Jämför sakliga förslag
A · med anledning av prop. 2023/24:138 Avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan
2023/24 · HB022904 · Jacob Risberg (MP); Janine Alm Ericson (MP)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2025/26:248 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan
2025/26 · HD024190 · Jacob Risberg (MP); Janine Alm Ericson (MP); Emma Berginger (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.010 · ämneslikhet 0.589. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 4 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.648 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:138 Avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan.
B1
Riksdagen avslår proposition 2025/26:248 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtal med länder där demokratin försvagas ska förenas med tydliga, mätbara och uppföljningsbara krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU:s samarbete med Kirgizistan särskilt prioriterar skyddet för fria medier, oberoende civilsamhälle, politisk opposition, kvinnorättsorganisationer och människorättsförsvarare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen årligen bör återrapportera till riksdagen hur Sverige och EU använder samarbetet med Kirgizistan för att främja demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Hela texten jämförs: A 935 ord · B 613 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2904
av Jacob Risberg och Janine Alm Ericson (båda MP)
med anledning av prop. 2023/24:138 Avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:138 Avancerat ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan.
Motivering
EU har ingått ett associeringsavtal (som inkluderar ett frihandelsavtal) med Chile sedan 2003. En modernisering av ett sådant associeringsavtal har förhandlats fram under de senaste åtta åren i syfte att inkludera ytterligare handelsliberaliseringsbestämmelser som går utöver WTO-åtagandena (de s.k. nya generationens frihandelsavtal). Modernise
ringen inkluderar också kapitel om mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och god förvaltning, jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt, rättsligt samarbete, narkotikaproblem, internationell migration och asyl, brottsbekämpning och kampen mot korruption och gränsöverskridande organiserad brottslighet samt hållbar utveckling m.m.
Under många år har Miljöpartiet efterlyst en grundläggande översyn av EU:s frihandelsavtal och kämpat för en hållbar utvecklingsinriktad handelsagenda som bidrar till, och inte hindrar, en rättvis och inkluderande grön omställning. Tack vare gröna partiers kontinuerliga tryck för att sätta hållbarhet högt i EU:s handelsavtal lyckades vi få igenom handelssanktionerna för inkludering i händelse av brott mot Parisavtalet och ILO:s kärnkonventioner som en del av EU:s nya strategi för kapitlen om handel och hållbar utveckling. Handelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland var det första som inkluderade ett sådant tillvägagångssätt, vilket var mycket positivt.
Men trots ambitionen om nya generationens avtal har EU:s målmedvetenhet inte varit tillräckligt hög vad gäller hållbarhet i många av avtalen, vilket lett till att Miljö
partiet ofta varit negativt till dessa. Så även i detta fall. Samtidigt som vi stöder stärkandet av politiska och ekonomiska band med Chile är moderniseringen av avtalet mellan EU och Chile och det resulterande avancerade ramavtalet och det interimistiska frihandelsavtalet (FTA) ett försakat tillfälle när det gäller att stärka genomförandet av hållbarhetsbestämmelser.
Det nyzeeländska avtalet är ett föredöme. Miljöpartiet vill se att alla avtal når upp till denna höga standard. Avtalet med Nya Zeeland innehåller tillämpning av sanktioner vid bristande efterlevnad av Parisavtalet och ILO:s kärnkonventioner. En av de största bristerna i avtalet med Chile är i vår mening bristen på verkställbarhet av kapitlet om handel och hållbar utveckling. Kapitlet om investerarskydd strider dessutom mot EU:s klimatåtaganden.
De politiska och samarbetande pelarna täcker i allmänhet de flesta av våra bekymmer, särskilt i relation till bl.a. mänskliga rättigheter, jämställdhet, klimat
förändringar, hav, narkotikahandel och deltagande av icke-statliga organisationer. Avtalet innehåller också ett anti-korruptionsprotokoll.
Vi är dock skeptiska till att de politiska och samarbetande pelarna saknar bindande åtaganden eller obligatoriska åtgärder. Dessutom saknar avtalet en sammanhängande global arkitektur som kopplar samman de olika delarna av avtalet för att säkerställa tillämpligheten av åtaganden om mänskliga rättigheter inom de olika pelarna (inklusive handel och investeringar).
Kapitlen om hållbara livsmedelssystem och jämställdhet har ett bra språk, men dessa förblir samarbetsbaserade och är inte rättsligt verkställbara.
Arbetsrättigheter, i synnerhet ILO:s kärnstandarder, behandlas i kapitlet om TSD. Men dessa bestämmelser är inte heller verkställbara eftersom TSD-kapitlet inte omfattas av den allmänna tvistlösningsmekanismen. De politiska och samarbetande pelarna inkluderar ett kapitel om ekonomiskt, socialt och kulturellt partnerskap, med en särskild hänvisning till sysselsättning och sociala frågor. Detta kapitel är dock inte verkställbart.
Kapitlet om handel och hållbar utveckling är resultatorienterat, och i denna mening går det i rätt riktning. Men det uppfyller inte riktmärket för Nya Zeelands frihandels
avtal eftersom Parisavtalet och ILO:s kärnkonventioner inte omfattas av det allmänna tvistlösningskapitlet. Dessutom tog motsvarande kapitel i avtalet med Nya Zeeland upp andra viktiga frågor som saknas i avtalet med Chile, såsom skyldigheten att avstå från varje åtgärd eller underlåtenhet som väsentligt motverkar syftet med Parisavtalet, bestämmelser om subventioner för fossila bränslen och bestämmelser om handel och investeringar som stöder hållbar utveckling.
Miljöpartiet anser att avtalets investeringsskydd, inklusive ett system för investe
ringsdomstolar (ICS), är för långtgående. Kapitlet liknar Ceta ICS. Skyddsstandarderna för investerare innehåller åtaganden om ”rättvis och rättvis behandling” och ”indirekt expropriation”, alltså långt bortom icke-diskriminering, vilket fortfarande ger ett stort tolkningsutrymme för skiljemännen och riskerar att skada den legitima rätten att reglera för offentliga myndigheter. Vidare är omfattningen av begreppet ”täckt investering” bredare än det som finns under Ceta. Det skyddar spekulativa investeringar, såsom terminer, optioner och andra derivat, och kortsiktiga investeringar, såsom portfölj
investeringar, som inte involverar en betydande närvaro av investeraren i Chile. Dess
utom minskade Ceta möjligheten att filialer eller brevlådeföretag kunde kvalificera sig som investerare, men detta är inte fallet i EU-Chile ICS. Dessutom medger det skydd för investeringar i fossila bränslen och i annan ekonomisk verksamhet som är skadlig för miljön. Detta kapitel kompletteras med en ad hoc gemensam tolkningsförklaring där parterna klargör att ICS-domstolen bör ta vederbörlig hänsyn till parternas åtaganden enligt Parisavtalet och deras respektive klimatneutralitetsmål. Detta återspeglar inte EU-parlamentets ståndpunkt om internationella investeringsavtal och visar på bristen på tillräckliga garantier inom avtalet.
Råvaror inklusive litium och koppar är redan liberaliserade under det nuvarande frihandelsavtalet (t.ex. 2017 stod koppar för 45,5
% av Chiles export till EU), och därför kommer det moderniserade avtalet inte att öka EU:s marknads ytterligare tillgång. Effekterna kommer från icke-tariffära åtgärder men mest genom handelsdiscipliner i ERM-kapitlet som avskaffandet av exportrestriktioner, monopol eller dubbla priser, vilket kommer att minska Chiles politiska utrymme. När det gäller ursprungsbefolk
ningars rättigheter är det viktigt att notera att nuvarande litiumbrytningsprojekt inte kräver inblandning eller samråd med ursprungsbefolkningar, vilket inte är i linje med ILO-konvention 169 om ursprungsfolkens rättigheter och FN:s princip om fria före
trädare och informerat samtycke (FPIC). Avtalet innehåller endast löften och inga skyldigheter i detta avseende.
Jacob Risberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:4190
av Jacob Risberg m.fl. (MP)
med anledning av prop. 2025/26:248 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen avslår proposition 2025/26:248 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtal med länder där demokratin försvagas ska förenas med tydliga, mätbara och uppföljningsbara krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU:s samarbete med Kirgizistan särskilt prioriterar skyddet för fria medier, oberoende civilsamhälle, politisk opposition, kvinnorättsorganisationer och människorättsförsvarare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen årligen bör återrapportera till riksdagen hur Sverige och EU använder samarbetet med Kirgizistan för att främja demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
EU:s relationer med omvärlden måste bygga på unionens grundläggande värden: respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och mänskliga rättigheter. Det gäller även när EU söker fördjupade relationer i Centralasien.
I propositionen föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kirgizistan. Avtalet ska ersätta det tidigare avtalet från 1999 och syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan parterna. Regeringen framhåller att avtalet grundas i demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatens principer.
Miljöpartiet är inte emot samarbete med Kirgizistan. Tvärtom behöver EU bygga relationer som stärker hållbar utveckling och rättvis handel. Men samarbete med länder där demokratin försvagas måste användas för att tydligt främja mänskliga rättigheter och rättsstatens principer – inte för att ge politisk legitimitet åt en auktoritär utveckling.
Kirgizistan har länge setts som ett av Centralasiens mer öppna länder, men utvecklingen går åt fel håll. Freedom House klassar Kirgizistan som ”not free” i sin senaste sammanställning, med 25 av 100 poäng. Organisationen konstaterar också att makten koncentrerats till presidentämbetet och att både rättsväsendet och andra påtryckningsmedel har använts mot oppositionella och civilsamhällesaktörer.
Utvecklingen för fria medier och civilsamhället är särskilt oroande. Amnesty International beskriver hur myndigheterna under 2025 intensifierade repressionen mot journalister, bloggare, människorättsförsvarare och aktivister, och hur lagstiftning om ”utländska representanter” fortsatt hämmar civilsamhället. OSSE:s valobservatörer konstaterade efter parlamentsvalet 2025 att valet visserligen administrerades effektivt, men att den restriktiva kampanjmiljön hämmade både kandidaters och väljares engagemang samt att mediepluralismen försämrats.
Det räcker därför inte att avtalet innehåller allmänna skrivningar om mänskliga rättigheter, demokrati och civilsamhälle. Dessa måste följas av tydliga krav, uppföljning och konsekvenser om utvecklingen går åt fel håll. EU bör använda sin politiska och ekonomiska tyngd för att kräva konkreta förbättringar: stärkta fria medier, skydd för civilsamhället, rätt för oppositionen att verka, oberoende domstolar och ett slut på trakasserier mot människorättsförsvarare.
Miljöpartiet anser därför att riksdagen bör avslå propositionen. Sverige ska vara en tydlig röst för demokrati och mänskliga rättigheter också när EU:s geopolitiska intressen i Centralasien växer.
Om riksdagen trots detta godkänner avtalet måste regeringen ta ett betydligt större ansvar för hur Sverige agerar inom EU. Regeringen bör verka för att EU:s samarbetsråd och övriga institutionella strukturer används för att systematiskt följa upp situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Regeringen bör också återkommande rapportera till riksdagen om hur Sverige driver dessa frågor, vilka krav som ställs, hur civilsamhället involveras och om EU överväger att använda avtalets möjligheter till åtgärder vid bristande efterlevnad.
Jacob Risberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Emma Berginger (MP)