Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:255 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S) Tillträdesförbud till butiker måste funka i praktiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga förändringar av lagen om tillträdesförbud till butik för att upprätthålla lagens syfte vid återupprepade förseelser och tillkännager detta för regeringen. Motivering De senaste åren har det vidtagits ett stort antal åtgärder för att bekämpa brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Butiksstölder har länge varit ett stort och ökande problem samtidigt som personalen i butiker är mer drabbade än tidigare. Det kan handla om sexuella ofredanden, hot och skadegörelse, men också om uppträdanden som är allmänt störande och obehagliga utan att nödvändigtvis vara brottsliga. För att motverka utsattheten för butiker och deras personal började den nya lagen om tillträdesförbud till butik att gälla den 1 mars 2021. En person kan få tillträdesförbud om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att han eller hon kommer att begå brott i butiken eller allvarligt trakassera någon som befinner sig där. Vid riskbedömningen ska det särskilt beaktas om personen tidigare har begått brott i eller i anslutning till butiken. Tillträdesförbud prövas av allmän åklagare efter ansökan av en företrädare för butiken eller en anmälan av Polismyndigheten. Ett beslutat tillträdesförbud ska gälla för en viss tid, högst ett år, och det får förlängas med högst ett år i taget. Förbudet gäller omedelbart, men den berörda personen måste ha fått ta del av beslutet för att straffansvar ska kunna komma i fråga. Den som bryter mot ett tillträdesförbud döms till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall ska det inte dömas till ansvar. Tanken med den nya lagstiftningen var att staten skulle kunna erbjuda ett bättre skydd än tidigare för butiker, deras personal och övriga i butiken. För redan innan lagen om tillträdesförbud i butik så kunde den som med äganderätt eller annan rätt förfogar över en plats normalt sett bestämma vem som får vistas där. En handlare hade således även tidigare möjlighet att neka en person tillträde till sin butik. Det saknades dock möjligheter att avlägsna eller straffrättsligt ingripa mot den som överträdde ett sådant förbud. Det har tyvärr i flera fall visat sig att lagen är relativt verkningslös mot de personer som sedan lång tid är kriminella och återkommande utsätter samma butik för stölder och trakasserier. De struntar helt enkelt i ett utfärdat tillträdesförbud och rättsvårdande myn ­ digheter har inga verkningsfulla åtgärder att vidta. Tillämpningen av lagen om tillträdes ­ förbud till butik skulle därför behöva utvärderas och förändringar övervägas för att upprätthålla lagens syfte vid återupprepade förseelser. Peder Björk (S) Malin Larsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1090 av Peder Björk m.fl. (S) Tillträdesförbud till butiker i praktiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga förändringar i lagen om tillträdesförbud till butik för att upprätthålla lagens syfte vid återupprepade förseelser och tillkännager detta för regeringen. Motivering Butiksstölder, hot och trakasserier är ett stort och växande problem i hela landet. För de anställda innebär det en försämrad arbetsmiljö och ökad otrygghet, samtidigt som handeln drabbas av stora ekonomiska förluster. Situationen är särskilt svår för små och medelstora handlare som ofta saknar resurser att driva ärenden och som i högre grad påverkas av varje enskild incident. För många butiksanställda har hot, trakasserier och upprepade stölder blivit en del av vardagen. För att möta problemet infördes den 1 mars 2021 lagen om tillträdesförbud till butik. Avsikten var att skapa ett bättre skydd för butiker och deras personal och kunder genom att ge åklagare möjlighet att besluta om tillträdesförbud för personer som återkommande begår brott eller trakasserar i butiker. Lagen var efterlängtad – men tillämpningen har tyvärr visat sig vara bristfällig. Antalet beslut om tillträdesförbud är fortsatt lågt i för ­ hållande till problemets omfattning, och tillämpningen varierar stort mellan olika delar av landet. Det är tydligt att verktyget i dag inte fungerar som det var tänkt. Många butiker vittnar om att processen är krånglig och resurskrävande, att bevis ­ kraven är höga och att stödet från myndigheterna är otillräckligt. Handläggningen tar tid och delgivningen av beslut är ofta svår att genomföra. Det finns även problem med att personer som sedan lång tid är kända återfallsförbrytare helt enkelt struntar i besluten. Rättsväsendets aktörer har i dessa fall alltför få verkningsfulla åtgärder att ta till, vilket gör att lagen i praktiken blir tandlös. Tillämpningen av lagen måste därför utvärderas och förbättras. Det behövs tydligare nationella riktlinjer och en mer likvärdig användning över hela landet. Regeringen bör se över möjligheten att förenkla processen för butiker, stärka stödet i bevisföring och dokumentation samt förbättra samverkan mellan polis, åklagare, kommuner och social ­ tjänst. Det är också viktigt att koppla ihop tillträdesförbud med förebyggande insatser, särskilt i de fall där sociala problem, beroende eller psykisk ohälsa ligger bakom upprepade brott. På så sätt kan både tryggheten i handeln och rättssäkerheten stärkas. En trygg arbetsmiljö är en grundläggande rättighet. Den som arbetar i butik ska inte behöva utsättas för hot, trakasserier eller upprepade stölder. Ett tillträdesförbud som fungerar i praktiken är därför avgörande både för personalens trygghet och för handeln i stort. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att denna ska vidta de åtgärder som krävs för att lagen ska fylla sitt syfte och fungera som ett verkligt skydd mot dem som gång på gång begår brott eller trakasserar i butiker. Peder Björk (S) Anna-Belle Strömberg (S) Peter Hedberg (S) Malin Larsson (S)