Jämförelse 0a290c16781def9292b63db8
Underlagets kontrollsumma: f0cc103a6c2333a683f3c7f967ae6207bf105fad42c13942631975a50293153e

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HC023341: med anledning av prop. 2024/25:89 En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023341

Motion till riksdagen
2024/25:3341
av Martina Johansson m.fl. (C)
med anledning av prop. 2024/25:89 En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetet för frivillig återvandring inte ska vara en del av socialtjänstens uppgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över gallringsreglerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om processbehörighet för barn som fyllt tolv år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att barn som fyllt tolv år bör kunna få insatser utan individuell behovsprövning även utan vårdnadshavarens samtycke och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsgränsen för uppföljning av ett barns situation ska förlängas till tolv månader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hemmavarande barns och skolungdomars inkomster från eget arbete vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sveriges skyddsnät för våra barn och unga, våra mest utsatta och de som behöver samhällets stöd har sedan länge spruckit i sömmarna. Behovet av att reformera socialtjänsternas arbete för att främja individens egenmakt, trygghet och frihet samt arbete för att utjämna levnadsvillkoren i vårt samhälle är skriande. Den nya social
­
tjänstlagen skapar möjligheter att bryta det utanförskap som släcker barn och ungas hopp om framtiden och skapar grogrund för utsatthet och kriminalitet. Lagen ger bättre möjligheter att ge äldre och människor med funktionsnedsättning ett värdigt liv, där varje människa respekteras och kan delta i samhället. Genom fler förebyggande och evidensbaserade sociala insatser med fokus på individen skapas förutsättningar för att vända samhället i rätt riktning. Vi välkomnar därför en ny socialtjänstlag.
För att säkerställa att den nya socialtjänstlagen ska få avsedd effekt behöver staten och kommuner såväl som regioner och andra aktörer samverka. Staten och kommunerna
behöver säkerställa att medarbetarna i socialtjänsten har goda förutsättningar att använda
de nya verktyg som socialtjänstlagen medför. Det handlar bl.a. om kompetensförsörjning,
fortbildning och kunskapsstyrning. Uppföljningen och effekterna av den nya lagen kräver ändamålsenliga uppdrag till statens myndigheter. I fokus behöver kvaliteten i socialtjänsternas arbete stå, liksom barnets och individens rättigheter. Staten behöver i många år framåt vara beredd på att stötta kommunernas socialtjänstarbete utifrån den nya lagen.
Arbetet för frivillig återvandring ska inte vara en del av socialtjänstens uppgifter
Regeringen anger att det i socialtjänstens mål och i det förebyggande arbetet ska ingå att vägleda, informera och uppmuntra till frivillig återvandring, för individer som upplever att de inte är en del av det svenska samhället, om de t.ex. saknar egenförsörjning eller saknar kunskaper i det svenska språket (prop. 2024/25:89 En förebyggande social
­
tjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter, s. 215). Centerpartiet motsätter sig detta kraftfullt. Det går helt på tvärs mot socialtjänstens mål om att arbeta för den enskildas trygghet, levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhället. Det kommer att skada den viktiga tilliten till socialtjänstens arbete och tvinga medarbetare i socialtjänsterna till svåra etiska val. Utredningen Stöd till invandrares utvandring SOU 2024:53, som ligger till grund för regeringens återvandringsbidrag, avråder från ett sådant bidrag eftersom det bl.a. skulle kunna skada samhällets integration, leda till lägre arbetskraftsdeltagande och högre brottslighet bland de grupper av invandrare som bidraget skulle riktas mot. Bidraget är dessutom samhällsekonomiskt förkastligt enligt utredningen. I klartext innebär regeringens återvandringsbidrag och ambition att social
­
tjänsterna ska arbeta för återvandring – motsatsen till ett gott förebyggande arbete och arbetet för inkludering i samhället. Det både förfelar socialtjänstens syfte och motverkar de nödvändiga reformer som den nya socialtjänstlagen syftar till. Centerpartiet beklagar detta djupt. De nästan 2,5 miljarder kronor regeringen avsätter i statsbudgeten för återvandringsbidraget hade dessutom gjort stor nytta i en socialtjänst som behöver höja kompetensen om barn och unga, i socialtjänsternas brottsförebyggande arbete eller i en äldreomsorg som skriker efter undersköterskor.
Se över gallringsreglerna och upphäv femårsregeln
Gallringsreglerna i socialtjänstlagen syftar främst till att upprätthålla integriteten för individen. Även arkivekonomiska skäl har framförts som skäl för gallring. I den nya socialtjänstlagen föreslås att huvudregeln ska vara att handlingar gallras efter fem år. Vissa handlingar undantas från det kravet, och det gäller bl.a. handlingar som upprättas i samband med vård av barn utanför hemmet, handlingar för forskningsändamål och personakter hos Ivo. Centerpartiet menar att gallringsreglerna är för strikta. Det kan finnas goda skäl för att kunna följa upp socialtjänstens bedömningar och insatser långt senare än fem år efter att sista anteckningen gjordes. Det kan t.ex. handla om att en vuxen individ som fått insatser av socialtjänsten i barnaålder vill veta vilka insatser som tidigare gjorts. När samhället griper in, utför myndighetsutövning och ger sociala insatser bör höga krav på dokumentation och spårbarhet gälla. I hälso- och sjukvården sparas en journal i minst tio år. I socialtjänsten menar vi därför att huvudregeln i stället för fem år snarare bör vara att handlingar sparas. Den personliga integriteten kan upprätthållas genom sekretesslagar, samtycke och möjlighet för individen att själv få bestämma vad som ska gallras. De arkivekonomiska skälen torde minska eftersom personakterna kommer att digitaliseras, bl.a. utifrån den kommande socialtjänst-dataregisterlagen.
Centerpartier menar därför att regeringen ska se över gallringsreglerna och upphäva femårsregeln.
Ge barn som fyllt tolv år processbehörighet
Den 1 juli 2023 ändrades socialtjänstlagen då åldersgränsen för öppna insatser, kontaktperson och särskilt kvalificerad kontaktperson till barn utan vårdnadshavarens samtycke sänktes från femton till tolv år. Socialtjänsten fick då möjlighet att besluta om öppna insatser till ett barn som fyllt tolv år även utan vårdnadshavarens samtycke, om det bedöms lämpligt och barnet samtycker till insatsen. Centerpartiet röstade för dessa
förändringar eftersom de möjliggör fler tidiga insatser. I samma lagändring i socialtjänst
­
lagen
föreslogs dock ingen ändring av åldersbestämd processbehörighet, som syftar till att barn ska ha en tillräcklig mognad och erfarenhet för att ta ställning och fatta beslut om sin egen person. Med andra gäller fortfarande att ett barn som har fyllt tolv år men inte femton år inte är processbehörig, och därför inte heller formellt kan ansöka om en insats enligt socialtjänstlagen. I och med lagändringen tillmäts barnets samtycke en avgörande betydelse vid beslut om öppna insatser samtidigt som barnet inte ges möjlig
­
het att ansöka om dessa eller överklaga avslagsbeslut. Denna ordning är anmärknings
­
värd och saknar juridisk koherens. Den riskerar även att skapa maktlöshet och onödiga hinder som får barn att avstå från att kontakta socialtjänsten eftersom de mot sin vårdnadshavares vilja ska söka stöd som de formellt inte är behöriga att ansöka om. Regeringen bör därför skyndsamt utreda frågan om processbehörighet för barn som fyllt tolv år för att tillgodose deras möjlighet att få sin talan hörd samt sina rättigheter till insyn och påverkan i dessa ärenden tillgodosedda. En sådan utredning måste syfta till att processbehörighet för dessa barn ska införas.
Ge barn som fyllt tolv år möjligheter till insatser utan individuell behovsprövning även utan vårdnadshavarens samtycke
Möjligheten att ge insatser utan individuell behovsprövning utgör ett viktigt verktyg i en reformerad socialtjänst eftersom det ger förutsättningar för ett bättre förebyggande arbete, med snabbare och tidigare insatser. Det gäller inte minst i arbetet med barn och unga. Enligt propositionen och lagförslaget i nya socialtjänstlagen kapitel 21 § 2 föreslås att barn som fyllt femton år kan ges insatser utan individuell behovsprövning även om samtycke från vårdnadshavaren saknas. Centerpartiet menar att detta även ska gälla från att barnet har fyllt tolv år. Det skulle skapa ännu bättre förutsättningar för socialtjänsten att ge tidiga insatser och ligga i linje med nuvarande möjlighet att ge insatser till barn som fyllt tolv år, efter individuell behovsprövning, där det är lämpligt och där barnet samtycker men där vårdnadshavarens samtycke saknas. Centerpartiet vill därför att barn som fyllt tolv år kan ges insatser utan individuell behovsprövning även utan vårdnads
­
havarens samtycke.
Förläng tidsgränsen för uppföljning av barns situation till tolv månader
Vikten av uppföljning av ett barns situation och stöd eller vård efter avslutad insats är central. Många barn kan fortsatt leva i otrygga och svåra miljöer, lång tid efter en social insats eller placering. Socialtjänsterna behöver tidigt kunna fånga upp barnet om det behöver fortsatt stöd eller behandling. I nya socialtjänstlagen föreslås en tidsgräns på
sex månader för uppföljningen, vilket innebär att socialtjänstens uppföljning ska avslutas
senast sex månader från det att utredningen som gäller ett barns behov av skydd eller stöd har avslutats eller placeringen har upphört. Det är positivt att nuvarande tidsgräns på två månader föreslås förlängas men vi menar att tidsgränsen bör förlängas till tolv månader. Det skapar bättre möjligheter för socialtjänsten att följa barnet över tid. Tidsgränsen på tolv månader behöver dessutom gälla samtliga insatser, även öppna insatser. Behovet av en förlängd tidsgräns delas också av flera remissinsatser.
Centerpartiet menar att regeringen behöver återkomma med förslag till riksdagen om att tidsgränsen för uppföljning av ett barns situation ska förlängas till tolv månader.
Höj beloppsgränsen för barn och skolungdomars inkomster från eget arbete vid bedömningen av ekonomiskt bistånd
Nuvarande bestämmelser i socialtjänstlagen fastslår att hemmavarande barns och skolungdomars inkomster av eget arbete inte räknas in vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Detta gäller upp till en beloppsgräns som per kalenderår motsvarar ett prisbasbelopp och för en skolungdom upp till 21 års ålder. Vid beloppsgränsen börjar inkomsten över gränsen räknas in vid bedömningen av ekonomiskt bistånd. Det är positivt att dessa bestämmelser flyttas över till den nya socialtjänstlagen eftersom det kan stimulera ungas inträde på arbetsmarknaden. Centerpartiet menar dock att inkomst
­
taket bör höjas till motsvarande 1,5 prisbasbelopp per kalenderår. Det innebär att fler kan arbeta mer och att barnet eller skolungdomen kan ha högre inkomster utan att familjens försörjningsstöd påverkas. Det är positivt för den unge och familjen såväl som för samhället. År 2025 ligger prisbasbeloppet på 58
800 kronor och det är förhållande
­
vis lätt att nå upp till den inkomstnivån, innan inkomsterna räknas in vid bedömningen av ekonomiskt bistånd. Centerpartiet anser därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om höjd beloppsgräns till motsvarande 1,5 prisbasbelopp för barn och skolungdomars inkomster från eget arbete vid bedömningen av ekonomiskt bistånd. En höjning av beloppsgränsen stimulerar till arbete och motverkar utanförskap.
Martina Johansson (C)
Anders W Jonsson (C)
Christofer Bergenblock (C)

=== HD024227: med anledning av prop. 2025/26:295 Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd024227

Motion till riksdagen
2025/26:4227
av Martina Johansson m.fl. (C)
med anledning av prop. 2025/26:295 Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas.
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas i de delar det avser 8
kap. 1
§ och 10
kap. 1
§
3.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda varför vårdnadshavare tackar nej till sociala insatser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen noga och systematiskt bör följa upp denna lag och annan lag inom socialtjänstområdet för att utvärdera dess konsekvenser för barn och föräldrar, utfall i deltagande och effekter på det förebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Regeringen lägger i denna proposition fram förslag om en ny lag om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas. Syftet att förebygga och förhindra att barn och unga far illa är något Centerpartiet helhjärtat delar. Den ökande ungdomskriminaliteten och gängens hänsynslösa rekrytering av barn är en av vår tids största samhällsutmaningar och kräver kraftfulla och effektiva åtgärder. För Centerpartiet är en välfungerande och proaktiv socialtjänst en av grundbultarna i ett tryggt samhälle. Vår utgångspunkt är att socialtjänstens arbete måste bygga på frivillighet, tillit och relationsskapande, men att det finns skäl för fler verktyg för socialtjänsten än vad som finns i dag. Centerpartiet ser mycket positivt på förslaget om att införa en rätt till tillfällig föräldrapenning för föräldrar som behöver avstå från arbete för att delta i insatser som rör deras barn. Detta är en konkret och konstruktiv åtgärd som undanröjer en ekonomisk barriär som i dag hindrar många föräldrar från att kunna delta fullt ut i socialtjänstens stödprogram. Vi ser också behoven av att stärka föräldraansvaret, inte minst för att förhindra att barn far illa eller riskerar att dras in på brottets bana. Insatser för föräldrar behöver vägas mot aspekter som integritet och frivillighet, men det är positivt att socialtjänsten ges ett tydligare mandat att ställa krav på vårdnadshavare och arbeta med deras föräldra
­
förmåga. Möjligheten att införa allvarssamtal när en ung person för första gången misstänks för ett allvarligare brott är också god. En snabb och tydlig reaktion från samhället, där socialtjänst och polis samverkar, kan vara viktig för att bryta en negativ utveckling. Flera remissinstanser har uttryckt stöd för samtalen som metod för att tidigt identifiera stödbehov och motivera familjer att ta emot hjälp. Den nya lagen stärker också möjligheten till en fungerande samverkan mellan myndigheter, vilket kan vara en nyckel för att tidigt fånga upp barn i riskzon och skapa en helhetsbild kring deras situation.
Centerpartiet anser dock att regeringen i flera centrala delar väljer fel väg. Propositionen introducerar repressiva och oprövade verktyg som riskerar att skada förtroendet för socialtjänsten och stigmatisera redan utsatta barn, snarare än att bygga på de principer om tidiga insatser, tillgänglighet och kunskap som den nya socialtjänst
­
lagen vilar på. Forskningen visar att barn och unga som riskerar att dras in i kriminalitet ofta har erfarenheter av trauma, bristande omsorg och betydande psykosociala svårig
­
heter. Dessa utmaningar kräver stödjande insatser snarare än ökad kontroll. Inom det evidensbaserade sociala arbetet framhålls därför vikten av långsiktiga relationer, tillit och insatser som anpassas efter den enskildes behov. Att bygga ut tvångsåtgärder riskerar däremot att ta resurser från metoder vars effekt är bättre dokumenterad. Social
­
styrelsen och SBU har redan identifierat vilka arbetssätt som har vetenskapligt stöd. Det är dessa insatser som bör prioriteras.
Centerpartiet delar regeringens ambition att agera tidigt, men vi vill göra det med rätt verktyg. I stället för att lappa och laga med repressiva åtgärder vill vi se en fundamental förstärkning av det förebyggande arbetet. Det är dags att sluta tro på enkla, repressiva lösningar på komplexa sociala problem. Låt oss i stället ge socialtjänsten de förutsätt
­
ningar de behöver för att bygga ett tryggare samhälle från grunden – genom tillit, kunskap och tidiga insatser.
Den nya socialtjänstlagen markerar en viktig omställning mot en mer förebyggande och lättillgänglig socialtjänst. Många kommuner larmar dock om att de saknar resurser och förutsättningar för att fullt ut realisera lagens intentioner. I detta läge väljer regeringen att gå vidare med nya tvångsmedel snarare än att ge kommunerna de verktyg och resurser de faktiskt efterfrågar för att kunna arbeta uppsökande och bygga långsiktiga relationer med barn och familjer i riskzon.
Nej till elektronisk övervakning i hemmet av barn och unga
Regeringens förslag om att införa elektronisk övervakning av barn från 13 års ålder som en social insats är djupt problematiskt och något som Centerpartiet bestämt avvisar. Förslaget har mött massiv och näst intill enig kritik från en lång rad tunga remiss
­
instanser, däribland Barnombudsmannen, Bris, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Riksdagens ombudsmän (JO) och ett stort antal kommuner och universitet. Vi delar kritiken på flera punkter. Att sätta fotboja på ett barn som inte är dömt för brott riskerar att förstärka en kriminell identitet och försvåra socialtjänstens relationsskapande arbete. Det är en åtgärd som signalerar bestraffning och kontroll, inte stöd och skydd. Många remissinstanser, inklusive Bris och Socialstyrelsen, varnar för just detta. Förslaget blandar vidare samman socialrättsliga skyddsåtgärder med straffrättsliga sanktioner. Detta urholkar socialtjänstens grundläggande uppdrag och riskerar att skada det helt avgörande förtroendet från barn och familjer. Det saknas också vetenskapligt stöd för att elektronisk övervakning är en effektiv förebyggande insats inom socialtjänsten. Politiken behöver ibland fatta beslut i avsaknad av evidens, men den evidens som finns talar för att detta är fel väg att gå. Erfarenheter från Danmark visar att en liknande åtgärd avskaffades efter kort tid då den ansågs vara ineffektiv och kontraproduktiv. Att införa ingripande åtgärder utan evidens strider mot den nya socialtjänstlagens intention om en kunskapsbaserad praktik.
Förslaget är svårförenligt med barnkonventionen, särskilt i fråga om rätten till integritet och principen om barnets bästa. En så ingripande åtgärd som övervakning nattetid är inte proportionerlig i en socialrättslig kontext där fokus ska vara på barnets behov av stöd. I stället för kontroll och övervakning måste fokus ligga på att bygga relationer och erbjuda meningsfulla alternativ.
Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om elektronisk övervakning. Centerpartiet yrkar därmed avslag till lagen om ändring i lagen (2026:000) om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas. Följaktligen bör de delar som i övrigt behandlar elektronisk övervakning i propositionen avslås, och regeringen bör åter
­
komma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Nej till vite för föräldrar
Propositionen föreslår att socialnämnden ska kunna förena beslut om insatser till vårdnadshavare med vite. Centerpartiet anser att detta är fel väg att gå. Att hota redan utsatta familjer med böter riskerar att förvärra deras situation, inte förbättra den.
Vite riskerar att slå hårdast mot familjer som redan lever i ekonomisk och social utsatthet. Att addera en ekonomisk bestraffning kan öka stressen och försämra förut
­
sättningarna för att vara en bra förälder. Socialtjänstens arbete med familjer måste bygga på samarbete och förtroende. Att införa ett bestraffningselement riskerar att skapa en antagonistisk relation där föräldrar ser socialtjänsten som en motpart i stället för ett stöd. Föräldrar som brister i sin föräldraförmåga behöver stöd, inte böter. Centerpartiet vill i stället stärka tillgången till föräldrastödsprogram, familjecentraler och andra stödjande insatser som ger föräldrar verktyg och kraft att hjälpa sina barn. Att föräldrar ska kunna delta i insatser utan att förlora inkomst är en viktigare och mer konstruktiv åtgärd. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om vite. Centerpartiet yrkar därmed avslag till lagen om insatser inom socialtjänsten när samtycke saknas i de delar det avser 8
kap. 1
§ och 10
kap. 1
§
3. Följaktligen bör de delar som i övrigt behandlar vite i propositionen avslås, och regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag om eventuella följdändringar.
Utred varför vårdnadshavare säger nej till sociala insatser
Utredningen hänvisar till att uppemot 40 procent av föräldrarna och barnen tackar nej till insatser. Men den siffran bygger på bristande underlag. Andra studier visar betydligt lägre siffor, ca 12 procent, och det finns heller inget stöd för att barn med kriminalitets
­
problematik i högre grad än andra tackar nej. Det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att gå vidare med ett lagförslag som riskerar att vila på felaktiga grunder. Det är viktigt att gå till botten med varför vårdnadshavare tackar nej innan nya repressiva metoder införs som riskerar att motverka grunden om tillit och relationsskapande arbete i den nya socialtjänstlagen.
Behov av uppföljning av den nya lagen
När ny och ingripande lagstiftning införs, särskilt med de nya förslag som regeringen nu lägger fram, är det av yttersta vikt att konsekvenserna noga följs upp och utvärderas. Givet den omfattande remisskritiken och bristen på evidens för flera av åtgärderna är det ansvarslöst att inte samtidigt planera för en systematisk och oberoende granskning.
Behovet av uppföljning förstärks också av de många lagändringar och reformer som sker inom socialtjänstens område. Uppföljningen måste särskilt analysera konsekvenser för barn och föräldrar, utfall för deltagande och medverkan och effekt på det före
­
byggande arbetet. En sådan uppföljning är helt nödvändig för att säkerställa att lagen inte får negativa effekter och för att ge riksdagen ett kunskapsbaserat underlag för framtida justeringar. Utredningen behöver även inkludera övrig lagstiftning som skett inom området för att säkerställa att lagförslagen i denna proposition inte motverkar syftet i annan lagstiftning. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att denna lag och annan lagstiftning på socialtjänstområdet ska följas upp och utvärderas utifrån konsekvenser för barn och föräldrar, utfall i deltagande och effekter på det förebyggande arbetet.
Martina Johansson (C)
Christofer Bergenblock (C)
Anne-Li Sjölund (C)