Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.063 · ämneslikhet 0.851. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B2 · textlikhet 0.678A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska tandvårdssystemet ska vara jämlikt och gynna regelbunden och förebyggande tandvård och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett modernt och jämlikt tandvårdssystem som gynnar förebyggande och regelbunden tandvård och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av utbildning för fler tandläkare och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 440 ord · B 516 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:679
av Carina Ödebrink m.fl. (S)
En jämlik tandvård
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska tandvårdssystemet ska vara jämlikt och gynna regelbunden och förebyggande tandvård och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En jämlik tandvård är en viktig del i arbetet med att sluta hälsoklyftorna över genera
tioner, och insatser kommer att krävas på både kort och lång sikt. För att uppnå en jämlik tandvård krävs det att den är både fysiskt och ekonomiskt tillgänglig. De tidigare socialdemokratiskt ledda regeringarna tog flera bra och viktiga steg för att förbättra tandvården. Bland annat fördubblades tandvårdsbidraget för alla mellan 22 och 29 år samt 65 år och äldre. Vidare höjdes också åldersgränsen för fri tandvård från 20 till 23 år samtidigt som en utredning kring hur tandhälsan kan bli mer jämlik genomfördes.
Faktum kvarstår dock att alltför många avstår från tandvård av ekonomiska skäl. Tandhälsan är fortfarande ojämlikt fördelad bland både barn och vuxna, och vi vet samtidigt att dålig tandhälsa minskar livskvaliteten och kan leda till följdsjukdomar. Tandvårdsförsäkringen behöver fortfarande utvecklas med fokus på regelbunden och förebyggande tandvård. I dag lever vi längre och allt fler av våra äldre och äldsta har allt fler av sina egna tänder kvar. Detta ökar också behovet av regelbunden tandvård hos våra äldre och de behöver då skydd mot höga tandläkarkostnader. Vi vet också att det finns skillnader mellan olika grupper. Exempelvis är dålig tandhälsa dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning och personer med svag ekonomisk ställning avstår i högre utsträckning från tandvård. Ju sämre tandhälsa som föräldrarna har, desto större risk för att barnen också ska få omfattande kariesangrepp. De starkaste riskfaktorerna bland barn och unga för att få karies är enligt Folkhälsomyndighetens rapport, Jämlik tandhälsa, från april 2019 att:
föräldrarna är invandrade från länder utanför Norden och Västeuropa,
familjen får ekonomiskt bistånd,
föräldrarna har högst grundskoleutbildning,
föräldrarna är unga och har själva dålig tandhälsa.
När det gäller besöksfrekvens finns det stora regionala skillnader och även skillnader mellan grupper med olika utbildningsbakgrund. Bland dem med minst treårig efter
gymnasial utbildning är det 54 procent som besöker tandvården under ett år, men bland dem med förgymnasial utbildning är det 54 procent som gör ett besök under tre år.
För en jämlik tandvård där tandhälsan inte ska vara en klassfråga är det därför viktigt med fortsatta stegvisa reformer i tandvårdsförsäkringen. Målet bör vara ett jämlikt tandvårdssystem som gynnar regelbunden och förebyggande tandvård, och tandvården ska omfattas av ett liknande högkostnadsskydd som övrig hälso- och sjukvård.
Carina Ödebrink (S)
Azra Muranovic (S)
Johanna Haraldsson (S)
Niklas Sigvardsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1684
av Carina Ödebrink m.fl. (S)
Ett jämlikt tandvårdssystem och behovet av fler tandläkare
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av utbildning för fler tandläkare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett modernt och jämlikt tandvårdssystem som gynnar förebyggande och regelbunden tandvård och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Målet för den svenska tandvården uttrycks i 2
§ tandvårdslagen: ”Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen.”
Den svenska tandvården är ett internationellt föredöme för god tandhälsa och utvecklad tandvård. Ändå kan vi se att alltför många inte får den tandvård de behöver och har rätt till. Tandvården är ojämlikt fördelad över landet och mellan människor. Dålig tandhälsa minskar livskvaliteten och kan leda till följdsjukdomar. Invånare på landsbygden och i glesbygd, människor med små ekonomiska marginaler och äldre är särskilt utsatta. Sedan lång tid råder det också stor brist på tandläkare. Det leder till att patienter i vissa delar av landet får vänta orimligt länge för att få en tandläkartid. Tand
vårdsförsäkringen behöver därför fortsatt utvecklas med fokus på regelbunden och förebyggande tandvård.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys redovisar i en undersökning, ”På tal om tänder” från 2022, att nästan 20 procent uppger att de under de tre senaste åren avstått från att söka tandvård trots behov.
För att uppnå en jämlik tandvård krävs det att den är både fysiskt och ekonomiskt tillgänglig. De tidigare socialdemokratiskt ledda regeringarna tog flera bra och viktiga steg för att förbättra tandvården.
2025 sänker den nuvarande regeringen åldersgränsen för fri tandvård från 24 till 19 år, och dessutom försvinner det dubbla årliga tandvårdsbidraget för personer mellan 24 och 29 år.
När det gäller bristen på tandläkare och övrig tandvårdspersonal visar Social
styrelsens rapport från 2023 över tillgången på arbetskraft att 17 regioner uppger att man har brist på tandläkare. 13 regioner uppger dessutom brist på specialisttandläkare. I dag finns tandläkarutbildningen på fyra orter: Malmö, Göteborg, Umeå och Stockholm.
Jönköping University och Linköpings universitet i samverkan med odontologiska institutionen och Region Jönköpings län har under lång tid arbetat för att kunna starta en tandläkarutbildning i Jönköping. Jönköping University planerar att skapa en helt unik utbildning i Sverige med toppmodern teknik och digitalisering tillsammans med en omfattande klinisk praktik.
En avsiktsförklaring finns i dagsläget tecknad med tretton av landets regioner, vilket motsvarar 3,7 miljoner av Sveriges befolkning. Studenternas utbildning och kliniska praktik kommer i stor utsträckning att ske inom tandvården runt om i landet. Den nya tandläkarutbildningen ska erbjuda 30 utbildningsplatser varje termin när den är i full drift med totalt 150 dagars klinisk träning vid kliniker runt om i landet.
Förslaget om att inrätta en ny och modern tandläkarutbildning är den första nya ansökan på femtio år och en viktig del för att komma till rätta med tandläkarbristen som finns i hela landet. Det innebär också stärkta förutsättningar för att klara målet om en jämlik tandvård av hög kvalitet och med god tillgänglighet.
Carina Ödebrink (S)
Azra Muranovic (S)
Johanna Haraldsson (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag