Jämförelse 07409ba3186a163c2432ebc4
Underlagets kontrollsumma: e664e3a9e6afa15bd7056ae52641106c76bf90f7ac99a6daf0e6b1c63a5548bf

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HC022953: Jord, skog och jakt ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022953

Motion till riksdagen
2024/25:2953
av Helena Lindahl m.fl. (C)
Jord, skog och jakt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens utredning om artskyddet i skogen ska leda till att nationellt fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementeringen av EU:s fågeldirektiv ska ske på ett sätt som inte hotar svenskt skogsbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringens skogsutredning ska säkerställa att det är staten som bär huvudansvaret för att utreda om det finns skyddade arter i ett område och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att dagens tillsynsordning, som bygger på en avverkningsanmälan, bör reformeras på ett sätt som stärker äganderätten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga nuvarande väntansavtal så att de även kan kompensera skogsägare som får sina avverkningar stoppade på grund av fridlysta arter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om den svenska tolkningen av vad som anses vara ”berörd allmänhet” och som enligt Århuskonventionen har rätt att överklaga miljöbeslut är rimligt avvägd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om implementering av EU:s naturrestaureringslag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ökad kompensation till skogs- och markägare som vill bidra till ökad klimat- och miljönytta samt biologisk mångfald, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över Skatteverkets nya tolkning när det gäller beskattning av ersättningar för nekat avverkningstillstånd för fjällnära skog och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra bioekonomiutredningens förslag till åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU ska verka för en handlingsplan för bioekonomi som tydliggör och värderar skogens roll för att skapa viktig råvara som möjliggör klimatomställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda vilka statliga marker som kan avyttras i mindre poster för att stärka det enskilda ägandet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bolags möjligheter att köpa enskilt ägd mark när reservat bildas på deras mark, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationella livsmedelsstrategin ska innehålla nationella och uppföljningsbara mål för produktionen och försörjningsförmågan av livsmedel i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör gå vidare med förslagen i utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bredda civilplikten till att också innefatta de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna konkurrensen inom svensk dagligvaruhandel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över möjligheterna att inrätta en nationell kontrollstyrka med specialistkompetens och tillräckliga resurser för att kunna utföra fuskkontroller på livsmedelskedjans alla områden i hela landet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör införas en särskild sanktionsavgift mot fusk i livsmedelskedjan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nationell djurskyddslagstiftning och att se över de tidskrav som finns och i vilka intervaller som kor måste vara ute och ta hänsyn till att regionala skillnader förekommer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör fatta beslut om en ny djurskyddslagstiftning och att den ska fasa ut hönor som hålls i burar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska påbörja en stegvis utfasning av hönor som hålls i burar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör höja sina miljö- och djurskyddskrav för att motsvara standarden i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska vara en drivande kraft för att få till ett globalt avtal för mer ansvarsfull antibiotikaanvändning, i syfte att bekämpa den ökande antibiotikaresistensen, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera insatserna vid utbrottet av afrikansk svinpest i syfte att stärka beredskapen inför kommande smittor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska bli attraktivare att studera till och arbeta som veterinär för lantbrukets djur och stora djur på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda hur man kan sänka hela livsmedelskedjans kostnader med fokus på skatter och avgifter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt jordbruks konkurrenskraft och bidrag till självförsörjning av livsmedel inom EU ska stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den svenska jordförvärvslagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rensa i regelfloran för lantbrukare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en större andel av EU:s jordbruksbudget ska gå till miljö- och klimatfrämjande åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vattenfrågor inom jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra kommersiell odling av genomredigerade grödor i EU och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka forsknings- och innovationsarbetet inom livsmedel och jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fatta beslut om en moderniserad jaktlagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över EU:s fågeldirektiv så att det anpassas efter arternas utveckling och underlättar jakten på vanliga fåglar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska rapporterade referensvärdet för varg bör sänkas till intervallet 170–270 och att populationen bör hållas i den nedre delen av spannet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra reglerna om licensplikt för vapenmagasin och tillkännager detta för regeringen.
Skog
Sveriges landyta täcks till 70 procent av skog i någon form. Att detaljreglera använd
­
ningen av all skogsmark är varken önskvärt eller görbart. En politik som bygger på frihet under ansvar, med enkla men tydliga regler, är därför det bästa. Så åstadkommer vi ett hållbart skogsbruk som klarar av att balansera miljö
‑
, klimat- och produktions
­
intressena.
Centerpartiet vill se en skogspolitik som utgår ifrån en stark ägande- och brukande
­
rätt och som bygger vidare på de positiva trenderna med dagens skogspolitik. Sedan nuvarande skogslagstiftning infördes i början av 1990-talet har mycket blivit bättre och den absoluta merparten av landets över 300
000 skogsägare tar ett stort ansvar för att skogen ska finnas kvar och skötas på ett bra sätt.
Artskydd
Hur artskyddet och den svenska artskyddslagstiftningen ska förens med ett levande svenskt
skogsbruk har länge debatterats. En liten förbättring av regelverken skedde 2022 när art
­
skyddsförordningen förtydligades avseende hur fåglar är fridlysta, men fortfarande åter
­
står mycket för regeringen att ta tag i. Regeringens bokstavsutredning om artskyddet bör ta detta i beaktande och bör leda till att
nationellt fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk. I direktiven till utredningen saknas tydliga intentioner för hur man ser på bestämmelserna kring fåglar som i dagsläget hindrar brukande.
Om utredningen ej kommer till rätta med detta riskerar konflikterna i den svenska skogen att eskalera. Det vore olyckligt för Sverige, som är så beroende av sin skogsnäring och där många svenskar trots allt förenas i sin kärlek till skogen och naturen.
En anledning till att artskyddsbestämmelserna varit så omdebatterade på senare år är
att förekomsten av arter som regleras av lagstiftningen är så hög. Det mest kända exemplet
är orkidén knärot som förekommer på miljontals platser. Successivt har knärot och andra
arter fått en allt mer begränsande effekt på svenskt skogsbruk, trots att det inte har skett några förändringar i lagstiftningen på senare år och trots att pågående markanvändning
alltjämt är grundlagsskyddad.
Förändringarna har konkret yttrat sig så att myndigheterna
allt mer börjat behandla avverkningsanmälningar som att de vore tillståndspliktiga. Det har medfört en mängd rättstvister och fått till följd att skogsägare fått orimliga krav på sig att genomföra omfattande utredningar och inventeringar. Den här förskjutningen har sedan utnyttjats av aktivister som sett en chans att stoppa avverkningar med nuvarande artskyddsbestämmelser samt genom att sätta i system att överklaga avverkningsanmäl
­
ningar. Skogsstyrelsen har noterat en snabb ökning av antalet ärenden där information kommer in från externa aktörer och även en snabb ökning av antalet ärenden som är föremål för prövning i domstol. Den här utvecklingen behöver brytas och regeringen behöver därför snarast gå till botten med problemen och gå vidare med de tillkänna
­
givanden och förtydliganden som riksdagen fattade beslut om 2022:
Att nationella fridlysta arter inte avsevärt ska kunna försvåra skogsbruk.
Att markägare ska kunna få ersättning vid ett förbud att bruka marken med hänvisning till artskyddet.
Att det är staten som ansvarar för att utreda om det finns skyddade arter i ett område, inte skogsägare.
Regeringen har tillsett en särskild utredare för att analysera den svenska skogspolitiken
i stort samt specifikt avverkningsanmälningar. Skogsstyrelsen har deklarerat att de vill ersätta dagens system där myndigheten granskar varje enskild avverkning med en över
­
gripande systemtillsyn. Det skulle enligt myndigheten väsentligt förenkla myndighetens
arbete. Samtidigt varnar skogsägare för att det skulle leda till en ökad osäkerhet och ökade
administrativa bördor hos företagen. Det finns även förslag på att förändra avverknings
­
anmälan istället för att avskaffa den. Regeringen bör se till att analysera detta noggrant.
Effektivt skydd som värnar äganderätten
När Centerpartiet ställde sig bakom januariavtalet 2019 var äganderätten för skogen en central del i överenskommelsen. Efter flera års försummelser av tidigare regeringar fanns det behov av att tydliggöra på vilka äganderättsliga grunder svenskt skogsbruk skulle vila. Därför stoppades den rättsosäkra nyckelbiotopsinventeringen och därför förtydligades även rätten till ersättning vid nekat avverkningstillstånd i fjällnära skog.
Den inriktningsproposition (prop. 2021/22:58) som beslutades av riksdagen i början
av 2022 hade som inriktning att formellt skydd av skog som huvudregel ska vara frivilligt
för markägaren och att det ska bli mer restriktivt för staten att tvinga någon att avsäga sig rätten att bruka sin mark.
Sedan regeringen tillträdde har den gjort stora budgetneddragningar inom skogs- och naturvårdspolitiken, för att sedan återföra en del medel. Centerpartiet befarar att denna brist på långsiktighet försämrar myndigheternas förmåga att bedriva ett effektivt arbete.
Det hotar samtidigt att försämra allmänhetens tillgång till natur eller gå ut över bekäm
­
pandet av invasiva arter och granbarkborre. Dessutom räcker inte pengarna för de skyd
­
dade områden som är i behov av aktiv skötsel som efterliknar naturliga störningar för att naturvärden bäst ska kunna bevaras.
Det är även beklagligt att regeringen inte har möjlighet att prioritera frivilligt formellt
skydd på markägarens initiativ på det sätt som var avsikten med den senaste skogspropo
­
sitionen. Ännu mer beklagligt är när markägare nekas åtgärder med hänvisning till miljöbalken och artskyddsförordningen och går miste om ersättning p.g.a. budgetbrist. Det är inte värdigt en regering som säger sig värna en stark äganderätt.
Naturvård
Utvidga väntansavtal
Väntansavtal introducerades 2023 (som ett resultat av den senaste skogspropositionen som Centerpartiet förhandlade) och kan användas för att ersätta markägare under den utdragna process som ofta följer med bildandet av formellt områdesskydd, det vill säga biotopskyddsområde, naturreservat, nationalpark och naturvårdsavtal. Centerpartiet vill se att väntansavtal även ska ges till de markägare som får sina avverkningar stoppade på grund av förekomst av fridlysta arter såsom tjäder, lavskrika, mindre hackspett, knärot m.fl. På längre sikt måste nya regler utformas som antingen möjliggör avverkning eller ger skälig ersättning.
Se över definitionen av berörd allmänhet
Ett allt mer förekommande problem är överklaganden kring avverkningsanmälningar och miljöbeslut i skogen av ”berörd allmänhet”. I dag anses berörd allmänhet avse såväl
enskilda som intresseföreningar. Det i sin tur innebär att organisationer utan lokal koppling
kan driva juridiska processer mot enskilda människor med begränsade resurser, tid och juridiskt kunnande. Inte sällan berör dessa ärenden marker som sagda organisation har
obefintlig relation till och kan glömma så snart processerna är avslutade. För de små lokal
­
samhällen som får sin lokala ekonomi skjuten i sank blir dock konsekvenserna högst påtagliga och långvariga. Det är problematiskt att vem som helst, oavsett anknytning, kan överklaga. Centerpartiet anser därför att det måste övervägas om den svenska
tolkningen av vad som anses vara ”berörd allmänhet” och som enligt Århuskonventionen
har rätt att överklaga miljöbeslut är rimligt avvägd.
