strukturen. Samtidigt är agentverksamheten i Sverige i princip oreglerad. Det krävs inte någon nationell licens, och det finns inte någon särskild insyn eller någon tillsynsmyndighet med ansvar för att kontrollera aktörernas ekonomiska aktiviteter. Detta öppnar för risker som måste tas på allvar. I möten med svenska klubbar och supporterorganisationer har detta upprepade gånger lyfts som ett problem. I läktarsäkerhetsdebatten ligger allt fokus på publikrestriktionerna – medan man lämnar den oreglerade agentmarknaden där kriminella nätverk kan agera ostört. Socialdemokraterna anser att det är hög tid att adressera kriminaliteten inom den sven ­ ska idrottsagentverksamheten. Det är inte supportrarna som är hotet mot svensk fotboll – det är de kriminellas pengar. Vi behöver en nationell tillståndsplikt för agenter där endast agenter med godkänd licens och registerkontroll får verka i Sverige. Vidare bör en offentlig agentförteckning inrättas så att allmänheten, klubbar och spelare kan se vilka agenter som är godkända. Dessutom bör penningtvättslagen [52] omfatta agenter, precis som den idag omfattar mäklare och andra sektorer med höga kontantflöden. Så stärker vi fotbollen, ökar tilliten och skapar en offensiv i kampen mot organiserad brottslighet. 6.8 Översyn av brottsbalkens bestämmelser om stalkning Den 1 oktober 2011 infördes brottet olaga förföljelse i brottsbalken, för att åstadkomma en höjd straffnivå för brottslighet som innefattar upprepade kränkningar av målsägandens integritet men där vart och ett av brotten är förhållandevis lindrigt. [53] Socialdemokraterna anser att tiden är kommen för en utvärdering av bestämmelserna för att säkerställa att avsikten med straffskärpningen uppnåtts. 6.9 Förbud mot militärliknande, halvautomatiska vapen vid jakt Vapenutredningen överlämnade sitt slutbetänkande i maj 2024. [54] Utredningen framhöll att det var av stor vikt att motverka att våldsbejakande personer får tillgång till skjutvapen . Detta gäller såväl kriminella grupperingar som våldsbejakande extremister och andra personer som kan ha ett intresse av att använda våld och i synnerhet begå masskjutningar . Ju farligare skjutvapen, desto mer angeläget är det att vapnen inte kommer i olämpliga personers händer. Utredningen lämnade en rad förslag för att skärpa dagens regelverk. Initialt var Moderaterna och Sverigedemokraterna motståndare till Vapenutredningens förslag varför de inte såg ut att komma att genomföras under denna mandatperiod. Efter våldsdådet i Örebro lämnade dock regeringen besked om att de ändrat sig. Regeringen har meddelat att de kommer att gå vidare med förslag om att förtydliga reglerna för lämplighetsprövning liksom begränsa tillgången till vissa halvautomatiska vapen såsom AR-15. Hittills har inga förslag presenterats. Socialdemokraterna står bakom Vapenutredningens förslag om att militärliknande, halvautomatiska vapen bör förbjudas för jakt. Vidare anser vi att dagens lämplighets ­ bedömningar behöver skärpas. Inom ramen för en översyn av detta regelverk behöver t.ex. möjligheterna analyseras till ökade registerslagningar för att identifiera varnings ­ signaler, i kombination med krav på fler personliga intervjuer. I de fall där t.ex. Plikt- och prövningsverket eller Svenska Jägarförbundet har kunskap om varningssignaler behöver de komma till beslutsfattares kännedom. 6.10 Våldsbejakande extremism och terrorism Hotet från våldsbejakande extremism och terrorism har blivit alltmer komplext och svår ­ bekämpat. Mångfalden av digitala plattformar bidrar till att spridningen av våldsbejakande budskap och innehåll kan ske gränsöverskridande och i stor omfattning. [55] Ideologiskt motiverade brott och terrorism ryms inte längre enbart inom de tre tidigare dominerande extremistmiljöerna i Sverige, dvs. de våldsbejakande islamistiska, högerextremistiska och vänsterextremistiska miljöerna. Extremismen har nu genomgått en hybridisering där personer både i och utanför extremistmiljöerna plockar delar från olika extrema ideolo ­ gier och konspirationsteorier och sätter samman dessa utifrån sin egen personliga världs ­ bild och uppfattning om vem fienden är. I dag kommer attentatshotet både från terrorist ­ organisationer och från ideologiskt motiverade ensamagerande gärningspersoner som kan utföra allvarliga attentat med relativt enkla medel. Våldsbejakande propaganda som olika aktörer sprider i sociala medier spelar en central roll både i radikaliseringsprocesser och i planeringen av våldsdåd. I dessa frågor är nationell samling särskilt viktig. Såväl Säkerhetspolisen som Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) måste ha tillräckliga