Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.073 · ämneslikhet 0.953. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
3 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till svensk idrott ska vara fortsatt starkt och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till svensk idrott ska vara fortsatt starkt och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A2 och B2 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha föreningslivet i åtanke när statlig ekonomisk kompensation ges på grund av ökade kostnader och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha föreningslivet i åtanke när statlig ekonomisk kompensation ges på grund av ökade kostnader och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A3 och B3 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A3
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevaka och stödja idrottsrörelsen kring anläggningsbristen samt renoveringsbehoven och tillkännager detta för regeringen.
B3
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevaka och stödja idrottsrörelsen kring anläggningsbristen samt renoveringsbehoven och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 444 ord · B 540 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:129
av Anna Wallentheim (S)
Stöd till en stark idrottsrörelse
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till svensk idrott ska vara fortsatt starkt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha föreningslivet i åtanke när statlig ekonomisk kompensation ges på grund av ökade kostnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevaka och stödja idrottsrörelsen kring anläggningsbristen samt renoveringsbehoven och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Idrottsrörelsen är vår största folkrörelse med nästan 3,3
miljoner medlemmar över hela vårt land. Närmare 90
procent av alla barn och ungdomar i Sverige har någon gång under sin uppväxt varit med i en idrottsförening. Studier visar att idrotten efter familjen och skolan är den viktigaste miljön för många barn och ungdomar under uppväxtåren.
Detta hade dock aldrig varit möjligt utan styrkan i vår svenska idrottsrörelse, näm
ligen de 800
000 ledare som finns, där merparten är ideella, samt de föräldrar och hundratusentals frivilliga som är matchvärdar, säljer lotter, står i entréerna, grillar korv, tvättar kläder
och
lämnar
till
och hämtar efter träning.
Tillsammans bidrar alla dessa människor och föreningar till ett starkare, friskare och tryggare Sverige. Vår uppgift som politiker måste därför vara att ge idrotten de förut
sättningar de
n
behöver för att fortsätta
att
utveckla sina styrkor – som folkrörelse, som demokratiskola, som mötesplats, som chans till fysisk rörelse, i det brottsförebyggande arbetet, i skapandet av elitsatsningar med mera – samt att fortsätta stötta och pusha på de
n
i de
s
s fortsatta jämställdhetsarbete.
Som politiker behöver vi dock inte peka finger och berätta för idrotten vilken kraft de
n
besitter eller hur viktig de
n
är i det förebyggande arbete. I årtionden har idrotten
själv förstått detta. Därför behövs det inga fler specialuppdrag
och
in
gen
ök
ning av
antalet öronmärkta medel med mera.
Vad som behövs är att ge idrotten de förutsättningar de
n
behöver för att fortsätta
att
utvecklas – att vi bygger våra städer och samhällen rätt så att det finns arenor och grönytor att röra sig på, att ge kompensation och stöd när priserna stiger så att idrotten kan fortsätta
att
ha låga trösklar och låga medlemsavgifter, att friheten finns för att vara en motkraft mot privata aktörer med mera.
Viktigast av allt är dock såklart att vi fortsätter
att
värna det statliga idrottsstödet, detta då ett stabilt och långsiktigt stöd till idrottsrörelsen är avgörande för att behålla de värden de
n
besitter, de
s
s omfattande föreningsverksamhet och dess fokus på barn- och ungdomsverksamheter.
Anna Wallentheim (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2506
av Anna Wallentheim (S)
Stark idrottsrörelse i hela landet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödet till svensk idrott ska vara fortsatt starkt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ha föreningslivet i åtanke när statlig ekonomisk kompensation ges på grund av ökade kostnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevaka och stödja idrottsrörelsen kring anläggningsbristen samt renoveringsbehoven och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Idrottsrörelsen utgör själva ryggraden i vårt samhälle med sina drygt 3,2 miljoner engagerade medlemmar spridda över hela vårt land. Det är en siffra som belyser den osvikliga betydelsen av en stark idrottsrörelse för både barn och vuxnas behov av rörelse och gemenskap. Majoriteten av våra barn och ungdomar har under sin uppväxt varit en del av någon form av idrottsförening. Det är i idrotten, efter familjen och skolan, som många barn och unga finner sitt nästa hem.
Detta imponerande samhällsengagemang är en spegling av den styrka som vår svenska idrottsrörelse innehar. Med sina cirka 750
000 ledare, varav de flesta arbetar ideellt, och med de tusentals föräldrar och frivilliga som gör allt från att vara match
värdar till att sälja lotter, stå i entréerna, grilla korv, tvätta kläder och lämna till och hämta efter träning, utgör de själva ryggraden i denna folkrörelse. Deras insatser är ovärderliga och går långt utöver idrottsarenan. Tillsammans utgör de en kollektiv kraft som bidrar till att bygga ett starkare, friskare och tryggare Sverige. Dock är detta en siffra som minskar och detta bör vi ta på allvar.
Som politiker är det vårt uppdrag att skapa de bästa förutsättningarna för idrotten att fortsätta att blomstra. Idrotten tjänar som en folkrörelse, en demokratisk skola, en mötesplats, en främjare av fysisk rörelse, ett verktyg för brottsförebyggande, och en källa till elitsatsningar. Vi måste också förbli dedikerade till att stötta och uppmuntra dess arbete för jämställdhet, inte bara för unga tjejer i Sverige utan för att fortsätta vara förebilder över hela världen.
Men vi behöver inte diktera för idrotten dess egen styrka och vikt. Det har den för
stått i årtionden. Vad som istället krävs är att vi skapar de rätta förutsättningarna för dess fortsatta utveckling. Vi måste bygga våra samhällen och städer så att det finns tillräckligt med arenor och grönområden för fysisk aktivitet. Vi måste erbjuda kom
pensation och stöd när kostnaderna ökar, för att hålla trösklarna och medlemsavgifterna låga och tillgängliga för alla. Vi måste skydda dess frihet att agera som en motvikt till privata aktörer och kommersialisering.
Och framför allt måste vi fortsätta att försvara det statliga idrottsstödet. Ett stabilt och långsiktigt stöd är av avgörande betydelse för att bevara idrottsrörelsens värden, dess omfattande föreningsverksamhet och dess starka fokus på barn- och ungdoms
verksamheter.
I en tid när stillasittande och isolering blir alltmer påtagliga problem är idrotts
rörelsen en kraft att räkna med. Den främjar hälsa, gemenskap och en sund livsstil, och den förtjänar politikens fulla stöd. För en bättre framtid, för vårt land och för våra medborgare, måste vi fortsätta bidra till en politik som gör idrottsrörelsen stark i hela landet.
Anna Wallentheim (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag