Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:1503 av Fredrik Lundh Sammeli (S) Reformering av inackorderingsbidraget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man bör överväga en översyn och reformering av inackorderingsbidraget till gymnasieelever som studerar på annan ort och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den som studerar i en kommunal gymnasieskola på annan ort eller har lång resväg kan ansöka om inackorderingsbidrag. Bidraget är till för att ersätta en del av kostnaderna för hyra av bostad på studieorten och resor mellan studieorten och hemmet. Hur mycket man får i inackorderingstillägg varje månad beror på hur långt det är mellan föräldrahemmet och skolan eller praktikplatsen enkel väg. Avståndet beräknas utifrån den resväg man har med allmänna kommunikationer, till exempel buss eller tåg. Det är i grunden bra att det finns ett inackorderingsbidrag, men det är väldigt tydligt att modellen inte är uppdaterad med tiden, varken när det gäller summor, regelverket i sig eller synen på transportmedel, och det finns skäl utifrån dagens situation att över ­ väga en översyn och reformering av bidraget. Fredrik Lundh Sammeli (S)

Motion till riksdagen 2025/26:915 av Fredrik Lundh Sammeli (S) Reformering av inackorderingsbidraget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man bör överväga en översyn och reformering av inackorderingsbidraget till gymnasieelever som studerar på annan ort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Utbildning ska vara tillgänglig för alla – oavsett var man bor. I ett land som Sverige, med långa avstånd och glesbefolkade regioner, är det en självklar rättvisefråga att ungdomar från landsbygd och mindre orter ska ha samma möjligheter som ungdomar i större städer att välja gymnasieutbildning. För många unga på landsbygden innebär gymnasievalet i praktiken att de tvingas flytta hemifrån eller resa långa sträckor dagligen. Inackorderingsbidraget har därför en avgörande betydelse för att garantera utbildningsjämlikhet. Problemet är att bidraget inte är anpassat till dagens verklighet. Ersättningsnivåerna har inte följt med kostnads ­ utvecklingen, regelverket är ålderdomligt och beräkningsmodellen tar inte hänsyn till moderna transportlösningar eller det faktum att hyrorna på många studieorter ökat kraftigt. Konsekvensen blir att unga från glesbygd ofta får bära en orättvis börda jämfört med sina jämnåriga i städerna. Familjernas ekonomi och bostadsort får på så sätt för stor betydelse för vilka utbildningsvägar en ung människa kan välja. Det riskerar att både begränsa individens möjligheter och förstärka de klyftor som redan finns mellan stad och land. Ska hela landet leva och växa måste också hela landet ges likvärdiga utbildnings ­ möjligheter. Därför finns starka skäl för en genomgripande översyn och reformering av inackorderingsbidraget – så att det i praktiken kan fungera som ett verktyg för rättvisa, jämlikhet och framtidstro i alla delar av Sverige. Fredrik Lundh Sammeli (S)