Hindra överimplementering av EU:s naturrestaureringslag
EU:s naturrestaureringslag kommer ha monumental påverkan på svenska markägare. Implementering behöver ske på ett varsamt sätt för att respektera markägares ägande- och brukanderätt. Referensarealerna bör utgå från läget vid Sveriges EU-inträde 1995
och att restaurera och bevara befintliga naturtyper snarare än att återskapa förindustriella
förhållanden. För dem vars brukande inskränks till följd av restaureringskrav måste det erbjudas skälig kompensation.
Levande familjeskogsbruk
Centerpartiet värnar svenskt skogsbruk och i synnerhet det svenska familjeskogsbruket. Med familjeskogsbruket följer en mångfald i brukandet och en anpassningsförmåga som tjänar skogen och det omgivande samhället väl. Därför är vi måna om att ägarbalansen mellan enskilt ägd mark och mark som ägs av skogsbolag, kyrkan eller staten etc. inte
ska förändras över tid, så att den enskilt ägda marken minskar. På uppmaning från Sveriges
länsstyrelser vill Centerpartiet att det införs ett tillägg i jordförvärvslagen som begränsar möjligheten att testamentera bort jord- och skogsmark till juridiska personer. Med nu
­
varande lagstiftning går det att runda lagstiftningens intentioner, något som har gått upp
för alltfler. Det är viktigt att regeringen skyndsamt ser över kryphålet i jordförvärvslagen
innan konsekvenserna av att inte göra det blir för stora.
Den svenska staten äger mycket skog och bör alltjämt kunna vara en stor markägare eftersom många markinnehav bottnar i ett tydligt allmänintresse. I de fall det inte finns något tydligt allmänintresse anser Centerpartiet dock att staten bör avyttra sin mark i mindre poster i syfte att stärka det enskilda ägandet. Vi vill att regeringen utreder vilka statliga marker som kan bli föremål för försäljning. Framför allt berör det statliga
Sveaskog, som är Sveriges största skogsägare och som äger över tre miljoner hektar pro
­
duktiv skogsmark med huvuddelen i norra delen av landet, men det kan även beröra vissa myndigheters skogsinnehav. Direktiven till utredningen behöver även omfatta en översyn av Sveaskogs och skogsbolagens möjligheter att köpa enskilt ägd mark när reservat bildas på skogsbolagens mark, så att bolagen inte utökar sin andel av den bruk
­
ningsbara skogen och det successivt leder till att enskilda får en svagare ställning på virkesmarknaden.
Bioekonomi
Nyttja bioekonomins potential
Bioekonomin är redan idag en central del av svensk ekonomi men här finns även stor tillväxtpotential att leverera ännu större klimatnytta genom att substituera fossila råvaror samtidigt som svensk tillväxt stärks. Bioekonomiutredningen (SOU 2023:84) har före
­
slagit att en långsiktig bioekonomistrategi som spänner över flera mandatperioder bör tas fram. Utredningen föreslår att strategin bör ha tre fokusområden:
1. Fler resurseffektiva, biobaserade lösningar
2. Ökat regionalt, nationellt och internationellt samarbete
3. Utvecklad kunskapsbas
Centerpartiet ställer sig bakom idén om en sådan strategi. Men mer konkret bör även utredningens förslag om att ta fram nya styrmedel för att stärka en inhemsk produktion av biodrivmedel tas tillvara. Här spelar de areella näringarna en nyckelroll i att produ
­
cera råvaror till biodrivmedlen.
Europeisk handlingsplan för bioekonomi
I allt större utsträckning påverkar EU svensk skogsförvaltning. Skogsförvaltning är natio
­
nell kompetens som utövas av skogsbrukare och markägare, samtidigt som klimatpolitik
, miljöpolitik och finanspolitik är EU-politik som i hög grad påverkar det svenska skogs
­
bruket. Centerpartiet är emot den utvecklingen och anser att svensk skogspolitik fortsatt ska utformas i Sverige. Idag lägger EU sig i skogspolitik alltför mycket. Vi vill att ut
­
rymmet för nationell och regional anpassning i reglerna som berör skogen ska öka. Det
är stor skillnad på en svensk skog och vad man i Nederländerna anser vara skog. Samtidigt
vill vi att EU-kommissionen som motvikt till den gångna utvecklingen ska ta fram en handlingsplan för bioekonomi som tydliggör och värderar skogens ekonomiska värden
och roll för att skapa viktig råvara som möjliggör klimatomställningen. Denna bör befästa
skogsråvarans betydelse för EU:s omställning, uppvärdera skogsbrukets industriella betydelse och värna äganderätten.
Livsmedelsberedskap
Konkurrenskraftigt jordbruk
För att svenskt jordbruk ska kunna utvecklas långsiktigt och leverera alla de positiva saker
som vi förknippar med svenskt jordbruk, så behöver företagen vara lönsamma och kon
­
kurrenskraftiga. Ett långsiktigt konkurrenskraftigt jordbruk är också avgörande för att stärka den svenska beredskapen i kris. Då behöver regeringen prioritera förslag som sänker företagens kostnader och minskar deras administrativa bördor. Myndigheterna måste tydligare bidra till målen i den nationella livsmedelsstrategin om att produktionen ska öka. Sedan det övergripande målet i den nationella livsmedelsstrategin antogs av riksdagen 2017 har det blivit tydligare för myndigheterna att de ska prioritera svensk matproduktion, men fortfarande brister arbetet hos många myndigheter. Livsmedels
­
strategin är just nu föremål för en revidering, vilket välkomnas av Centerpartiet. Den nya livsmedelsstrategin behöver innehålla nationella och uppföljningsbara mål för pro
­
duktionen och försörjningsförmågan av livsmedel i Sverige, samtidigt som konkreta reformer för lönsamhet genomförs.
Stärkt livsmedelsberedskap
Stärkt konkurrenskraft och ökad självförsörjning av livsmedel är viktiga beståndsdelar i att stärka svensk livsmedelsberedskap, men inte de enda. I en kris- eller krigssituation
räcker det inte att vi kan producera mycket mat, om vi inte samtidigt kan säkra jordbrukets
transporter, tillgången på diesel, gödsel, utsäde, växtskyddsmedel reservdelar, kompetens
o.s.v. Hela livsmedelskedjan måste fungera för att maten ska hamna på tallriken. För att stärka motståndskraften inom primärproduktionen vill Centerpartiet att det snarast ska tas initiativ för att stärka gårdarnas beredskap genom ökad kunskap och rådgivning om
säkerhet och beredskap. I Centerpartiets partimotion Livskraft och framtidstro i Sveriges
landsbygder går det att ta del av fler förslag för att stärka Sveriges försörjningsförmåga.
Utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid (SOU 2024:8) lägger en bra grund för beredskapsarbetet i sitt förslag på en ny livsmedelsberedskapslag och regeringen bör gå vidare med utredningens förslag i en proposition.
Civilplikt i jordbruket
När krisen eller kriget kommer är våra lantbruk avgörande för vår beredskap. Det krävs arbetskraft för att få fram maten, ta hand om djur samt sköta odlingar och mark. För att säkra tillgången på nödvändig arbetskraft inom jordbruket, vill Centerpartiet göra det möjligt att, inom ramen för civilplikt, tjänstgöra inom lantbrukets alla olika delar. Civil
­
plikten ska vara ett alternativ för de som vill göra vapenfri tjänst och användas bland annat för att säkra bemanningen inom primärproduktionen under höjd beredskap och krig. En konsekvens av en återinförd civilplikt som omfattar primärproduktion är även
att fler ungdomar får chansen att pröva jordbruksyrket. Det ger fler människor en relation till jord- och lantbruk och skapar en ökad insikt om värdet av en inhemsk matproduktion.
Livsmedelspolitik
Konkurrenssituationen inom dagligvaruhandeln
Över tid har det skett en allt kraftigare koncentration inom svensk dagligvaruhandel där antalet aktörer på marknaden sjunker till följd av uppköp. Den ökade koncentrationen innebär risk för bristande konkurrens som drabbar både livsmedelsproducent och mat
­
konsument. Regeringen bör säkerställa att Konkurrensverket har tillräckliga resurser eller verktyg för att analysera affärer och garantera att det finns en tillräcklig konkurrens inom dagligvaruhandeln.
Livsmedelsfusk
Att få bukt med livsmedelsfusk har länge varit en prioriterad fråga för Centerpartiet och
det är tack vare Centerpartiet som utredningen Stärkt kontroll av fusk i livsmedelskedjan
tillsattes. Utredningen innehåller flera skarpa förslag som regeringen bör ta vidare. Vi ser att det är av särskild vikt att en nationell kontrollstyrka med specialistkompetens och
tillräckliga resurser för att kunna utföra fuskkontroller på livsmedelskedjans alla områden
i hela landet tillsätts. Det bör även införas en särskild sanktionsavgift mot fusk i livs
­
medelskedjan som gör det kännbart för de som inte lever upp till regelverken.
Ursprungsmärkning
På restauranger och i offentliga kök är däremot informationen om var maten är producerad
mer svåråtkomlig och det har tyvärr inte skett någon förbättring över tid. Därför vill Centerpartiet att det ska införas nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation
för kött på restaurang och i offentliga kök. För att ett sådant förslag om nationella bestäm
­
melser ska kunna genomföras behöver utformningen ske på ett sätt som inte skapar onödig
administration för företagen. EU tillåter i dag ursprungsmärkning på restauranger och offentliga kök ifall landet kan visa på samband mellan kvalitet och ursprung. Både Frankrike och Finland har infört liknande regelverk. Regeringen har under 2024 äntligen gett i uppdrag till Livsmedelsverket att ta fram riktlinjer för detta, vilket Centerpartiet välkomnar och uppmanar att de snarast möjligt kan implementeras.
Djurskydd
Nationell lagstiftning
Svensk djurskyddslagstiftning är bland de skarpaste i världen och svenska djurhållare levererar djurvälfärd av riktigt hög nivå. Delar av lagstiftningen behöver dock moder
­
niseras för att hänga med i utvecklingen. Beteskravet bör utvecklas i en mer flexibel riktning där djurhållaren ges mer handlingsfrihet, med start- och slutdatum som varierar regionalt över landet och möjlighet att anpassa sig efter ex. väder och markförhållanden.
EU:s djurskyddslagstiftning
De europeiska djurskyddsreglerna blir allt mer utdaterade. Sverige är i sammanhanget en
förebild, men för en rättvis konkurrens på den inre marknaden och för djurens välfärd krävs en uppdatering som moderniserar och skärper EU:s krav. En sådan lag bör bland annat innebära ett förbud mot att hysa djur i burar, inte minst hönor. Överlag bör kraven på djurskydd och miljöhänsyn inom djurhållning höjas till svensk nivå.
I avvaktan på en gemensam lagstiftning på EU-nivå, som förväntas komma de närmaste
åren, anser Centerpartiet att Sverige bör göra precis som Danmark och påbörja en gradvis
utfasning av de sista burhönsen genom nationell lagstiftning. Det är ett sätt för Sverige att hävda sig ytterligare som ett europeiskt föredöme inom djurvälfärdsområdet.
En annan viktig problematik med varierande djurskyddsregler i EU är den alldeles för
höga antibiotikaanvändningen som leder till antibiotikaresistens. Här pågår ett arbete med att uppdatera de europeiska riktlinjerna för antibiotikaanvändningen. Men EU behöver även ta ledartröjan internationellt och vara en drivande kraft för att få till ett globalt avtal för mer ansvarsfull antibiotikaanvändning.
Akut smittskyddsarbete
När afrikansk svinpest konstaterades i Sverige för första gången blev det ett stresstest för det svenska smittskyddsarbetet. Svinpesten fick stora konsekvenser för boende och näringsidkare, men att smittan lyckades hållas så lokaliserad och att nästan alla restrik
­
tioner nu är hävda får ses som en framgång. Men än är inte Sverige formellt fritt från svinpesten och vi bör ta det som skett på allvar och utvärdera insatserna för att stärka beredskapen inför kommande smittor. Utbrottet av blåtunga har åter aktualiserat frågan om att bygga ett motståndskraftigt smittskydd.
Höj veterinäryrkets attraktivitet
Veterinärbristen för lantbrukets djur och stora djur har blivit allt mer akut, särskilt i glesa
geografier. Den nya och växande marknaden för smådjurskliniker har inneburit en ännu högre konkurrens om de befintliga veterinärerna. Det har i sin tur inte underlättats av att
det funnits stora brister inom Distriktsveterinärerna, som ska säkerställa veterinär service
i hela landet. Detta gör att djurvälfärden riskeras, med stora påfrestningar på djurägaren och de verksamheter som är beroende av tillgänglig veterinärtillsyn. För att vända trenden krävs att fler som vill arbeta med lantbruksdjur söker sig till utbildningarna och att yrket är attraktivt. Här behöver vidtas fler åtgärder för att höja både statusen på yrket och attraktiviteten att verka på landsbygden.
Jordbrukspolitik
Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka för att stärka vår beredskap. Svensk livsmedelsproduktion är klimateffektiv och har låg miljöpåverkan. Trots det har svensk
livsmedelsproduktion under de senaste 20 åren kraftigt minskat. Bara sedan 2003 har över
9
000 jordbruksföretag lagts ned och mängden brukad åkermark har minskat. Därför måste
konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen stärkas. Centerpartiet anser att den befintliga jordbrukspolitiken inom såväl EU som Sverige har stora utmaningar.
Den har inte ökat böndernas lönsamhet och konkurrenskraft tillräckligt väl och står inför
en stor omställning i och med eventuell framtida utvidgning av unionen. Sverige bör spela en aktiv roll på europeisk nivå med att reformera den i en mer hållbar riktning. Det kommer om inte annat bli nödvändigt vid en eventuell utvidgning av unionen med Ukraina. Samtidigt behöver konkurrenskraften värnas. EU konkurrerar på en global marknad och då duger det inte att binda ris åt egen rygg genom byråkrati och onödiga förbud. Därför har Centerpartiet varit drivande för lika spelregler för jordbruket i Europa gällande användning av växtskyddsmedel, djurhållning, antibiotika, statistik
­
rapportering och möjliggörande av den så kallade gensaxen i kommersiell växtförädling.
I områden där svenska bönder ligger i framkant är det viktigt att resten av Europas länder kommer upp på banan för att höja standarden och öka svenska bönders konkurrenskraft. Regelbördan för jord- och lantbrukare måste ses över på alla nivåer. Den lantbrukare i Sverige som till exempel bedriver mjölk- och nötköttsproduktion, i kombination med växtodling, har idag närmare 500 lagkrav att förhålla sig till, enligt Lantbrukarnas Riks
­
förbund. På EU-nivå vill vi att EU-kommissionen ska rensa i sin regelflora och att de kontroller som följer med regelverken successivt ska minska och bli mer resultatorien
­
terade. Detsamma behöver ske bland de inhemska regler som våra företagare behöver leva upp till. Regeringen har utlovat att så ska ske, men ännu finns inga resultat.
Flexibel och hållbar vattenhantering
Ett föränderligt klimat där såväl torka som översvämningar blir mer vanligt förekommande
ställer högre krav på jordbruket. Möjligheter att reglera vattenstånden med dränering och
spara vatten i bevattningsdammar blir allt viktigare för att säkra skördarna. Även våt
­
marker spelar en viktig roll som buffring och lager av vattenflöden. Mer frekventa över
­
svämningar gör även att jordbrukares vattenhantering allt mer påverkar andra aktörer nedströms, vilket kan vara andra markägare men också exempelvis dricksvattenreser
­
voarer eller reningsverk. Vattenfrågorna i jordbruket kräver ett samlat grepp och bör beröras i den nya livsmedelsstrategin.
Sänk livsmedelskedjans kostnader
Idag går endast 10 öre av varje matkrona som spenderas i matbutiken till bonden, medan staten får in 11
öre genom moms. En andel som gör att svensk mat blir dyrare och att det svenska jordbrukets konkurrenskraft kraftigt försämras. Centerpartiet vill se en snabb
­
utredning om hur man kan sänka hela livsmedelskedjans kostnader med fokus på skatter och avgifter.
Tillåt genomredigerade grödor
Nya tekniker med genomredigering tillåter snabbare och mer precis förädling av grödor. Sådana grödor skulle kunna främja produktiviteten i jordbruket genom bättre avkastning och förbättrad resistens mot sjukdomar och parasiter samtidigt som användningen av växtskyddsmedel skulle kunna minskas. Därför behöver kommersiell odling av genom
­
redigerade grödor tillåtas i EU.
Stärkt forskning och innovation
Genom forskning och utveckling kan vi främja utvecklingen av en ekologiskt, ekonomiskt
och socialt uthållig produktion. Den snabba teknikutvecklingen i samhället i stort präglar
även jordbrukssektorn. För att fortsatt hålla den svenska jordbrukssektorn i framkant
krävs därmed ett ständigt innovationsarbete. Därför bör åtgärder för att stärka forsknings-
och innovationsarbetet inom näringen övervägas.
Jakt och viltvård
Jaktlagstiftning
Jakten ska regleras ifrån Sverige. Centerpartiet värnar den breda svenska jakttraditionen och anser att jaktfrågor generellt ska beslutas på nationell nivå snarare än på EU-nivå.
När beslut som påverkar jakt ändå fattas på EU-nivå, direkt eller indirekt, måste regionala
och lokala skillnader beaktas. Den svenska jakt- och viltförvaltningen hämmas i dag av flera regelverk. Sverige behöver omgående en moderniserad jaktlagstiftning.
Inte minst behövs en samlad klövviltsförvaltning för att stävja de stora viltskador svenska jordbrukare drabbas av. Vildsvin är det djur som står för flest viltskador inom jordbruket med betydande ekonomiska bortfall som resultat för bönderna. Svinpest
­
utbrottet under 2023 illustrerar även hur en stor vildsvinspopulation kan bidra med
bety
­
dande smittspridning med stora konsekvenser till följd för såväl näringsidkare som privat
­
personer i området. En samlad klövviltsförvaltning bör därför ha som uttryckligt mål att reducera viltskadorna.
Regeringen har tillsatt en utredning som presenteras först andra halvan av 2025. Tiden
rinner iväg och regeringen behöver agera skyndsamt. Det går ut över jakten, men drabbar
även den biologiska mångfalden, arbetet med att minska antalet trafikolyckor, mängden viltskador inom jord- och skogsbruket med mera.
Revidera fågeldirektivet
EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv är exempel på regelverk som idag har en orimlig påverkan på svensk jakt och som därför behöver ses över och uppdateras. Fågel
­
direktivet skyddar exempelvis Sveriges vanligaste gås, den vitkindade gåsen, samt fågeln
skarv trots att dessa arter ökat kraftigt på senare år och ställer till stora skador för det svenska jordbruket, yrkesfisket och badvattenkvalitén.
Rovdjurspolitiken
Centerpartiet anser att den samlade rovdjurspolitiken bör ha större lokal förankring. Exempelvis reglerar art- och habitatdirektivet i hög grad den svenska vargförvaltningen genom att EU listar den svenska vargstammen som strikt skyddad. Vi menar att beva
­
randestatusen för varg i Sverige idag är så stabil att arten bör kunna flyttas från art- och habitatdirektivets bilaga
4 till bilaga
5. Det skulle innebära att vargen fortsatt är skyddad men att möjligheten att vidta åtgärder i Sverige, som till exempel skyddsjakt, skulle öka.
Riksdagen beslutade 2013 att vargens referensvärde för gynnsam bevarandestatus ska
vara 170–270 individer för att uppnå minsta livskraftiga population. Trots det ser vi i dag
en vargstam som är betydligt större än så. Det har resulterat i omfattande vargangrepp i
delar av Sverige och skadar förtroendet för politiken. I juni 2024 presenterade Naturvårds
­
verket en utredning som visar att det är möjligt att sänka referensvärdet till 170–270. Trots detta har regeringen ännu inte kommit med konkreta förslag på hur man vill gå vidare med frågan. Vargens utbredning i södra Sverige för med sig stora socioekonom
­
iska konsekvenser och tvingar redan djurhållare att lägga ner sin verksamhet. Betänkandet
Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd (SOU 2024:56) redo
­
visar hur vargen skadar den svenska konkurrenskraften, särskilt för fårnäringen.
Centerpartiet anser att referensvärdena bör förändras omgående för att efterleva riksdagsbeslutet från 2013 för att minska den svenska vargstammen och med hänsyn till
nuvarande läge bör populationen ligga i den nedre delen av spannet närmare 170 individer.
Vapenlagstiftning
Dagens vapenlagstiftning är föråldrad och skapar många byråkratiska hinder för vapen
­
ägare, och att modernisera och förenkla reglerna är därför mycket angeläget. I våras presenterades SOU 2024:31 En ändamålsenlig vapenlagstiftning, som tyvärr inte alls går tillräckligt långt i att förenkla för Sveriges jägare och sportskyttar. Vissa förenklingar föreslås så som större vapengarderober, enklare lån av vapen samt möjlighet att förvara vapen på annan adress än den man är folkbokförd på. Men i andra delar är utredningens
förslag direkt bristfälliga. Exempelvis löser man inte ut de nuvarande problemen gällande
magasin och deras licensplikt. Vissa magasin är licenspliktiga; det regleras genom inne
­
havsreglering. Innehavsreglering är dock en rättsosäker och krånglig lösning som dess
­
utom riskerar att människor utan vetskap begår vapenbrott, om de råkar ha magasin kvar
exempelvis från en bössa de sålt för länge sedan. Man bör övergå till en användarreglering
som avsevärt hade förenklat hanteringen. Regeringen behöver skyndsamt
återkomma med lösningar som moderniserar lagstiftningen.
Helena Lindahl (C)
Stina Larsson (C)
Anders Karlsson (C)
Rickard Nordin (C)
Ulrika Heie (C)
Anders Ådahl (C)
Martin Ådahl (C)
Elisabeth Thand Ringqvist (C)

=== HD023741: ​​Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel​ ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023741

Motion till riksdagen
2025/26:3741
av Helena Lindahl m.fl. (C)
​​Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel​
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.
