Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.077 · ämneslikhet 0.822. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur olika incitament kan användas för att uppmuntra konsumtion av frukt och grönt, inte minst bland barn och unga, och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att underlätta konsumtionen av frukt och grönsaker, särskilt bland barn och unga, och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 265 ord · B 359 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1957
av Cecilia Engström (KD)
Konsumtion av frukt och grönt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur olika incitament kan användas för att uppmuntra konsumtion av frukt och grönt, inte minst bland barn och unga, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En balanserad och näringsrik kost är grundläggande för att främja god hälsa och förebygga sjukdomar. Trots detta visar undersökningar att konsumtionen av frukt och grönsaker är långt under de rekommenderade nivåerna, särskilt bland barn och unga. Detta är oroande med tanke på den viktiga roll som frukt och grönt spelar för att förebygga övervikt, fetma, hjärt-kärlsjukdomar och andra kroniska sjukdomar.
Att skapa en sund och varaktig vana av att äta frukt och grönt från ung ålder är avgörande för att förbättra folkhälsan på lång sikt.
Från 2023 års PEP-rapport kan utläsas att färre än 1
av
10 barn och ungdomar följer Livsmedelsverkets kostråd för frukt och grönsaker samt fisk. I genomsnitt äter barn och ungdomar hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker per dag, och endast 4
av
10 äter grönsaker varje dag.
Bara 3 procent av barn och ungdomar lever hälsosamt enligt myndigheternas riktlinjer, dvs. både rör på sig enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation och äter enligt Livsmedelsverkets kostråd kopplat till frukt och grönsaker samt fisk.
Det finns alltså anledning från samhällets sida att fundera på åtgärder för att underlätta konsumtionen av frukt och grönt, särskilt med anledning av de kraftiga prisökningar som skett de senaste åren. Detta är en viktig folkhälsofråga, inte minst för barn och unga.
Cecilia Engström (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:460
av Cecilia Engström (KD)
Förbättrade förutsättningar för hälsosamma matvanor bland barn och unga
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta åtgärder för att underlätta konsumtionen av frukt och grönsaker, särskilt bland barn och unga, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
En näringsrik och balanserad kost är avgörande för att främja hälsa och förebygga sjukdomar. Trots tydliga kostråd från Livsmedelsverket visar Pep-rapporten 2024 (Generation Pep, Pep-rapport 2024) att intaget av frukt, grönsaker och fisk bland barn och unga ligger långt under de rekommenderade nivåerna. Detta är oroande med tanke på den viktiga roll som dessa livsmedel spelar för att förebygga övervikt, fetma, hjärt-kärlsjukdomar och andra kroniska sjukdomar.
Utvecklingen är oroande. Ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och förtida död i Sverige. Enligt Handlingsplan för hälsosamma matvanor (Folkhälsa för alla, Handlingsplan för hälsosamma matvanor, 2024) kan omkring 14
000 dödsfall årligen – motsvarande cirka 15 procent av alla dödsfall i landet – kopplas till ohälsosamma matvanor. Därtill uppskattas kostnaderna för övervikt och fetmarelaterade sjukdomar till omkring 125 miljarder kronor per år.
Handlingsplanen lyfter fram ett antal åtgärder som kan bidra till en positiv förändring.
Bland dessa märks bland annat förslag om att ta bort momsen på frukt och grönt, införa reklamförbud för ohälsosamma livsmedel riktade till barn, obligatorisk märkning av livsmedel, genomförande av ett saltsänkningsprogram samt riktlinjer för försäljning av hälsosam mat i miljöer där barn vistas.
Regeringen har nyligen föreslagit en sänkning av livsmedelsmomsen från 12 till 6
procent, som ska träda i kraft 1
april 2026. Det är ett viktigt steg för att lindra de ökade matkostnaderna för hushållen. Men sänkningen omfattar alla livsmedel, även ohälso
samma alternativ, och riskerar därmed att få begränsad effekt på barns och ungas kost
vanor. För att på allvar främja en förbättrad folkhälsa krävs riktade åtgärder som gör det mer ekonomiskt fördelaktigt att välja frukt, grönsaker och fisk.
Mot bakgrund av den allvarliga utvecklingen och de stora samhällskostnaderna finns det starka skäl att vidta åtgärder för att göra hälsosamma livsmedel mer tillgängliga och prisvärda, inte minst för barn och unga.
Cecilia Engström (KD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag