Jämförelse 0b8c6d1b9f5c912324c8111b Underlagets kontrollsumma: 14a292813fc771e1b089b4ac0f41ee4c873dc28ea028748be3efb45463deb056 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC0272: Terapeutisk behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin (bup) === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc0272 Motion till riksdagen 2024/25:72 av Johnny Svedin (SD) Terapeutisk behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin (bup) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör vara Socialstyrelsen som ska klargöra vilka terapeutiska utbildningar som får användas och vara giltiga inom barn- och ungdomspsykiatrin och tillkännager detta för regeringen. Psykisk ohälsa hos barn: En proaktiv strategi Idag hanteras psykisk ohälsa ofta reaktivt snarare än proaktivt. För att förbättra detta behöver vi omstrukturera hälso- och sjukvården för att tidigt identifiera barn som drabbas av psykisk ohälsa och erbjuda adekvata insatser. Fördelar med rätt sorts terapeutisk behandling för barn: Effektivitet : Genom att anpassa behandlingsmetoder efter barnets unika behov kan vi behandla problem mer effektivt och därmed förkorta återhämtningsprocessen. Minskat lidande : Korrekt behandling minskar barnets psykiska och emotionella lidande, vilket leder till en bättre livskvalitet. Förbättrad livskvalitet : Terapeutisk behandling ger barn verktyg att hantera framtida svårigheter. Ekonomiska fördelar : Tidig behandling minskar framtida samhällskostnader. Stärkta relationer : Involvering av familjen förbättrar kommunikation och skapar en stödjande miljö. Riskminskning : Tidig behandling minskar risken för eskalering och relaterade problem. Forskning och kunskap : Beprövade metoder baserade på vetenskaplig kunskap ger bästa möjliga utfall. Socialstyrelsen : Denna myndighet bör ge behandlingsdirektiv av följande skäl: Expertis: Socialstyrelsen har bred kompetens inom medicin, socialt arbete och psykologi. Opinionsbildning : Som neutral myndighet kan Socialstyrelsen ta fram rekommendationer med stora konsekvenser för medborgarna. Kvalitetssäkring : Centrala riktlinjer säkerställer jämn vård över hela landet. Översyn och uppdateringar : Socialstyrelsen kan regelbundet granska och uppdatera direktiven. Övergripande perspektiv : Helhetsriktade rekommendationer baserade på kunskap från olika sektorer. Samhällsekonomisk analys : Bedömningar av kostnadseffektivitet. Transparens och ansvarighet : Som offentlig myndighet är Socialstyrelsen transparent och ansvarig för sina beslut. Genom att ge barn rätt hjälp och stöd kan vi skapa en bättre framtid för dem och för samhället som helhet. Johnny Svedin (SD) === HD02243: Terapeutisk behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin (bup) === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd02243 Motion till riksdagen 2025/26:243 av Johnny Svedin (SD) Terapeutisk behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin (bup) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Socialstyrelsen bör klargöra vilka terapeutiska utbildningar som får användas och vara giltiga inom barn- och ungdomspsykiatrin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Socialstyrelsen har fortsatt sitt arbete med att ta fram nationella kunskapsstöd för barn- och ungdomspsykiatrin. I dessa betonas vikten av evidensbaserade insatser, men det saknas fortfarande tydliga nationella direktiv kring vilka specifika terapeutiska utbildningar som ska vara godkända och användas inom bup. Istället lyfter Social ­ styrelsen fram behandlingsmetoder med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet, såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT) samt trauma- och familjebaserade metoder. Detta lämnar stort tolkningsutrymme åt enskilda verksam ­ heter, vilket riskerar att skapa ojämlikhet i vårdutbudet beroende på region. En nationell reglering där Socialstyrelsen ansvarar för att tydliggöra vilka terapeu ­ tiska utbildningar som är giltiga skulle öka rättssäkerheten för både patienter och vårdgivare. Det skulle också främja kvalitetssäkring, jämlik vård samt möjliggöra en mer systematisk uppföljning av behandlingsresultat. Med en sådan reglering blir det också enklare att identifiera behov av vidareutbildning bland personal och att säkra kompetensförsörjningen inom bup. Mot bakgrund av detta är det fortsatt av stor vikt att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram tydliga och bindande riktlinjer för godkända terapiformer och utbildningar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Johnny Svedin (SD)