resurser och de allra bästa verktygen för att kunna upptäcka, förhindra och bekämpa terrorism. I förra årets budget avsatte Socialdemokraterna här särskilda medel för en extra satsning på CVE. I årets budget fortsätter vi den extra satsningen med 25 mnkr. Det växande hotet från våldsbejakande extremism har blivit särskilt tydligt i de digitala miljöerna. Under de senaste åren har mediernas granskningar och reportage gett en skräm ­ mande inblick i hur unga människor radikaliseras i slutna digitala rum utan att vuxen ­ världen hinner ingripa. Grupperingen 764 är ett exempel som visar på allvaret. Det handlar inte enbart om spridning av hat och våldsromantik, utan om nätverk vars verksamhet direkt påverkar unga att begå våldshandlingar och i värsta fall självmord. Det är tydligt att samhället behöver bli bättre på att förebygga, upptäcka och ingripa mot denna form av digital radikalisering. Föräldrar, skola, socialtjänst och civilsamhälle behöver stärkt stöd och fler verktyg. Insatserna måste omfatta både rättsväsendet och förebyggande ak ­ törer. Vi behöver fler nätpoliser med särskild kompetens, ökade kunskaper om digitala miljöer i skolan samt utökat stöd till familjer. Här kan även folkbildningen spela en viktig roll genom att bidra med kunskap och gemenskap. En annan särskild fråga gäller fenomenet med så kallade aktivklubbar. Säkerhetspolisen beskriver hur ”aktivklubbarna har en tydlig koppling till våldsbejakande högerextremism . Rasideologiska idéer är framträdande och fysisk träning används för att stärka gruppens våldskapital. Rörelsen präglas av starka maskulinitetsnormer.” Antalet aktiviteter för ­ dubblades i landet under förra året och Aktivklubb Sverige fortsätter att växa. Verksam ­ heterna är inte alltid enkla att avslöja och kommuner som hyr ut exempelvis gym eller idrottslokaler behöver fler verktyg för att upptäcka och stänga ner verksamheter. Nät ­ verket har visat sig komma nära beslutsfattare på allra högsta nivå. Vi efterlyser en samlad kunskap om aktivklubbarna, högerextremismen och andra extrema rörelsers utbredning i Sverige idag och samtidigt behövs kunskap om det krävs uppdaterad lagstiftning. 6.11 Återkallelse av medborgarskap vid allvarlig brottslighet I januari 2025 presenterade 2023 års fri- och rättighetskommitté sitt slutbetänkande. [56] Utredningen har bland annat sett över ifall grundlagsbestämmelserna kring medborgar ­ skap bör ändras för att möjliggöra återkallelse för den med dubbla medborgarskap som har begått systemhotande brottslighet, brott mot mänskligheten eller vissa andra internatio ­ nella brott eller andra mycket allvarliga brott. Utredningens förslag har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet. Socialdemokraterna förde under kommitténs arbete fram att vi vill se en lösning som möjliggör återkallelse av medborgarskap för personer som begår den grövsta system ­ hotande kriminaliteten. En sådan grundlagsbestämmelse behöver dock samtidigt innehålla en begränsning så att inte vilket kriminellt eller oönskat beteende som helst kan ligga till grund för återkallelse. Grundlagen får då inte heller utformas så att framtida reger ­ ingar fritt kan tolka vad dessa begränsningar innebär. Givet de många komplexa frågor grundlagskommittén hade att utreda fanns det dessvärre inte tid att hitta en sådan lösning inom ramen för kommitténs utredningstid. Vi socialdemokrater beklagar att det inte inom ramen för kommitténs arbete gick att hitta en brett förankrad lösning. Vi vill samtidigt understryka att den linje vi drivit i grundlagskommittén även gäller framåt. Det innebär att vi fortfarande är villiga att gå längre än den formulering som grundlagskommittén föreslagit under förutsättning att vi hittar en rättssäker och träffsäker lagteknisk lösning. 7 Polismyndigheten 7.1 Arbetet med att stärka svensk polis ska fortsätta Polismyndighetens uppdrag är att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. [57] Myndigheten har de senaste tio åren genomgått en stor omorganisation för att bättre möta samhällets behov. Samtidigt har polisen vuxit kraftigt och ett stort antal lagstiftningsförändringar genomförts för att ge polisen nya verktyg och befogenheter. Framåt är det viktigt att detta målinriktade reform ­ arbete fortsätter. Principerna bakom polisens omorganisation ska värnas och resurser styras mot lokalpolisområdesnivån för en mer lokalt närvarande polis i hela landet. 