Motivering
De gröna och blå näringarna är avgörande för att hela Sverige ska leva och växa. De producerar klimatsmart energi, högklassiga livsmedel och råvaror, öppna landskap samt jobb och tillväxt i såväl den egna som kringliggande branscher. För att näringarna ska nå sin fulla potential behöver deras konkurrenskraft stärkas. De behöver även rustas för att klara ett oroligare säkerhetspolitiskt läge och tilltagande klimatförändringar.
Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk
Svenskt jordbruk står för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det hör till de mest ansvarsfulla i världen när det gäller antibiotika
­
användning. Förekomsten av salmonella är ringa, omsorgen om djuren är god och klimatpåverkan låg. För att klara livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelssektorn, från primärproduktion till konsument. Regeringen har under 2025 presenterat en uppdaterad Livsmedelsstrategi 2.0. Man missade tyvärr chansen att konkretisera den tidigare livsmedelsstrategins allmänna målsättningar för svensk livsmedelsproduktion och den innehöll även alltför få reformer som gör skillnad på gårdsnivå. För Center
­
partiet råder inga tvivel om att lantbruksföretagens kostnader behöver sänkas och de administrativa bördorna behöver minska.
Kompetensförsörjningen är precis som för andra näringar en stor utmaning för svenskt jordbruk. I dag avstår många företag från att rekrytera på grund av att de inte hittar rätt arbetskraft och det råder stor brist på individer med praktisk erfarenhet inom djurhållning. Regeringens försämringar av arbetskraftsinvandringen har förvärrat problematiken och den har inte heller gjort tillräckligt den här mandatperioden för att främja kompetensförsörjningen inom den gröna sektorn genom bättre naturbruks
­
utbildningar.
Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 understryker behovet av att bygga upp en motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion. I dag har Sverige alltför låg självförsörjningsgrad och självförsörjningsförmåga när det gäller livsmedel och vi måste sluta blunda för det faktum att vi för flera av våra vanligaste baslivsmedel och kritiska insatsvaror är beroende av import från andra sidan jorden. Detta förhållande måste förändras om vi vill känna oss trygga med att kunna klara en allvarlig kris eller krig i framtiden.
Regeringen har aviserat att man ska investera i beredskapslager för livsmedel och jordbrukets insatsvaror de kommande åren. Det är positivt, men dessvärre har beskedet dröjt. Vid sidan om lagerhållning behöver regeringen investera i ett mer robust jord
­
bruk. Svenskt jordbruk behöver bli mindre fossilberoende och beredskapen på gårdsnivå behöver stärkas, så att det finns förutsättningar att klara exempelvis ett längre ström
­
avbrott eller en bristsituation på vatten. Det behöver också skapas förutsättningar att bedriva jordbruk i hela landet, det vill säga även i landets glesbefolkade delar och i landsdelar med sämre odlingsförutsättningar.
Svenskt jordbruk regleras i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sverige bör vara en aktiv och konstruktiv part i de samtal och förhandlingar som förs om jordbrukspolitiken på europeisk nivå, inte minst i diskussionerna om nästa gemen
­
samma jordbrukspolitik för perioden 2028–2034. På nationell nivå behöver genom
­
förandet säkerställa att de resurser som står till förfogande används så effektivt som möjligt. Ett ökat fokus bör läggas på jordbrukets miljö- och klimatanpassning, innova
­
tionsförmåga och konkurrenskraft. Det behövs även särskilda insatser för att underlätta ägarskiften och för unga lantbrukare att etablera sig.
Regeringen har avsatt medel i den strategiska planen för att kompensera svenska mjölkproducenter för den svenska beteslagstiftningen. Centerpartiet välkomnar denna budgetsatsning, som vi länge har efterfrågat, och förhoppningen är att även kommis
­
sionen ska godkänna den. Regeringen borde även verka för att en motsvarande djur
­
välfärdsersättning, en dikopeng, ska bli verklighet för svensk nötköttsproduktion. Det behövs fler betande mular i de svenska landskapen och de fyller en viktig roll för att bevara biologisk mångfald och för att upprätthålla den svenska livsmedelsberedskapen. Trots dessa beroenden uppgår den svenska försörjningsgraden på nötkött till endast 58 procent.
Jordbrukets miljö- och klimatanpassning
Stigande medeltemperaturer och de senaste årens återkommande extremväder med såväl svår torka som kraftiga översvämningar visar på klimatförändringens påverkan. För att hantera detta måste det svenska jordbruket intensifiera sina anpassningsåtgärder. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produktionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen.
Det svenska odlingslandskapet är oumbärligt för att trygga vår livsmedelsförsörjning och producera djurfoder. Det är också hemvist för en rik biologisk mångfald och ett stort antal arter, varav många på senare år återfunnits på rödlistan över hotade arter. I hög utsträckning är det människan som över århundraden har format de landskaps
­
element som nu utgör den kritiskt viktiga hemvisten och det innebär att den biologiska mångfalden där är beroende av att vi förvaltar och vårdar landskapet på ett gynnsamt sätt. Det ska vara möjligt att bedriva en lönsam och hållbar livsmedelsproduktion samtidigt som vi bevarar och stärker den artrikedom som finns i och omkring odlingslandskapet.
Viltskador
För att möjliggöra en balanserad tillgång på vilt av hög kvalitet och med friska djur behöver jaktlagstiftningen reformeras. Regeringen behöver också leverera på riksdagens mål om antalet vargar samt inrätta den jakt- och viltvårdsmyndighet som utlovats, och som Centerpartiet länge efterfrågat. Regeringen har utlovat åtgärder men vi väntar fortfarande på att se resultat. Viltskadorna inom jordbruket har ökat kraftigt på senare år och det krävs handlingskraft för att minska skador från klövvilt och de stora fåglarna. Även inom skogsbruket orsakar viltet betydande ekonomiska förluster varje år. En långsiktigt hållbar jakt- och viltvårdspolitik med bred förankring behövs för att stävja utvecklingen, men också för att utveckla viltet som resurs.
Ett hållbart fiske
Fiskeripolitiken styrs till stor del genom den gemensamma havs- och fiskeripolitiken i EU. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna ha en bra fiskeförvaltning. Särskilt behöver förvaltnings
­
systemet för Östersjön reformeras för att skapa långsiktig hållbarhet. Tills de föränd
­
ringarna finns på plats behöver Sverige ta sitt ansvar inom EU och driva på för att de kvoter som tilldelas är hållbara och skyddar ekosystemen.
Sverige har med sin långa kust och stora tillgång till vatten goda förutsättningar att utveckla det hållbara vattenbruket, insjöfisket och det kustnära och regionala fisket. Fisk är ett livsmedel som många människor mår bra av att äta mer av och ur ett syssel
­
sättningsperspektiv har fisket och vattenbruket potential att utvecklas såväl vad gäller odling och produktion som i förädlingsleden. Det småskaliga kustnära fisket är i dag hotat. Miljöförstöring, minskade fiskbestånd, bristande lönsamhet och krånglig byrå
­
krati är några hämmande faktorer. Även förekomsten av säl och skarv försvårar för det svenska yrkesfisket. Allt detta behöver åtgärdas om vi vill ha ett levande småskaligt kustnära fiske i framtiden.
Ökad skoglig tillväxt för ekonomi och klimat
Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimat
­
omställning. Centerpartiet vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Nästan hälften av den svenska skogen ägs av enskilda privata ägare. För många är skogen som inkomst och säkerhet avgörande för möjligheten att bo och verka i gles
­
bygd. För att hela Sverige ska leva, för svensk ekonomi och möjligheten till export av produkter med ursprung i skogen, liksom för den biologiska mångfalden är skogs
­
brukarnas insatser oerhört viktiga. Skogsnäringen står för cirka 10 procent av Sveriges totala varuexport. Värdet av skogens nyttor som resurs i den gröna omställningen kommer att öka då skogen är en förutsättning för att vi ska klara våra klimatmål, inte minst genom substitutionseffekter när fossila råvaror ska ersättas med förnybara. Skogen kan bidra till att vi kan ersätta fossila råvaror och samtidigt stärka den resurseffektiva cirkulära ekonomin. Dessutom är skogen en långsiktig kolsänka och viktig för värdefulla ekosystemtjänster. Skogsutredningen har presenterat två betänkanden med flera bra förslag som har förutsättningar att främja ett hållbart skogsbruk och samtidigt öka den skogliga tillväxten. Det är viktigt att förslagen realiseras av regeringen.
Naturvård med respekt för äganderätt och de som berörs
Äganderätten, med sitt egendomsskydd, är inskriven i Sveriges grundlag och i FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, men dess genomslag i myndigheternas hantering och prövning av enskilda ärenden behöver stärkas. Inte minst är det för svensk del viktigt att säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Viktiga steg för att stärka äganderätten togs i de två skogspropositioner som beslutades inom ramen för januariavtalet. För svenska skogsägare finns det en risk att den här mandat
­
perioden blir fyra förlorade år, trots en hög svansföring av Tidöpartierna före valet. Sittande regering har inte mäktat med några avgörande beslut vare sig när det gäller att stärka äganderätten eller att nyttiggöra skogens resurser som en hävstång för jobb och grön tillväxt.
Anslagsförslag
för 2026
för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
642
197
−2
800
1:2
Insatser för skogsbruket
574
373
10
000
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
243
865
−1
100
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
158
824
±0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
±0
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
±0
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
57
778
±0
1:8
Statens jordbruksverk
937
527
−4
100
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
18
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
7
681
572
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
194
333
±0
1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
3
257
312
250
000
1:13
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
2
204
200
±0
1:14
Livsmedelsverket
727
547
−2
700
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
131
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
57
413
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
531
000
±0
1:18
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
34
830
±0
1:19
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:20
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:21
Främjande av rennäringen m.m.
131
915
±0
1:22
Sveriges lantbruksuniversitet
2
421
487
−10
600
1:23
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
848
164
6
500
1:24
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:25
Slakterikontroll
168
053
−700
1:26
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
1
071
000
65
000
1:27
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
104
000
20
000
1:28
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
200
000
±0
Summa
22
566
654
329
500
Centerpartiet satsar på ett nationellt investeringsstöd för höjd motståndskraft på gårdsnivå, vilket ökar anslagen till 1:12 med 150 miljoner kr 2026 och 250 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på nötköttsproducenter genom en djurvälfärds
­
ersättning för dikor, vilket ökar anslagen under 1:12 med 100 miljoner kr årligen 2026–2027. Centerpartiet ökar anslagen till 1:23 med 7
miljoner kr årligen 2026–2028 för bekämpning av almsjuka. Centerpartiet dubblerar satsningen för ett pilotprojekt med förmågehöjande åtgärder vad gäller dricksvattenförsörjningen vid höjd beredskap, vilket ökar anslagen under 1:26 med 15 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill även stärka medlen för beredskapslager, vilket ökar anslagen under 1:26 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Regeringen satsar på utökade förvaltningsåtgärder för varg genom att finansiera detta med att skära ned på insatser för skogsbruket. Centerpartiet avvisar denna finansieringskälla, vilket ökar anslagen under 1:2 med 10 miljoner kr årligen 2026–2028 och ökar anslagen under 1:2 med 10 miljoner kr 2026 och 12 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet vill förbättra förutsättningarna för det småskaliga kustnära fisket och avsätter 10 miljoner årligen under 1:27. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter.
Helena Lindahl (C)
Stina Larsson (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Karlsson (C)