Jämförelse 04ec0a360a3d4877afa5cd27 Underlagets kontrollsumma: f7b0977880c460fafe1537c5c04d558cfc0f964ea4e8016170b10af32a51780b Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022614: Säkrande av ideella föreningars tillgång till bankkonto === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022614 Motion till riksdagen 2023/24:2614 av Malin Björk m.fl. (C) Säkrande av ideella föreningars tillgång till bankkonto Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda och genomföra förändringar av betaltjänstlagen för att ge ideella föreningar enklare tillgång till bankkonto och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utan tillgång till ett bankkonto är det i praktiken svårt att verka i Sverige. Förutom att den som saknar ett bankkonto inte kan genomföra verksamhet, hyra lokaler eller betala skatt med bara kontanter, nekas den förening som saknar ett bankkonto också statligt stöd från t.ex. MUCF, eftersom bidragsvillkoren ställer krav på att föreningen har ett bank ­ konto. Trots att föreningsfriheten är grundlagsskyddad är det bankväsendet som avgör vem som kan bedriva verksamhet. Både en lägesrapport från NOD och en enkätundersökning från Giva Sverige visar att alltför många ideella föreningar nekas att öppna ett bankkonto. En enormt administ ­ rationstung ansökningsprocess, brist på transparens och vägledning från bankerna, minder ­ åriga styrelseledamöter i ungdomsrörelsen, långa handläggningstider, och misstänklig ­ görande mot etniska – och särskilt muslimska – föreningar är exempel på hinder som gör att alla inte passerar nålsögat. Staten ställer idag höga krav på bankerna att stoppa penningtvätt och terrorfinansiering . Det är bra, men den statliga regleringen av bankerna gör också att vissa delar av civil ­ samhället drabbas på sätt som inte är avsedda – och redan utsatta grupper drabbas hårdast. Det är ett demokratiskt problem. Hur kan vi vara säkra på att det inte förekommer diskri ­ minering vid bedömningen av olika föreningar? I Betalningsutredningens betänkande Staten och betalningarna (SOU 2023:16) lämnas en rad förslag som ska underlätta för privatpersoner men inga förslag som förbättrar ideella föreningars tillgång till bankkonton. Utredningen föreslår bland annat att kredit ­ institut vid misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism ska överväga över ­ vakning eller begränsade funktioner av en privatpersons bankkonto i första hand, i stället för att säga upp kontot, och att regeringen eller en myndighet bemyndigas att föreskriva vilka uppgifter en ansökan om betalkonto ska innehålla, i syfte att göra det enklare för en enskild konsument att ansöka om ett bankkonto. Dessa åtgärder skulle även kunna underlätta ideella föreningars tillgång till bankkonton, men utredningens förslag omfattar bara privatpersoner. Den kommande penningtvättsutredningen (dir. 2022:76 och dir. 2023:49) ser inte heller ser ut att lösa problemet. Regeringen borde därför snabbutreda och därefter genomföra en förändring av betal ­ tjänstlagen så att ideella föreningar får samma villkor som privatpersoner. Eftersom till ­ gång till ett bankkonto i praktiken är en förutsättning för att verka i demokratin genom civilsamhället är det orimligt att privata banker tillåts att avgöra vem som får öppna ett bankkonto och inte. Staten behöver ta ett större ansvar för att säkra tillgång till bankkonton för civilsamhällets aktörer genom att jämställa ideella föreningar med privatpersoner i betaltjänstlagen. Malin Björk (C) Anne-Li Sjölund (C) Helena Vilhelmsson (C) === HC022518: Ideella föreningars tillgång till bankkonto === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022518 Motion till riksdagen 2024/25:2518 av Malin Björk m.fl. (C) Ideella föreningars tillgång till bankkonto Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbutreda och genomföra förändringar av betaltjänstlagen för att ge ideella föreningar enklare tillgång till bankkonto och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utan tillgång till bankkonto är det i praktiken svårt att verka i Sverige. Förutom att den som saknar bankkonto inte kan genomföra verksamhet, hyra lokaler eller betala skatt med bara kontanter, nekas den förening som saknar bankkonto också statligt stöd från t.ex. MUCF, eftersom bidragsvillkoren ställer krav på att föreningen har bankkonto. Trots att föreningsfriheten är grundlagsskyddad är det bankväsendet som avgör vem som kan bedriva verksamhet. Både en lägesrapport från NOD och en enkätundersökning från Giva Sverige visar att alltför många ideella föreningar nekas att öppnas bankkonto. En enormt admi ­ nistrations ­ tung ansökningsprocess, brist på transparens och vägledning från bankerna, minderåriga styrelseledamöter i ungdomsrörelsen, långa handläggningstider och misstänkliggörande mot etniska – och särskilt muslimska – föreningar är exempel på hinder som gör att alla inte passerar nålsögat. Staten ställer idag höga krav på bankerna att stoppa penningtvätt och terror ­ finansiering. Det är bra, men den statliga regleringen av bankerna gör också att vissa delar av civilsamhället drabbas på sätt som inte är avsedda – och redan utsatta grupper drabbas hårdast. Det är ett demokratiskt problem. Hur kan vi vara säkra på att det inte förekommer diskriminering vid bedömningen av olika föreningar? I Betalningsutredningens betänkande Staten och betalningarna (SOU 2023:16) lämnas en rad förslag som ska underlätta för privatpersoner, men inga förslag som förbättrar ideella föreningars tillgång till bankkonto. Utredningen föreslår bland annat att kreditinstitut vid misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism ska överväga övervakning eller begränsade funktioner av en privatpersons bankkonto i första hand, i stället för att säga upp kontot, och att regeringen eller myndighet bemyndigas att föreskriva om vilka uppgifter en ansökan om betalkonto ska innehålla, i syfte att göra det enklare för en enskild konsument att ansöka om bankkonto. Dessa åtgärder skulle även kunna underlätta ideella föreningars tillgång till bankkonto, men utredningens förslag omfattar bara privatpersoner. Den kommande penningtvätts ­ utredningen (dir. 2022:76 och dir. 2023:49) ser inte heller ut att lösa problemet. Regeringen borde därför snabbutreda och därefter genomföra en förändring av betaltjänstlagen så att ideella föreningar får samma villkor som privatpersoner. Eftersom tillgång till bankkonto i praktiken är en förutsättning för att verka i demokratin genom civilsamhället är det orimligt att privata banker tillåts avgöra vem som får öppna ett bankkonto och inte. Staten behöver ta ett större ansvar för att säkra tillgång till bankkonto för civilsamhällets aktörer genom att jämställa ideella föreningar med privatpersoner i betaltjänstlagen. Malin Björk (C) Anne-Li Sjölund (C) Helena Vilhelmsson (C)