Jämförelse 0cb23a110cbc08625b86cbde
Underlagets kontrollsumma: adb55a77c5f3d54be4a5bc98f0466a717325340687d3b707703a9f52d8ba7eef

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA022074: Vårt Sverige kan bättre ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022074

Motion till riksdagen
2022/23:2074
av Magdalena Andersson m.fl. (S)
Vårt Sverige kan bättre
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
1 Inledning
2 Det ekonomiska läget
2.1 Sverige
2.2 Världen
2.3 Lågkonjunkturen
2.4 Offentliga finanser
2.4.1 Offentliga finanser
2.4.2 Kommunsektorn
2.4.3 Det finanspolitiska ramverket
3 Vårt Sverige kan bättre
3.1 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans
3.2 Vårt Sverige sätter välfärden främst
3.3 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen
3.4 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans
3.5 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid
4 Finansiering
4.1 Skattepolitiken
Bilaga 1 Reformtabell
Bilaga 2 Förslag till utgiftsramar för 2023
Bilaga 3 Förslag till utgiftsramar för 2024 och 2025
Bilaga 4 Beräkningar av statens inkomster 2023
Bilaga 5 Beräkningar av statens inkomster 2024 och 2025
Bilaga 6 Offentliga finanser
Bilaga 7 Utgiftsramar per utgiftsområde för 2023–2025
Utgiftsområde 2
Utgiftsområde 3
Utgiftsområde 4
Utgiftsområde 5
Utgiftsområde 6
Utgiftsområde 7
Utgiftsområde 8
Utgiftsområde 9
Utgiftsområde 10
Utgiftsområde 11
Utgiftsområde 12
Utgiftsområde 13
Utgiftsområde 14
Utgiftsområde 15
Utgiftsområde 16
Utgiftsområde 17
Utgiftsområde 18
Utgiftsområde 19
Utgiftsområde 20
Utgiftsområde 21
Utgiftsområde 22
Utgiftsområde 23
Utgiftsområde 24
Utgiftsområde 25
Utgiftsområde 26
Utgiftsområde 27
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023–2025 enligt förslaget i tabell
F i motionen.
Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell
D i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell
E i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2023 enligt förslaget i tabell
B i motionen.
Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell
C som riktlinje för regeringens budgetarbete.
1
Inledning
Vi lever i en orolig tid. I Sveriges närområde rasar ett brutalt krig, inflationen är hög och ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur. Hushållen pressas av höga elpriser, stigande boräntor och dyra drivmedel. Reallönerna urholkas när det blir allt dyrare att leva, bo och äta. Samtidigt har vi avgörande samhällsproblem att hantera. De som jobbar i skolan, sjukvården och äldreomsorgen behöver fler kollegor och bättre förutsättningar. Klimatkrisen behöver mötas med en politik som både bygger ett starkt, hållbart sam
­
hälle och samtidigt skapar gröna jobb i hela landet. Det hänsynslösa våld som plågar vårt land måste bekämpas genom att vi bryter nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten.
Efter valet befinner sig vårt land i ett nytt politiskt läge med en historiskt höger
­
konservativ regering som sviker sina löften till vanligt folk. Sverigedemokraterna är det största högerpartiet och Ulf Kristersson sitter på nåder som statsminister i Jimmie Åkessons regering. Slottsavtalet saknar politiska förslag för att möta de stora samhälls
­
problem som vårt land har att hantera, samtidigt som det kommer att öka splittringen och klyftorna i vårt land. Rika kommer att bli rikare och vanligt folk kommer att behöva stå tillbaka. Det är osvenskt. Det kan bli förödande för vanliga hushålls plånböcker, för våra offentliga finanser och för vår välfärd.
I oroliga tider ska samhället finnas där för människor. Vi behöver lösa problemen gemensamt. När Sverige är som bäst hjälps vi åt – i fotbollslaget, i grannskapet och när vi tillsammans tar ansvar för vårt land.
Vi socialdemokrater är att lita på. Vi sätter Sveriges bästa främst. Vi vill ta vara på alla människors kraft och vilja att bidra. Vi är en aktiv och konstruktiv opposition. Vi kommer att granska Sverigedemokraterna och högerregeringen. Och vi kommer att lägga fram stark socialdemokratisk politik för att skapa trygghet och rättvisa för vanligt folk. Den starka socialdemokratiska politiken innebär att vi gör det vi lovade före valet. Vi sätter välfärd och vanligt folk främst.
Vi föreslår en fördubbling av satsningarna på välfärden så att vi kan säkra kvaliteten i skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Vi skyddar vanligt folks ekonomi med ett nytt och kraftfullt stöd för de höga bränslepriserna.
Vår politik innebär att vi säkrar utbildningsplatser, en aktiv arbetsmarknadspolitik och en trygg a-kassa när vårt land möter lågkonjunkturen. Den innebär att vi ökar takten i klimatomställningen så att utsläppen pressas ned och framtidens investeringar och jobb hamnar här i Sverige, när högerregeringen slaktar klimatpolitiken och riskerar att jobben flyttas utomlands.
Den socialdemokratiska politiken innebär investeringar i fler poliser och social
­
sekreterare, starkare idrottsföreningar och en mer rättvis skola – för att skydda våra unga från de kriminella gängens klor.
Vi vet att vårt Sverige kan bättre.
2
Det ekonomiska läget
2.1
Sverige
Vi går mot tuffare ekonomiska tider. Från ett ekonomiskt turbulent 2022 går nu Sverige och stora delar av världen in i en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet under nästa år. Osäkerheten och hushållens pessimism är stor.
Början av 2022 präglades av en stark ekonomisk återhämtning och optimism både i Sverige och i stora delar av världen. Men i och med Rysslands invasion av Ukraina i februari vände allt. Den starka återhämtningen har under året alltmer övergått i sken
­
ande priser och dämpade tillväxtutsikter. Hög inflation, mycket höga energipriser samt ökade räntekostnader pressar nu svenska hushåll och företag.
Utsikterna för Sveriges ekonomi ser allt sämre ut, även om vi har ett gynnsamt utgångsläge. Ekonomin går under 2023 in i en lågkonjunktur, med ett negativt BNP
‑
gap. Samtidigt avstannar återhämtningen på arbetsmarknaden.
Figur 1 BNP-gap och arbetsmarknadsgap Sverige
Källa data: Konjunkturinstitutet
[1]
.
Det viktigaste för enskilda hushålls motståndskraft är att ha ett arbete att gå till. Det är därför avgörande att Sverige går in i lågkonjunkturen med rekordhög sysselsättning, en stark arbetsmarknad och en långsiktigt hållbar arbetsmarknadsmodell. Sedan 2014 har etableringstiden för nyanlända halverats och långtidsarbetslösheten sjunker för första gången på länge. Arbetskraftsdeltagandet är det högsta i EU. Genom åtgärder som korttidspermitteringar och kraftfulla stöd till kommunsektorn gavs inte minst arbets
­
marknaden goda förutsättningar för en snabb återhämtning efter pandemin. Den snabba återhämtningen på arbetsmarknaden ser nu ut att stanna av och vi får istället en ökande arbetslöshet under de kommande åren. Arbetslösheten har redan börjat plana ut sam
­
tidigt som antalet varsel ökar.
Figur 2 Arbetsmarknadsläget
Källa data: Konjunkturinstitutet
[2]
.
Tack vare en ansvarsfull socialdemokratisk finanspolitik har Sverige dessutom den lägsta statsskulden sedan 1970-talet trots att vi har gått igenom en pandemi med stora ekonomiska konsekvenser. Det är ett styrkebesked för svensk ekonomi och en trygghet för hushåll och företag. Som en liten öppen ekonomi är Sveriges ekonomiska utveckling beroende av en god konkurrenskraft. En ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik, som varken riskerar integriteten i de offentliga finanserna eller driver på inflationen, är den bästa garanten för att Sverige ska ha ett bättre utgångsläge när konjunkturen vänder.
När lågkonjunkturen slår mot världsekonomin och Sverige är det avgörande att slå vakt om välfärden. Kriser slår ofta hårt mot kommuner och regioner, vars intäkter och kostnader är konjunkturkänsliga samtidigt som de är ålagda att följa strama budget
­
regler. Nedskärningar i välfärden slår direkt mot människors vardag – genom försämrad service, sämre villkor och uppsägningar inom vården, skolan och omsorgen. För oss socialdemokrater är det självklart att en ansvarsfull politik för att möta lågkonjunkturen behöver omfatta ett försvar av vår gemensamma välfärd.
2.2
Världen
Utvecklingen av Rysslands krig i Ukraina utgör i sig en stor osäkerhet ur ett humanitärt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt perspektiv. Det ryska agerandet på världens energi
­
marknader kan beskrivas som ett energikrig mot Europa – i syfte att skapa splittring mellan länder och inom samhällen. Genom att spela med gasflödena till Europa har Ryssland drivit upp elpriserna till nivåer som aldrig tidigare skådats. Priserna på insats
­
varor har också ökat kraftigt till följd av kriget, vilket har pressat upp livsmedels
­
priserna globalt. Det slår hårt mot hela Europa och mot svenska familjer, men det slår hårdast mot de allra mest nödställda och fattiga i världen. Prisstegringarna började redan under 2021, och sedan dess har prisökningarna spridit sig till en bred inflationsuppgång.
Figur 3 Terminspriser på naturgas i Europa
Euro per MWh, dagsvärden
Källa data: Konjunkturinstitutet
[3]
.
Även om världsekonomin fortsatt karaktäriseras av en hög inflation och försämrade konjunkturutsikter, skiljer sig de bakomliggande drivkrafterna åt mellan olika delar av världen. I Europa bidrar det ryska energikriget till den höga inflationen och till avmattningen i ekonomin. I USA är däremot effekterna av Rysslands energikrig mer begränsade. Där är den höga inflationen i högre grad efterfrågedriven, samtidigt som en mer flexibel lönesättning innebär en överhängande risk för pris-lönespiraler. Kina driver fortsatt en nolltoleranspolitik mot covid-19, vilket orsakar både utbudsstörningar och dämpad efterfrågan, något som får stor effekt på den ekonomiska utvecklingen i regionen. Prognoser indikerar att Kinas tillväxt i år blir den lägsta sedan 1970-talet, med undantag för pandemiåret 2020, för att sedan återhämta sig under 2023.
Under 2022 har centralbankerna i många avancerade ekonomier bedrivit en åtstramande penningpolitik, för att dämpa efterfrågan och på sikt få ner inflationen. I början av 2023 väntas räntorna öka ytterligare för att sedan plana ut och sjunka tillbaka något under återstoden av 2023 och 2024. I det här svåra ekonomiska läget med höga elpriser som både driver på den redan höga och breda inflationen och samtidigt orsakar en inbromsning i den reala ekonomin finns en risk för målkonflikter mellan finans- och penningpolitiken i Europa. Flera länder har redan aviserat omfattande stödpaket till hushåll och företag, vilket på kort sikt riskerar att leda till en ännu stramare penningpolitik.
2.3
Lågkonjunkturen
Sverige går mot en lågkonjunktur med rekordstarka statsfinanser och en robust arbetsmarknad. Nu är det helt avgörande att vårt lands ekonomiska styrkeposition inte försakas till förmån för ofinansierade skattesänkningar som riskerar att öka inflationen, driva upp räntorna och utmana styrkan i statsfinanserna.
Prisökningarna på el, drivmedel och mat äter sig in i människors plånböcker. Inflationen väntas sjunka tillbaka något under 2023 men fortsatt vara på nivåer över inflationsmålet på 2
procent. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik med respekt för hushållens ekonomi. I en tid med stigande priser behöver vi en politik som stöttar de som har det tuffast och drabbas allra hårdast. Finanspolitiken ska inte utformas på ett sådant sätt att den motarbetar penningpolitiken. Det skulle bara leda till att Riksbanken tvingas att föra en ännu mer åtstramande penningpolitik där räntorna ökar ytterligare.
Vi måste göra det som krävs för att ta oss igenom den här krisen, något som kommer att innebära hårda prioriteringar. Vi behöver bekämpa de höga elpriserna, både här och nu genom att stötta hushåll och företag, men också genom att kraftigt bygga ut vår elproduktion. Vi måste också hålla i arbetet mot samhällsproblemen. Det handlar om att knäcka kriminaliteten och bryta segregationen, att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och att skapa jobb här och nu genom att leda klimat
­
omställningen.
2.4
Offentliga finanser
2.4.1
Offentliga finanser
De svenska offentliga finanserna är starka, inte minst tack vare att regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterat i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin och en låg statsskuld.
Även om utgångsläget i svensk ekonomi är starkt, går vi med all tydlighet mot en lågkonjunktur 2023. Det svåra ekonomiska läget innebär dock att det råder stor osäkerhet kring hur ekonomin utvecklas framåt. Det finns en överhängande risk att lågkonjunkturen blir djupare och arbetslösheten högre än vad regeringens nuvarande prognoser visar.
Vi ser därför med oro på de knappa marginalerna i statens finanser för de kommande åren. En bana där konjunkturnedgången blir djupare än regeringens huvudscenario skulle innebära ett underskott i de offentliga finanserna. Regeringens egna beräkningar visar att en sådan utveckling skulle vara inom ramen för ett normalt osäkerhetsintervall för prognosen. En av de största osäkerhetsfaktorerna är utvecklingen på energi
­
marknaderna i Europa. En förvärrad situation skulle leda till både en sämre real
­
ekonomisk utveckling och ökad inflation. I ett sådant scenario är det särskilt angeläget att finanspolitiken inte går med underskott eller riskerar att bli alltför stimulerande.
2.4.2
Kommunsektorn
Figur 4 Skatteunderlag för kommunsektorn
Källa: SKR
[4]
Kommunsektorn står inför en kostnadskris och en fortsatt demografisk utmaning. Trots att skatteintäkterna väntas utvecklas positivt under de kommande åren gröper infla
­
tionen ur kommunernas och regionernas kassor och enligt SKR:s prognoser kommer det reala skatteunderlaget att utvecklas negativt 2023 för att sedan återhämta sig långsamt. Kommunsektorns förutsättningar för att klara kommande år varierar kraftigt. Betydande tillskott i form av statsbidrag de senaste åren har inneburit att ett flertal har kunnat avsätta medel i resultatutjämningsreserven som kommer att kunna användas för att täcka delar av underskotten. Samtidigt är det många kommuner och regioner som helt saknar buffert och därmed står inför nedskärningar eller skattehöjningar.
2.4.3
Det finanspolitiska ramverket
Starka statsfinanser är en förutsättning för ett Sverige som håller ihop och möter tuffa tider tillsammans. Det är en förutsättning för att ekonomiska kriser inte ska leda till nedskärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, brukarna i äldreomsorgen och patienterna i vården. Och också för att vi i svåra tider ska ha förutsättningar att fortsätta arbetet mot samhällsproblemen och skapa en tryggare vardag i hela landet.
Men starka statsfinanser är ingen naturlag. Det finanspolitiska ramverket är grundläggande för att säkerställa ordning och reda. Sedan 90-talskrisen har Sverige successivt betalat av på statsskulden och idag har vi den lägsta statsskulden sedan 1970
‑
talet och en låg statsskuld relativt jämförbara länder.
Vid den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket infördes skuldankaret, som fastställer att bruttoskulden på medellång sikt ska uppgå till 35
procent av BNP. Regeringens beräkningar i budgetpropositionen för 2023 visar att bruttoskulden minskar till 31,8
procent av BNP 2022 och fortsätter att minska år 2023. Starka statsfinanser är en förutsättning för en trygg välfärd i hela landet, men det finns inget egenvärde i att fortsätta att betala av på en redan låg statsskuld. Vi vill därför tidigarelägga den ordinarie översynen av det finanspolitiska ramverket och övergå till ett balansmål under mandatperioden för att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar.
En helt central del av det finanspolitiska ramverket är den ordnade och samman
­
hållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns. Det är lätt att hitta en majoritet för enskilda utgifter men betydligt svårare att gemensamt ta ansvar för att både inkomster och utgifter går ihop. Socialdemokraterna ser med oro på utvecklingen i Sveriges riksdag där det under föregående mandatperiod togs ett flertal initiativ till utgiftsdrivande och ofinansierade reformer utanför den ordinarie budgetprocessen. Utskottsinitiativ och extraändrings
­
budgetar bör användas varsamt, särskilt om de i tid läggs i nära anslutning till en ordinarie budget.
Ett högt förtroende för Sveriges statsfinanser är särskilt angeläget i det rådande ekonomiska läget med hög inflation, ökande räntor och en stundande lågkonjunktur. En oansvarig ekonomisk politik som innebär att marknaden förlorar förtroendet för svenska statsfinanser skulle öka räntorna i ett redan pressat läge. Det visar lärdomar från Storbritannien, där regeringens förslag om ofinansierade skattesänkningar fick stor effekt på de finansiella marknaderna och där redan pressade hushåll och företag fick betala priset genom ännu högre räntor.
3
Vårt Sverige kan bättre
3.1
Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans
Tabell 1 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans
Miljarder kronor
2023
2024
2025
Ny tankrabatt med fokus på glesbygd
4,86
Tillfälligt höjt barnbidrag och studiebidrag i gymnasiet
1,45
–
–
Vuxenutbildning (yrkesvux och yrkeshögskola) för att bättre möta behoven
1,11
1,09
1,09
Ytterligare fler utbildningsplatser
0,08
0,08
0,08
Avvisad besparing på folkbildningen
0,20
0,20
0,20
Avvisad besparing på arbetsmarknadspolitiken
1,50
–
–
Fler extratjänster och en förbättrad arbetsförmedling
1,10
1,10
1,10
Återstart av kulturen
0,09
–
–
Fler servicekontor i hela landet för tillgänglighet i vikande konjunktur
0,05
0,05
0,05
Fortsatt höjda nivåer i a-kassan
5,82
6,35
6,64
Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (äldre som jobbar, ESS, bostadsbidrag, reseavdrag, yrkesvux år 1, jordbruksdiesel)
4,29
3,15
3,11
Sverige och världen går mot en lågkonjunktur. Vi befinner oss i en mycket osäker ekonomisk tid. Nu måste den ekonomiska politiken inriktas mot en ansvarsfull finanspolitik för att skydda de hushåll som har det tufft och de offentliga finanserna, istället för att sänka skatten för höginkomsttagare.
Sverige möter, tack vare en ansvarsfull socialdemokratisk ekonomisk politik, lågkonjunkturen utifrån en styrkeposition på arbetsmarknaden. 450
000 fler arbetar idag jämfört med 2014. Andelen som arbetar har ökat och etableringstiden för nyanlända har halverats. Långtidsarbetslösheten minskar för första gången på länge och aldrig förr har så många svenskar gått till jobbet. Den styrkepositionen får inte försakas. Nu måste politiken se till att Sverige, och alla som arbetar, går starkare ur krisen. Då har vi inte råd med Sverigedemokraternas och högerregeringens kraftiga och oansvariga neddrag
­
ningar på arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen. När arbetslösheten ökar måste omställningen till de nya arbetstillfällen som växer fram vara kraftfull och effektiv. Då behöver vi en aktiv arbetsmarknadspolitik, robusta utbildningssystem och investeringar i nya industrier.
Den socialdemokratiska regeringen införde under coronapandemin en nödvändig förstärkning av a-kassan. Det var viktigt för att säkra löntagarnas trygghet i en historiskt osäker tid. Socialdemokraterna gick till val på att permanenta den förstärkta a-kassan, och vi accepterar därför regeringens förlängning av vår satsning.
Extratjänsterna har varit betydelsefulla för att fler långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden. I samband med budgetbeslutet för 2022 beslutade de höger
­
konservativa att ta bort möjligheten att anvisa långtidsarbetslösa till extratjänster. Detta drabbade utrikes födda kvinnor särskilt hårt. Extratjänsterna bör därför återinföras, och arbetsmarknadsutbildningarna behöver bli fler och erbjudas tidigare vid arbetslöshet. Det krävs också bättre fungerande insatser för personer med en svag ställning på arbetsmarknaden – inte minst för personer med funktionsnedsättningar.
Hushållen är oroliga över både sin egen och Sveriges ekonomi. Det kastar djupa skuggor in över nästa år. Att Sverigedemokraterna och högerregeringen sviker sina centrala vallöften om bränsle och el är i det läget väldigt anmärkningsvärt. De utlovade 6,50 kronor på bensinen blev bara 14 öre i Ulf Kristersson och Jimmie Åkessons budget. De fyra partierna i regeringsunderlaget lovade dyrt och heligt att högkostnadsskyddet skulle vara på plats den 1
november – men fortfarande väntar svenska folket på sina pengar. Att ställa ut löften man inte tänker hålla är respektlöst mot vanligt folk när priserna ökar. Brutna vallöften undergräver också förtroendet för hela det politiska systemet.
Vi socialdemokrater lovar ärlighet mot väljarna – vi kommer att göra det som krävs, men vi kommer alltid att vara uppriktiga. Nu krävs det bättre åtgärder för hushållens ekonomi än den dyra och ineffektiva miljardskattesänkning som bara ger vanligt folk 14
öre vid pumparna. Socialdemokraterna vill därför att ett nytt stöd till hushållen ska införas: en tankrabatt som är riktad till de som är beroende av bilen och som inte har de allra högsta inkomsterna. Stödet ska viktas så att det är störst utanför storstäderna, där man oftast är mest beroende av bilen.
För att stärka hushållens motståndskraft och stötta de som har det tuffast vill Socialdemokraterna höja barnbidraget tillfälligt under vintermånaderna 2023. Många sliter med att få pengarna att räcka till när priserna ökar, särskilt Sveriges barnfamiljer.
För att klara lågkonjunkturen, och för att kunna öka takten i den gröna industriella revolutionen, behöver staten vara närvarande i hela landet. Socialdemokraterna vill därför att det öppnas ytterligare sex servicekontor på de platser där staten historiskt har dragit sig tillbaka.
När konjunkturen viker är det viktigt att upprätthålla takten i byggandet. Reger
­
ingens huvudlösa hantering av investeringsstödet för hyresbostäder – som under den socialdemokratiskt ledda regeringen har lett till tusentals fler lägenheter med rimlig hyra – riskerar därför att slå undan benen för en konjunkturkänslig sektor. Socialdemo
­
kraterna vill hålla hjulen i svensk ekonomi snurrande, så att lågkonjunkturen motverkas. Därför vill vi utöka bemyndiganderamen för investeringsstödet, så att fler inkomna ansökningar kan betas av och så att spadarna kan sättas i marken runt om i Sverige.
Samtidigt som det finns många som kan arbeta har välfärden och näringslivet svårt att hitta den kompetens som krävs. Bristen på rätt kompetens hindrar svenska företag från att växa och ställa om. Kompetensbristen innebär att det är svårt att bibehålla och öka kvalitén i välfärden. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort historiska investeringar för att stärka kompetensförsörjningen. I regeringsställning drev vi också igenom att arbetsmarknadens behov nu ska ha betydelse vid planering och dimen
­
sionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och komvux. På samma sätt är det nu angeläget att utbildning vid högskolor och universitet i högre grad riktas mot sektorer där det finns brist på kompetens. Samtidigt är nivån på antalet utbildnings
­
platser i sig avgörande för att kompetensbristen ska kunna mötas. Stärkta möjligheter till utbildning och omställning är helt avgörande för att möta behovet av den kompetens som krävs för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.
En aktiv arbetsmarknadspolitik
För att möta lågkonjunkturen behöver Sverige en aktiv arbetsmarknadspolitik i hela landet. De som blir av med jobbet behöver snabbt få stöd och insatser för att kunna ställa om. Socialdemokraterna avvisar därför högerregeringen och Sverigedemo
­
kraternas kraftiga och oansvariga neddragningar på arbetsmarknadspolitiken och skjuter till 1,5
miljarder kronor 2023.
Miljardsatsning på extratjänster
Fler långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden. För att förhindra att långtidsarbetslösheten biter sig fast, särskilt under lågkonjunkturen, ska en miljard satsas på att återinföra extratjänsterna.
Stöd för de höga drivmedelspriserna
De som pressas av de höga bränslepriserna förtjänar mer än Sverigedemokraternas 14
öre vid pumparna. Socialdemokraterna vill införa ett nytt stöd för höga drivmedels
­
priser med ett inkomsttak och en särskild glesbygdsprofil för att säkerställa att de som verkligen behöver bilen och har långa avstånd får stöd. På det lägger vi 4,86
miljarder kronor under 2023.
[5]
Höjt barnbidrag under vintern
Många barnfamiljer i Sverige sliter med att få vardagsekonomin att gå ihop. För att underlätta för vanligt folk när priserna ökar vill Socialdemokraterna höja barnbidraget med 200 kronor per månad under januari, februari och mars 2023, till en kostnad av 1,5
miljarder kronor.
[6]
Investeringsstöd för bostäder
Sverige behöver fler bostäder med rimliga hyror. De senaste åren har byggtakten varit hög, och tack vare investeringsstödet har fler hyresrätter med rimliga hyror färdigställts. Socialdemokraterna vill höja bemyndiganderamen för investeringsstödet med åtta miljarder kronor för 2023 för att möjliggöra för Boverket att fortsätta att hantera och bevilja stöd för de ansökningar som inkommit.
Fler servicekontor i hela landet
Staten ska vara närvarande i hela landet. Fler servicekontor behöver öppnas i glesbygd och i särskilt utsatta områden. Socialdemokraterna vill satsa 50
miljoner kronor på Statens servicecenter för att öppna sex nya servicekontor på platser runt om i hela Sverige.
Återstart för kulturen
Pandemin har drabbat många branscher mycket hårt. Kultursektorn drabbades särskilt hårt av vikande biljettintäkter och tomma salonger. Lågkonjunkturen och de höga energipriserna riskerar att rasera återstartsarbetet i kultursektorn. Därför satsar Socialdemokraterna 100 miljoner kronor på ett särskilt återstartsstöd.
Vuxenutbildning och högre utbildning
När lågkonjunkturen slår mot Sverige och mot svensk ekonomi är utbildningssystemet och det livslånga lärandet avgörande. Socialdemokraterna vill därför öka anslagen till vuxenutbildningen med 1
miljard kronor samt tillföra medel till universitet och högskolor.
3.2
Vårt Sverige sätter välfärden främst
Tabell 2 Vårt Sverige sätter välfärden främst
Miljarder kronor
2023
2024
2025
Fördubblade generella statsbidrag jämfört med regeringen
12,00
12,00
12,00
Permanentad och förstärkt personalsatsning i vården
0,85
2,95
2,95
VFU-platser sjuksköterskor
0,25
0,25
0,25
Förlossningsvård och kvinnors hälsa
0,20
1,50
1,50
Förlängning äldreomsorgslyftet
–
1,70
1,70
Läromedelsutredningen, kvalitetsdialoger, nej till nedskärning grundsärskolan
0,12
0,14
0,14
Förstärkt likvärdighetsbidrag
1,00
1,90
1,90
Förbättrad sjukförsäkring genom en rättvisare sjukersättning
0,23
0,90
0,90
Avskaffad funkisskatt
0,29
0,29
0,29
Satsning på kulturskolan
0,10
0,10
0,10
Fortsatt fri entré statliga muséer samt satsning Skansen
0,12
0,12
0,12
Idrottssatsning
0,10
0,10
0,10
Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (inkl undantag sjukpenningen, lärarsatsningar, vård på landsbygd)
2,11
2,20
2,30
I socialdemokratins inneboende prioriteringar ligger vården, skolan och omsorgen. Nu ser vi hur den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna upprepar tidigare borgerliga regeringars misslyckande – de väljer skattesänkningar för dem med högst inkomster framför välfärden. Under finanskrisen kompenserade den moderatledda regeringen bara för en tredjedel av skattebortfallet. Lärarna, undersköterskorna och vårdbiträdena fick ta smällen när krisen slog till. Vi socialdemokrater har gjort annorlunda. Under pandemin har välfärden kompenserats tre gånger om. Nu står Sverige återigen inför en mycket svår ekonomisk situation. Den höga inflationen gröper ur kommunsektorns kassor och de kommande åren kommer att bli mycket tuffa. Vårt besked är tydligt: Vi kommer att fortsätta att prioritera välfärden. Fler medarbetare kommer att behöva anställas inom vården, äldreomsorgen och skolan.
Sverigedemokraternas och högerregeringens föreslagna resurser till välfärden kommer inte att räcka. Kommuner och regioner larmar om att kostnadsökningarna till följd av inflationen äter upp allt mer utrymme – utan ytterligare förstärkningar kommer verksamheterna att behöva skära ned. Välfärden kan stå inför ett stålbad. Därför vill vi socialdemokrater att ökningen av de generella statsbidragen fördubblas jämfört med regeringens tillskott nästa år.
Vid sidan av resursbristen är bristen på utbildad personal utbredd i välfärden. Det leder till brist på vårdplatser och stora utmaningar i verksamheterna. En politik som sätter välfärden främst måste ta itu med personalförsörjningen för att ha någon som helst trovärdighet. Därför är det mycket olyckligt att regeringen avskaffar personal
­
satsningen inom hälso- och sjukvården samt Äldreomsorgslyftet 2024. Det riskerar att undergräva effekten av tillskotten av generella statsbidrag. Socialdemokraterna vill därför permanenta personalsatsningen på 2,1
miljarder kronor från 2024 och förstärka den med ytterligare 850 miljoner kronor redan 2023 för att stärka kompetensförsörj
­
ningen till kommunerna och regionerna. För att få fler utbildade sjuksköterskor i vården och äldreomsorgen behöver antalet VFU-platser utökas. Äldreomsorgslyftet ska förlängas från 2024.
En jämlik kunskapsskola är avgörande för att ge alla barn i Sverige likvärdiga livschanser. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Vårt skolsystem – en gång i tiden ett av världens bästa och mest jämlika – har idag blivit världens mest marknadsstyrda. Friskolor, valmöjligheter och skolval ska vara ett självklart inslag, men fokus måste vara på kunskap, arbetsro och bildning. Inte vinstjakt.
För att fler barn ska kunna lära sig mer behöver likvärdigheten i skolan förstärkas. Trots att kunskapsresultaten i svensk skola är på väg uppåt och fler elever lär sig mer finns det skolor i Sverige som år efter år dras med låga skolresultat och oerhört tuffa förutsättningar. Så kan vi inte ha det. En bra skolgång är dessutom ett effektivt verktyg för att stoppa nyrekryteringen till gängen.
Socialdemokraterna vill därför förstärka likvärdighetsbidraget med en miljard kronor per år. Över tid har likvärdighetsbidraget bidragit till att mer resurser har flyttats till där behoven är som störst – och det har möjliggjort satsningar på mer och bättre utbildad personal i skolorna.
Vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen och tränga tillbaka våldet och kriminaliteten. De senaste åren har vi lagt stort fokus på det brottsbekämpande arbetet genom att skärpa straff och bygga ut Polismyndigheten. Nu behöver vi också investera motsvarande i det förebyggande arbetet.
Ska socialtjänsten kunna punktmarkera och stoppa unga som är på väg in i kriminalitet behöver de ökade resurser. Det krävs fler vuxna som kan ta tag i unga på glid. Det handlar om alltifrån fler socialsekreterare och fältassistenter till mer personal i skolorna i utsatta områden. Socialdemokraterna vill att vi för varje ytterligare krona vi lägger på polisen ska lägga lika mycket på det brottsförebyggande arbetet. Invester
­
ingarna i socialtjänsten behöver därför förstärkas kraftfullt.
Socialdemokraterna vill också ta bort den orättvisa funkisskatt som Sverige
­
demokraterna och högerpartierna införde 2022. Det är orimligt och omoraliskt att de som är sjuka eller inte kan jobba betalar mer för välfärden än de som har bärkraft.
En rejäl investering i välfärden – generella statsbidrag
Om välfärden inte får tillräckliga resurser står skolan, vården och omsorgen inför ett stålbad. Vi socialdemokrater prioriterar välfärden först. Den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas politik kommer inte att räcka för att kommuner och regioner ska klara av att upprätthålla kvaliteten i välfärden. Vi vill därför att tillskotten till kommunsektorn ska uppgå till 12
miljarder i enbart generella statsbidrag, inklusive aviserade medel i budgetpropositionen för 2023.
Miljardförstärkningar för en likvärdig kunskapsskola
Likvärdigheten i skolan behöver stärkas. Fler barn ska få chans att lära sig mer – oavsett förutsättningar. Socialdemokraterna vill förstärka likvärdighetsbidraget med en miljard kronor per år från och med 2023.
Mer personal och bättre villkor i vården och omsorgen
Både bristen på vårdplatser och utmaningarna i äldreomsorgen handlar i grund och botten om brist på personal. För att stärka svensk vård och omsorg förstärker och permanentar vi personalsatsningen genom att tillföra över 2,1
miljarder från 2024. Därtill förstärker vi personalsatsningen med 850 miljoner kronor redan från 2023 för att möjliggöra för regionerna och kommunerna att säkra kompetensförsörjningen inom vården och äldreomsorgen. Vi vill genomföra en särskild satsning på 250 miljoner kronor per år för att öka antalet VFU-platser på sjuksköterskeutbildningen för att säkra kompetensförsörjningen. Äldreomsorgslyftet ska förlängas från 2024.
Starkare socialtjänst för att stoppa nyrekryteringen
Att stärka arbetet för att stoppa nyrekryteringen är en ny och viktig princip inför kommande budgetar. Högerregeringen tillför 10
miljoner kronor för att stärka socialtjänstens arbete mot ungas brottslighet. Med så lågt ställda ambitioner är det uppenbart att regeringen och Sverigedemokraterna inte förstår utvecklingens allvar och utbredning. Om vi på riktigt ska bryta nyrekryteringen behöver kommunerna alla verktyg de kan få. Vi vill därför att en halv miljard per år tillförs socialtjänsten från och med 2023.
Slopad funkisskatt
När de högerkonservativa regeringspartierna och Sverigedemokraterna justerade den socialdemokratiskt ledda regeringens budget för 2022 återinförde de en ny funkisskatt. Vi vill att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall.
Rättvis sjukersättning
Rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller för sjukpenningen. Människor som har en arbetsförmåga men som av olika anledningar inte ses som attraktiva på arbetsmarknaden behöver ha en trygg ekonomisk situation. För detta skjuter vi till 230 miljoner för 2023 och 900 miljoner kronor för 2024 och 2025.
Tabell 3 Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Kommunernas inkomster
8
075
13
230
11
630
Kommunal inkomstskatt
±0
±0
±0
Kapitalinkomster och övriga inkomster
±0
±0
±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25
6
000
6
000
6
000
därav ekonomiska regleringar
±0
±0
±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
2
075
7
230
5
630
Utgifter
±0
±0
±0
Finansiellt sparande i kommunsektorn
8
075
13
230
11
630
Sammantaget innebär vårt förslag till budget ett nödvändigt tillskott till välfärden. Förutom att fördubbla de generella statsbidragen vill vi lägga drygt 2
miljarder kronor mer än regeringen på riktade statsbidrag till landets kommuner och regioner. Reger
­
ingen beräknar att deras förslag till statsbudget för 2023 innehåller satsningar om 6
miljarder kronor i form av riktade statsbidrag och 6
miljarder kronor i generella statsbidrag, alltså totalt 12
miljarder kronor. Socialdemokraterna vill lägga ytterligare drygt 8
miljarder kronor, vilket skulle innebära en förstärkning av kommunsektorns finanser med drygt 20
miljarder kronor 2023.
3.3
Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen
Tabell 4 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen
Miljarder kronor
2023
2024
2025
Energieffektivisering genom omprioritering i rotavdraget
–
–
–
Fortsatt sänkt moms för reparationer
0,06
0,08
0,08
Gratis kollektivtrafik för unga
0,50
0,50
0,50
Satsning på tillståndsprocesser (särskilt havsbaserad vindkraft)
0,03
0,03
0,06
Kompensation till skogsägare, gröna jobb och skydd av värdefull natur
0,68
0,68
0,97
Energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus
0,37
0,73
1,10
Klimatpremie för omställning av fordonsflotta
0,40
0,40
0,40
Förstärkning av Klimatklivet
–
–
0,90
Förstärkning av Industriklivet
0,60
0,60
0,60
Utbyggd laddinfrastruktur
0,54
1,61
1,12
Övriga accepterade förändringar från regeringens budget (avfallsförbränningsskatt m.m.)
1,10
1,25
1,27
Klimatomställningen är vår tids ödesfråga. Vi ser mer av extremväder, skogsbränder och översvämningar i Sverige och i världen. Förutsättningarna för att bo och leva på många platser riskerar att förstöras. Samtidigt är klimatomställningen vår tids stora möjlighet. När vi ställer om kan vi attrahera stora investeringar för framtidens teknik och skapa nya gröna jobb i hela landet. Alla länder måste, oavsett vad högerregeringen och Sverigedemokraterna säger, ställa om. Därför pågår en global klimatkapplöpning – om Sverige ligger längst fram i klimatomställningen kommer vår konkurrenskraft att öka. Socialdemokraterna genomförde i regeringsställning stora satsningar för att ställa om industrin. Som ett direkt resultat tillverkas det nu fossilfritt stål i Sverige, och vi bygger elbilar och nedlagda industrier blir till batterifabriker. Det skapar tusentals jobb här och nu, försörjning för vanligt folk och ny framtidstro på platser som länge kämpat mot hög arbetslöshet och brister i välfärden. Den svenska industrin spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också för att vi ska klara klimatomställ
­
ningen. Vi vill öka tempot för att utsläppen ska minska snabbare och för att framtidens jobb inte ska försvinna i väg till andra länder. Det är vår förpliktelse för alla som lever i Sverige nu och för kommande generationer.
Nu riskerar Sverige att hamna på efterkälken – med katastrofala konsekvenser för vårt klimat och vår konkurrenskraft som följd. Högerregeringen låter Sverigedemo
­
kraterna diktera klimatpolitiken med Sveriges tillväxt och svenska jobb som insats. I rasande takt har Miljödepartementet lagts ner, anslagen till klimatpolitiken kapats kraftigt och reformtakten lagts i full back. Det är en svag och bakåtsträvande politisk inriktning. Vi socialdemokrater vill istället öka ambitionerna för en omställning för vanligt folk.
Därför skjuter vi till ytterligare resurser för att kunna genomföra insatser för värdefull natur. Skogen är vårt gröna guld och en nyckel för att klara klimatutmaningen. Då kan inte de politiska ambitionerna för skogsbruket minska.
För att fler unga ska kunna ta sig till och från jobbet eller fritidsaktiviteterna på sommaren vill Socialdemokraterna genomföra ett första steg mot att införa avgiftsfri kollektivtrafik för gymnasielever och studenter på sommaren. Det minskar segrega
­
tionen, ger fler en väg in till arbetsmarknaden och ökar friheten för unga.
Sverige behöver kraftigt bygga ut elproduktionen – både för att pressa ned priserna för vanligt folk och för att klara industrins elektrifiering. Alla energislag kommer att behövas, vindkraft, solenergi, vattenkraft och kärnkraft. För att skapa långsiktiga förutsättningar vill vi se en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken.
Sverige behöver en generalplan för energiproduktionen som är offensiv och heltäckande. Ledtiderna för investeringar och tillstånd både för industrins omställning och för energiproduktionen måste kortas, och särskilt angeläget är det att korta tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft. Socialdemokraterna vill skjuta till 15
miljoner för snabbare tillståndsprocesser. Vid sidan av detta behöver hushållen få mer stöd för att kunna genomföra nödvändiga energieffektiviseringar. Det är ett bra sätt att på både kort och lång sikt minska sin elräkning och sin energiförbrukning. Social
­
demokraterna vill därför börja återinföra det stöd för energieffektivisering av fler
­
bostadshus som SD, M, KD och L tog bort i budgetbeslutet för 2022. För att öka takten i energieffektiviseringen vill vi därutöver höja subventionsgraden inom ramen för rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan till exempel handla om installation av bergvärme, vattenburen värme, installation av solceller, installation av dörrar och fönster eller tilläggsisolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50
procent, samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten och för installation av solceller i gröna avdraget.
Företag i allmänhet, och industrin i synnerhet, behöver ha bättre förutsättningar för att investera i elfordon och för att klara omställningen till fossilfri produktion. Höger
­
regeringens kraftiga minskningar av anslaget för klimatpremier riskerar att slå undan benen för industrins omställning. Socialdemokraterna vill därför förstärka anslaget för klimatpremier med 400 miljoner kronor.
Resurser till skydd av värdefull natur, skogsbruket och omställningen
Skogen och skogsbruket är avgörande i klimatomställningen. Skogsråvaran kan ersätta fossila produkter, och den svenska skogen bidrar i sig med ett stort koldioxidupptag. Ett aktivt brukande av skogen förutsätter att staten tar sitt ansvar för skydd och vård av våra skogar. Socialdemokraterna vill därför skjuta till sammanlagt 540 miljoner kronor för skydd av värdefull natur och åtgärder för värdefull natur. Skogsstyrelsens anslag förstärks med 50
miljoner kronor och anslaget för insatser för skogsbruket förstärks med lika mycket. Miljöövervakningen förstärks med 40
miljoner kronor.
Stimulansbidrag för kollektivtrafik på sommaren
Fler unga ska kunna resa kollektivt på sommarlovet. Plånboken ska inte stå i vägen för att fler ska kunna ta ett sommarjobb eller delta i en fritidsaktivitet. Regioner som är intresserade ska därför ha möjlighet att få en statlig stimulans för att göra kollektiv
­
trafiken avgiftsfri på sommaren för gymnasielever och studenter. Socialdemokraterna vill därför skjuta till 500 miljoner kronor till Transportstyrelsen i ett första steg.
Rotavdrag för energieffektivisering
Fler ska kunna bidra till energieffektiviseringen av Sverige. Det ger både lägre elräkning och ett mer robust elsystem. Socialdemokraterna vill därför höja subventions
­
graden inom ramen för rotavdraget för installation av bergvärme, markvärme, värme
­
pump, värmeåtervinning och dylikt, installation av solceller och energilagring, installa
­
tion av vattenburen värme, installation av dörrar och fönster samt tilläggsisolering. Subventionsgraden för övriga rottjänster samt installation av solceller i det gröna avdraget föreslås minska. Åtgärden är därmed kostnadsneutral.
Energieffektiviseringsstöd i flerbostadshus
Socialdemokraterna vill återinföra den satsning på energieffektivisering av fler
­
bostadshus som ströks av de högerkonservativa partierna i budgetbeslutet för 2022. Alla insatser för att samhället ska energieffektivisera kommer att vara viktiga för att både klara energikrisen och säkra energiförsörjningen på lång sikt. Socialdemokraterna skjuter till 367 miljoner kronor 2023.
Klimatpremier
För att upprätthålla takten i den gröna industriella revolutionen och för att fortsätta att möjliggöra för företag att ställa om behöver klimatpremierna stärkas. Socialdemokra
­
terna satsar 400 miljoner kronor på utökade klimatpremier nästa år.
Snabbare tillståndsprocesser
Den gröna industriella revolutionen ska fortsätta i hela landet. Tillståndsprocesserna behöver gå fortare än idag, för att fler projekt ska kunna komma igång. Ledtiderna för att få igång exempelvis havsbaserad vindkraft, som just nu efterfrågas av industrin för att klara omställningen och för att få ner hushållens elräkningar, ska bli kortare. Vi vill därför förstärka länsstyrelsernas anslag med 15
miljoner kronor för att arbeta särskilt med detta. Mer el och fler jobb – mindre krångel.
3.4
Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans
Tabell 5 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans
Miljarder kronor
2023
2024
2025
Utbyggnad av Polismyndigheten
0,90
1,21
1,17
Förstärkt rättsväsende
0,31
0,46
0,66
Övriga accepterade satsningar inkl. Säpo och Kriminalvården
1,13
1,71
3,70
Bekämpa arbetslivskriminalitet och förbättrade arbetsmiljökontroller
0,10
0,10
0,10
Förstärkt socialtjänst med fler socialsekreterare
0,50
0,50
0,50
Ökad ordning och reda i folkbokföringen
0,08
0,17
0,17
Kriminaliteten hotar vår samhällsgemenskap. Brottslighet och våld skadar och dödar, splittrar familjer och skapar oro och rädsla. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen utmanar vårt samhälle och utnyttjar dess varje svaghet. När kriminella gäng sätter skräck i bostadsområden och städer hotar det tryggheten för oss alla. Tilliten mellan människor undergrävs och vi dras isär när vi istället behöver komma samman för att bygga samhället starkt.
När den socialdemokratiska regeringen tillträdde 2014 lade vi om kriminalpolitiken. Det var helt nödvändigt. Sverige har i dag fler poliser än någonsin, över 80 straff har skärpts och fler döms till längre straff. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. För att vi ska kunna pressa tillbaka den grova organiserade brottsligheten behöver vi fortsätta att förstärka anslagen kraftfullt. Socialdemokraterna vill se 50
000 fler polisanställda till 2032. Över 34
000 ska vara poliser.
Trots stora satsningar på fler poliser och skärpta straff fortsätter våldet och dödandet. Det är tydligt att mer måste göras. Kampen mot kriminaliteten ska vara kompromisslös. Samhällets fulla kraft ska mobiliseras för att trycka tillbaka de kriminella, kapa åter
­
växten in i kriminaliteten och öka tryggheten.
För att komma till rätta med kriminaliteten behöver vi agera med kraft för att stoppa nyrekryteringen till gängen. För varje gängmedlem som kan tas fast genom den kompromisslösa kampen mot brottsligheten står nya unga killar redo att ta deras plats. Det kan samhället aldrig acceptera. Unga människor på glid behöver fångas upp snabbt. Skolan behöver vara rustad för att ge alla en chans att klara sin skolgång. Vägarna till jobb måste kortas, och segregationen behöver brytas. Därför vill vi socialdemokrater införa en ny princip i kampen mot gängen: för varje krona som satsas på rättsväsendet ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryteringen och på det brotts
­
förebyggande arbetet.
Segregationen är ett gift i det svenska samhället. Det ökar avståndet mellan människor och mellan landsändar. När avståndet mellan oss ökar, minskar den sammanhållning och gemenskap som alltid har utmärkt vårt land. I vårt Sverige håller vi ihop. Oavsett var vi kommer ifrån eller vilka vi är. Segregationen eldas på av en bostadssegregation och en marknadsskola som driver stök och ojämlikhet. För att kunna stoppa nyrekryteringen till gängen och bygga en ännu starkare samhällsgemenskap i Sverige behöver segregationen brytas med kraftfulla åtgärder. I vår budgetmotion vill vi förstärka anslaget till socialtjänsten så att samhället kan gripa in när unga hamnar på glid. Likvärdighetsbidraget till skolan ska förstärkas med ytterligare en miljard så att förutsättningarna för att alla barn och unga ska klara skolan blir mer jämlika. Vi vill därutöver satsa resurser på en av Sveriges starkaste motorer för att öka integrationen och bryta segregationen: idrottsrörelsen. Vi föreslår att idrottsrörelsen förstärks med 100
miljoner kronor så att fler unga killar och tjejer kan idrotta och bli en del av en gemenskap.
Den växande arbetslivskriminaliteten göder den organiserade brottsligheten. Det handlar om brottslighet och regelöverträdelser som leder till att människor utnyttjas och far illa på arbetsmarknaden, samtidigt som seriösa företagare konkurreras ut av fuskare och kriminella. Arbetsmiljöverket behöver mer resurser för att kunna intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet.
Kraftfulla satsningar på rättsväsendet
Resurserna till polisen och övriga rättskedjan har förstärkts kraftfull de senaste åren och ska fortsätta att öka kommande år för att nå målet om 50
000 polisanställda till 2032. I budgetpropositionen för 2023 fortsätter regeringen den socialdemokratiska regeringens arbete med att utöka resurserna. Socialdemokraterna välkomnar därför att 1,4
miljarder kronor satsas på rättskedjan nästa år.
Offensiv mot arbetslivskriminaliteten
Arbetslivskriminaliteten är ett otyg som måste bekämpas med full kraft av hela samhället. Arbetsmiljöverkets anslag ska förstärkas med 100 miljoner kronor för att arbetet mot fusk och arbetslivskriminalitet ska kunna intensifieras.
Ökat stöd till idrottsrörelsen
Alla unga i Sverige har rätt till en meningsfull fritid. Idrottsrörelsen för människor samman. Därför vill Socialdemokraterna förstärka stödet till hela idrottsrörelsen med 100 miljoner kronor.
För varje ytterligare krona som läggs på fler poliser ska minst en krona läggas på det förebyggande arbetet
För att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka kriminaliteten behöver man både se hela problemet och ha hela lösningen. Socialdemokraterna vill därför att minst en krona satsas på det förebyggande arbetet för varje krona som satsas på polisen. I Social
­
demokraternas budgetmotion för 2023 föreslår vi därför satsningar på en starkare socialtjänst och en mer jämlik skola samt ett utökat stöd till idrottsföreningarna.
Tabell 6. Tillskott till polisen och satsningar för att bryta nyrekryteringen
Miljoner kronor
2023
2024
2025
UO4 1:1 Polismyndigheten
938
1 406
1 366
Bryta nyrekryteringen
1 600
2 500
2 500
UO9 4:7 Socialtjänsten
500
500
500
UO16 1:15 Likvärdighetsbidrag till skolor
1 000
1 900
1 900
UO17 13:1 Stöd till idrotten
100
100
100
3.5
Vårt Sverige är säkert i en orolig tid
Tabell 7 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid
Miljarder kronor
2023
2024
2025
Bistånd
2,50
2,80
3,15
Fortsatt mottagande av kvotflyktingar
0,44
1,08
1,42
Utbyggt försvar
4,26
8,77
9,09
Kustbevakningen
0,03
0,27
0,25
Civilt försvar
0,91
1,28
1,39
Situationen i vår omvärld är allvarligare än på mycket länge. Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget i Europa. Sverige står sida vid sida med alla länder i Europa i vårt förbehållslösa stöd för Ukraina och för alla ukrainares kamp för frihet och självbestämmande.
Sedan kriget bröt ut har Sverige under den socialdemokratiska regeringen bistått med flera militära stödpaket och ett utbildningspaket i syfte att genomföra militär grundutbildning för ukrainska medborgare. Det är sannolikt att kriget i Ukraina kommer att pågå under en längre tid. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter att stödja Ukraina. Detta måste ske kontinuerligt och samordnas med andra länder, och stödet ska vara efterfrågat av Ukraina. Samtidigt måste detta också vägas mot våra nationella behov för att upprätthålla försvarsförmågan i Sverige.
Under den socialdemokratiska regeringen lades den svenska försvarspolitiken om. Sveriges försvar har idag som huvuduppgift att försvara landet mot ett väpnat angrepp och vi har genomfört den största upprustningen av det militära försvaret sedan 1950
‑
talet. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget behöver försvars
­
förmågan öka ytterligare och i snabbare takt. I brett politiskt samförstånd ansökte Sverige under den socialdemokratiska regeringen om medlemskap i Nato. Vi ser fram emot att Sverige blir en fullvärdig medlem och kan bidra till hela alliansens säkerhet. Medlemskapet i Nato höjer tröskeln i förhållande till en kris eller konflikt i vårt omedelbara närområde, men det ställer också krav på att vi måste fortsätta att stärka vår nationella försvarsförmåga. Anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP. Sverige ska ha ett folkförsvar – ett totalförsvar av och för det svenska folket. I detta arbete är värnplikten helt central för att stärka den folkliga förankringen och säkerställa att Försvarsmakten har tillgång till utbildad och övad personal. Den militära närvaron behöver öka i hela landet.
Det civila försvaret omfattar hela samhällets motståndskraft. Tillsammans med det militära försvaret utgör kommuners, myndigheters, regioners, enskildas, företags och civilsamhällets beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder en väsentlig del av det svenska totalförsvaret. Vi socialdemokrater vill fortsatt se över såväl den generella försörjningsberedskapen som hälso- och sjukvårdens beredskap för att säkra tillgången till nödvändiga råvaror, livsmedel och mediciner.
I den digitaliserade världen har risken för cyberangrepp på samhälle, företag och enskilda ökat markant. Det svenska cyberförsvaret och beredskapen för cyberangrepp måste stärkas. Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Arbetet för att stärka allmänheten mot desinformation och propaganda måste fortsätta.
Sverige är en stark röst i världen och i alla multilaterala sammanhang där vi verkar, en stark röst för mänskliga rättigheter, rättvisa och frihet. Den internationella solidari
­
teten är grunden för den socialdemokratiska utrikespolitiken. Den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna har lagt om delar av den svenska utrikespolitiken till en mer inåtblickande och oengagerad politisk hållning. Det kommer inte att främja svenska intressen i världen – oavsett om det handlar om de värderingar vi kompromiss
­
löst står upp för eller möjligheten för svenska företag och industrier att växa på nya marknader.
Den aviserade nedskärning av biståndet som Sverigedemokraterna och höger
­
regeringen har föreslagit är djupt oansvarig. Behoven och fattigdomen i världen är större än på mycket länge. Pandemins effekter har gjort att många framsteg gällande fattigdomsbekämpning har kastats årtionden tillbaka. Rysslands krig mot Ukraina och dess följdeffekter har därefter skapat ännu större behov. Sammantaget så ökar antalet människor som lever i fattigdom och hungersnöd. Vi socialdemokrater vill förstärka biståndet de kommande åren, jämfört med regeringens aviserade nivå, för att på sikt återgå till enprocentsmålet.
Försvarsanslagen ska nå två procent av BNP och det civila försvaret ska förstärkas
Sverige är värt att försvara och vi socialdemokrater vill förstärka landets försvar. Anslagen till försvaret ska nå två procent av BNP till 2028. Socialdemokraterna kommer i denna budget, och i kommande budgetmotioner, att göra nödvändiga tillskott för att det ska uppfyllas. Vi ska fortsätta att bygga ut det civila försvaret.
Biståndet och våra internationella åtaganden
Anslaget för internationellt utvecklingsarbete ska förstärkas med 2,5
miljarder kronor 2023. Neddragningen på de anslag som härrör till kvotflyktingar avvisas.
4
Finansiering
4.1
Skattepolitiken
I vårt Sverige finansierar vi välfärd och trygghet tillsammans. De senaste åren har inneburit stora prövningar för våra gemensamma åtaganden. Pandemin, kriget i Europa och den grova brottsligheten är kriser som vi behöver ta oss an tillsammans. Kriserna vittnar om att vårt Sverige kan bättre. Behoven i Sverige växer samtidigt som infla
­
tionen leder till kostnadsökningar i välfärden. För att den gröna industriella revolutionen ska fortsätta krävs en fortsatt kraftsamling från samhället.
Det allvarliga säkerhetspolitiska läget gör att vi behöver fortsätta den kraftfulla upprustningen av vårt försvar. Det är ett mycket stort åtagande som är nödvändigt för att Sverige ska vara tryggt och säkert. När försvaret behöver resurser är det inte välfärden som ska stå för notan.
Istället för att låta välfärden ta notan behöver vi stärka välfärden långsiktigt. Alltför många får vänta på vård för länge, för många unga mår dåligt, det är för mycket stök i skolan och för många skjutningar är ouppklarade. Välfärdens frontlinje sliter för att räcka till. Det är uppenbart för oss socialdemokrater att våra poliser, undersköterskor och socialsekreterare behöver fler kollegor.
För att bygga vårt Sverige bättre behöver vi en stabil och långsiktig finansiering av våra gemensamma åtaganden och förstärkningen av försvaret behöver bäras rättvist.
När vi dessutom befinner oss i en inflationsekonomi, där de ökade kostnaderna redan syns på en allt skralare matsedel i skolan och på äldreboendet, blir finansiering ännu mer nödvändig. Flera av Sverigedemokraternas och regeringens skattesänkningar går inte att prioritera över behovet av finansiering och avvisas därför.
Inflationsekonomin kräver också en ansvarsfull ekonomisk politik, där vi tryggar den långsiktiga finansieringen av välfärden. Det är nu viktigt med en väl avvägd politik för att möta prishöjningarna, där vi inte driver på den inflation som urholkar lönerna. De högerkonservativa har valt väg i inflationsekonomin. De väljer återigen stora skatte
­
sänkningar för de allra rikaste på bekostnad av vår gemensamma trygghet och vår välfärd. Istället för att vi bär bördorna av inflationen jämnt, låter den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna inflationssäkra de högsta inkomsterna samtidigt som löntagare förväntas vara återhållsamma. Det riskerar att urholka förtroendet för hur vi finansierar välfärden och tryggheten.
Steg för steg vill vi istället öka legitimiteten för skattesystemet genom att säkerställa att välfärden och tryggheten finansieras efter bärkraft, samtidigt som vi försvårar för skattefusk och skatteundandragande.
Pausad uppräkning av skiktgränsen för höginkomsttagare
Skiktgränsen höjs kraftigt vid årsskiftet och höginkomsttagare får därmed en skatte
­
sänkning på mer än 10
000 kr per år med den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget. Även om regeringen och Sverigedemokraterna har justerat för andra indexeringar i skattesystemet låter de indexeringen av skiktgränsen för höginkomsttagare slå igenom fullt ut. Skiktgränsen för 2022 är 540
700 kronor. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget blir skiktgränsen ca
598
500 kronor för 2023. Det är inte rätt prioritering i det här tuffa ekonomiska läget. Internationella bedömare är eniga i sina rekommendationer om att tvärtom stötta de som har minst marginaler. Därför vill Socialdemokraterna pausa uppräkningen av skiktgränsen för 2023. Skiktgränsen för 2023 föreslås därmed uppgå till 540
700 kronor. Den offentligfinansiella effekten av att begränsa uppräkningen är 12,9 miljarder kronor
[7]
. Förslaget bör träda i kraft den 1
januari 2023.
Reformerat reseavdrag och justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor
I maj fanns en majoritet för att reformera reseavdraget för att göra det enklare, färdmedelsneutralt och anpassat för att människor ska kunna bo och jobba i hela landet. Reformeringen av avdragets utformning hade behövt följas av en förstärkning av ersättningarna i budgeten, där vi hade velat höja den övre avståndsgränsen i systemet från 80 till 120 kilometer och höja schablonbeloppet från motsvarande 18,50 till 25
kr per mil. Den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna har format en majoritet mot det nya systemet och det kommer därmed inte att vara möjligt att göra de justeringar som vi hade velat.
Tillfällig justering av subventionsgraden i det ordinarie rotavdraget till förmån för ett förhöjt särskilt rotavdrag för energieffektivisering
Nu behövs krafttag för att öka takten i energieffektiviseringen. Därför föreslår vi att ett tillfälligt förhöjt rotavdrag införs för samtliga energieffektiviserande åtgärder som föreslås i regeringens budget och för installation av solceller. För att inte spä på problemen med brist på kvalificerad arbetskraft i sektorn som riskerar att driva upp priserna sänker vi samtidigt subventionsgraden för övriga rotarbeten och för installation av solceller med grönt avdrag. Det innebär också att förslaget är offentligfinansiellt neutralt. Förslagen föreslås träda i kraft den 1
januari 2023.
[8]
Försvårad skatteplanering för utländska aktieägare
För att minska möjligheten för utländska aktieägare att skatteplanera för att undvika svensk källskatt på utdelning föreslår vi att inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter som tilldelas i inlösen- och återköpsförfaranden behandlas som utdelning vid till
­
delningen. De skattemässiga skillnader som har funnits vid kontant utdelning och inlösen- och återköpsförfaranden undanröjs genom förslaget. För att inköpsrätter ska behandlas på samma sätt som inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter föreslår vi att inköpsrätter behandlas som utdelning. Förslaget minskar möjligheten för utländska aktieägare att skatteplanera för att undvika svensk källskatt på utdelning. Förslaget bör träda i kraft den 1
januari 2023.
[9]
Stärkta förutsättningar för kontroll i F-skattesystemet
Skatteverket bör få bättre rättsliga förutsättningar att på ett mer effektivt sätt kunna följa upp dem som har godkänts för F-skatt. I vissa fall bör ett godkännande för F-skatt därför kunna tidsbegränsas, högre krav på skötsamhet bör kunna ställas och myndig
­
heten bör få utökade möjligheter att återkalla ett godkännande vid brister och missbruk. Förändringarna bedöms inte ha någon signifikant offentligfinansiell effekt och bör träda i kraft den 1
oktober 2023.
Utred en beredskapsskatt
Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utformning av en ny beredskapsskatt, där ett första rimligt steg som en del av en sådan lösning vore att titta på regelverket kring 3:12 inför år 2024. Beredskapsskatten ska betalas av dem som har störst bärkraft. Den ska vara enkel att betala och administrera men svår att skatteplanera runt, och den ska bidra med finansiering till försvaret på ca
6–8
miljarder kronor. Förslaget bör i sin helhet träda i kraft den 1
januari 2025.
Tabell 8 Skatteförändringar
Miljarder kronor
2023
2024
2025
1111 – Statlig inkomstskatt
Avvisad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt till förmån för en normal uppräkning
12,9
12,9
12,9
1210 – Arbetsgivaravgifter
Avvisad förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
[10]
0,10
0,20
0,20
1330 – Kupongskatt
Ändrad beskattning av inlösen- och återköpsförfaranden
0,59
0,59
0,59
1140 – Skattereduktioner
Avskaffad skatteklyfta för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
–0,29
–0,29
–0,29
Energieffektivisering genom omprioritering i rot
0
0
0
1140 – Skattereduktioner
Avvisad förstärkt skattereduktion för installation av solceller till förmån för energieffektivisering genom omprioritering i rot
0,28
0,28
0,28
1450 – Övriga skatter på energi och miljö
Avvisning av Ingen BNP-indexering av kemikalieskatten
0,04
0,08
0,11
1430 – Energiskatt
Avvisad tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel samt följdändringar för lågbeskattad olja till förmån för en mer träffsäker tankrabatt
6,73
6,86
6,86
1410 – Mervärdesskatt
Avvisad höjning av mervärdesskatten på vissa reparationer
–0,06
–0,08
–0,08
Totalt
20,29
20,54
20,57
Bilaga 1 Reformtabell
Tabell A Reformtabell
Vårt Sverige kan bättre
(mdr kr)
2023
2024
2025
Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans
Ny tankrabatt med fokus på glesbygd
4,86
Tillfälligt höjt barnbidrag och studiebidrag i gymnasiet
1,45
–
–
Återställd vuxenutbildning (yrkesvux och yrkeshögskola) för att bättre möta behoven
1,11
1,09
1,09
Ytterligare fler utbildningsplatser
0,08
0,08
0,08
Avvisad besparing på folkbildningen
0,20
0,20
0,20
Avvisad besparing på arbetsmarknadspolitiken
1,50
–
–
Fler extratjänster och en förbättrad arbetsförmedling
1,10
1,10
1,10
Återstart av kulturen
0,09
–
–
Fler servicekontor i hela landet för tillgänglighet i vikande konjunktur
0,05
0,05
0,05
Fortsatt höjda nivåer i a-kassan
5,82
6,35
6,64
Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (äldre som jobbar, ESS, bostadsbidrag, reseavdrag, yrkesvux år 1, jordbruksdiesel)
4,29
3,15
3,11
Vårt Sverige sätter välfärden främst
Fördubblade generella statsbidrag jämfört med regeringen
12,00
12,00
12,00
Permanentad och förstärkt personalsatsning i vården
0,85
2,95
2,95
VFU-platser för sjuksköterskor
0,25
0,25
0,25
Förlossningsvård och kvinnors hälsa
0,20
1,50
1,50
Förlängning av äldreomsorgslyftet
–
1,70
1,70
Läromedelsutredningen, kvalitetsdialoger, nej till nedskärning grundsärskolan
0,12
0,14
0,14
Förstärkt likvärdighetsbidrag
1,00
1,90
1,90
Förbättrad sjukförsäkring genom en rättvisare sjukersättning i
0,23
0,90
0,90
Avskaffad funkisskatt
0,29
0,29
0,29
Satsning på kulturskolan
0,10
0,10
0,10
Fortsatt fri entré till statliga museer samt satsning på Skansen
0,12
0,12
0,12
Idrottssatsning
0,10
0,10
0,10
Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (inkl. undantag sjukpenningen, lärarsatsningar, vård på landsbygd)
2,11
2,20
2,30
Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen
Energieffektivisering genom omprioritering i rotavdraget
–
–
–
Fortsatt sänkt moms för reparationer
0,06
0,08
0,08
Gratis kollektivtrafik för unga
0,50
0,50
0,50
Satsning på tillståndsprocesser (särskilt havsbaserad vindkraft)
0,03
0,03
0,06
Kompensation till skogsägare, gröna jobb och skydd av värdefull natur
0,68
0,68
0,97
Energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus
0,37
0,73
1,10
Klimatpremie för omställning av fordonsflotta
0,40
0,40
0,40
Förstärkning av Klimatklivet
–
–
0,90
Förstärkning av Industriklivet
0,60
0,60
0,60
Utbyggd laddinfrastruktur
0,54
1,61
1,12
Övriga accepterade förändringar från regeringens budget (avfallsförbränningsskatt m.m.)
1,10
1,25
1,27
Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans
Utbyggnad av Polismyndigheten
0,90
1,21
1,17
Förstärkt rättsväsende
0,31
0,46
0,66
Övriga accepterade satsningar inkl. på Säpo och Kriminalvården
1,13
1,71
3,70
Bekämpa arbetslivskriminalitet och förbättrade arbetsmiljökontroller
0,10
0,10
0,10
Förstärkt socialtjänst med fler socialsekreterare
0,50
0,50
0,50
Ökad ordning och reda i folkbokföringen
0,08
0,17
0,17
Vårt Sverige är säkert i en orolig tid
Bistånd
2,50
2,80
3,15
Fortsatt mottagande av kvotflyktingar
0,44
1,08
1,42
Utbyggt försvar
4,26
8,77
9,09
Kustbevakningen
0,03
0,27
0,25
Civilt försvar
0,91
1,28
1,39
Övrigt
Övrigt (nationellt språkcentrum, distriktsveterinärer, rennäring m.m.)
0,03
0,01
0,04
Övrigt accepterat (infra, vaccin, klimatbonus, rättsliga biträden m.m.)
5,47
-
2,16
-
5,35
Summa reformer
58,85
58,25
59,80
Finansiering
Avvisad uppräkning av skiktgräns för höginkomsttagare
12,90
12,90
12,90
Försvårad skatteplanering för utländska aktieägare
0,59
0,59
0,59
Accepterad slopad skattenedsättning för datorhallar
0,14
0,28
0,28
Del av biståndet som inte återförs
4,79
6,71
9,57
Summa finansiering
18,42
20,48
23,34
Utnyttjat reformutrymme
40,43
37,77
36,46
Regeringens utnyttjade reformutrymme
40,43
39,88
38,03
Diff (+ = stramare)
0,00
2,11
1,57
Bilaga 2 Förslag till utgiftsramar för 2023
Tabell B Förslag till utgiftsramar
2023
Tusental kronor
Utgiftsområde
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
01
Rikets styrelse
18
270
004
−385
000
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
19
021
399
50
000
03
Skatt, tull och exekution
12
923
291
±0
04
Rättsväsendet
68
305
854
±0
05
Internationell samverkan
2
094
669
±0
06
Försvar och samhällets krisberedskap
93
952
930
±0
07
Internationellt bistånd
47
206
227
2
500
000
08
Migration
16
019
745
−20
000
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
110
429
732
300
000
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
106
427
304
230
000
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
55
394
136
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
105
159
584
6
312
000
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
5
565
206
327
000
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
90
103
686
1
730
000
15
Studiestöd
27
912
395
±0
16
Utbildning och universitetsforskning
94
991
971
1
376
000
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
16
667
948
600
000
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
6
099
158
367
000
19
Regional utveckling
4
534
201
±0
20
Allmän miljö- och naturvård
19
542
691
640
000
21
Energi
4
944
849
−367
000
22
Kommunikationer
78
952
417
500
000
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
19
373
352
130
000
24
Näringsliv
11
407
773
±0
25
Allmänna bidrag till kommuner
157
545
359
6
000
000
26
Statsskuldsräntor m.m.
13
155
200
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
45
869
852
±0
Summa utgiftsområden
1
251
870
933
20
290
000
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
−4
392
792
±0
Summa utgifter
1
247
478
141
20
290
000
Riksgäldskontorets nettoutlåning
−52
379
301
±0
Kassamässig korrigering
370
837
±0
Summa
1
195
469
677
20
290
000
Bilaga 3 Förslag till utgiftsramar för 2024 och 2025
Tabell C Förslag till utgiftsramar
2024–2025
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Avvikelse från regeringen
2024
2025
01
Rikets styrelse
−785
−740
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
50
50
03
Skatt, tull och exekution
±0
±0
04
Rättsväsendet
±0
±0
05
Internationell samverkan
±0
±0
06
Försvar och samhällets krisberedskap
±0
±0
07
Internationellt bistånd
2
831
3
154
08
Migration
±0
±0
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
3
869
2
183
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
900
900
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
±0
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
±0
±0
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
700
919
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
483
596
15
Studiestöd
±0
±0
16
Utbildning och universitetsforskning
2
256
2
256
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
500
500
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
734
1
100
19
Regional utveckling
±0
±0
20
Allmän miljö- och naturvård
640
1
830
21
Energi
−358
−358
22
Kommunikationer
500
500
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
110
110
24
Näringsliv
±0
±0
25
Allmänna bidrag till kommuner
6
000
6
000
26
Statsskuldsräntor m.m.
±0
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
±0
±0
Summa utgiftsområden
18
430
19
000
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
±0
±0
Summa utgifter
18
430
19
000
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
Summa
18
430
19
000
Bilaga 4 Beräkningar av statens inkomster 2023
Tabell D Inkomster
Tusental kronor
Inkomsttitel
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1100
Direkta skatter på arbete
738
820
481
12
890
000
1111
Statlig inkomstskatt
53
723
921
12
900
000
1115
Kommunal inkomstskatt
881
308
597
±0
1120
Allmän pensionsavgift
151
593
946
±0
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
−347
805
983
−10
000
1200
Indirekta skatter på arbete
711
505
613
120
000
1210
Arbetsgivaravgifter
697
492
373
120
000
1240
Egenavgifter
12
664
870
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−48
492
443
±0
1270
Särskild löneskatt
57
769
404
±0
1280
Nedsättningar
−8
538
232
±0
1290
Tjänstegruppliv
609
641
±0
1300
Skatt på kapital
345
261
868
570
000
1310
Skatt på kapital, hushåll
77
585
859
±0
1320
Skatt på företagsvinster
178
077
471
−20
000
1330
Kupongskatt
10
146
640
590
000
1340
Avkastningsskatt
19
323
373
±0
1350
Fastighetsskatt
37
959
490
±0
1360
Stämpelskatt
14
612
035
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
7
557
000
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
735
754
854
6
710
000
1410
Mervärdesskatt
594
498
829
−60
000
1420
Skatt på alkohol och tobak
30
364
205
±0
1430
Energiskatt
47
252
516
6
730
000
1440
Koldioxidskatt
22
468
217
±0
1450
Övriga skatter på energi och miljö
8
045
910
40
000
1470
Skatt på vägtrafik
25
226
695
±0
1480
Övriga skatter
7
898
482
±0
1500
Skatt på import
9
434
324
±0
1600
Restförda och övriga skatter
13
366
208
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
−9
434
324
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)
2
544
709
024
20
290
000
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−1
216
502
231
±0
Statens skatteintäkter (periodiserat)
1
328
206
793
20
290
000
1900
Periodiseringar
−15
533
163
±0
1000
Statens skatteinkomster
1
312
673
630
20
290
000
Övriga inkomster (kassamässigt)
−33
200
417
±0
2000
Inkomster av statens verksamhet
42
613
203
±0
3000
Inkomster av försåld egendom
5
000
000
±0
4000
Återbetalning av lån
527
980
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
19
134
000
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
32
477
456
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
−132
953
056
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)
1
279
473
213
20
290
000
Bilaga 5 Beräkningar av statens inkomster 2024 och 2025
Tabell E Inkomster
2024–2025
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Avvikelse från regeringen
2024
2025
1100
Direkta skatter på arbete
12
890
12
890
1111
Statlig inkomstskatt
12
900
12
900
1115
Kommunal inkomstskatt
±0
±0
1120
Allmän pensionsavgift
±0
±0
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
−10
−10
1200
Indirekta skatter på arbete
250
250
1210
Arbetsgivaravgifter
250
250
1240
Egenavgifter
±0
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
±0
±0
1270
Särskild löneskatt
±0
±0
1280
Nedsättningar
±0
±0
1290
Tjänstegruppliv
±0
±0
1300
Skatt på kapital
540
540
1310
Skatt på kapital, hushåll
±0
±0
1320
Skatt på företagsvinster
−50
−50
1330
Kupongskatt
590
590
1340
Avkastningsskatt
±0
±0
1350
Fastighetsskatt
±0
±0
1360
Stämpelskatt
±0
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
±0
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
6
860
6
890
1410
Mervärdesskatt
−80
−80
1420
Skatt på alkohol och tobak
±0
±0
1430
Energiskatt
6
860
6
860
1440
Koldioxidskatt
±0
±0
1450
Övriga skatter på energi och miljö
80
110
1470
Skatt på vägtrafik
±0
±0
1480
Övriga skatter
±0
±0
1500
Skatt på import
±0
±0
1600
Restförda och övriga skatter
±0
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
±0
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)
20
540
20
570
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
±0
±0
Statens skatteintäkter (periodiserat)
20
540
20
570
1900
Periodiseringar
±0
±0
1000
Statens skatteinkomster
20
540
20
570
Övriga inkomster (kassamässigt)
±0
±0
2000
Inkomster av statens verksamhet
±0
±0
3000
Inkomster av försåld egendom
±0
±0
4000
Återbetalning av lån
±0
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
±0
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
±0
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
±0
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)
20
540
20
570
Bilaga 6 Offentliga finanser
Tabell F Utgiftstak för staten
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Takbegränsade utgifter
20
290
18
430
19
000
Budgeteringsmarginal
−20
290
−18
430
−19
000
Utgiftstak för staten
±0
±0
±0
Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Kommunernas inkomster
8
075
13
230
11
630
Kommunal inkomstskatt
±0
±0
±0
Kapitalinkomster och övriga inkomster
±0
±0
±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25
6
000
6
000
6
000
därav ekonomiska regleringar
±0
±0
±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
2
075
7
230
5
630
Utgifter
±0
±0
±0
Finansiellt sparande i kommunsektorn
8
075
13
230
11
630
Den offentliga sektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Offentlig sektors inkomster
20
290
20
540
20
570
Offentlig sektors utgifter
12
215
5
200
7
370
Finansiellt sparande i offentlig sektor
8
075
15
340
13
200
Staten
±0
2
110
1
570
Ålderspensionssystemet
±0
±0
±0
Kommunsektorn
8
075
13
230
11
630
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)
0,31
%
0,61
%
1,59
%
Statens budgetsaldo och statsskulden
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Inkomster i statens budget
20
290
20
540
20
570
därav inkomster av försåld egendom
±0
±0
±0
Utgifter i statens budget
20
290
18
430
19
000
därav statsskuldsräntor
±0
±0
±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
±0
Statens budgetsaldo
±0
2
110
1
570
Statsskuld vid årets slut
±0
−2
110
−3
680
Inkomster i statens budget
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Direkta skatter på arbete
12
890
12
890
12
890
Indirekta skatter på arbete
120
250
250
Skatt på kapital
570
540
540
Skatt på konsumtion och insatsvaror
6
710
6
860
6
890
Offentliga sektorns skatteintäkter
20
290
20
540
20
570
avgår skatter till andra sektorer
±0
±0
±0
Statens skatteintäkter
20
290
20
540
20
570
Periodiseringar
±0
±0
±0
Statens skatteinkomster
20
290
20
540
20
570
Övriga inkomster
±0
±0
±0
Inkomster i statens budget
20
290
20
540
20
570
Bilaga 7 Utgiftsramar per utgiftsområde för 2023–2025
Tabell G Utgiftsområde 1
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
01
Rikets styrelse
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
167
903
±0
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1
004
077
±0
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
996
390
±0
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
210
000
±0
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
127
126
±0
2:5
Riksrevisionen
359
118
±0
3:1
Sametinget
59
676
±0
4:1
Regeringskansliet m.m.
9
584
123
−400
000
5:1
Länsstyrelserna m.m.
3
760
438
15
000
6:1
Allmänna val och demokrati
149
840
±0
6:2
Justitiekanslern
80
863
±0
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
172
794
±0
6:4
Valmyndigheten
60
164
±0
6:5
Stöd till politiska partier
169
200
±0
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
50
518
±0
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
207
771
±0
7:2
Åtgärder för den nationella minoriteten romer
20
000
±0
8:1
Mediestöd
1
010
519
±0
8:2
Myndigheten för press, radio och tv
48
174
±0
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
31
310
±0
Summa
18
270
004
−385
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
01
Rikets styrelse
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
01
Rikets styrelse
4:1
Regeringskansliet m.m.
−400
−800
−800
5:1
Länsstyrelserna m.m.
15
15
30
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
±0
±0
30
Summa
−385
−785
−740
Utgiftsområde 2
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statskontoret
108
272
±0
1:2
Kammarkollegiet
118
318
±0
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
23
050
±0
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
1
693
±0
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
15
206
904
±0
1:6
Finanspolitiska rådet
11
035
±0
1:7
Konjunkturinstitutet
78
255
±0
1:8
Ekonomistyrningsverket
211
395
±0
1:9
Statistiska centralbyrån
608
582
±0
1:10
Bidragsfastigheter
290
000
±0
1:11
Finansinspektionen
788
347
±0
1:12
Riksgäldskontoret
364
014
±0
1:13
Bokföringsnämnden
14
138
±0
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
110
116
±0
1:15
Statens servicecenter
915
068
50
000
1:16
Finansmarknadsforskning
59
953
±0
1:17
Upphandlingsmyndigheten
112
259
±0
Summa
19
021
399
50
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:15
Statens servicecenter
50
50
50
Summa
50
50
50
Utgiftsområde 3
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
03
Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skatteverket
8
199
362
±0
1:2
Tullverket
2
588
670
±0
1:3
Kronofogdemyndigheten
2
135
259
±0
Summa
12
923
291
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
03
Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
03
Skatt, tull och exekution
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 4
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
04
Rättsväsendet
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Polismyndigheten
37
043
384
±0
1:2
Säkerhetspolisen
2
060
983
±0
1:3
Åklagarmyndigheten
2
302
661
±0
1:4
Ekobrottsmyndigheten
952
757
±0
1:5
Sveriges Domstolar
7
051
168
±0
1:6
Kriminalvården
13
383
310
±0
1:7
Brottsförebyggande rådet
231
644
±0
1:8
Rättsmedicinalverket
587
265
±0
1:9
Brottsoffermyndigheten
53
390
±0
1:10
Ersättning för skador på grund av brott
221
953
±0
1:11
Rättsliga biträden m.m.
3
961
357
±0
1:12
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
94
987
±0
1:13
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
19
174
±0
1:14
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete
100
157
±0
1:15
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
28
231
±0
1:16
Domarnämnden
11
433
±0
1:17
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
202
000
±0
Summa
68
305
854
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
04
Rättsväsendet
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
04
Rättsväsendet
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 5
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
05
Internationell samverkan
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1
333
554
±0
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
183
294
±0
1:3
Nordiskt samarbete
13
595
±0
1:4
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
4
826
±0
1:5
Inspektionen för strategiska produkter
114
404
±0
1:6
Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning
79
358
±0
1:7
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
28
402
±0
1:8
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
19
175
±0
1:9
Svenska institutet
132
371
±0
1:10
Information om Sverige i utlandet
15
475
±0
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
170
215
±0
Summa
2
094
669
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
05
Internationell samverkan
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
05
Internationell samverkan
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 6
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
06
Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
51
453
048
±0
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
1
501
512
±0
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
27
949
405
±0
1:4
Forskning och teknikutveckling
951
905
±0
1:5
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
11
638
±0
1:6
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
351
386
±0
1:7
Officersutbildning m.m.
268
034
±0
1:8
Försvarets radioanstalt
1
927
077
±0
1:9
Totalförsvarets forskningsinstitut
262
457
±0
1:10
Nämnder m.m.