7.2 Nytt mål om 50 000 polisanställda år 2032 Den socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade målet att Polismyndigheten vid ut ­ gången av 2024 skulle ha 10 000 fler anställda än vid ingången av 2016. [58] Målet nåddes i mars 2024 vilket utgör en viktig kriminalpolitisk framgång. [59] Framåt behöver nu polisen dock växa ytterligare. Socialdemokraterna anser att målsättningen bör vara att polismyndigheten år 2032 ska ha 50 000 anställda, varav minst 34 000 ska vara poliser. 7.3 Moratorium mot ytterligare nedläggningar av polisstationer En vidare förutsättning för att Polismyndigheten ska klara sitt uppdrag är att man finns långsiktigt och kontinuerligt närvarande i hela landet. Polisen behöver vara en del av sam ­ hället, identifiera problemområden och arbeta proaktivt för att förhindra brott. Person ­ kännedom och relationer är en viktig del i det polisiära arbetet och måste prioriteras högt. Så kan polisen skapa förtroende och bryta den tystnadskultur som annars breder ut sig. Trots att Polismyndigheten vuxit kraftigt de senaste åren har den regionala centrali ­ seringen fortsatt, vilket inneburit att flera polisstationer lagts ned. Utvecklingen undergräver den lokala tryggheten och medborgarnas tillgång till polisiär service. Socialdemokraterna anser att gränsen nu är nådd och vill se ett akutstopp (moratorium) för ytterligare ned ­ läggningar av polisstationer. Inga ytterligare stationer bör få läggas ned innan en utredning har kartlagt behoven av polisstationer och lokala besökspunkter samt tydliggjort Polis ­ myndighetens regionala ansvar. En sådan utredning bör också analysera konsekvenserna av nyligen genomförda och nu planerade nedläggningar. 7.4 Reglerad inställelsetid och bättre kontaktmöjligheter För att på sikt säkerställa en långsiktigt och kontinuerligt närvarande polis i hela landet behöver vidare en ordning med reglerad inställelsetid utredas. Idag finns en liknande ordning inom räddningstjänsten, där lagen stadgar att insatser ska kunna påbörjas inom ”godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt”. [60] Det här är ett viktigt styrmedel och innebär att man inom räddningstjänsten kontinuerligt mäter och utvärderar organisationens funktion. Inställelsetiden varierar naturligtvis beroende på kommun och geografiskt område , men oftast klarar man tider under 15 minuter. Socialdemokraterna anser att en motsvarande ordning bör utredas för polismyndigheten. Det ska finnas poliser lokalt när ­ varande med rimliga inställelsetider i alla Sveriges kommuner. Vidare behöver möjligheterna att anmäla brott och komma i kontakt med polisen för ­ bättras. Många personer, särskilt från underprivilegierade områden, beskriver att de inte känner till vart man ska vända sig när man utsätts för eller bevittnar brott. I kombination med långa svarstider leder det till att viktig information inte når fram. Förutom att förstärka den lokala närvaron med fler områdespoliser måste polisen se till att möjligheterna att på plats få hjälp att upprätta anmälan eller ge information förbättras betydligt. Detta kan ske med hjälp av mobila team, men i särskilt utsatta områden är en lokal polisstation att föredra. 7.5 Polisens verktyg i brottsbekämpningen De senaste åren har polisen fått allt fler, allt bättre verktyg för brottsbekämpningen. Det handlar t.ex. om utökade möjligheter till hemlig dataavlyssning och dataavläsning, om kameraövervakning och om tillgång till krypterad information från exempelvis EncroChat. Tillsammans med åklagare har möjligheterna att meddela s.k. vistelseförbud och säkerhetszoner införts och man har genom nya förverkandelagstiftningen fått långt mer effektiva möjligheter att beslagta och förverka kriminellas egendom. Allt detta är bra, och måste fortsätta. Genom att ligga i teknisk och juridisk framkant kan polisens och rättsväsendets tryck mot framförallt de kriminella gängen och den organiserade brottsligheten öka. Rättsväsendets myndigheter behöver i tät dialog med regering och riksdag fortsätta anpassa gällande regler och finansiering efter utvecklingen. Samtidigt måste utvecklingen nogsamt följas upp. Polismyndighetens nya befogen ­ heter innebär närmast per definition inskränkningar på andra politiska värden, särskilt den personliga integriteten. Lagstiftningen bör därför också som huvudregel vara tids ­ begränsad. 