Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:973 av Cecilia Rönn (L) Möjliggöra för styrelseledamöter att fakturera sina uppdrag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ändring i inkomstskattelagen för att möjliggöra för styrelseledamöter att återigen fakturera för sina uppdrag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fram till 2017 godkände Skatteverket att styrelseledamöter fick fakturera företagen för sina uppdrag. Det konstituerade yrkesmässig näringsverksamhet. Den ordningen gav styrelseledamöter ett balanserat oberoende gentemot sina uppdragsgivare, vilket i sin tur garanterade en självständighet och tydlig rollfördelning i samspelet mellan ägare, styrelse och den operativa ledningen. En dom från HFD 2017 satte allt detta på ända. Domstolen tolkade inkomstskatte ­ lagen så att styrelsearvoden alltid ska beskattas som inkomst av tjänst, löneinkomst. Som löntagare kan dagens ledamöter inte hålla det sunda oberoendet till sina uppdrags ­ givare och operativ ledning. Dessutom innebär tolkningen av inkomstskattelagen en stor negativ särbehandling eftersom styrelsearbetare saknar anställningsskydd och därmed utesluts från många delar av samhällets trygghetssystem. Styrelsen är ett bolags högsta beslutande organ och ansvarar för bolagets styrning och ledning. Alla styrelseledamöter i ett aktiebolag är registrerade hos Bolagsverket och de har ett personligt ansvar för hur de sköter sitt uppdrag. Detta är en av grundbultarna i den svenska bolagsstyrningsmodellen. Enligt våra undersökningar har 1 av 3 styrelse ­ arbetare valt att växla styrelsearbete mot arbete i så kallade advisory boards, en roll utan något personligt ansvar och transpararens mot tredje man men som det är möjligt att fakturera. En fortsatt utveckling i den riktningen skulle riskera att företagare i framtiden helt enkelt inte skulle veta vem de gör affärer med. Den ändrade praxisen har givetvis också inneburit sämre förutsättningar för ägare att rekrytera externa styrelseledamöter som kan bidra med kompetens och erfarenhet till sitt företag. 76 % av företagen anser att det har blivit svårare att rekrytera ledamöter, vilket är en följd av att 60 % av styrelsearbetare har dragit ned på eller planerar att dra ned på antalet uppdrag. Undersökningar visar att fler skulle kunna tänka sig att ha uppdrag som externa ledamöter om denna ändring görs. Dessutom skulle det gynna små företag i deras tillväxtresa att kunna få in extern kompetens och där ledamöterna har sitt stora personliga ansvar istället för som det har gått mot nu att fler gör konsultuppdrag som rådgivare där de inte har något ansvar för sina uppdrags effekt. Det skulle dessutom minska regelbördan för små företag då det är mycket enklare och mer tidseffektivt att betala en faktura än att föra in alla ledamöter i deras löne ­ hantering. Cecilia Rönn (L)

Motion till riksdagen 2025/26:699 av Cecilia Rönn (L) Möjlighet för styrelseledamöter att fakturera sina uppdrag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ändring i inkomstskattelagen för att möjliggöra för styrelseledamöter att återigen fakturera sina uppdrag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Fram till 2017 godkände Skatteverket att styrelseledamöter fick fakturera företagen för sina uppdrag. Det konstituerade yrkesmässig näringsverksamhet. Den ordningen gav styrelseledamöter ett balanserat oberoende gentemot deras uppdragsgivare, vilket i sin tur garanterade en självständighet och tydlig rollfördelning i samspelet mellan ägare, styrelse och den operativa ledningen. En dom från HFD 2017 satte allt detta på ända. Domstolen tolkade inkomstskatte ­ lagen så att styrelsearvoden alltid ska beskattas som inkomst av tjänst, löneinkomst. Som löntagare kan dagens ledamöter inte hålla det sunda oberoendet till sina uppdrags ­ givare och operativ ledning. Dessutom innebär tolkningen av inkomstskattelagen en stor negativ särbehandling eftersom styrelsearbetare saknar anställningsskydd och därmed utesluts från många delar av samhällets trygghetssystem. Styrelsen är ett bolags högsta beslutande organ och ansvarar för bolagets styrning och ledning. Alla styrelseledamöter i ett aktiebolag är registrerade hos Bolagsverket och de har ett personligt ansvar för hur de sköter sitt uppdrag. Detta är en av grundbultarna i den svenska bolagsstyrningsmodellen. Enligt våra undersökningar har 1 av 3 styrelsear ­ betare valt att växla styrelsearbete mot arbete i så kallade advisory boards, en roll utan något personligt ansvar och transparens mot tredje man men som det är möjligt att fakturera. En fortsatt utveckling i den riktningen skulle riskera att företagare i framtiden helt enkelt inte skulle veta vem man gör affärer med. Den ändrade praxisen har givetvis också inneburit sämre förutsättningar för ägare att rekrytera externa styrelseledamöter, som kan bidra med kompetens och erfarenhet till sitt företag. 76 % av företagen anser att det har blivit svårare att rekrytera ledamöter, vilket är en följd av att 60 % av styrelsearbetare har dragit ned på eller planerar att dra ned på antalet uppdrag. Undersökningar visar att fler skulle kunna tänka sig att ha uppdrag som externa ledamöter om denna ändring görs. Dessutom skulle det gynna små företag i deras tillväxtresa att kunna få in extern kompetens och där ledamöterna har sitt stora personliga ansvar istället för att, som det har gått mot nu, fler gör konsultuppdrag som rådgivare där de inte har något ansvar för sina uppdrags effekt. Det skulle dessutom minska regelbördan för små företag då det är mycket enklare och mer tidseffektivt att betala en faktura än att föra in alla ledamöter i deras löne ­ hantering. Tillväxtanalys har på regeringens uppdrag analyserat effekterna av ändringen av ersättningsregler 2017. Denna analys satte fingret på att en ytterligare utredning vore bra för att belysa ovan aspekter och inte bara antalet styrelseledamöter som det finns i Sverige. Cecilia Rönn (L)