7
286
±0
1:11
Försvarets materielverk
3
204
537
±0
1:12
Försvarsunderrättelsedomstolen
10
984
±0
1:13
Myndigheten för Totalförsvarsanalys
50
000
±0
2:1
Kustbevakningen
1
488
971
±0
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
506
850
±0
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
27
580
±0
2:4
Krisberedskap
1
380
608
±0
2:5
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
426
671
±0
2:6
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
1
480
372
±0
2:7
Statens haverikommission
49
611
±0
2:8
Myndigheten för psykologiskt försvar
124
066
±0
2:9
Rakel Generation 2
62
694
±0
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
456
238
±0
Summa
93
952
930
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
06
Försvar och samhällets krisberedskap
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
06
Försvar och samhällets krisberedskap
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 7
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
07
Internationellt bistånd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Biståndsverksamhet
45
297
746
2
360
000
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1
612
297
122
030
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
16
889
670
1:4
Folke Bernadotteakademin
208
199
17
300
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
50
000
±0
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
21
096
±0
Summa
47
206
227
2
500
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
07
Internationellt bistånd
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
07
Internationellt bistånd
1:1
Biståndsverksamhet
2
360
2
680
3
000
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
122
128
130
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
1
1
1
1:4
Folke Bernadotteakademin
17
23
23
Summa
2
500
2
831
3
154
Utgiftsområde 8
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
08
Migration
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
4
718
546
±0
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
9
060
000
±0
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
143
013
−20
000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
779
576
±0
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
200
800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
291
158
±0
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
326
202
±0
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
500
450
±0
Summa
16
019
745
−20
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
08
Migration
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
08
Migration
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
−20
±0
±0
Summa
−20
±0
±0
Utgiftsområde 9
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Socialstyrelsen
815
421
±0
1:2
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
92
070
±0
1:3
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
161
782
±0
1:4
Tandvårdsförmåner
7
367
141
±0
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
34
355
000
±0
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
18
128
486
±0
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
511
409
±0
1:8
Bidrag till psykiatri
2
092
643
±0
1:9
Läkemedelsverket
162
922
±0
1:10
E-hälsomyndigheten
122
129
±0
1:11
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
3
000
000
±0
1:12
Inspektionen för vård och omsorg
799
791
±0
2:1
Folkhälsomyndigheten
551
054
−5
000
2:2
Insatser för vaccinberedskap
120
500
±0
2:3
Bidrag till WHO
46
665
±0
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
125
502
±0
2:5
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel
143
304
±0
2:6
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga
50
000
−50
000
2:7
Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre
145
000
−145
000
3:1
Myndigheten för delaktighet
65
808
±0
3:2
Bidrag till funktionshindersorganisationer
188
742
±0
4:1
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
35
614
±0
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
778
714
±0
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
264
395
±0
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
24
590
527
±0
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
11
520
490
±0
4:6
Statens institutionsstyrelse
1
934
179
±0
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
1
257
451
500
000
4:8
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
39
060
±0
5:1
Barnombudsmannen
27
181
±0
5:2
Barnets rättigheter
62
261
±0
6:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning
54
988
±0
6:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
819
503
±0
Summa
110
429
732
300
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
±0
2
525
900
2:1
Folkhälsomyndigheten
−5
−25
−25
2:6
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga
−50
−731
−792
2:7
Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre
−145
−100
−100
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
±0
1
700
1
700
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
500
500
500
Summa
300
3
869
2
183
Utgiftsområde 10
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
45
645
099
±0
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
45
422
161
230
000
1:3
Merkostnadsersättning och handikappersättning
1
357
000
±0
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2
316
000
±0
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
35
792
±0
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1
491
700
±0
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
809
604
±0
2:1
Försäkringskassan
9
276
970
±0
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
72
978
±0
Summa
106
427
304
230
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
230
900
900
Summa
230
900
900
Utgiftsområde 11
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Garantipension till ålderspension
25
629
100
±0
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
8
580
400
±0
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
13
448
100
±0
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1
105
400
±0
1:5
Inkomstpensionstillägg
5
926
000
±0
2:1
Pensionsmyndigheten
705
136
±0
Summa
55
394
136
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 12
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Barnbidrag
33
389
255
1
452
000
1:2
Föräldraförsäkring
49
662
693
±0
1:3
Underhållsstöd
2
897
838
±0
1:4
Adoptionsbidrag
14
784
±0
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1
081
900
±0
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
4
485
381
±0
1:7
Pensionsrätt för barnår
9
063
100
±0
1:8
Bostadsbidrag
4
564
633
±0
99:1
Kompensation för höga drivmedelskostnader
±0
4
860
000
Summa
105
159
584
6
312
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:1
Barnbidrag
1
452
±0
±0
99:1
Kompensation för höga drivmedelskostnader
4
860
±0
±0
Summa
6
312
±0
±0
Utgiftsområde 13
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Etableringsåtgärder
112
030
±0
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
4
132
083
327
000
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
134
607
±0
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
100
919
±0
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
705
039
±0
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
72
365
±0
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
48
163
±0
4:1
Åtgärder mot segregation
260
000
±0
Summa
5
565
206
327
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
327
700
919
Summa
327
700
919
Utgiftsområde 14
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
591
264
100
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
38
432
392
±0
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6
926
037
2
535
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
830
367
±0
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
131
059
±0
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
2
414
000
±0
1:7
Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027
550
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
43
666
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
81
327
±0
1:10
Bidrag till administration av grundbeloppet
59
956
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
1
678
000
±0
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
8
129
311
−1
100
000
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
1
119
813
95
000
1:15
Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen
1
000
000
±0
2:1
Arbetsmiljöverket
819
020
100
000
2:2
Arbetsdomstolen
35
798
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
33
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
57
683
±0
2:5
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
49
968
±0
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
±0
Summa
90
103
686
1
730
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
100
100
100
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
2
535
1
106
1
138
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
−1
100
−1
100
−1
100
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
95
277
358
2:1
Arbetsmiljöverket
100
100
100
Summa
1
730
483
596
Utgiftsområde 15
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
15
Studiestöd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Studiehjälp
4
499
895
±0
1:2
Studiemedel
19
738
606
±0
1:3
Omställningsstudiestöd
1
360
000
±0
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
734
890
±0
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
62
150
±0
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27
000
±0
1:7
Studiestartsstöd
400
000
±0
1:8
Centrala studiestödsnämnden
1
071
379
±0
1:9
Överklagandenämnden för studiestöd
18
475
±0
Summa
27
912
395
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
15
Studiestöd
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
15
Studiestöd
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 16
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens skolverk
1
319
762
86
000
1:2
Statens skolinspektion
546
884
±0
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
803
307
±0
1:4
Sameskolstyrelsen
59
667
±0
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
3
906
193
−899
500
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
259
837
±0
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
4
999
000
±0
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
200
720
±0
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
112
082
±0
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
1
151
526
±0
1:11
Skolforskningsinstitutet
25
714
±0
1:12
Praktiknära skolforskning
36
043
±0
1:13
Bidrag till lärarlöner
4
875
000
±0
1:14
Särskilda insatser inom skolområdet
203
418
±0
1:15
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
6
658
000
1
000
000
1:16
Bidrag till vissa studier
17
525
±0
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
3
994
422
1
000
500
1:18
Myndigheten för yrkeshögskolan
140
761
±0
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
3
754
236
104
000
2:1
Universitetskanslersämbetet
173
509
±0
2:2
Universitets- och högskolerådet
243
502
±0
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
028
199
11
000
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
366
674
±0
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
350
343
6
000
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
466
462
±0
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
379
997
7
000
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
767
794
±0
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
964
583
5
000
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
803
777
±0
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
592
610
±0
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
249
048
±0
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
745
359
4
000
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
081
958
±0
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
802
164
2
000
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
773
802
±0
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
327
305
33
000
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
869
222
±0
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
761
365
3
000
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
439
523
±0
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
774
514
±0
2:22
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
289
358
±0
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
204
546
±0
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
395
801
±0
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
899
925
±0
2:26
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
326
772
±0
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
637
737
±0
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
291
374
±0
2:29
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
078
634
±0
2:30
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
304
322
±0
2:31
Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
695
645
±0
2:32
Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
286
544
±0
2:33
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
286
053
4
000
2:34
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
111
348
±0
2:35
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
218
801
±0
2:36
Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
56
410
±0
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
124
960
±0
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
35
379
±0
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
569
707
2
000
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
107
553
±0
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
488
276
±0
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
110
949
±0
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
528
472
±0
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
117
807
±0
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
461
501
±0
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
104
587
±0
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
456
061
1
000
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
100
773
±0
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
353
644
3
000
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
67
509
±0
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
425
654
±0
2:52
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
94
996
±0
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
182
851
±0
2:54
Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
22
530
±0
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
70
663
±0
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
13
217
±0
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
147
358
±0
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå
22
667
±0
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
480
644
±0
2:60
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
127
207
±0
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
39
680
±0
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
39
611
±0
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
3
848
585
±0
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
1
003
999
4
000
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
578
029
±0
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2
815
236
±0
2:67
Särskilda bidrag inom högskoleområdet
67
780
±0
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
7
380
846
±0
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
420
061
±0
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
197
631
±0
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1
297
356
±0
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
46
759
±0
3:6
Institutet för rymdfysik
63
310
±0
3:7
Kungl. biblioteket
435
537
±0
3:8
Polarforskningssekretariatet
67
414
±0
3:9
Sunet
49
183
±0
3:10
Överklagandenämnden för etikprövning
5
465
±0
3:11
Etikprövningsmyndigheten
51
758
±0
3:12
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
9
330
±0
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
87
995
±0
3:14
Gentekniknämnden
4
850
±0
4:1
Internationella program
81
589
±0
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
32
186
±0
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
11
096
±0
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
32
643
±0
Summa
94
991
971
1
376
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
1:1
Statens skolverk
86
106
106
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
−899
−919
−919
1:15
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
1
000
1
900
1
900
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
1
001
985
985
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
104
104
104
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
11
11
11
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
6
6
6
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
7
7
7
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
5
5
5
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
4
4
4
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
2
2
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
33
33
33
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
3
3
3
2:33
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
4
4
4
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
2
2
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
1
1
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
3
3
3
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
4
±0
±0
Summa
1
376
2
256
2
256
Utgiftsområde 17
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
71
187
±0
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
532
082
150
000
1:3
Skapande skola
201
464
±0
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
45
153
±0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
852
±0
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
700
935
±0
1:7
Myndigheten för kulturanalys
18
659
±0
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
1
131
287
±0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
251
614
±0
2:3
Statens musikverk
98
521
±0
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
205
735
±0
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
133
363
±0
3:3
Institutet för språk och folkminnen
74
001
±0
4:1
Statens konstråd
11
347
±0
4:2
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
947
±0
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
11
844
±0
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
46
069
±0
5:1
Konstnärsnämnden
23
702
±0
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
568
530
40
000
6:1
Riksarkivet
455
002
±0
7:1
Riksantikvarieämbetet
291
835
±0
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
276
042
±0
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
460
000
±0
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
±0
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1
406
004
100
000
8:2
Centrala museer: Stiftelser
273
714
10
000
8:3
Bidrag till vissa museer
79
718
±0
8:4
Forum för levande historia
50
757
±0
8:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
9:1
Myndigheten för stöd till trossamfund
16
600
±0
9:2
Stöd till trossamfund
81
919
±0
10:1
Filmstöd
553
444
±0
11:1
Sändningar av TV Finland
9
671
±0
11:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
488
±0
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
533
±0
11:4
Statens medieråd
24
401
±0
11:5
Stöd till taltidningar
48
456
±0
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
59
690
±0
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
290
680
±0
12:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
22
000
±0
13:1
Stöd till idrotten
2
091
811
100
000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
±0
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
97
785
±0
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
13:5
Insatser för den ideella sektorn
123
758
±0
14:1
Bidrag till folkbildningen
4
337
783
200
000
14:2
Bidrag till tolkutbildning
48
831
±0
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
30
000
±0
14:4
Särskilt utbildningsstöd
202
158
±0
15:1
Spelinspektionen
78
332
±0
Summa
16
667
948
600
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
150
100
100
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
40
±0
±0
8:1
Centrala museer: Myndigheter
100
100
100
8:2
Centrala museer: Stiftelser
10
±0
±0
13:1
Stöd till idrotten
100
100
100
14:1
Bidrag till folkbildningen
200
200
200
Summa
600
500
500
Utgiftsområde 18
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Bostadspolitisk utveckling
35
600
±0
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
12
500
±0
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad
43
000
±0
1:4
Boverket
288
029
±0
1:5
Statens geotekniska institut
54
369
±0
1:6
Lantmäteriet
721
241
±0
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
350
000
367
000
1:8
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
4
320
000
±0
2:1
Konsumentverket
171
338
±0
2:2
Allmänna reklamationsnämnden
54
447
±0
2:3
Fastighetsmäklarinspektionen
31
951
±0
2:4
Åtgärder på konsumentområdet
13
559
±0
2:5
Bidrag till miljömärkning av produkter
3
124
±0
Summa
6
099
158
367
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
367
734
1
100
Summa
367
734
1
100
Utgiftsområde 19
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
19
Regional utveckling
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Regionala utvecklingsåtgärder
1
993
337
±0
1:2
Transportbidrag
450
864
±0
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020
1
440
000
±0
1:4
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027
650
000
±0
Summa
4
534
201
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
19
Regional utveckling
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
19
Regional utveckling
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 20
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
20
Allmän miljö- och naturvård
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
620
648
±0
1:2
Miljöövervakning m.m.
391
714
40
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
130
035
250
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1
087
568
−340
000
1:5
Miljöforskning
96
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
311
404
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
285
631
±0
1:8
Klimatbonus
5
955
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
283
581
±0
1:10
Klimatanpassning
140
000
±0
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
244
565
±0
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
169
100
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
37
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
170
500
290
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
317
723
±0
1:16
Klimatinvesteringar
3
055
000
±0
1:17
Klimatpremier
462
000
400
000
1:18
Industriklivet
1
354
000
±0
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
25
000
±0
1:21
Kompetenslyft för klimatomställningen
50
200
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
132
389
±0
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
107
408
±0
Summa
19
542
691
640
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
20
Allmän miljö- och naturvård
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
20
Allmän miljö- och naturvård
1:2
Miljöövervakning m.m.
40
40
40
1:3
Åtgärder för värdefull natur
250
250
250
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
−340
−340
−340
1:14
Skydd av värdefull natur
290
290
580
1:16
Klimatinvesteringar
±0
±0
900
1:17
Klimatpremier
400
400
400
Summa
640
640
1
830
Utgiftsområde 21
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
21
Energi
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens energimyndighet
452
970
±0
1:2
Insatser för energieffektivisering
397
000
−367
000
1:3
Insatser för fossilfri elproduktion
21
000
±0
1:4
Energiforskning
1
417
723
±0
1:5
Energimarknadsinspektionen
209
401
±0
1:6
Elberedskap
453
000
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
25
328
±0
1:8
Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m.
155
000
±0
1:9
Elsäkerhetsverket
73
427
±0
1:10
Laddinfrastruktur
1
090
000
±0
1:11
Biogasstöd
650
000
±0
Summa
4
944
849
−367
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
21
Energi
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
21
Energi
1:2
Insatser för energieffektivisering
−367
−358
−358
Summa
−367
−358
−358
Utgiftsområde 22
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
34
468
391
±0
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
30
950
890
±0
1:3
Trafikverket
1
455
481
±0
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
533
308
±0
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
62
284
±0
1:6
Ersättning avseende icke statliga flygplatser
151
013
±0
1:7
Trafikavtal
1
098
000
±0
1:8
Viss internationell verksamhet
30
557
±0
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
83
179
±0
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
550
000
±0
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1
648
987
±0
1:12
Transportstyrelsen
2
407
440
500
000
1:13
Trafikanalys
70
527
±0
1:14
Trängselskatt i Göteborg
920
705
±0
1:15
Sjöfartsstöd
1
600
000
±0
1:16
Internationell tågtrafik
95
000
±0
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
351
000
±0
1:18
Lån till körkort
151
466
±0
1:19
Obemannad luftfart
30
000
±0
2:1
Post- och telestyrelsen
119
862
±0
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
131
278
±0
2:3
Grundläggande betaltjänster
25
037
±0
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
90
844
±0
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
1
549
014
±0
2:6
Myndigheten för digital förvaltning
162
410
±0
2:7
Digital förvaltning
215
744
±0
Summa
78
952
417
500
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
22
Kommunikationer
1:12
Transportstyrelsen
500
500
500
Summa
500
500
500
Utgiftsområde 23
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
533
764
50
000
1:2
Insatser för skogsbruket
594
373
50
000
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
171
348
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
116
041
15
000
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
±0
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
±0
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
67
778
±0
1:8
Statens jordbruksverk
740
665
±0
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
15
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
5
637
032
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
149
000
±0
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
27
200
±0
1:13
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
109
000
±0
1:14
Livsmedelsverket
327
670
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
204
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
46
913
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2
068
306
±0
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
468
013
±0
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
92
330
±0
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
125
915
10
000
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2
160
339
±0
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
738
664
±0
1:25
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:26
Nedsättning av slakteriavgifter
81
837
±0
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
21
000
5
000
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
53
000
±0
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
115
000
±0
1:30
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2
000
000
±0
1:31
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
1
538
900
±0
Summa
19
373
352
130
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:1
Skogsstyrelsen
50
50
50
1:2
Insatser för skogsbruket
50
50
50
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
15
±0
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
10
10
10
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
5
±0
±0
Summa
130
110
110
Utgiftsområde 24
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
24
Näringsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Verket för innovationssystem
281
929
±0
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
3
439
755
±0
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
834
268
±0
1:4
Tillväxtverket
490
399
−30
000
1:5
Näringslivsutveckling
357
442
±0
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
69
351
±0
1:7
Turismfrämjande
104
613
15
000
1:8
Sveriges geologiska undersökning
304
249
±0
1:9
Geovetenskaplig forskning
5
923
±0
1:10
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
14
000
±0
1:11
Bolagsverket
68
140
±0
1:12
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
8
327
±0
1:13
Konkurrensverket
175
846
±0
1:14
Konkurrensforskning
10
804
±0
1:15
Upprustning och drift av Göta kanal
39
910
±0
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
27
850
±0
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag
363
000
±0
1:18
Avgifter till vissa internationella organisationer
16
860
±0
1:19
Finansiering av rättegångskostnader
18
000
±0
1:20
Bidrag till företagsutveckling och innovation
269
472
±0
1:21
Patent- och registreringsverket
339
080
±0
1:22
Stöd vid korttidsarbete
365
000
±0
1:23
Brexitjusteringsreserven
750
000
±0
1:24
Elstöd
2
400
000
±0
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet
26
298
±0
2:2
Kommerskollegium
94
265
±0
2:3
Exportfrämjande verksamhet
313
367
15
000
2:4
Investeringsfrämjande
67
772
±0
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
20
517
±0
2:6
Bidrag till standardiseringen
31
336
±0
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
100
000
±0
Summa
11
407
773
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
24
Näringsliv
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
24
Näringsliv
1:4
Tillväxtverket
−30
−30
−30
1:7
Turismfrämjande
15
15
15
2:3
Exportfrämjande verksamhet
15
15
15
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 25
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
151
878
432
6
000
000
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
5
358
777
±0
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
7
150
±0
1:4
Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner
1
000
±0
1:5
Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner
300
000
±0
Summa
157
545
359
6
000
000
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
6
000
6
000
6
000
Summa
6
000
6
000
6
000
Utgiftsområde 26
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Räntor på statsskulden
13
000
000
±0
1:2
Oförutsedda utgifter
10
000
±0
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
145
200
±0
Summa
13
155
200
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Summa
±0
±0
±0
Utgiftsområde 27
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
45
869
852
±0
Summa
45
869
852
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa
±0
±0
±0
Magdalena Andersson (S)
Mikael Damberg (S)
Lena Hallengren (S)
Johan Löfstrand (S)
Teresa Carvalho (S)
Peter Hultqvist (S)
Jennie Nilsson (S)
Ardalan Shekarabi (S)
Matilda Ernkrans (S)
Fredrik Olovsson (S)
Ida Karkiainen (S)
Niklas Karlsson (S)
Lawen Redar (S)
Anders Ygeman (S)
Anna-Caren Sätherberg (S)
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Gunilla Svantorp (S)
Åsa Westlund (S)
Morgan Johansson (S)
Heléne Björklund (S)
Mattias Jonsson (S)
[1]
Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022.
[2]
Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022.
[3]
Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022.
[4]
SKR:s skatteunderlagsprognos, Cirkulär 22:37.
[5]
Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar.
[6]
Tabell 6.11 i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) samt egna beräkningar.
[7]
Riksdagens utredningstjänst.
[8]
Riksdagens utredningstjänst.
[9]
Skatteverkets promemoria ”Ändrad beskattning av inlösen- och återköpsförfaranden”.
[10]
Ger även effekt på 1320 – Skatt på företagsvinster med –20
mnkr 2023 samt –50
mnkr 2024 respektive 2025.

=== HD024101: med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd024101

Motion till riksdagen
2025/26:4101
av Magdalena Andersson m.fl. (S)
med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Sverige behöver bli starkt igen
1 Ett ekonomiskt läge som kräver handlingskraft
1.1 Sverige är svagare än vi hade behövt vara
1.2 Sverige har presterat sämre än Europa
1.3 Arbetslösheten är skyhög
1.4 Det är dyrt att vara svensk
1.5 SD-regeringens sjukvårdskris märks i vardagen
1.6 Finansministern: pengarna är slut
1.7 Socialdemokraternas program för att stoppa slöseriet med skattepengar
2 Sverige hade kunnat vara i ett bättre läge
2.1 Urval av reformer i Socialdemokraternas förslag till budget för 2026
3 Reformer för ett starkt Sverige
3.1 Satsningar som märks i din plånbok
3.2 Satsningar för en stark ekonomi
3.3 Satsningar för en stark välfärd för dig och din familj
3.4 Satsningar för en stark gemenskap och ökad säkerhet där du bor
4 Finansiering och ställningstaganden
5 Reformtabell
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
Sverige behöver bli starkt igen
SD-regeringens mandatperiod har varit fyra förlorade år för Sverige och svenska folket. Tillväxten har försämrats och arbetslösheten är skyhög. Rekordmånga företag har gått i konkurs och svenska folket pressas av höga levnadskostnader. Det är dyrt att vara svensk. Samtidigt har SD-regeringen slösat bort svenska folkets pengar och sänkt skatten för de allra rikaste med lånade pengar.
Resultatet är att Sverige är i en sämre situation än vi hade behövt vara. Dessutom föreligger risker för inflationschock till följd av internationella konflikter, som ytterligare kan komma att pressa svenska folket med ökande priser, högre räntor och ekonomisk osäkerhet. Risken för ökade levnadskostnader för vanliga hårt arbetande svenskar är stor, och regeringen har inte gjort tillräckligt för att skydda svensk ekonomi.
Det osäkra läget i omvärlden ställer höga krav på politiska ledares handlingskraft och styrka. Sverigedemokraterna och Moderaterna lovade att få ordning på Sverige. Men deras år vid makten har präglats av svagt ledarskap och brist på handlingskraft. De är oeniga kring hur de ska lösa samhällsproblemen och det är oklart vem som bestämmer. Ulf Kristersson leder varken landet eller regeringen. I en hotfull värld som kräver styrka försvagas i stället Sverige. Så kan det inte fortsätta. Det krävs en regering som klarar av att leverera resultat.
I regeringen och Sverigedemokraternas vårbudget finns inga åtgärder som kommer att vända Sveriges negativa utveckling. Det är ytterligare en budget utan strukturella reformer för att få igång tillväxten eller för att skapa fler jobb. Det är ytterligare en budget där hårt arbetande människor får betala när Sverigedemokraterna och Moderaterna lånar miljarder och slösar med svenska folkets skattepengar.
I vår höstbudget för 2026 presenterade vi socialdemokrater ett tydligt alternativ för att vända Sveriges negativa utveckling. I denna vårbudget bygger vi vidare på det arbetet med ytterligare reformer för att stärka Sverige och svenska familjer. Vi föreslår riktade åtgärder för att stärka svensk ekonomi och ge hårt arbetande människor mer pengar i plånboken, för att stärka välfärden och öka tryggheten och säkerheten i vårt land.
Sverige hade kunnat vara i ett bättre läge. Men vi tror på Sverige! Vi är ett land med stor potential. I vårt land finns en enorm kraft, inte minst i våra företag och i våra unga som vill utbilda sig, arbeta och bidra. Gång på gång har vi visat att vi kan ställa om, växa och möta svåra tider tillsammans. Men då krävs en politik som tar vara på den potentialen och tar sin del av ansvaret.
Vi vet att Sverige behöver reformer och strukturella åtgärder som stärker svensk konkurrenskraft och tillväxt – för en stark ekonomi som ger fler mer i plånboken.
1
Ett ekonomiskt läge som kräver handlingskraft
Världen, samhället och den globala ekonomin har förändrats. Det säkerhetspolitiska läget är allvarligt och världsekonomin är i gungning till följd av eskalerande konflikter.
Återkommande hot om tullar har lett till stora svängningar på börsen. En växande höger
­
populism
har gjort världen fattigare och farligare.
Kriget i Mellanöstern skapar stor osäkerhet. Den senaste tiden har världsmarknads
­
priset på olja och gas skjutit i höjden. Tillgången till viktiga insatsvaror, som exempel
­
vis konstgödsel, hotas. Svenska folket märker effekten av Sveriges fossilberoende varje gång de tankar. Bensin- och dieselpriserna har ökat kraftigt. Våra företag riskerar att möta ett mycket tufft kostnadsläge framöver. Finansministern har varnat för att driv
­
medelsransonering kan bli aktuellt.
Om kostnadsökningarna får spridning in i ekonomin hotar en ny inflationschock som ytterligare kommer att pressa svenska folket med ökande priser, högre räntor och ekonomisk osäkerhet.
Under mandatperioden har Sveriges beroende av oljediktaturer cementerats, vilket gör oss sårbara för svängningar på världsmarknaden. Det har satt Sverige i ett sämre läge att hantera den nuvarande krisen än vi hade behövt vara i. Samtidigt har regeringen skyllt ifrån sig under hela mandatperioden. Enligt SD-regeringen är det alltid en omvärldshändelse som gör att konjunkturen inte tar fart, att arbetslösheten stiger eller att konkurserna och klimatutsläppen ökar.
Mot bakgrund av det osäkra omvärldsläget har vi socialdemokrater vid flera tillfällen krävt att regeringen och Sverigedemokraterna agerar och tar fram en skyddsplan för att skydda svensk ekonomi, svenska jobb och vanligt folks plånböcker. Men ingenting har hänt. I stället för att säkra Sverige upprepar finansministern att svensk ekonomi är ”Trumpsäkrad”. Trots att det för de flesta andra är uppenbart att svensk ekonomi är extremt beroende av omvärlden – inte minst genom våra exportföretag. Det är tydligt att SD-regeringens agerande, där de hoppas på det bästa, men inte förmår att planera för det värsta, försvagar Sverige.
Det här är inte ett läge då regeringen kan slappna av och luta sig tillbaka. Vi kräver att regeringen tar ett helhetsgrepp kring krigets konsekvenser. Vi har kallat sex ministrar till riksdagens utskott med krav om att regeringen agerar skyndsamt så att inte arbetslös
­
heten ökar, tillväxten sänks och livsmedels
‑
, el- och bränslepriserna höjs ytterligare i Sverige. Vi vill se konkreta åtgärder, område för område, för att skydda svenska folkets ekonomi, jobb och levnadsstandard.
Stora svängningar i världsmarknadspriset på olja
(Spotpris för Brentolja i Europa, FOB, USD per fat)
Källa: Riksdagens utredningstjänst och U.S. Energy Information Administration.
1.1
Sverige är svagare än vi hade behövt vara
Efter fyra år med Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson vid makten har Sverige försvagats
och vårt utgångsläge för att möta det allvarliga läget är sämre än det hade behövt vara. Det är dyrt att leva och vanligt folk är fattigare. Tillväxten har försämrats, arbetslös
­
heten är skyhög och svenska folket har fått det sämre ställt. Lågkonjunkturen har förlängts och regeringens prognoser för tillväxt och arbetslöshet revideras ständigt i fel riktning. I årets vårbudget bedömer regeringen att BNP-tillväxten kommer att ligga på 2,8 procent för 2026. Den bedömningen framstår som oerhört optimistisk i jämförelse med andra prognoser. Till exempel bedömer Internationella valutafonden (IMF) att tillväxten kommer att landa på 2 procent. Finansministern har själv erkänt att 2,8 procents tillväxt inte är troligt. Risken är stor att regeringen återigen kommer att tvingas revidera ned sina prognoser.
SD-regeringens mandatperiod har kantats av missbedömningar av det ekonomiska läget och av konstanta felprioriteringar som förlängt lågkonjunkturen. När bostads
­
byggandet föll drog regeringspartierna ned på investeringsstödet. När svenska jobb hotas minskar de antalet arbetsmarknadsutbildningsplatser, försämrar a
‑
kassan och håller tillbaka ett förstärkt system för korttidsarbete. När vanligt folk behövde stöd för att klara kostnadskrisen, sänkte de skatten för de allra rikaste. Samtidigt gjorde de medicinen dyrare och de vägrar fortfarande att höja barnbidraget. Regeringen och Sverigedemokraterna har gynnat de med allra starkast ekonomi framför de grupper som har haft det tuffast att klara månadens utgifter, dessutom på lånade pengar. Det är en prioritering som inte bara är orättvis – den har också visat sig skadlig för tillväxten, eftersom höginkomsttagare har en lägre konsumtionsbenägenhet. Med den ekonomiska politiken är det inte förvånande att konsumtionen inte tagit fart i den mån regeringen hoppats.
Den ansvarslösa hanteringen av svensk ekonomi har lett till att finansministern behövt meddela att pengarna för nästa mandatperiod är slut. Att resultatet av felprioriteringarna är att underskotten i svensk ekonomi är de största sedan 1990-talet och efterdyningarna från dåtidens finanskris. För detta kommer svenska folket att betala, i form av högre räntor och avbetalningar.
Samtidigt som vanligt folk utsatts för stora påfrestningar har vår gemensamma välfärd försvagats. SD-regeringen har skapat en sjukvårdskris genom att konsekvent underfinansiera sjukvården. I äldreomsorgen har personalen allt mindre tid för våra
äldre. Vidlyftiga skattesänkningar för de allra rikaste går hand i hand med nedskärningar
i vård och skola. Riskkapitalisters vinstjakt i skolor och förskolor tillåts fortsätta. Resultatet är oacceptabelt långa väntetider i vården och överfulla klassrum i skolan.
Därtill fortsätter gängvåldet och kriminaliteten att krypa allt längre ned i åldrarna. Nyrekryteringen av barn till de kriminella gängen är regeringens blinda fläck. Trots att behovet av åtgärder är akut säger SD-regeringen nej till en svensk maffialag och vidtar inte tillräckliga åtgärder för att stoppa nyrekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk.
I det här läget behövs handlingskraft. Det kräver en regering som klarar av att prioritera och leverera resultat för att göra Sverige starkt igen.
1.2
Sverige har presterat sämre än Europa
De senaste åren har varit turbulenta, med flera kriser. Världen har genomlevt en pandemi
och nu är det krig i vårt närområde. Hur Sverige klarat dessa olika kriser har varierat. Under och efter pandemin bidrog den socialdemokratiskt ledda regeringen till att Sverige klarade sig ur krisen bra och vår tillväxt återhämtade sig snabbare än jämför
­
bara länders.
Sedan SD-regeringens tillträde har Sverige dock klarat sig osedvanligt dåligt jämfört med andra länder. Vår tillväxt har försämrats och vi har en mycket hög arbetslöshet. När arbetslösheten gått ned i övriga Europa så har den ökat i Sverige. Utländska företags
­
investeringar i Sverige har minskat och konkurserna har varit på historiskt höga nivåer.
SD-regeringen underpresterar på tillväxt – sämst sedan finanskrisen
(Genomsnittlig årlig tillväxt per mandatperiod, reala termer)
Källa: Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar.
Siffror från riksdagens utredningstjänst visar att regeringen har presterat sämre vad gäller tillväxt, både jämfört med tidigare regeringar och jämfört med Sveriges lång
­
siktiga potential.
SD-regeringen underpresterar på tillväxt – sämre än trend
(Svensk BNP vs potentiell BNP, SEK miljarder)
Källa: riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar.
En drivande faktor bakom den svaga konjunkturen har varit den svaga privata konsum
­
tionen under mandatperioden, en direkt följd av att regeringen har låtit vanligt folk med vanliga jobb och vanliga löner agera krockkudde i krisen. De senaste årens kostnadskris har utraderat tio års reallöneökningar och urholkat hushållens köpkraft. Den har slagit hårt mot barnfamiljer, pensionärer, sjukskrivna, alla de som varje dag går till jobbet. Stigande energipriser och ökad osäkerhet riskerar nu att ytterligare dämpa hushållens konsumtion.
I detta tuffa läge hade vanliga svenska familjer, inte de allra rikaste, behövt stöttas. Reformer som ökat köpkraften för de med lägre inkomster hade gynnat tillväxten, eftersom hushåll med lägre inkomster har en högre marginal konsumtionsbenägenhet; dvs. att de spenderar mer av varje extra krona. En ensamstående förälder som hade fått höjt barnbidrag hade kunnat lägga pengarna på mat, en vinterjacka eller barnens fritids
­
aktiviteter.
Med ökad jämlikhet hade alla svenskar kunnat vara med och bidra till vårt lands tillväxt. Men i stället för att stötta vanligt folks ekonomi har SD-regeringen genomfört riktade lättnader för höginkomsttagare, som slopandet av avtrappningen av jobbskatte
­
avdraget för inkomster över 66
000 kronor i månaden. Dessa grupper tenderar att spara snarare än konsumera, vilket inte gynnar tillväxten här och nu. Resultatet syns i att den privata konsumtionen, som utgör en stor del av svensk BNP, tyngt den ekonomiska utvecklingen. Med en annan politik hade utfallet helt enkelt kunnat bli annorlunda.
Konjunkturinstitutet har, i likhet med de flesta internationella studier på området, bedömt att offentliga satsningar på välfärd och stöd till låg- och medelinkomsttagare har större effekt på tillväxten än skattesänkningar för höginkomsttagare. En regering som hade satt svensk ekonomi före partiinterna egenintressen hade därför använt skatte
­
pengarna där de gör mest nytta: hos barnfamiljer, pensionärer och ensamstående; i sjukvård, skola och äldreomsorg; för ökat bostadsbyggande, fungerande infrastruktur och transporter som går i tid.
SD-regeringen har bedrivit en ineffektiv konjunkturpolitik
(Svenska BNP-multiplikatorer)
Källa: Regeringskansliet.
1.3
Arbetslösheten är skyhög
Ett tydligt kvitto på regeringens misslyckade ekonomiska politik är den höga arbets
­
lösheten. Regeringen påstår ofta att de ärvde en hög arbetslöshet, men vad de faktiskt ärvde var en arbetslöshet på väg ned. Under SD-regeringen har däremot utvecklingen vänt.
Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning för mars 2026 fortsätter det att komma mardrömssiffror för arbetslösheten, med en arbetslöshet på nästan 9 procent. Idag är omkring en halv miljon människor arbetslösa i Sverige, nästan 100
000 fler än när SD-regeringen tillträdde. Ytterligare nästan 400
000 personer är undersysselsatta, dvs. att de arbetar mindre än de skulle vilja. Även antalet undersysselsatta har ökat med omkring 100
000. Ungdomsarbetslösheten är på mycket höga nivåer.
Den höga arbetslösheten är ett monumentalt misslyckande som är enormt kostsamt både för den som står utan jobb och för Sverige som land.
När arbetslösheten minskat i övriga EU, har den ökat i Sverige
(Svensk arbetslöshet vs arbetslöshet i euroområdet, %)
Källa: Eurostat och egna beräkningar.
Arbetslösheten drabbar nu grupper som traditionellt har haft ett starkt fäste på arbets
­
marknaden. Av de arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är gruppen som har eftergymnasial utbildning den som de senaste åren har vuxit snabbast. Arbetslös
­
heten ökar mest bland högutbildade män födda i Sverige.
Därtill är ungdomsarbetslösheten på mycket höga nivåer. Med SD-regeringens politik tvingas många unga börja sitt liv i långtidsarbetslöshet. Många unga saknar jobb att gå till och nyexaminerade studenter vittnar om hur svårt det är att komma in på arbetsmarknaden. Det riskerar att späda på utanförskapet och att i längden bli mycket dyrt för Sverige. Vi ser även tecken på hur AI påverkar arbetsmarknaden. När AI påverkar strukturen på svensk arbetsmarknad riskerar arbetslösheten, inte minst bland yngre akademiker, att öka.
Efterfrågan på arbetskraft är fortfarande förhållandevis svag. Antalet nyanmälda lediga platser på Arbetsförmedlingen föll kraftigt under 2023 och 2024 och har därefter legat kvar på låga nivåer. Varslen har samtidigt varit fler än normalt sedan början av 2023. Sammantaget pekar detta på en arbetsmarknad där det skapas för få nya jobb.
Undersysselsättningen har ökat till följd av SD-regeringens politik
(Undersysselsättning i Sverige mätt i tusental personer)
Källa: SCB.
Regeringen skyller utvecklingen på handelstullar och ekonomisk osäkerhet, men dessa faktorer påverkar även andra länder i vår närhet. Samtidigt har Sverige presterat sämre än övriga Europa. Sverige är bland de europeiska länder där arbetslösheten är högst och där den har ökat mest de senaste åren. Medan arbetslösheten i Sverige har skenat så har den gått ned i övriga EU. Nu har vi en av EU:s högsta nivåer av arbetslöshet. Om Sveriges arbetslöshetsutveckling följt det europeiska mönstret hade antalet arbetslösa varit ca 100
000 färre enligt LO.
Den höga arbetslösheten är inte bara ett svek mot alla de som står utan jobb utan också ett slöseri med Sveriges resurser. Sverige behöver en politik där vi gemensamt arbetar oss till ett högre välstånd. Jobb ger frihet och möjlighet att styra över sitt eget liv samtidigt som det gör Sverige rikare. Därför måste målet för en seriös ekonomisk politik vara full sysselsättning.
Högsta konkursnivåerna sedan 90-talskrisen
(Antal konkurser per år)
Källa: Tillväxtanalys.
Parallellt med en skyhög arbetslöshet har en konkursvåg sköljt över Sverige. Under mandatperioden har över 30
000 företag gått i konkurs och det har drabbat över 75
000 anställda. De två senaste åren har vi sett de högsta konkursnivåerna sedan 90-talskrisen.
Samtidigt pressas svensk basindustri fortsatt hårt av konjunkturläget och
anställnings
­
planerna är fortsatt svaga. Enligt KI:s senaste prognos håller basindustrin nere stämnings
­
läget
i tillverkningsindustrin. Företagen i basindustrin pekar på att det mycket osäkra läget håller tillbaka nyinvesteringar.
I detta läge hade ett reformerat system för korttidsarbete ökat svenska företags konkurrenskraft och kunnat rädda svenska jobb. Men trots att både industrin och facken efterlyser detta väljer SD-regeringen att bortse från väl avvägda krav som skulle kunna skydda svenska industrijobb.
En sektor som varit särskilt hårt drabbad av lågkonjunkturen är byggsektorn. Under mandatperioden har över 5
000 byggföretag gått i konkurs. Byggkrisen är allvarlig av flera anledningar. Dels slår krisen hårt mot de personer som jobbar inom sektorn och som inte längre har ett jobb att gå till, dels kommer den med stora makroekonomiska risker. Minskningen i bostadsinvesteringar tynger tillväxten samtidigt som vi riskerar att tappa den kompetens vi behöver för att bygga bostäder i framtiden. En långsiktig
ned
­
gång i bostadsbyggandet får även en negativ påverkan på vår tillväxt, nyindustrialisering
och möjligheten för Sveriges befolkning att flytta till jobb och utbildning i olika delar av landet.
SD-regeringens politik har stoppat bostadsbyggandet
(Antal påbörjade bostäder)
Källa: Boverket.
1.4
Det är dyrt att vara svensk
Sverige ska vara ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Där alla kan växa och leva ett gott liv. Men i dag går utvecklingen åt fel håll. Vanliga löntagare har sett tio års reallöneökningar utraderas och kostnadsläget är fortsatt högt. Nu riskerar vi att stå inför en inflationschock som ytterligare kan komma att driva upp priser och räntor.
Sedan kostnadskrisen inleddes har matpriserna ökat med över 30 procent. För en vanlig barnfamilj har matkostnaderna ökat med mer än 30
000 kronor per år. Bristande konkurrens driver upp priserna. Vi har under flera års tid föreslagit en lång rad åtgärder
för att pressa matpriserna och öka konkurrensen på livsmedelsmarknaden. SD-regeringen
har valt att inte agera, förrän i mandatperiodens sista budget där de hörsammade vårt krav på en tillfälligt sänkt matmoms och en matpriskommission, vars syfte är att se till
att momssänkningen faktiskt leder till lägre konsumentpriser. Dessvärre kan vi konsta
­
tera
att matpriskommissionen hade behövt vara på plats betydligt tidigare för att ha kunnat pressa priserna.
En tvåbarnsfamilj kan betala över 30
000 kronor mer för maten
(Inflation – KPI och matpriser, Sverige 2022–jan 2026)
Källa: SCB.
Vid ekonomiska kriser är det alltid de med minst marginaler som drabbas hårdast. Konsekvenserna av de senaste årens kostnadskris märks tydligt för barnfamiljer, där ojämlikheten mellan familjer ökar, och för de sämst ställda pensionärerna som har svårt att klara vardagens mest grundläggande utgifter.
Ensamstående föräldrar med låg inkomst drabbas särskilt hårt; över hälften av dessa föräldrar har upplevt svårigheter att köpa näringsrik mat och betala för fritidsaktiviteter för sina barn. Samtidigt har svenska folkets skulder hos Kronofogden ökat. Under 2025 ökade skulderna med 44 miljoner om dagen. Även antalet skuldsatta har ökat och antalet svenskar som, enligt SCB, lever i social och materiell fattigdom har dubblerats sedan 2021, till 700
000.
För oss socialdemokrater är det en självklarhet att barnen inte ska betala för kriser. Den ambitionen verkar dessvärre inte delas av SD-regeringen. Trots att kostnadskrisen fortfarande slår med full kraft mot vanliga familjer vägrar regeringen att höja
barn
­
bidraget. Sverige är idag det enda av våra nordiska grannländer som inte höjt barnbidraget
under kostnadskrisen. Värdet av barnbidraget är som ett resultat av regeringens passivi
­
tet det lägsta på 50 år. Dessutom har regeringen gjort det dyrare att hämta ut mediciner och sänkt bostadsbidraget för de barnfamiljer som har det tuffast.
Barnbidragets värde det lägsta på 50 år
(Barnbidrag i förhållande till nödvändiga levnadskostnader för en 10-åring)
Källa: Swedbank.
1.5
SD-regeringens sjukvårdskris märks i vardagen
SD-regeringens mandatperiod har inneburit minskat statligt stöd och sämre förutsätt
­
ningar för Sveriges kommuner och regioner. Därtill har regeringens misslyckade ekonomiska politik, med hög arbetslöshet och låg tillväxt, inneburit ett hårt ekonomiskt slag. Enligt beräkningar från SKR hade skatteköpkraften hos Sveriges kommuner och regioner varit 30 miljarder högre under 2026 om skatteunderlaget följt den historiska trenden.
Resultatet är att Sverigedemokraterna och regeringen har skapat en kris i svensk sjukvård. Läget i sjukvården kommer dessvärre inte som någon överraskning. Redan inför 2023 stod det klart att situationen i den svenska sjukvården skulle komma att försämras om inte politiken tog ansvar. Inför 2024 larmade Sveriges regioner samfällt om att situationen skulle komma att bli än värre. Nu har vi oacceptabelt långa vårdköer. Men SD-regeringen fortsätter att ignorera varningssignalerna. I budgeten för 2026 drog SD-regeringen till och med ned på finansieringen till kvinnosjukvården med 600 miljoner.
Konsekvenserna av underfinansieringen märks i människors vardag. I moderatledda Region Skåne har personal inom förlossningsvården slagit larm om hur besparingar påverkar både arbetsmiljö och patienter. Vittnesmål beskriver hur grundläggande resurser ifrågasätts eller försvinner – som att mjuka tvättlappar ersätts eller tas bort, samtidigt som andra nedskärningar drabbar verksamheten.
En liknande utveckling syns inom äldreomsorgen. I flera kommuner har man tvingats dra ned på matkostnader och enklare livskvalitet för de äldre – som när klassiska inslag som söndagssteken försvinner från menyn. 84-åriga Rut har beskrivit vad det innebär att något att se fram emot försvinner i vardagen, samtidigt som experter varnar för risker som undernäring när kvaliteten på maten försämras.
Läget i svensk sjukvård och omsorg är ett resultat av att Sverigedemokraterna och regeringen i budget efter budget har valt att underfinansiera välfärden. Det drabbar såväl patienter som riskerar att vänta längre på vård som personalen, som redan är hårt pressad. På längre sikt försvåras arbetet vad gäller personal- och kompetensförsörjning. Besparingarna leder till ytterligare försämrad arbetsmiljö och sämre arbetsvillkor, som kommer att göra det än svårare att attrahera personal till vårdens arbetsplatser. Regeringens agerande har därmed både förlängt krisen och försvårat återhämtningen.
Krisen är på intet sätt begränsad till sjukvård och omsorg. Skolan och andra viktiga verksamheter som kollektivtrafiken har också drabbats hårt av den ekonomiska utvecklingen. Bristen på utbildad personal är ett problem som spänner över flera verksamheter. Lärarbrist leder till stökigare klassrum i skolan. I omsorgen tvingas undersköterskorna springa allt snabbare.
Parallellt med regeringens underfinansiering saknas det kontroll i välfärdens verksamheter. Marknadens behov har satts före svenska folkets vilket resulterat i att gängkriminella kan äga vårdcentraler och att skolkoncerner kan använda skattepengar till lyxvillor i stället för till undervisning. Den bristande kontrollen finansierar gängens verksamhet och leder till att skattepengar slussas ut ur Sverige i stället för att komma patienter och elever till del.
En socialdemokratisk regering hade prioriterat annorlunda. Vi vet att en väl fungerande välfärd är samhällets bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Vi föreslog dubbla resurser till välfärden jämfört med regeringen i budgeten för år 2023 och föreslog att åter dubblera resurserna till sjukvården jämfört med regeringen år 2024. För 2025 föreslog vi ett tillskott på generella statsbidrag på 6
miljarder kronor mer till kommuner och regioner, samt en särskild satsning på 3
miljarder för att korta vård
­
köerna. Ytterligare 3
miljarder föreslogs till svensk skola. I 2026 års höstbudgetförslag från Socialdemokraterna föreslås kommuner och regioner förstärkas med nästan 13 miljarder.
Med våra föreslagna åtgärder hade sjukvårdskrisen kunnat undvikas. Vi hade även gett Sveriges regioner långsiktiga besked om de ekonomiska förutsättningarna framåt. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden och ge både långsiktighet och planeringsförutsättningar till kommuner och regioner. Vi socialdemokrater vill se ett systemskifte för svensk välfärd, där de generella statsbidragen räknas upp med infla
­
tio
­
nen. Det måste vara slut med att politiker presenterar ”satsningar” på välfärden som i
själva verket är nedskärningar. Därtill behöver vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen
över välfärden och se till att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella.
1.6
Finansministern: pengarna är slut
Socialdemokraterna har en hög ambitionsnivå för Sverige. Vår uppgift är att förbättra vardagen för hårt arbetande människor och stärka samhällsgemenskapen. Vi ska hålla ihop Sverige med en stark ekonomi som märks i din plånbok, en stark välfärd och en stark gemenskap och ökad säkerhet där du bor.
För att nå upp till våra högt satta ambitioner så behövs en politik som ger svensk ekonomi förutsättningar att växa. Med en högre produktivitet och en högre tillväxttakt ökar intäkterna till staten, kommunerna och regionerna, samtidigt som näringslivets investeringsvilja ökar. Det låter oss investera i att bygga Sverige starkare.
Starka statsfinanser är en förutsättning för att svensk ekonomi ska kunna fortsätta växa. Stabila finanser ger utrymme för tillväxthöjande investeringar som i sin tur ger förtroende på finansmarknaderna. Det är inte minst viktigt när det geopolitiska läget blivit alltmer oroligt. Investeringar och finansiell stabilitet understöder varandra. Sverige har varit ett tydligt exempel på detta, med starka statsfinanser och en av EU:s högsta investeringsnivåer.
Men starka statsfinanser är ingen naturlag. Det krävs en ansvarsfull politik för att säkerställa att den långsiktiga stabiliteten inte äventyras. Det är bara med ordning och reda i ekonomin vi kan förhindra att ekonomiska kriser leder till nedskärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, äldre i äldreomsorgen och patienterna i vården. Starka finanser är nödvändigt för att vi ska kunna lånefinansiera projekt när vi vill det, såsom strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Ett sämre ekonomiskt utgångsläge riskerar att drabba investeringstakten, förtroendet på internationella kapitalmarknader och vår långsiktiga tillväxt.
SD-regeringen har försämrat Sveriges ekonomi
Att den svenska statsskulden är låg är till stor del tack vare att socialdemokratiskt ledda regeringar de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekono
­
misk politik, som resulterade i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin, med en fortsatt låg statsskuld och överskott i de offentliga finanserna.
Den starka utvecklingen har dessvärre vänt med SD-regeringen. Under mandatperioden har regeringen lånat hundratals miljarder kronor, till stor del för att sänka skatten för de mest välbeställda. Tidigare under våren erkände finansministern att pengarna för nästa mandatperiod är slut. Reformutrymmet är intecknat och notan har skjutits på framtiden. Det är oerhört allvarligt. Stabila och välskötta statsfinanser är en grundläggande förutsättning för svensk beredskap och ger oss handlingsutrymme att agera när det behövs som mest.
Årets budgetar förvärrar läget ytterligare. Ett reformutrymme på 80 miljarder togs i anspråk i höstbudgeten bara för 2026. Nu går staten med de största underskotten sedan 90-talskrisen, bortsett från pandemin. Underskotten beräknas uppgå till 363 miljarder under mandatperioden och enligt regeringens egna prognoser går regeringen med underskott alla år den här mandatperioden. Även justerat för Ukrainastödet beräknas regeringen missa de finanspolitiska målen under alla sina år vid makten.
I denna vårbudget tar SD-regeringen ytterligare lån och ökar svenska folkets skuld, trots att finansministern tidigare i våras begärde av andra partier att inte lägga fram ofinansierade förslag.
Historiskt skarp kritik från Finanspolitiska rådet
Den här ansvarslösa politiken har fått hård kritik. Finanspolitiska rådet riktar i sin senaste rapport sin allvarligaste kritik någonsin mot en regering. Rådet underkänner SD-regeringens ekonomiska politik och varnar för att den leder till ökade lån och högre räntor. Även Riksrevisionen har riktat hård kritik mot regeringen och menar att de inte redovisat sin politik på ett transparent sätt och att ramverksmålen för ekonomin inte nås.
Konsekvenserna drabbar vanligt folk. När staten lånar mer pressas räntorna upp. Det innebär att familjer med bolån får högre kostnader och att skattepengar går till
ränte
­
betalningar i stället för till skola, vård och omsorg. Sammantaget innebär SD-reger
­
ingens
politik att man lånar till skattesänkningar för de som redan har det bäst ställt, samtidigt som underskotten växer. Det betyder i praktiken att undersköterskor, snickare, lärare och poliser får betala priset – genom högre räntor och ett minskat utrymme för välfärd och investeringar.
Det är ett återkommande mönster. Varje gång vi har en moderat finansminister så är det svenska folket som betalar priset.
SD-regeringen går med de största underskotten sedan 90-talskrisen
(Finansiellt sparande, % av BNP)
Källa: SCB.
I våra budgetalternativ tar vi ansvar för de statliga finanserna. I flera budgetar har vi visat att vi kan bedriva en mer ambitiös politik än regeringen, samtidigt som vi tar större ansvar för statens finanser, genom att finansiera alla våra egna förslag. I denna vår
­
budget finansierar vi alla våra nya förslag, samt presenterar en starkare finansiering av regeringens förslag. Med rätt prioriteringar är det möjligt att stötta hushållen och stärka välfärden; genomföra åtgärder för att öka tillväxten och stärka tryggheten, samtidigt som man tar ansvar för statens finanser.
1.7
Socialdemokraternas program för att stoppa slöseriet med skattepengar
Det står tydligt att nästa regering inte kan fortsätta att slarva med statsfinanserna. En socialdemokratisk regering kommer att se till att dina skattepengar går till rätt saker. Till skolan och sjukvården. Till ett stärkt försvar och bättre vägar. Till fler poliser och fler jobb. Till mer pengar i plånboken för hårt arbetande familjer. Vi kommer inte att lova allt till alla. Vi kommer att prioritera hårt. Vi kommer inte att frångå disciplin i den ekonomiska politiken. Vi kommer att prioritera vanligt folks ekonomi före vidlyftiga skattesänkningar till de allra rikaste.
Socialdemokraterna arbetar med att ta fram ett program mot skatteslöseri som ska implementeras efter valet. Det är ett pågående arbete som blivit än mer aktuellt mot bakgrund av SD-regeringens havererade ekonomiska politik.
I årets vårbudget presenterar vi fem principer som kommer att ligga till grund för vårt arbete för att stoppa slöseriet med skattepengar:
Disciplin i de offentliga finanserna.
För att stoppa onödiga skatteutgifter krävs i första hand ett starkt politiskt ledarskap, och politiker måste klara av att prioritera. Det har den här regeringen inte lyckats med, utan de har i stället lånat miljarder för att finansiera sina skattesänkningar. Vi socialdemokrater har flera gånger visat att vi klarar av att presentera budgetmotioner som är mer ambitiösa än regeringens, samtidigt som de stärker Sveriges sparande. I den här vårbudgeten gör vi det än en gång.
Stoppa vinstjakten i välfärden.
Sverigedemokraterna och regeringen tycker det är viktigare att pengar kan gå till riskkapitalister än att de går till barnen i skolan. För oss är valet självklart: våra gemensamma skattepengar ska gå till vår gemensamma välfärd. Vi vill förbjuda vinsterna och stoppa överkompensationen till friskolorna.
Stryp den kriminella ekonomin.
Den kriminella ekonomin omsätter nästan 1
miljard om dagen. Vi behöver gå hårt åt gängen som i allt större utsträckning använder företag som brottsverktyg. Vi behöver motverka svartarbete, arbetslivskriminalitet och skatteflykt. Svarta pengar måste bli vita. Varje skattekrona som går från svart till vit innebär en krona mer till skolan eller sjukvården.
Städa upp i offentlig upphandling.
Varje år upphandlar svenska myndigheter och kommuner varor och tjänster för hisnande tusen miljarder kronor. Vi måste säkerställa att skattepengar inte driver kriminalitet och svart ekonomi genom offentlig upphandling. Samtidigt måste upphandlingen ske mer effektivt. Vi vill ta fram ett långsiktigt mål om att offentlig upphandling ska bli mer effektiv. Bara utifrån dagens summor skulle en effektivisering om 5–10 procent innebära en besparing på tiotals miljarder varje år.
Frigör tid och resurser i välfärden.
Vi måste bli bättre på att implementera ny teknik i välfärden, på ett sätt som gör jobbet lättare för personalen och verksamheten mer effektiv. Det handlar inte bara om pengar utan om att AI och ny teknik ska användas för att förenkla rutinuppgifter så att personalen får mer tid för kärnverksamheten. Ny teknik behöver användas för att frigöra tid för personalen och öka patientnyttan.
2
Sverige hade kunnat vara i ett bättre läge
Efter fyra år med Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har Sverige försvagats. Med en annan politik hade Sverige kunnat ha ett bättre utgångsläge för att hantera det ekonomiska läget. Vi socialdemokrater har i våra budgetmotioner presenterat ett tydligt alternativ till regeringens politik – ett alternativ som sätter vanligt folk först.
Nio av tio får mer i plånboken med S budget 2026
(Procentuell förändring av ekonomisk standard, Socialdemokraternas budget vs BP26, per decil, år 2026)
Källa: Riksdagens utredningstjänst.
Med Socialdemokraternas budgetmotion för 2026 hade nio av tio svenskar fått mer i plånboken. Vi har föreslagit en rättvis skattesänkning för vanligt folk, höjt barn- och studiebidrag, billigare mediciner och ett avskaffat karensavdrag. Det är orimligt att lärare, barnskötare och poliser ska förlora tusentals kronor om de blir sjuka för att de inte kan jobba hemifrån.
Bostadstillägget för barnfamiljer hade höjts, och vi hade tagit ansvar för svenskarnas köpkraft genom att sätta press på både banker och matjättar, inte minst genom en ökad konkurrens mellan matbutiker och banker. SD-regeringens försämrade a
‑
kassa hade inte införts. Unga hade kunnat se fram emot gratis kollektivtrafik och sluppit betala mer för sin tandvård.
Vi hade sänkt arbetslösheten och skapat fler jobb och starkare företag med en offensiv
och framåtblickande näringspolitik. Vi hade investerat i samhället och i människor; i vår gemensamma infrastruktur och i kompetens. Med en aktiv arbetsmarknadspolitik hade fler kunnat rustas och matchas till arbete. Vi hade krokat arm med näringslivet för att företagen och jobben ska bli fler och Sverige rikare. Vi hade behållit de gröna kredit
­
garantierna som regeringen slopat, så att våra företag hade haft bättre möjligheter att investera.
Vi hade hållit igång bostadsbyggandet genom ett omfattande bygg- och renoverings
­
paket riktat mot både hyres- och bostadsrätter. Alla svenskar måste ha någonstans att bo och det kräver att det byggs bostäder där personer med vanliga löner har råd att bo. Dessutom är behoven av energieffektiviserande åtgärder stora och det är angeläget att öka fokuset på klimatanpassning. I budgeten för 2026 föreslog vi kraftfulla satsningar i form av statliga kreditgarantier och byggstimulanser för att få igång bostadsbyggandet.
Med Socialdemokraternas budget hade det funnits fler kollegor i äldreomsorgen. Vi hade utvecklat och förstärkt äldreomsorgslyftet och stärkt arbetet mot äldres ensamhet. Vi hade sett till att de skattepengar som ska gå till elevernas undervisning faktiskt hade gjort det, i stället för att läcka ut i vinster. Vi hade kunnat genomföra en stor satsning motsvarande att anställa ytterligare en lärare per klass i årskurs 1 och minska klasstorlekarna där det behövs som mest.
Vi hade finansierat sjukvården så att människor får vård i tid och personalen bra arbetsvillkor. Kvinnosjukvården hade inte drabbats av regeringens nedskärning, och vi hade tillfört 13 miljarder till våra kommuner och regioner för att stärka vård, skola och omsorg i hela landet.
Därtill hade vi sett till att sluta en energiöverenskommelse för mer billig, fossilfri el – vilket är avgörande för både hushållens ekonomi och näringslivets konkurrenskraft.
Vi hade punktmarkerat varje ung person på väg in i kriminalitet, och infört en svensk maffialag för att effektivt slå mot de kriminella nätverkens struktur och ekonomi. Vi hade sett till att våra unga haft en meningsfull fritid med kultur- och idrottsaktiviteter.
Om vår politik hade gällt, hade situationen för medarbetarna och patienterna i vården varit en helt annan. Om vår politik hade gällt, hade situationen för Sverige varit en helt annan.
2.1
Urval av reformer i Socialdemokraternas förslag till budget för 2026
Vanligt folks ekonomi
En rättvis skattesänkning för vanligt folk
Höjt barn- och studiebidrag med 200 kr/mån
Billigare mediciner
Billigare tandvård för unga
Permanent höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer
Gratis kollektivtrafik för unga
Jobb och tillväxt
En svensk tillväxtpakt
Järnvägsunderhåll och fungerande infrastruktur
Alla som kan jobba ska jobba: vuxenutbildning, omställningsstudiestöd, jobbkontrakt för unga
Paket för bostadsbyggande: investeringsstöd och byggkrediter
Skydd mot höga sjuklönekostnader för små och medelstora företag
Välfärd
Miljardsatsning för fler kollegor i äldreomsorgen
Permanentat äldreomsorgslyft
3,7 miljarder till fler lärare och stärkt kunskap i skolan
Språklyft och mindre barngrupper i förskolan
13 miljarder till Sveriges kommuner och regioner
Säkerhet
Riskfamiljsprogram och punktmarkering av unga
En svensk maffialag
Satsningar för ordning och reda på arbetsmarknaden
Kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer
3
Reformer för ett starkt Sverige
I vår höstbudget för 2026 visar vi socialdemokrater ett tydligt alternativ för att vända Sveriges negativa utveckling. I denna vårbudget bygger vi vidare på det arbetet med ytterligare reformer för att stärka Sverige och svenska folket.
3.1
Satsningar som märks i din plånbok
De senaste åren har varit tuffa för vanligt folk. Reallönerna har sjunkit och priserna har ökat. Särskilt hårt har de höga matpriserna slagit. Nu riskerar vi ännu en inflationschock med höjda drivmedelspriser, energipriser och räntor. Vi socialdemokrater föreslog i vårt förslag till höstbudget flera åtgärder för att stärka vanligt folks ekonomi, bland annat en rättvis skattesänkning, höjt barnbidrag, slopat karensavdrag och en bättre a
‑
kassa. Vi föreslog dessutom att det förhöjda bostadstillägget för barnfamiljer görs permanent.
I vårbudgeten har regeringen hörsammat ett fåtal av Socialdemokraternas krav för att skydda vanligt folks ekonomi. Regeringen har till slut meddelat att de tänker betala ut elstödet, något vi socialdemokrater krävt under flera månader. De har även agerat på våra krav om att tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel, och vårt förslag om att pressa priset på gotlänningars resor till och från fastlandet.
I denna vårbudget bygger vi vidare på våra förslag i höstbudgeten för att du ska få mer pengar kvar i din plånbok.
Höjt barn- och studiebidrag och höjt underhållsstöd
Sverige är det enda landet i Norden som inte höjt barnbidraget under kostnadskrisen. Vi har i vår höstbudget avsatt medel för att höja barnbidraget med 200 kronor per månad. För en tvåbarnsfamilj innebär det nästan 5000 kronor mer per år. Men SD-regeringen har inte gjort något. Därför kräver vi än en gång att regeringen höjer barnbidraget, från den 1 juli 2026. Därtill föreslår vi i vårbudgeten att underhållsstödet höjs tillfälligt med 500 kronor från och med den 1 juli. De höga priserna är särskilt utmanande för många ensamstående föräldrar, framför allt för ensamstående mammor.
Prispressarpaket
Det är dyrt att vara svensk. Maten, hyran och elen, nästan allt har blivit dyrare. Samtidigt
som svenska folkets ekonomi pressas hårt har SD-regeringen passivt sett på när dålig konkurrens har gjort matpriserna högre och bolånen dyrare och kostnaderna för veterinärbesök har skenat.
Vi menar att det krävs ett helt nytt grepp för att öka konkurrensen där den i dag inte
fungerar. Den vanliga konsumenten måste stå i fokus. Därför föreslår vi i årets vårbudget
ett prispressarpaket. Vi vill stärka Konkurrensverkets roll som övervakare så att de kan pressa priserna genom ökad tillsyn och konkurrensfrämjande arbete. För detta ändamål föreslår vi en satsning på 30 miljoner samt ökade befogenheter till myndigheten. Vi föreslår även riktade åtgärder mot branscher där konkurrensen i dag är för låg.
Fler matbutiker för lägre priser
Vi är glada att regeringen lyssnat på Socialdemokraternas krav om lägre matmoms och införandet av en matpriskommission. Men det räcker inte; vi måste göra det långsiktiga arbete som krävs för att pressa priserna.
När en lågprisbutik etableras på en ort kan en barnfamilj spara upp till 22
000 kronor per år. Därför vill vi att det ska bli lättare att öppna nya butiker. Vi vill inleda arbetet med en nationell modell för fler matbutiker och för det arbetet avsätter vi 20 miljoner kronor till Boverket. Vi vill öka konkurrensen mellan grossisterna och vi vill att märkningen i butik ska bli tydligare.
Ökad konkurrens i banksektorn för lägre räntor
Samtidigt som räntorna varit höga har bankerna gjort miljardvinster Det är tydligt att konkurrensen i banksektorn inte är bra nog. Det leder till högre priser och sämre service för dig som kund.
Vi vill att den statliga banken SBAB används på ett mer effektivt sätt för att öka konkurrensen på bolånemarknaden. Vi vill ge SBAB en ökad möjlighet att konkurrera med affärsbankerna, bland annat genom möjlighet att tillhandahålla lönekonton för ett mer samlat tjänsteutbud. Vi vill även utreda SBAB:s avkastningskrav i syfte att det ska bidra till bättre konkurrensförhållanden på bolånemarknaden.
Vidare kan konkurrensen på bankmarknaden öka genom att kunderna ges mer information och därmed får en starkare förhandlingsposition. Bland annat vill vi se ett förbud mot listräntor, vilket gör att bankerna måste presentera mer tillgänglig informa
­
tion om räntor. Det ska bli lättare att förhandla med banken och enklare att byta bank.
Om en ökad konkurrens drev ned ränteläget med bara 0,2 procent så skulle det inne
­
bära 6
000 kronor mindre i räntekostnader på ett år för en barnfamilj med 3 miljoner kronor i lån. Vi vill även se en utvärdering av regeringens nya system för ränteskillnads
­
ersättning så det verkligen leder till bättre förhållanden för bolånekunder.
Vi socialdemokrater har i flera års tid försökt förmå regeringen att stärka konkurrensen
på bankmarknaden för att pressa kostnaderna för Sveriges bolånetagare. Men SD-regeringen vägrar agera. Vi kan inte komma till någon annan slutsats än att regeringen väljer bankerna före barnfamiljerna.
Ökad konkurrens för mer pengar i plånboken
(Räkneexempel vid ökad konkurrens)
Källa: Matpriskollen och egna beräkningar.
Bättre konkurrens på veterinärmarknaden
Djursjukvårdsmarknaden har koncentrerats till två större aktörer i takt med att mindre veterinärverksamheter blivit en del av större riskkapitalbolag. Till följd av detta har veterinärpriserna ökat kraftigt de senaste åren. Det står klart att konkurrensen på veterinärmarknaden behöver öka för att pressa priserna och i detta är Konkurrensverkets arbete viktigt.
För att stärka djurägarnas ställning vill vi se krav på ökad pristransparens för veterinär
­
bolagen och krav på jämförelser mellan försäkringsbolag. Därtill bör veterinär
­
beredskapen i hela landet säkerställas genom högre krav på privata aktörer. Vi vill också stoppa den aggressiva vinstjakten i djursjukvården och återföra makt till veterinärerna. Därutöver vill vi utreda fasta prislistor med tydliga prisjämförelser.
Vi avsätter även 10 miljoner i denna vårbudget för att stärka länsstyrelsernas arbete med djurkontroller, mot bakgrund av att bara 2 av 21 länsstyrelser nådde målet för djurskyddskontroller 2024.
Billigare el och fjärrvärme
Under vintern har elpriserna varit höga i hela landet. Ebba Busch lovade under hösten att ingen svensk skulle lämnas ensam med sin elräkning – ett löfte hon inte hållit. Vi socialdemokrater har sedan SD-regeringens haveri med utbetalningen av elstödet i början av mandatperioden krävt att regeringen ska ta fram en välfungerande modell för ett nytt elstöd så att Sverige står redo inför framtida elprischocker. Det har tyvärr inte hörsammats.
När regeringen i årets vårbudget sent omsider aktiverat ett elstöd så blir det tydligt att de återigen misslyckats med utformningen. Den här gången är det omkring 800
000 hushåll som lämnas utan stöd – trots att elen blivit dyrare även för dem. Det är även oklart om de föreslagna stödnivåerna för olika elområden är rimliga i förhållande till hushållens kostnader för elen. SD-regeringens hantering av elstödet är inte seriöst. Vi socialdemokrater anser att de tre principerna nedan skulle ha legat till grund för elstödet.
Elstödet ska omfatta fler.
De 800
000 hushåll som bor i bostadsrätts- och hyres
­
gäst
­
föreningar med gemensam el bör omfattas. Även de drabbas när elpriserna går upp.
Elstödet ska vara rättvist fördelat.
De som drabbas hårdast av ökade elpriser ska också få mest stöd. Vi kan inte acceptera ett system som ger mest åt de som tjänar mest.
Svenska pengar till svenskt elstöd.
Vi vill att de flaskhalsavgifter som betalats in av svenska konsumenter ska kunna användas till svenskt elstöd. Det kunde det under den förra S-regeringens mandatperiod. Nu har regeringen dessvärre sjabblat bort den möjligheten.
För att hålla tillbaka prisökningarna på fjärrvärme bör insatser som stärker kundernas ställning och ytterst prisreglering kombineras med sänkt elskatt på kraftverkens värme
­
pumpar för fjärrvärme. Därför föreslår vi att skatten på el till storskaliga värmepumpar för fjärrvärme sänks till EU:s miniminivå.
3.2
Satsningar för en stark ekonomi
Vi vill att Sveriges välstånd ska växa. Då krävs en långsiktig, framtidsinriktad närings
­
politik med strukturella tillväxtreformer som leder till ökad produktivitet, fler jobb, ökad tillväxt och högre löner.
Vi behöver investera i samhället och i människor; i vår gemensamma infrastruktur och i kompetens. Det krävs samling kring gemensamma prioriteringar, det krävs nya verktyg och att vi vågar peka ut teknologier som är särskilt viktiga för Sveriges konkurrenskraft.
Vi vill se en svensk tillväxtpakt, där staten och näringslivet krokar arm i de här frågorna och tillsammans arbetar för att företagen och jobben ska bli fler och Sverige rikare.
I vår budget för 2026 presenterade vi en rad reformer för att öka Sveriges tillväxt. I denna vårbudget kompletterar vi dessa satsningar med ytterligare förslag för att stärka tillväxten i hela landet.
Besöksnäring och företagande i hela landet
Besöksnäringen är en av våra viktiga svenska basnäringar. Runt om i landet verkar många små och medelstora företag, som bidrar både till att stärka vårt land och att stärka Sverigebilden. En växande besöksnäring skapar jobb och välstånd i hela landet. Dessutom får många unga sitt första jobb i besöksnäringen; en tredjedel av alla anställda är under 26 år.
Vi socialdemokrater menar att dessa företag behöver ges bättre möjligheter att växa, med fler kunder och bättre möjligheter till export. Det stärker både ekonomin och lokalsamhällens attraktivitet och kan leda till ökade investeringar i Sverige. För att näringen ska kunna växa krävs grundläggande förutsättningar som goda villkor för näringslivet och en fungerande infrastruktur och välfärd, samt ytterligare fokus i riktade satsningar.
För att stärka svensk besöksnäring, främja turism och se till att fler arbetstillfällen skapas avsätter vi 250 miljoner i vårbudgeten. I det ingår satsningar på att stärka Visit Swedens möjligheter att bättre marknadsföra Sverige som besöksland (100 miljoner kronor) och att öka Tillväxtverkets insatser på regional nivå (150 miljoner kronor). En hållbar platsutveckling i hela landet ska främjas genom myndighetens insatser i syfte att skapa attraktiva miljöer för besökare, boende, företag och investeringar.
Säkra service och paketutlämning i hela landet
SD-regeringen har försämrat den statliga servicen runt om i landet. Stora neddragningar har skett, inte minst på Statens servicecenter. Vi har en annan vision för Sverige – där samhället ska vara starkt i hela landet.
Postnord har sedan 2024 inte längre en skyldighet att leverera paket över hela landet. Post- och telestyrelsen har konstaterat att paketmarknaden till stor del kännetecknas av god konkurrens men att det finns vissa utsatta grupper, privatpersoner och småföretag som befinner sig i digitalt utanförskap eller bor långt från ett utlämningsställe, särskilt i det tre nordligaste länen. I närtid har Postnord beslutat att lägga ned verksamhet i tre glesbygdskommuner i Norrlands inland.
Vi anser att staten behöver ta ett större ansvar för att garantera denna service i hela landet, och skjuter därför till 100 miljoner kronor för detta.
Fler elbilar och svenska jobb i svensk fordonsindustri
Sverigedemokraterna och regeringen har bromsat elektrifieringen i Sverige. Vi ligger nu efter både Danmark och Norge när det gäller omställning av fordonsflottan. Det gör oss sårbara för dyra oljepriser och hotar svenska jobb i fordonsindustrin. Vi behöver öka takten i elektrifieringen för att rädda svenska jobb, öka tempot i omställningen och minska det kostsamma beroendet av diktaturolja.
I vår höstbudget för 2026 föreslog vi att elbilspremien förstärks med ytterligare 100 miljoner. I denna vårbudget skjuter vi till ytterligare 200 miljoner för att fler ska kunna ta del av stödet för att köpa eller leasa en elbil. För att se till att stödet verkligen bidrar till att fler kör elbil, kan en utvidgning av stödkriterierna vara nödvändig. Det kan handla både om att se till att göra det tillgängligt för personer boende på fler platser i landet och att se över inkomstkraven så att fler kan ta del av stödet.
Vi vill även stärka marknaden för tunga ellastbilar. Den tunga trafiken är avgörande för svensk industri, men omställningen går för långsamt. Risken är uppenbar att produktion och utveckling i allt högre grad förläggs utanför Sverige. Då tappar vi både teknikledarskap och arbetstillfällen. Utan en stark hemmamarknad – i Sverige och EU – blir det svårare för svenska företag att hävda sig globalt.
För att utveckla marknaden för tunga lastbilar avsätter vi 200 miljoner i vår budget, som ska användas till att förstärka investeringsstödet för tunga lastbilar, så att stödet bättre speglar den faktiska inköpskostnaden, samt för att korta handläggningstiderna för stödet. Energimyndigheten bör också få möjlighet att använda konkurrensutsatta anbudsförfaranden, vilket kan bidra till att stödet används mer effektivt och ger större klimatnytta per krona.
Nej till SD-regeringens neddragning på exportfrämjande och innovation
I en tid av stora samhällsutmaningar och behov av snabb omställning till ett fossilfritt välfärdsland behöver Sverige använda sin position som världsledande inom innovation. Det är avgörande för att stärka Sveriges konkurrenskraft och svensk exports kapacitet att växa på nya marknader. Inte minst gäller det marknader som nu omfattas av nya frihandelsavtal. I sin vårbudget drar regeringen ned på exportfrämjande verksamhet och på innovationsarbete. Det är en orimlig prioritering när svenska företag behöver stärkas. Därför säger vi nej till regeringens nedskärningar på dessa områden.
3.3
Satsningar för en stark välfärd för dig och din familj
Sverige har oacceptabelt långa vårdköer och överfyllda klassrum. Skattepengar försvinner
ur välfärden till skatteparadis och gängkriminella driver HVB-hem. Tillgången till samhällsservice brister för de som bor på landsbygden och i förorten. Det är resultatet av Jimmie Åkessons och Ulf Kristerssons politiska prioriteringar.
Vi vill göra upp med marknadsmisslyckanden som drabbar barn, sjuka och äldre. Vi vill se till att skolan, vården och omsorgen ges långsiktiga besked om sin finansiering. SD-regeringen har i stället satt kommuner och regioner på svältkur. Det innebär långa väntetider för patienter, stökigare klassrum i skolan och undersköterskor som tvingas springa allt snabbare.
Vi har i budget efter budget prioriterat mer pengar till sjukvården och skolan. Dessutom vill vi se en bottenplatta för välfärden genom att indexera de generella stats
­
bidragen, så att kommuner och regioner får långsiktiga förutsättningar att planera sin verksamhet. Bara så kan de arbeta med egen personal och bryta beroendet av stafett
­
läkare. Samtidigt står välfärden inför stora rekryteringsbehov. En nyckel för att klara detta är att investera i fler utbildningsplatser – men också att förbättra arbetsvillkoren så att fler både vill och orkar arbeta i svensk välfärd.
I den här vårbudgeten presenterar vi ytterligare förslag för att stärka den svenska välfärden i hela landet.
Kommission för kvinnohälsa
Förlossningsavdelningar som torkar nyfödda med hårt papper och som inte kan se till att nyförlösta kvinnor får ett täcke. Unga kvinnor som inte får hjälp med sin endometrios. Kvinnor som lämnas i sticket när hormonplåstren är restnoterade. Det är bara några exempel på situationer där kvinnors hälsa inte tas på allvar. Det måste vara nog nu. Därför vill vi tillsätta en kommission för kvinnohälsa. I vårbudgeten föreslår vi 300 miljoner kronor till kommissionen, att satsa till exempel på att förbättra förlossnings
­
vården och stärka arbetet med endometrios. Denna satsning kompletterar de 600 miljoner till kvinnosjukvård och förlossningsvård som anslås i vår höstbudget.
Bättre mat till äldre – för en värdig äldreomsorg
Det ska vara tryggt att bli gammal i Sverige. Man ska mötas med värdighet, kvalitet och respekt. Maten är en viktig del av livet. Att vara hänvisad till fryst färdigmat, eller att söndagssteken dras in, är inte värdigt. Även den som inte längre kan laga sin egen mat har rätt till god och näringsriktig mat. Det är dessutom särskilt viktigt när man blir äldre.
Långsiktigt måste äldreomsorgen få mer pengar. Därför vill vi införa en bottenplatta i välfärden, så att det blir stopp för dolda nedskärningar. I vår budget för 2026 föreslår vi dessutom nästan 2 miljarder kronor till äldreomsorgen, så att fler personer kan anställas, arbetsvillkoren kan förbättras och personal som behöver det kan läsa svenska på arbetstid.
Vi vill avskaffa minutstyrningen och höja kvaliteten i äldreomsorgen. Men det behövs
ytterligare åtgärder. Vi vill inleda en satsning för bättre mat i äldreomsorgen och satsar därför 300 miljoner kronor på det.
Krav på svenska i välfärden
Välfärden står inför stora rekryteringsbehov samtidigt som många som vill arbeta saknar
tillräckliga kunskaper i svenska. Det påverkar kvaliteten, arbetsmiljön och trygg
­
heten för både barn, äldre och personal. För att möta behoven krävs en politik som både säkrar kompetensen och förbättrar matchningen på arbetsmarknaden.
Vi föreslår därför att språkkrav införs i barnomsorgen och att en utredning tillsätts om språkkrav i hela välfärden. Samtidigt ska den personal som behöver det kunna få stöd att nå upp till kraven genom språkutbildning på arbetstid. I denna vårbudget föreslås medel till Skolverket för arbete med standardiserade och anpassade språktester. Detta stärker kvaliteten i välfärden, förbättrar möjligheterna till arbete och bidrar till en starkare samhällsgemenskap.
3.4
Satsningar för en stark gemenskap och ökad säkerhet där du bor
Sveriges yttre och inre säkerhet ska stärkas – för att vårt land är värt att försvara mot alla krafter som hotar vårt sätt att leva. Vi har lagt förslag för hur vi rustar vårt militära och civila försvar i ett rasande tempo. Det handlar om satsningar på försvarsindustrin, på stärkt beredskap och på en infrastruktur som håller måttet.
Du som lever i Sverige har rätt att i varje stund känna dig säker på gator och torg. Men gängkriminaliteten fortsätter skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Våldet har ändrat form och i dag sprängs det mer än vad det skjuts. Allt oftare är det minderåriga som genomför dåden. Men i grunden handlar det om samma kriminalitet. Det är uppen
­
bart att ingen regering, varken nuvarande eller tidigare, har lyckats vända utvecklingen.
För att få till en förändring krävs ett helt nytt angreppssätt. Det krävs en stat och ett samhälle som klarar av att agera när det händer. Som klarar av att stänga de HVB-hem som drivs av gängkriminella. Som inför en maffialag, som agerar mot maffian och maffians företag och ser till att det blir omöjligt för dem att verka. Som tar maffia
­
företagens tillgångar, som förhindrar att gängledarna kan gömma sig utomlands och som stänger ned de hemsidor och plattformar där ungdomarna i dag rekryteras.
I grunden är vi övertygade om att ett jämlikt samhälle som håller ihop och där alla människor oavsett bakgrund och inkomst kan leva goda liv är det bästa motgiftet mot kriminalitet och brottslighet. För att komma dit behövs just nu omfattande reformer där
kriminalpolitiken bedrivs tillsammans med en stram migrationspolitik och förebyggande
åtgärder för att bryta nyrekryteringen.
Förstärkt socialtjänstlyft
De senaste veckornas skjutningar har tydligt visat att regeringen misslyckats med att stoppa gängvåldet och bryta nyrekryteringen. Vi socialdemokrater har under hela mandatperioden efterfrågat, och i varje budget också finansierat, ett socialtjänstlyft mot kriminalitet. I vårmotionen förstärker vi nu detta socialtjänstlyft med ytterligare 200 miljoner kronor.
Rädda kvinnojourernas skyddade boenden
Varje dag misshandlas kvinnor av en person de har eller har haft ett förhållande med. Det är oacceptabelt. De ideellt drivna kvinnojourerna är en viktig del av samhällets skyddsnät mot mäns våld mot kvinnor. Den tillståndsplikt som för två år sedan infördes för de skyddade boendena var nödvändig för att höja kvaliteten men också för att hålla borta oseriösa aktörer. Men implementeringen av de nya reglerna slår fel och tvingar många av de ideellt drivna att lägga ned sin verksamhet. I denna vårbudget föreslår vi 100 miljoner för att rädda kvinnojourernas skyddade boenden och stärka deras lokala arbete, samt förenkla tillståndsprocessen för skyddade boenden.
30
000 jobb och flyttstöd för unga
Den skyhöga arbetslösheten är ett allvarligt misslyckande för SD och regeringen. Vi vill se en ny riktning där samhället kliver fram med handfasta insatser för att få in unga på arbetsmarknaden. Vi föreslår därför en rejäl satsning på en halv miljard för att skapa upp mot 30
000 nya sommarjobb och extrajobb för unga. Vi föreslår även ett ungdoms
­
flyttstöd för att mota ungdomsarbetslösheten och ge fler unga chansen till arbete. Dessa förslag kompletterar vår föreslagna mångmiljardsatsning för fler unga i jobb, som bland annat innehåller förslag om jobbkontrakt för unga, nationellt program för uppsökande av unga som varken studerar eller arbetar, extrajobb för unga, traineeprogram för nyexaminerade studenter och ett körkortslyft för unga.
Idrott och fritidsaktiviteter för barn och unga
I Socialdemokraternas budget för 2026 finns flera satsningar för att bryta nyrekryteringen
och se till att unga ska ha en konstruktiv fritid, med en rad satsningar på sport och kultur för unga. I detta förslag till vårbudget föreslår vi ytterligare en förstärkt satsning på ledare för att barn och unga ska kunna delta i trygga aktiviteter. Sommaren får inte bli en rekryteringsfest för gängen.
Nationell samordnare inom fotbollen
Fotboll är en av landets största folkrörelser och bygger på ett samspel mellan supportrar, klubbar, förbund och myndigheter. Samtidigt finns växande problem kopplade till organiserad brottslighet, särskilt inom fotbollens ekonomi: matchfixning, oreglerad agentverksamhet och ekonomiska flöden där kriminella aktörer söker inflytande.
I detta läge är fungerande relationer mellan aktörerna avgörande. Samtidigt finns tecken på ökade spänningar, särskilt mellan polis och delar av supporterkollektivet, vilket riskerar att försvåra både det förebyggande arbetet och brottsbekämpningen. En nationell samordnare bör tillsättas med uppdrag att samla fotbollens aktörer och stärka samverkan.
Säkra public service
SVT, SR och UR är viktiga för vår gemenskap och svenska kulturproduktion, för allmänhetens tillgång till oberoende nyheter och fördjupning och för landets demokrati och beredskap. Men public service har drabbats av ökande kostnader till följd av att de ensamma behöver bära kostnaderna för marknätet. Detta har varit känt länge utan att regeringen har agerat. SVT:s styrelse har efterlyst kompensation från regeringen för utgiftsökningarna, i enlighet med propositionen En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033, men utan framgång. Nu tvingas SVT skära ned på utbudet. Och detta är bara början av konsekvenserna för hela public service. SD-regeringens nedskärningar slår i detta nu undan benen för den lägerelds-TV som samlar Sverige och fyller en viktig roll för landets beredskap, inte minst i en orolig värld.
För oss socialdemokrater är det självklart med en stark och oberoende public service, med innehåll som engagerar, sprider kunskap och samlar hela landet. Det finns ett särskilt public service-konto med resurser som kan användas för att finansiera public
service vid just den här sortens särskilda händelser. Vi kräver att regeringen kompenserar
public service för sina ökade kostnader så att varslen kan dras tillbaka.
4
Finansiering och ställningstaganden
Alla nya åtgärder som föreslås i Socialdemokraternas vårmotion är fullt finansierade genom en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat. Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare. Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränte
­
intäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.
Reformerna i Socialdemokraternas budgetmotion summeras till 2,8 miljarder. Bank
­
skatten beräknas inbringa 4 miljarder.
Därtill hade det stärkta elstödet kunnat finansieras med flaskhalsintäkter om regeringen
inte hade misslyckats med att behålla den möjlighet som den tidigare S-regeringen säkrat. Vi har under flera års tid krävt att regeringen ska säkra möjligheten att kunna använda flaskhalsintäkter för att sänka kostnader eller ge stöd till svenska hushåll och företag. Hade regeringen säkrat denna möjlighet, hade elstödet varit finansierat. Det finns stora investeringsbehov i flera delar av det svenska elsystemet. Att – som regeringen öppnar för – anslå delar av flaskhalsintäkterna enbart till utbyggnaden av enskilda kraftslag riskerar att bli kontraproduktivt för den totala förstärkningen av det svenska elnätet.
Därtill har vi socialdemokrater redan finansierat flera av regeringens reformer i vår höstbudget, vilket stärker balansen i vår budget ytterligare. Sammantaget innebär detta att Socialdemokraternas vårbudget är ca 5 miljarder starkare än regeringens. Vidare aviserar Socialdemokraterna i denna motion ett program för att stoppa slöseri med skattepengar, se avsnitt 1.7.
Sverige behöver en bred energiöverenskommelse
I vårbudgetpropositionen föreslås att regeringen bemyndigas att förvärva aktier i Videberg Kraft AB samt ingå avtal om kärnavfallsfinansiering. Båda förslagen rör investeringar över en mycket lång tidshorisont och visar på vikten av en bred förankring mellan riksdagens partier. Vi socialdemokrater har varit drivande i att få på plats en bred energiöverenskommelse, något statsministern med stöd av Sverigedemokraterna tyvärr stoppat. Det ökar osäkerheten för svensk elproduktion och riskerar att hindra att ny produktion kommer på plats.
Socialdemokraterna är positiva till att det byggs kärnkraft tillsammans med annan fossilfri elproduktion. Vi motsätter oss inte principen om statligt ägande av vare sig ny eller befintlig kärnkraft. Även annan storskalig fossilfri elproduktion eller andelar i sådana företag skulle kunna vara aktuella för att säkra investeringar i ytterligare elproduktion. Att behandla frågan om slutförvar för kärnavfall – en fråga som har rent finansiella effekter i över 100 år – i en ändringsbudget några månader före ett val är inte ett seriöst sätt att hantera frågan. Vi kan inte ställa oss bakom ett sådant förfarande, utan den bör lösas inom ramen för en blocköverskridande energiöverenskommelse som omfattar all fossilfri kraftproduktion.
Ny myndighet för utrikes underrättelser
Regeringen föreslår att den del av Försvarsmaktens underrättelseverksamhet som i dag finansieras genom anslag på försvarsområdet flyttas till utgiftsområdet Internationell samverkan. Bakgrunden till förslaget är regeringens avsikt att inrätta en ny myndighet som bland annat ska överta den verksamhet som i dag bedrivs av Kontoret för särskild inhämtning (KSI).
Vi socialdemokrater avser att invänta den kommande proposition som regeringen aviserat med anledning av betänkandet En reformerad underrättelseverksamhet från Underrättelseutredningen. Vi noterar regeringens viljeinriktning genom den föreslagna omfördelningen men avser att återkomma till frågan när propositionen lämnas och reformens konsekvenser kan bedömas.
5
Reformtabell
Tabellen anger Socialdemokraternas avvikelser från regeringens förslag till vårbudget. Totalt föreslår vi satsningar för 2,8 miljarder kronor mer än regeringen. Dessa satsningar finansieras fullt ut.
Magdalena Andersson (S)
Mikael Damberg (S)
Lena Hallengren (S)
Johan Löfstrand (S)
Ardalan Shekarabi (S)
Joakim Järrebring (S)
Matilda Ernkrans (S)
Peter Hultqvist (S)
Teresa Carvalho (S)
Jennie Nilsson (S)
Björn Wiechel (S)
Åsa Westlund (S)
Fredrik Olovsson (S)
Niklas Karlsson (S)
Ida Karkiainen (S)
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Aylin Nouri (S)
Anders Ygeman (S)
Morgan Johansson (S)
Heléne Björklund (S)
Mattias Jonsson (S)