7.6 Utökade möjligheter till användning av övervakningskameror Den 1 juli 2025 ersattes polisens tidigare register över DNA-profiler, fingeravtryck och signalement av ett nytt biometriregister. Den nya lagstiftningen är resultatet av ett längre utrednings- och lagstiftningsarbete för att bättre tillvarata den nya teknikens möjligheter . [61] Möjligheten att identifiera personer med hjälp av biometri har de senaste åren ökat av ­ sevärt, liksom förutsättningarna att identifiera personer med hjälp av DNA. Det finns idag också helt andra möjligheter att identifiera okända gärningsmän med hjälp av program för ansiktsigenkänning liksom genom automatiserade jämförelser av röst och handstil. En effektiv användning av moderna undersökningstekniker som baseras på vetenskaplig grund är därför av väsentlig betydelse för att effektivt kunna utreda och be ­ ivra brott. Ett särskilt användningsområde för biometriregistret gäller polisens möjligheter att använda uppgifter i registret för realtidsjämförelser med data från övervakningskameror. Teknikutvecklingen på detta område har gått snabbt och det är idag möjligt att med hjälp av t.ex. automatiserad ansiktsigenkänning, på distans, identifiera en brottsmisstänkt person som passerar en kamera. Det är uppenbart att sådan realtidsidentifiering vore av stor vikt för de brottsbekämpande myndigheterna, inte minst i samband med terrorattacker och i arbetet med att bekämpa den växande gängkriminaliteten. Genom sådan övervakning av t.ex. kända platser för nyrekrytering av unga, öppna drogscener, flygplatser och tåg ­ stationer kan fler kriminella identifieras, gripas och lagföras. Idag saknas tyvärr såväl lagstiftning som polisiär infrastruktur för att i tillräcklig grad, och på ett rättssäkert sätt, realisera potentialen i ett sådant system. Här behöver regeringen vidta åtgärder för att sjösätta en ny ordning där polis och säkerhetspolis kan ansöka om tillstånd för biometrisk fjärridentifiering i realtid. 7.7 Polisers utrustning och arbetsvillkor Under de senaste åren har polisorganisationen vuxit kraftigt. Det är i grunden positivt och är ett resultat av kloka beslut av socialdemokratiska regeringar: fler poliser ska ge mer närvaro, snabbare utredningar och högre trygghet. Samtidigt har återkommande rapporter pekat på brister i grundläggande utrustning: uniformspersedlar, bärsystem, skyddsutrust ­ ning och fordonsanpassningar. Det är viktigt att se till att effekterna av den historiskt stora utbyggnaden av polisen inte hämmas av denna typ av brister. Vidare behöver polismyndigheten fortsatt jobba med de anställdas villkor och arbets ­ miljö. Polisanställda och andra grupper av myndighetspersoner ska kunna utföra sitt arbete utan att vara oroliga för sin trygghet. Ett stärkt medarbetarskydd måste fortsatt vara i fokus. 7.8 Mångfald inom polisen En central fråga för polisens legitimitet är att personalens sammansättning speglar befolk ­ ningen avseende kön och etnicitet. Trots att vissa insatser har gjorts ser vi inte en önsk ­ värd utveckling i detta avseende. Polismyndigheten och pliktverket behöver således intensifiera detta arbete. En bred rekryteringsbas ger bättre möjligheter för att polisen har rätt kompetens avseende kulturell och språklig förståelse med de förbättrade förmågor detta ger i såväl brottsbekämpande som förebyggande arbete. 7.9 Behov av ökad polisiär grundforskning Svensk polisiär grundforskning är i ett internationellt perspektiv eftersatt. Det finns på vissa lärosäten goda intentioner, och inte minst på våra polisutbildningar har en lovvärd forskningsmiljö börjat växa fram. Ett större helhetsgrepp behöver dock tas för att skapa en mer stabil akademisk grund för ett evidensbaserat polisarbete. Möjligheten att förlänga polisutbildningen och ge den akademisk status skulle kunna ge bättre förutsättningar för forskning såväl som att bättre förbereda studenterna för vad yrket i praktiken kräver. 7.10 Enheter mot kriminalitet online (”nätpoliser”) Som beskrivits ovan (avsnitt 4.5) behöver polisen och samhället stärka sin närvaro i onlinemiljö. De senaste åren har kriminella nätverk, terrorgrupper och extremister av olika slag stärkt sin närvaro i våra barn och ungas onlinevardag. Flera uppmärksammade rapporter visar på hur högerextrema i spel och chattar kränker och hatar och rekryterar. Fenomenet ”Crime as a service” eller ”Violence as a service” har spridit sig, vilket innebär att gäng öppet i forum kan annonsera sina uppdrag och sen i krypterade appar dra in barn och unga i grov brottslighet. För att möta utvecklingen måste lagstiftningen uppdateras och svensk polis ges rätt verktyg. Socialdemokraterna föreslår mot denna bakgrund att särskilda enheter inrättas inom polisen för arbete mot kriminalitet i onlinemiljö. 7.11 Spetskompetens vad gäller mäns våld mot kvinnor För den som utsätts för brott i nära relation är ofta polisen den första kontakten. Spets ­ kompetens inom detta område är därför nödvändig. Vi ser med oro på att polisen nu avslutar riktade projekt mot brott i nära relation, då man vet att erfarenhet och särskild kompetens är avgörande för att rädda liv. Polisen måste handlägga mäns våld mot kvinnor på samma sätt som andra grova brott. Särskilt fokus ska sättas på gärningsmannen, även om brottsoffret självklart även fortsättningsvis ska få det stöd som behövs. Vi ser med oro på att polisens arbete mot synnerligen hänsynslösa gärningsmän som utövar våld i nära relationer eller genom människohandel har nedprioriterats. Regelverket kring hem ­ liga tvångsmedel behöver här ses över för att säkerställa att det är ändamålsenligt i för ­ hållande till polisens behov. Också specialistgrupperna mot prostitution har försvunnit under de senaste åren. Att pausa denna verksamhet eller ”lägga in den i linjen” innebär ofta att kompetens och arbetssätt försvinner – förmågor som är svåra att bygga upp igen. Även de nödvändiga samverkansprocesserna omöjliggörs när inte en kontinuerlig motpart finns. Därför vill Socialdemokraterna att specialistgrupper vad gäller våld i nära relation och prostitution inrättas i varje polisregion. 8 Ekobrottsmyndigheten 8.1 Värna och satsa på Ekobrottsmyndigheten I juni 2023 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att se över Ekobrottsmyndig ­ hetens uppdrag och organisation. [62] Mellan raderna framgick att regeringen funderade kring att avveckla myndigheten. Socialdemokraterna motsätter sig en sådan nedläggning. Ekobrottsmyndigheten har en unik roll att spela som expert på att bekämpa näringslivskriminalitet, som utgör en allt större del av den organiserade kriminalitetens verksamhet. Kriminella nätverk tvättar pengar, undviker skatt och bedriver tvivelaktiga verksamheter. Att se och förstå de företag som på ytan bedriver helt legitim verksamhet men samtidigt fyller centrala funktioner i det kriminella ekosystemet är svårt och kräver en särskild, ofta ingående branschkunskap och riktade verktyg och förmågor. Att i detta läge lägga ned Ekobrottsmyndigheten är därför helt feltänkt. I myndigheten finns en unik kompetens och erfarenhet som riskerar förloras vid en nedläggning. Kvali ­ ficerade åklagare och analytiker kan komma att söka sig till den privata sektorn. Vi såg hur många år det tog att komma till rätta med polisen efter den stora omorganisationen. Vi ska inte göra om samma misstag igen. Istället behöver vi nu satsa på och utveckla myndighetens verksamhet. 9 Kriminalvården 9.1 Snabbare utbyggnad av anstalter och häkten Kriminalvården ansvarar för Sveriges fängelser, frivård och häkten. Att myndigheten fungerar väl är en förutsättning för att dessa verksamheter ska kunna fylla sina helt grund ­ läggande funktioner i det svenska rättsväsendet. Ytterst handlar det om att skydda sam ­ hället medan dömda personer avtjänar sina straff och förbereds för ett liv i frihet. Tradi ­ tionellt har den svenska kriminalvården varit ett internationellt föredöme på grund av sin förmåga att verkställa straff och samtidigt säkerställa att de intagna använder tiden på anstalt för att komma ”bättre ut”. De senaste åren har Kriminalvården befunnit sig i en historisk expansion. Straffskärp ­ ningar har, tillsammans med att fler dömts för grövre brott, inneburit att landets anstalter och häkten sedan 2019 varit permanent överbelagda samtidigt som myndigheten arbetat intensivt med att växa. [63] Under perioden jan. 2020–sep. 2024 har arbetet lett till att myndigheten ökat sin kapacitet med 2 310 anstaltsplatser och 1 165 häktesplatser vilket framförallt tillskapats genom dubbelbeläggning i befintliga celler. Endast en mindre del har tillskapats i nya eller utbyggda anstalter. [64] Framåt förväntas inflödet av klienter öka ytterligare. Enligt sin senaste kapacitets ­ rapport planerar Kriminalvården för 29 000 platser i anstalt och häkte år 2034, vilket innebär en tredubbling jämfört med dagens antal. [65] Särskilt för anstaltsplatserna handlar det om en dramatisk utbyggnad. Det är uppenbart att nuvarande utbyggnadstakt är otill ­ räcklig mot bakgrund av prognosen framåt. En faktor som fördröjer takten i utbyggnaden är den ordning som idag tillämpas vad gäller upphandlingar av nybyggnation. Kriminalvården beskriver själva i sin senaste kapacitetsrapport hur man först tecknar en överenskommelse med en kommun om en specifik fastighet, sedan upphandlar den kommande fastighetsägaren och först därefter upphandlar själva byggnationen. [66] Myndigheten beskriver hur ett alternativ till denna ord ­ ning skulle kunna vara att istället rikta ett särskilt samhällsuppdrag till en myndighet eller bolag med ett utpekat uppdrag att stödja Kriminalvårdens expansion. En jämförelse görs med Försvarsmaktens pågående etablering av nya regementen där Fortifikationsverket arbetar enligt ett sådant uppdrag. Socialdemokraterna anser att regeringen bör lyssna på Kriminalvården och ge Special ­ fastigheter AB ett sådant samhällsuppdrag. För att säkerställa att kriminalvården finns i hela landet bör regeringen vidare ta en fördjupad dialog med kommuner i Sverige som är intresserade av nya eller utbyggda anstalter och häkten. Givetvis bör i detta akuta läge varje projekterat och planerat anstaltsbygge nyttjas maximalt. Med ett tydligare politiskt ledarskap kan en ökad utbyggnadstakt uppnås. 9.2 Värna Kriminalvårdens uppdrag En konsekvens av situationen med permanenta överbeläggningar är att anställda och intagna pressas. På flera anstalter beskrivs stora utmaningar med att bedriva det åter ­ fallsförebyggande arbetet och hur klienterna inte alltid kan erbjudas meningsfull syssel ­ sättning. Det är en stor utmaning att rekrytera personal i tillräcklig takt, personalomsätt ­ ningen är hög och det råder en obalans mellan andelen erfarna och nyanställda medarbetare. Såväl fackförbunden Seko och ST som Akavia larmar om allt mer hot och otillåten på ­ verkan mot medarbetare. Kriminalvårdarna behöver ges en god arbetsmiljö och långsiktiga förutsättningar i sitt arbete. En hållbar personalförsörjning, där både grundutbildning och fortbildning är en självklar del, är avgörande för att möta intagna med olika bak ­ grunder och behov. Utan rätt kunskap och stöd riskerar personalen att stå oförberedda i svåra situationer, vilket kan skapa otrygghet och negativa kulturer på avdelningarna. År 2024 granskade Riksrevisionen Kriminalvårdens behandlingsverksamhet. [67] Riksrevisionens övergripande slutsats var att verksamheten ”inte fullt ut bedrivs på ett effektivt sätt” och att det huvudsakliga skälet var brister vad gäller personal och lokaler. Enligt Riksrevisionen har Kriminalvården svårt att upprätthålla den stödjande miljön i anstalterna som klienter behöver för att fullt ut kunna tillgodogöra sig behandlings ­ programmen. Socialdemokraterna är mycket oroade över en utveckling där kriminal ­ vården riskerar att förändras till att bara handla om förvaring, likt ett straffverk – en plats där destruktiva machonormer, antidemokratiska åsikter och radikalisering kan spridas. Det är helt nödvändigt att takten i utbyggnaden höjs och insatser vidtas för att säkra och utveckla Kriminalvårdens historiskt sett framgångsrika återfallsförebyggande arbete. Att få intagna att delta i behandlingsverksamheten är också en fråga om incitament. Under föregående mandatperiod skärptes därför också regelverket. [68] Lagändringen inne ­ bär bland annat att kopplingen stärkts mellan deltagande och möjligheten till villkorlig frigivning. Dessa lagändringar har fått effekt och lett till en ökad motivation för klienter att delta. När det arbetet nu tas vidare anser Socialdemokraterna att riksdagen bör slår fast som målsättning att 90 procent av klienterna med en strafftid överstigande ett år ska påbörja ett behandlingsprogram under sin verkställighet. En stärkt samverkan mellan Kriminalvården och Arbetsförmedlingen är sedan avgörande för att fler kriminalvårds ­ klienter ska kunna slussas in i samhället och kunna skapa sig ett gott liv fritt från krimi ­ nalitet. Om grundorsaken till brotten har varit beroendesjukdomar, neuropsykiatriska tillstånd eller samsjuklighet behöver klienten också kunna garanteras en sammanhållen vårdkedja. Det är tydligt att den återfallsförebyggande hälso- och sjukvården behöver stärkas och bättre ske sammanhängande från verkställighetens start i anstalt till frivård och inslussning och vidare i det fria livet i samhället. Socialdemokraterna anser också att särskild uppmärksamhet behöver riktas mot kvinno ­ anstalterna. Beläggningsgraden på de fasta platserna, som tidigare låg runt 70 procent, har ökat markant och ligger nu ofta över 100 procent. Anställda påpekar samtidigt att det har skett ett skifte när det gäller klienternas brottsbakgrund. Tidigare dömdes kvinnor främst för narkotikarelaterade brott, medan de nu allt oftare är inblandade i gängkriminalitet, vilket gör det svårt för kriminalvården att få ihop bra sammansättningar ute på avdel ­ ningarna. Dessutom är de kvinnliga klienterna ofta i sämre psykiskt skick när verkställig ­ heten startar. Det är inte ovanligt att kvinnorna i grunden är brottsoffer, som tidigare i livet blivit utsatta för övergrepp, och de har också ofta lyckats gå under rättssamhällets radar en längre tid innan kriminalitet upptäcks och straff utfärdas. 9.3 Ökade resurser för utbildning och vidareutbildning för Kriminalvårdens anställda När Kriminalvården nu snabbt behöver expandera finns utökade behov av utbildning och fortbildning. Det gäller inte minst för den helt nya verksamheten med särskilda ungdomsavdelningar. Socialdemokraterna avsätter i detta syfte 200 mnkr. 9.4 Barn med anhöriga i fängelse Barn som har en anhörig i fängelse kan behöva särskilt stöd. Frivilligorganisationen Buff gör ett viktigt och bra arbete. Men även Kriminalvården har jobbat aktivt med frågor om bemötande av barn, till exempel när man ska hälsa på en anhörig, och information på Kriminalvårdens webbplats. Vad gäller barns besök hos anhörig i anstalt ska alltid barnets bästa vara avgörande i beslut om eller hur besöket ska ske. 9.5 Kriminalvårdens särskilda ungdomsavdelningar Regeringen har meddelat att man avser att lämna en proposition utifrån förslagen i Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga [69] , vilket innebär att Kriminal ­ vården ska överta huvudmannaskapet för de barn och unga som tidigare dömdes till sluten ungdomsvård vid Statens institutionsstyrelse (SiS). I september 2023 gav reger ­ ingen också Kriminalvården i uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda ungdoms ­ enheter. [70] Socialdemokraterna delar bedömningen att det är bra att låta Kriminalvården överta ansvaret för de ungdomar som idag avtjänar straff vid SiS. Dessa ungdomar utgör idag en liten del av SiS hela verksamhet och bör inte vårdas med SiS övriga klienter. Samtidigt är det viktigt att de nya ungdomsenheter som utvecklas inom Kriminalvården möter ung ­ domarnas behov. Återfallsfrekvensen är idag mycket hög och ska den sjunka behöver ungdomarna se att livet kan ta en ny vändning. Kriminalvård av unga ställer andra krav än när det gäller vuxna och det är viktigt att Kriminalvården ges resurser att utveckla verksamheten för denna nya målgrupp. Inte minst handlar det om att säkerställa att ut ­ bildningen fungerar och att lärare finns på plats, men det gäller också att hälso- och sjuk ­ v ård och andra sociala stödinsatser fungerar. Livet efter avtjänat straff ser ofta annor ­ lunda ut där det måste finnas ett tydligt fokus på vidare arbete och studier. 10 Säkerhetspolisen 10.1 Säkerhetspolisens informationshantering När säkerhetshoten ökar behöver myndigheterna utökade möjligheter att skydda vårt land och svenska medborgare. De senaste åren har Säkerhetspolisen genomgått en expansion som behöver fortsätta gå i takt med utvecklingen. Även lagstiftningen måste hänga med. En viktig förändring för att Säkerhetspolisen ska kunna utföra ett bra och effektivt arbete i en ny och allt mer digitaliserad tid med tillgång till allt större datamängder är en moderni ­ serad lagstiftning för informationshantering. Därför vill vi socialdemokrater att regeringen skyndsamt går vidare med Informationshanteringsutredningens förslag. [71] Teresa Carvalho (S) Heléne Björklund (S) Petter Löberg (S) Anna Wallentheim (S) Mattias Vepsä (S) Sanna Backeskog (S) Lars Isacsson (S) [1] Jfr. prop. 2025/26:1 UO4 s. 28. Se också BRÅ, Barn under 15 år som begår allvarliga brott (rapport 2025:11) och Barn och unga i kriminella nätverk – En studie av inträde, brott, villkor och utträde (rapport 2023:13). [2] Polismyndigheten, Den kriminella ekonomin (rapport september 2024). [3] BRÅ, Nationella trygghetsundersökningen 2024 (rapport 2024:8). [4] Se t.ex. ESO, Särskilt utsatta – en ESO-rapport om sambandet mellan etnisk segregation och brottslighet (rapport 2025:4). [5] Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. [6] Se t.ex. Hägglund och Johansson, Upp till bevis – en ESO-rapport om experiment som underlag för politik (rapport 2021:4). [7] Lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige (Polismyndigheten, NOA, februari 2024). [8] Kriminalisering av deltagande i kriminella sammanslutningar (dir. 2025:28). [9] Prop. 2022/23:53 Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. [10] Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). [11] En straffreform (SOU 2025:66). [12] Prop. 2022/23:53 Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. [13] Jfr den s.k. TCO-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/784 av den 29 april 2021). [14] Barn och unga i kriminella nätverk – En studie av inträde, brott, villkor och utträde (BRÅ rapport 2023:13). [15] Prop. 2021/22:17 Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (i kraft jan. 2022). [16] Prop. 2019/20:118 Ungdomsövervakning (i kraft jan. 2021). [17] Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1) respektive En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). [18] Skärpta regler om ungdomsövervakning och straffreduktion för unga (SOU 2024:39), Effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare (SOU 2024:93) samt Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11). [19] Uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för unga i åldern 15–17 år inom Kriminalvården (Ju2023/02157). [20] Ändring av uppdraget om fortsatt försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år (Ju2023/00846 m.fl.). [21] Se t.ex. Osynliga och utsatta – Tjejer i och exploaterade av gängkriminalitet (KSAN 2025). [22] Prop. 2016/17:185 En tidsbegränsad vapenamnesti 2018. [23] Prop. 2020/21:52 Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet respektive prop. 2021/22:108 Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek. [24] Prop. 2023/24:144 En ny förverkandelagstiftning. [25] Prop. 2023/24:139 Explosiva varor – ett nationellt tillståndsregister och kriminalisering av förstadier till brott mot tillståndsplikten respektive prop. 2024/25:163 Explosiva varor – en ändamålsenlig hantering av tillstånd och tillsyn. [26] Barn och unga i kriminella nätverk - En studie av inträde, brott, villkor och utträde (BRÅ rapport 2023:13). [27] Polismyndigheten, Den kriminella ekonomin (rapport september 2024). [28] Prop. 2022/23:34 Utbetalningsmyndigheten. [29] Se t.ex. Justitieombudsmannens beslut den 19 oktober 2023 (dnr 7143–2022). [30] Prop. 2017/18:177 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet. [31] Se särskild prop. 2021/22:231 Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar, prop. 2020/21:217 Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer samt prop. 2024/25:123 Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer [32] Prop. 2020/21:170 Barn som bevittnar brott [33] Straffansvar för psykiskt våld (Ds 2022:18). [34] Ett ändamålsenligt samhällsskydd (SOU 2024:48). [35] Prop. 2023/24:112 Åtgärder för tryggare bostadsområden. [36] Prop. 2023/24:31 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende. [37] Se prop. 2017/18:81 Elektronisk övervakning av kontaktförbud och En effektivare kontaktförbudslagstiftning (SOU 2024:13). [38] Prop. 2024/25:123 Kontaktförbud – ett utökat skydd för utsatta personer. [39] Prop. 2020/21:150 Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister. [40] Prop. 2019/20:131 Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet och prop. 2021/22:138 Ett särskilt brott för hedersförtryck. [41] Prop. 2023/24:72 Ett utvidgat utreseförbud för barn. [42] Prop. 2024/25:189 Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp. [43] Ut ur utsatthet (SOU 2023:97). [44] Prop. 2024/25:124 Skärpt syn på sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv. [45] Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). [46] Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras (SOU 2023:98). [47] Ersättningsregler med brottsoffret i fokus (SOU 2025:23) [48] Vägar till ett tryggare samhälle – Samtida och framtida kriminalpolitiska utmaningar (SOU 2021:85), Vägar till ett tryggare samhälle – Kraftsamling för barn och unga (SOU 2022:67) samt Vägar till ett tryggare samhälle – Åtgärder för att motverka återfall i brott (SOU 2024:54). [49] En straffreform (SOU 2025:66). [50] Se 23 kap. 4 och 4 a §§ samt 20 kap. 7 § RB [51] Hemställan om att utreda förbättrade möjligheter till delgivning (Kronofogdemyndigheten, Domstolsverket och Försäkringskassan 2024-02-02). [52] Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. [53] 4 kap. 4 b § BrB, se prop. 2010/11:45 Förbättrat skydd mot stalkning. [54] En ändamålsenlig vapenlagstiftning (SOU 2024:31). [55] Skr. 2023/24:56 Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera. [56] Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter (SOU 2025:2). [57] 1 § polislag (1984:387). [58] Polisens resursfördelning och personaltillväxt (BRÅ rapport 2023:2). [59] Prop. 2024/25:1 utgiftsområde 4 s. 42. [60] 3 § lag (2003:778) om skydd mot olyckor. [61] Prop. 2024/25:37 Biometri i brottsbekämpningen. [62] Kommittédirektiv 2023:90 Översyn av Ekobrottsmyndigheten – förbättrade förutsättningar att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. [63] Kriminalvården, Kriminalvård och statistik 2023 (2024). [64] Utredningen om en snabbare utbyggnad av häkten och anstalter (Ds 2024:25). [65] Kriminalvårdens kapacitetsrapport 2025–2034 (mars 2025). [66] Kriminalvårdens kapacitetsrapport 2025–2034 (mars 2025). [67] Verktyg för förändring – Kriminalvårdens behandlingsverksamhet (RiR 2024:13). [68] Prop. 2020/21:18 En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. [69] En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga (SOU 2023:44). [70] Uppdrag att förbereda inrättandet av särskilda enheter för unga i åldern 15–17 år inom Kriminalvården (Ju2023/02157). [71] Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter (SOU 2025:49).

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag