Jämförelse 042db1016cb4bfb0f4989080 Underlagets kontrollsumma: 4360056a2b70a8fd4a6dc04d79a10656c58a48d6952229026f611e8ebfadbfc4 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB02420: Bättre villkor för småföretagare === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02420 Motion till riksdagen 2023/24:420 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Bättre villkor för småföretagare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av näringsfrämjande myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att införa ett program för starta eget-bidrag för yrkesverksamma och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka tiden för tjänstledigt för att bedriva näringsverksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett systematiserat regelförenklingsarbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av sänkta skatter och avgifter för småföretag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av marknadsknallarnas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig upphandling ska utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda det sociala trygghetssystemet för egenföretagare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att låta egenföretagare efter 55 års ålder fritt ändra karenstid i sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av lagkrav kring efterhandsbetalning av tillsynsavgifter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inom ramen för Tidöavtalet har samarbetspartierna en överenskommelse som innefattar ett reformarbete för att främja företagande och produktivitet. Sverigedemokraterna är i grunden ett marknadsliberalt och handelsinriktat parti. Det är entreprenörer som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Småföretagen har en nyckelroll för Sveriges väg mot ökad sysselsättning, minskad arbetslöshet och stärkt samhällsekonomi. Företagande kan också vara en väg in på arbetsmarknaden för personer som svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Näringspolitiken bör därför inriktas på att ta bort de hinder som finns för att få fler företag att starta och växa. Det gäller inte minst onödig byråkrati och regelkrångel men också att skatter och kostnader inte kväver företagandets drivkrafter. Det är vår ambition, inom ramen för samarbetspartiernas överenskommelse, att driva på för genomförandet av politiska reformer i denna riktning. I vår strävan att skapa bättre förutsättningar för fler att starta företag och att bli framgångsrika i sitt företagande, utöver det som omfattas av Tidöavtalet, återfinns här övriga förslag. Undanröj onödigt regelkrångel och administration Många företagare upplever att exempelvis regelverken om skatt för fåmansbolag och mervärdesbeskattning skulle behöva förenklas. Det är viktigt att vi har en enkel och rättssäker indrivning av skatter, avgifter och skulder. Företag ska inte på ett orimligt sätt bli drabbade av att rättsprocesserna inte fungerar tillfredsställande. Åtgärder av karak ­ tären straffbeskattning, eller skattetillägg, ska inte hanteras så att de framstår som oskäliga. Det finns behov av att Skatteverket utarbetar konkreta förslag för tydligare skatterättslig gränsdragning mellan verkligt uppsåt och oavsiktliga felaktigheter. I vår regelförenklingsmotion driver vi en rad ytterligare skarpa förslag exempelvis om ett systematiserat regelförenklingsarbete där näringslivsorganisationerna årligen bjuds in för att lyfta vilka regler som är mest kostsamma i förhållande till nyttan. Regeringen ska sedan svara på varje enskilt förenklingsförslag i en skrivelse till riksdagen. Avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar Underlåtenhet att inom föreskriven tid upprätta årsredovisning i ett aktiebolag är idag ett bokföringsbrott. Brottet anses vara av normalgraden och straffpåföljden motsvarar upp till två års fängelse. Detta innebär att brottet rent straffrättsligt likställs med misshandel och vållande till annans död som båda också har två år som maximal straffpåföljd. Denna ordning torde enligt mångas rättsmedvetande strida mot proportionalitets ­ principen varför det bör ses över. Det bästa vore ifall alla näringsidkare inkom med sin årsredovisning inom avsatt tid. Därför bör systemet vara utformat på ett sätt som skapar en incitamentsstruktur för att så sker. Dessvärre är det uppenbart att nuvarande system har misslyckats med detta, vilket tydliggörs av att 10 000 företagare lämnar in sin årsredovisning sent varje år. Enligt Ekobrottsmyndigheten har en markant ökning skett de senaste åren. En orsak till detta är att ”brottet” överlag upptäckts först två till tre år efter att det begåtts. Fram till dess har företagaren sannolikt inte ens varit medveten om att ett brott har begåtts, än mindre om de potentiella straffpåföljderna. Om målsätt ­ ningen är att minska mängden för sent inlämnade årsredovisningar är därför dagens system ett misslyckande. Ett avsevärt mer effektivt sätt att nå detta mål skulle vara en mer omgående återkoppling kombinerad med en högre förseningsavgift. Avgiften kan lämpligtvis vara relaterad till bolagets omsättning, samt stiga i takt med att förseningen blir längre. En sådan struktur skulle skapa starkare incitament att inkomma med årsredovisningen inom avsatt tid, samt påskynda dem som missat detta. Ett sådant alternativ bör ses över i samband med utredningen. Näringsidkare vill i grunden väl med sin verksamhet och bedriver den inte för att sko sig på andra eller utnyttja systemet. Därför finner vi det problematiskt att dagens system straffrättsligt drar ett likhetstecken mellan näringsidkare som av olika skäl brustit i att inkomma med sin årsredovisning och brottslingar som misshandlar eller vållar annans död. Att utreda en avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovis ­ ningar och ett nytt system för förseningsavgifter skulle därför vara positivt. Detta är även någonting som såväl Advokatsamfundet som FAR – branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och skatterådgivare – har belyst tidigare. Näringsfrämjande myndigheter Myndigheter bör generellt erbjuda användarvänliga och enkla, digitala verktyg för företag som är skyldiga att lämna uppgifter. Förvaltningsmyndigheter har en viktig kontrollfunktion men småföretagande och entreprenörskap får inte motverkas av statliga pekpinnar och fyrkantighet från myndigheter. Myndigheterna ska fokusera på att hjälpa företagare att göra rätt. Regeringen skall därför ge tydliga instruktioner till myndig ­ heterna för att förenkla och verka för regelförenkling för småföretagen. En översyn av regeringens regleringsbrev för berörda myndigheter behöver ske där det måste vara tydligt att myndigheterna har ett ansvar att främja företagande och näringslivsklimat i Sverige. Mot denna bakgrund är det positivt att riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Starta eget-bidrag För att fler skall ta steget och starta sin dröm om ett eget företag föreslår vi att reger ­ ingen överväger att införa ett program för starta eget-bidrag för yrkesverksamma. Ersättningen bör motsvara den som råder för arbetslöshetsersättning men utan ned ­ trappning i ersättningsnivå utöver maxtiden. För att få ingå i programmet ska det ställas höga krav där affärsidén exempelvis kretsar kring en ny innovation och där potential bedöms finnas för tillväxt. Det kan diskuteras om ersättningen ska utgöras av ett rent bidrag eller om det ska omvandlas till ett förmånligt lån om företaget överlever en viss tid och får upp sin omsättning över en viss gräns. Redan idag finns en lag om rätt till tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet (lagen [1997:1293] om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet) under vissa fastställda kriterier, exempelvis att verksamhet inte får konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Detta är givetvis bra, men kan dock ske i högst sex månader, vilket bör förlängas till minst tolv månader. Sänkta kostnader för småföretag För att gynna företagen och därmed jobben och ekonomin är det viktigt att sänka arbetsgivaravgiften och minska sjuklönekostnader. På detta sätt sänks företagens kostnader och deras utsikter att växa stärks. Knallarna Marknadsknallarna är inte många men de reser runt mellan landets olika marknader. Vissa marknader får hela städer att blomma upp. Jokkmokks marknad, Skänninge marknad, Kiviks marknad, Vimmerby marknad med flera. Sedan 2014 är knallarna ålagda att ha kvittoskrivande kassasystem som måste fungera oavsett om de har tillgång till el eller om mobilnätet blir överbelastat. Dessutom ska kassasystemen tåla fukt och kyla, vilket de inte är konstruerade för. Ingen tillverkare kan idag tillhandahålla system som lever upp till de svenska kraven. Regeringen måste se över detta. Turism och besöksnäring Turismen möjliggör för svenskar att se och lära sig mer om sitt land och den fungerar som ett skyltfönster för semestrande turister. En undersökning från Tillväxtverket från 2018 visar att sju procent, motsvarande omkring 25 000 av Sveriges små och medelstora företag, har en stor försäljning till tillresta besökare. Ett problem för företagens tillväxt i branschen är regler och tillämpningar av desamma som är obsoleta eller rent av hämmande. Detta behöver åtgärdas genom en bred översyn. I vår motion om besöks ­ näring redogör vi för våra förslag bland annat gällande personalliggare, Visit Sweden och cateringtillstånd. Offentlig upphandling Höga trösklar som stänger ute småföretag från upphandling skall motverkas. Mindre företag ska kunna vara delaktiga i upphandling, även när kollektivavtal saknas. Offentlig upphandling behöver utvecklas till att bli modern och kostnadseffektiv. Upphandling ska inte användas till föråldrad arbetsmarknadspolitik. För att möjliggöra att fler små företag ska kunna delta i upphandlingar vore det positivt ifall fler stora upphandlingar delas upp i mindre, alternativt att låta små företag gå samman om en stor upphandling. Direktupphandlingar, som kan förklaras som en upphandling som inte behöver annonseras och där anbuden inte behöver ges i viss form, är inte offentliga idag. Det är viktigt att öka transparensen i direktupphandlingen för att motverka risken för korruption samtidigt som fler småföretag skall ta del av den offentliga affären. Vi vill därför höja gränsen för direktupphandlingar samtidigt som vi vill utreda hur transparensen i direktupphandlingen säkerställs. Socialt skydd för småföretag Att företagare inte tar del av trygghetssystemet på samma villkor som alla andra är ett problem. Egenföretagares sociala trygghet har brister och dagens system behöver ses över genom en utredning. Småföretagare har med egenavgifterna en möjlighet att välja sjukförsäkringsavgift med tillhörande antal karensdagar. Näringsidkaren kan då antingen välja en högre avgift med kortare karenstid eller lägre avgift med längre karenstid. Företagaren gör därmed en bedömning som innefattar både kostnader och risker vid en eventuell sjukdom. Den grundläggande karenstiden i sjukförsäkringen för egenföretagare är sju dagar, men det finns även en möjlighet att fritt välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar enligt vissa restriktioner. Men en egenföretagare som har fyllt 55 år kan dock inte byta till en kortare karenstid. Därför bör regeringen möjliggöra att 55-årsregeln tas bort, vilket även stöds av SOU 2020:65. Kommunala tillsynsavgifter Tillsyn och tillståndsavgifter kan bli en dyr affär för småföretag, särskilt när de startar och är på väg att etablera sig i en kommun. Avgifterna bestäms på kommunal nivå och skiljer sig åt från kommun till kommun. Rättviks kommun har valt en annan väg som inspirerat många andra kommuner. Där började man istället med att bland annat fakturera tillsynsavgifterna i efterhand och en högre grad av rådgivande dialog. I slutrapporten ”Förenklingsresan – sammanställda, analyserade och konkretiserade förenklingsförslag” från Tillväxtverket har man tagit fasta på den modellen och lyfter fram förslag kring införandet av efterhandsdebitering på några tillsynsområden. Bedömningen i rapporten är att ett sådant förslag inte skulle få några betydande samhällsekonomiska effekter, däremot att det ger god effekt för företag i form av lägre avgifter och vad de avser. Tobias Andersson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Josef Fransson (SD) Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD) === HC021450: Turism och besöksnäring === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021450 Motion till riksdagen 2024/25:1450 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Turism och besöksnäring Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om turismens betydelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge myndigheterna ett tydligt främjandeuppdrag kopplat till besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hämmande och obsoleta regelverk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera systemet med personalliggare och kassaregister i hotell- och restaurangbranschen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om gårdsförsäljning av alkohol och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ambitionen kring harmonisering av momssatser i besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Visit Sweden i uppdrag att stärka sina marknadsföringsinsatser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att permanenta Visit Swedens tillfälliga svemesteruppdrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om betydelsen av välfungerande infrastruktur för besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera upp skötsel och underhåll av vandringsleder på statlig mark och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga fjällturismens möjligheter för att hitta åtgärder som stärker besöksnäringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av marknadsknallarnas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sverigebilden och tillkännager detta för regeringen. Turismens betydelse Sverige är ett fantastiskt land. Här finns skärgård, sjöar, fjäll, skog, gula rapsfält och pulserande städer. Skidåkning kan ske i norr ända fram till midsommar medan stränderna i södra Sverige myllrar av folk. Landsbygden bjuder på bland annat fors ­ ränning och älgsafari, storstäderna på kultur, mat och shopping. På många håll i Sverige finns helt enkelt goda möjligheter att främja en växande turistnäring. Vad som gör näringen extra intressant gällande inverkan på arbetsmarknaden är dess arbetskraftsintensitet. Nya projekt och höjd omsättning leder snabbt till nya jobb. Svensk turist- och besöksnäring har en stor potential, inte bara för storstadsregionerna utan i landets alla delar. Upplevelser som exempelvis hästturism, stuguthyrning, aktivitetspaket med natur ­ upplevelser samt jakt och fiske utgör exempel på delar av näringen som lämpar sig särskilt väl för landsbygden. Statistik och data påvisar tydligt att turist- och besöks ­ näringen är viktig för svensk ekonomi vilket också bör beaktas i de politiska ställnings ­ taganden som görs som har bäring på branschen. I Sverige omsätter turismen flera hundra miljarder årligen och utländska turister svarar för en ansenlig del av den totala turismkonsumtionen. Före pandemin placerade exempelvis World Economic Forum Sveriges attraktionskraft utomlands på plats 20 av 136 jämförda länder vilket bekräftar att intresset för Sverige är relativt stort i omvärlden. I ”The Travel & Tourism Competitiveness Report” har dock Sverige fallit från en femteplats år 2011 till plats 19 år 2024. Det finns således goda skäl att ge svensk turist- och besöksnäring konkurrens ­ kraftiga förutsättningar i en internationell kontext. Näringen har, om den ges rätt förutsättningar, goda möjligheter att bli en viktig tillväxtbransch. Intresset utomlands finns, den egna tilltron till framtiden finns och från vårt håll vill vi säkerställa att den politiska ambitionen finns. Därför är det viktigt att satsa på en ordentlig infrastruktur och förenklade regelverk och att stimulera till investeringar och utbildning parallellt med ett målinriktat arbete med att stärka Sveriges attraktionskraft som besöksmål. Därutöver växer den inhemska turismen i betydelse. Begrepp som ”svemester”, ”swemester” och ”hemester” etablerades under pandemin då möjligheterna att resa var starkt begränsade. Många upptäckte exempelvis tjusningen i att semestra i landet med husbil eller husvagn och campingtrenden har hållit i sig. Den positiva trenden för inhemsk turism är ett resultat av ett målmedvetet arbete i kombination med en svag svensk krona. Vi ser därför positivt på att Visit Sweden fått ett ekonomiskt tillskott för att marknadsföra Sverige som besöksnation – något vi drivit på för. Myndigheternas främjandeuppdrag Företag inom besöksnäringen kommer av givna skäl i kontakt med en eller oftast flera myndigheter. I sådana kontakter är det av stor vikt att myndigheternas företrädare agerar på ett sådant sätt att det förenklar för den enskilde företagaren. Därför bör myndigheterna få i särskilt uppdrag att främja den inhemska besöksnäringen. Om så görs från myndighetshåll skulle en positiv anda skapas och företagsetableringar, och tillväxt, stimuleras. Vidare vore det bra ifall myndigheterna identifierar eventuella möjligheter till samordning i syfte att ge företagen en väg in med minimalt regelkrångel och byråkrati. Vi menar därför att myndigheterna ska ha en tydlig återrapporteringsplikt gällande deras arbete med sina främjandeuppdrag. Lämpligen sker detta i den årliga myndighetsdialogen. Det huvudsakliga syftet ska vara att stötta och utveckla besöks ­ näringen och undanröja regelkrångel. Hämmande och obsoleta regelverk Fram till att den globala pandemin bröt ut var Sverige en turistnation med en relativt sett välmående besöksnäring. Pandemin medförde dock nationella och internationella restriktioner i syfte att begränsa smittspridningen, och få branscher led lika stor skada av detta som besöks- och turistnäringen. Många småföretagare hann dessvärre se sina livsverk gå omkull innan restriktionerna hävdes. Besöks- och turistnäringen behöver goda förutsättningar, och ett viktigt steg i detta är att undanröja obsoleta och hämmande regelverk. Detta kan åstadkommas om den politiska viljan finns och är tillväxtskapande utan att vara budgetdrivande. Flera av de förlegade regelverk som Sverigedemokraterna i det föregående har verkat för att avskaffa har Tidöpartierna enats om att undanröja. Detta tillsammans med det faktum att partierna varit överens om att låta inrätta såväl ett regelförenklingsråd som ett implementeringsråd skapar goda förutsättningar för att modernisera flera av de regelverk som har bäring på besöksnäringen. Vi har en särskild regelförenklingsmotion i vilken vi berör de stora struktur- och processfrågorna men vi redogör nedan för exempel på branschspecifika regelförenklingar. Hotelltillståndet Ett annat exempel på obsolet regelverk är den lagstiftning från år 1966 som föreskriver att företagare som vill bedriva hotell- eller pensionatrörelse med minst fem rum eller nio gäster måste göra en kostsam ansökan om tillstånd hos Polismyndigheten enligt lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse. Lagstiftningen upplevs som ologisk och föråldrad och dess syften uppnås idag med annan modernare lagstiftning. I likhet med förslaget i Förenklingsresans slutrapport, bör denna tillståndsplikt ersättas med en förenklad digital, kostnadsfri anmälningsplikt. Det är därför positivt att justitieministern gett uttryck för att detta ska ske. Personalliggare och kassaregister Regelverken kring personalliggare och kassaregister i hotell- och restaurangbranschen upplevs som fyrkantiga och otidsenliga. Orimligt höga sanktionsavgifter tas ut för oavsiktliga småfel trots att det är uppenbart att fusk i egentlig mening inte bedrivits. Personer som minderåriga barn som uppehåller sig i lokalen utan att vara en del i verksamheten måste också anges i personalliggaren och regelverket har, så som det tillämpas idag, väldigt låg acceptans hos branschens aktörer. Idag sker dessutom nästan inga köp med kontanter varför förekomsten av svarta pengar är låg och behovet av personalliggare och kassaregister kan ifrågasättas. Dessa regelverk bör därför utvärderas och förenklas. Exempel på obsoleta regelverk Ytterligare ett exempel på obsoleta regelverk är det så kallade cateringtillståndet där regelverket är svårtolkat huruvida det föreligger krav på en lokal inomhus eller ej för att alkoholservering skall medges. Detta gäller också för kraven på hur en meny skall vara utformad för att en restaurang ska kunna erhålla alkoholtillstånd. Något som kan te sig förbryllande inte minst för hitresta besökare. Regeringen bör därför skrota kravet på mat och kök för tillstånd till utskänkning av alkohol. Vårt sista exempel rör landets campingplatser. Där måste bygglov finnas om en och samma husvagn står på samma plats en längre tid medan bygglov inte behövs om samma plats är ständigt uthyrd men till olika husvagnar. Logiken är inte glasklar och den försvårar för näringen. Om turist- och besöksnäringen ska fortsätta att växa och generera fler arbetstillfällen och ökade intäkter finns inget utrymme för otidsenliga regler, utan de regelverk som reglerar näringen bör vara utformade så att de uppfattas som rimliga och lätta att förhålla sig till av såväl branschen som besökarna. De regelverk som reglerar turist- och besöksnäringen behöver därför ses över för att ytterligare stimulera till en ökad turism och besöksnäring. Gårdsförsäljning I Sverige etableras allt fler mikrobryggerier, whisky- och gindestillerier, vinodlingar och liknande. Många gånger etableras dessa i glesbygd där de bidrar till att tillskapa arbets ­ tillfällen och en levande landsbygd. Intresset för dessa är bland dryckes ­ intresserade stort och inte sällan går det att besöka dessa producenter för att se hur tillverkningen går till. Ett problem för dessa företag är emellertid att de hittills inte tillåtits att sälja de egna produkterna på den egna anläggningen vilket avsevärt minskar deras attraktionskraft som besöksmål. Inte minst bland utländska besökare som har mindre förståelse för det svenska alkoholförsäljningsmonopolet än vi har. Vår mening är att de svenska producenterna av alkoholhaltiga drycker ska ges samma möjligheter till försäljning av de egna produkterna vid produktionsstället som finns i övriga EU. Något som har förutsättningar att generera fler arbetstillfällen inom såväl besöksnäringen som inom bryggeri ‑ , destilleri- och vingårdsnäringen. Det föreligger inte något hinder att genomföra detta utan att avskaffa Systembolagets detaljhandelsmonopol vilket vårt grannland Finland är ett exempel på. Detaljhandelsmonopolet ska gälla med undantag för så kallad gårdsförsäljning. Regeringen har tagit fasta på riksdagens tillkännagivande om att utarbeta en ny alkohollagstiftning där gårdsförsäljning tillåts och ett lagförslag är att vänta. Sverige ­ demokraterna har länge drivit frågan om att möjliggöra gårdsförsäljning. Ur ett näringspolitiskt perspektiv är det därför vår förhoppning att kommande proposition kommer att inkludera så många av våra producenter av öl, vin och sprit som möjligt. Detta utan onödiga och tillväxthämmande begränsningar. Vi menar exempelvis att det vore skadligt om ett produktionstak infördes för producenterna och att det vore olyckligt om ett krav på föreläsning eller studiebesök i samband med försäljningen infördes. Då gårdsförsäljning kommer att vara en helt ny företeelse i Sverige och konsekvenser av lagstiftningen som inte förutsetts är möjliga är det vår förhoppning att en första utvärdering av reformen sker relativt kort efter genomförandet. Besöksnäringen och mervärdesskatt Systemet med differentierade momssatser medför vissa problematiska gränsdragningar och definitionsfrågor som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa. Turist- och besöksnäringen har också under senare år fått uppleva såväl flera förslag till regeländringar som faktiska förändringar av momssatserna vilket orsakat problem i prissättningen, inte minst då det gäller redan i förväg bokade och delbetalade resor, arrangemang och dylikt. Det är hög tid för en rättvis beskattning och harmonisering av de momssatser som är kopplade till turist- och besöksnäringen och vi vill se en utredning rörande förutsättningarna för att ytterligare harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt. Visit Swedens ”Svemesteruppdrag” Besöksnäringen kan vara den bransch som drabbats allra hårdast av coronapandemin. Hotell, konferensanläggningar och campingar fick se sin beläggningsgrad närma sig noll, restauranger gapade länge tomma och nöjesparker kunde aldrig öppna. Även om vissa turistattraktioner kunnat kompensera en del av den uteblivna utländska besöks ­ volymen med en ökande andel ”svemestrande” svenska besökare drabbades besöks ­ näringen sammantaget oerhört hårt. Det finns därför goda skäl till fortsatta insatser och åtgärder för att stärka landets företagare inom besöks- och turistnäringen genom att målmedvetet marknadsföra Sverige som besöksmål. Här vill vi särskilt betona Visit Swedens roll. Visit Sweden har som huvudsakligt uppdrag att marknadsföra Sverige för utländska turister. Detta uppdrag kom emellertid att breddas till att omfatta även marknadsföring av Sverige gentemot svenskar under pandemin. Vår uppfattning är att detta uppdrag ska permanentas för att fortsatt stärka den inhemska turismen. Infrastrukturen är en förutsättning för turismen En förutsättning för en fungerande turism i ett avlångt land som Sverige är att det är möjligt att ta sig till och från de resmål man önskar besöka. En välskött infrastruktur och välfungerande trafik på densamma är därför centralt för den svenska besöksnäringens möjligheter att växa utanför landets storstadsområden. Många som besöker Sverige gör det med bil, husvagn, husbil eller motorcykel. Andra cyklar eller åker med långfärdsbuss längs våra vägar under något skede av vistelsen. På många håll i landet har vägstandarden tillåtits bli undermålig genom uteblivet underhåll och frånvaro av reinvesteringar. Detta har på flera håll resulterat i sänkta hastighetsbegränsningar med längre restider som konsekvens. Inte minst gäller detta för delar av Sverige som redan präglas av långa avstånd. Satsningar som syftar till att sörja för en god väginfrastruktur är därför viktiga som ett led i att stärka Sveriges turist- och besöksnäring. Tyvärr är det inte endast de vanliga vägarna som tillåtits förfalla i delar av landet utan även underhållet av svensk järnvägsinfrastruktur på många håll. Inte sällan rapporteras det om fel på spår och växlar eller kontaktledningar med stora driftstörningar som följd. Störningar sker som en konsekvens såväl av varma sommardagar som av snö och kyla. Det är av stor vikt att satsningar för att skapa och upprätthålla ett robust järnvägssystem görs. Ibland räcker dock inte vägar och järnvägar till, varför goda flygförbindelser också krävs. I Sverige finns omkring 30 regionala flygplatser. Dessa flygplatser är vanligtvis kommunalt ägda. Inte sällan brottas de med svaga ekonomiska förutsättningar och nedläggningshot, inte minst i spåren av coronapandemin under vilken statliga medel tilldelats. Vi menar att det inte bara finns regionalpolitiska fördelar med ett tydligare statligt stöd till dessa flygplatser. Det skulle även främja Sverige som besöksnation. Staten bör därför utreda möjligheterna att säkra verksamheten genom ekonomiska garantier. Rastplatser, ställplatser, campingar och fricamping Camping är en djupt rotad tradition och utgör ett populärt sätt att semestra på i landet där allemansrätten medger en unik närhet till naturen. I samband med pandemin och de restriktioner som då infördes var det många som fick upp ögonen för campinglivet, som bjuder på frihet, äventyr och naturupplevelser. Camping lockar såväl en inhemsk som en internationell publik. Med tusentals campingplatser och ställplatser av olika beskaffenhet erbjuder Sverige en mångfald av möjligheter för de som reser med husbil, husvagn eller tält. Till detta kommer möjligheten att fricampa vilket har kommit att bli ett uppskattat och billigt alternativ. En företeelse som blivit allt vanligare är att campingekipage överutnyttjar Trafikverkets rast- och parkeringsplatser genom att förlita sig till de faciliteter som erbjuds där istället för att ta in på camping. Fenomenet ger upphov till problem för yrkesförare som måste ta ut sina lagstadgade raster eller sin dygnsvila. På flera håll i Europa är det förbjudet att campa på rastplatser med husvagn eller husbil. Syftet med att Trafikverket erbjuder exempelvis toaletter eller möjlighet till latrintömning på sina rastplatser har aldrig varit att konkurrera med landets camping ­ platser och ställplatser. Syftet är inte heller att tränga undan yrkestrafiken från platser som är avsedda för dem att ta lagstadgade raster på. Vi anser därför att ett arbete bör initieras syftandes till att stoppa missbruket av Trafikverkets rastplatser. Fjällturism Den svenska fjällvärlden omnämns ofta som Europas sista vildmark. Här finns vandringsleder, stugor och fjällstationer på statlig mark som möjliggör fjällupplevelser i en terräng som annars är relativt otillgänglig. Vandringslederna är tidvis överbelastade och marken bär inte alla som vill ha en fjällupplevelse till fots. Vägen framåt kan dock inte bli att begränsa turismen. Då gör vi de berörda länen och deras invånare en otjänst. Istället bör vi sträva efter att åtgärda den underhållsskuld som finns för vandringsleder på statlig mark så att turister inte trampar upp ny mark och försämrar naturupplevelsen. Här kan och bör staten ha en tydlig roll och ett första steg kan vara att utreda och kartlägga vilka typer av insatser som skulle kunna frammana en utveckling som gynnar länet och besöksnäringen. En konkret åtgärd där staten skulle kunna spela en roll är att få till stånd röjning och underhåll av befintliga eller nya leder. En annan begränsande faktor är renskötseln som tidvis gör anspråk på mycket stora arealer genom så kallad avlysning på begäran av samebyarna. Här menar vi att större krav ska ställas på samebyarna att kunna påvisa det faktiska behovet av avlysning. Utgångspunkten ska vara att avlysning inte ska vara aktuell för områden i vilka det inte finns ren och att rennäringen och fjällturismen så långt det bara är möjligt ska kunna samexistera. Marknadsknallar De är inte många, men de reser runt mellan landets olika marknader. Vissa marknader får hela städer att blomma upp. Medan somliga marknader främst lockar lokal ­ befolk ­ ningen är andra mer kända och genererar besök från världens alla hörn. Exempel på sådana marknader är Skänninges marknad, Kiviks marknad, Vimmerbys marknad och inte minst Jokkmokks marknad. Marknaderna har ett historiskt arv och utgör en mötesplats och på vissa håll är det en tidpunkt på året då utflyttade kommer hem och träffar nära och kära samtidigt som besöksnäringen går för högvarv. Vi ser idag att antalet marknadsknallar blir allt lägre och att återväxten är dålig. Många uppger att det blivit för krångligt och har valt att avveckla sina verksamheter. Ett exempel på sådana krångliga regelverk är kravet på kassaregister som inte alltid är möjligt att leva upp till på det sätt som regelverket föreskriver med den utrustning som finns att tillgå på marknaden. Regeringen bör därför ta initiativ till en utvärdering av kravet om kassa ­ register och kvittoskrivande kassasystem för torg- och marknadshandeln i syfte att göra det möjligt för marknadsknallar att bedriva verksamhet även utan tillgång till el och datatrafik samt under svåra väderförhållanden. Inte minst för att våra stora och välkända marknader har en mycket positiv inverkan på vår turist- och besöksnäring. Sverigebilden Det är av stor vikt att Sverige uppfattas som ett modernt, rent och attraktivt land som det är säkert att vistas i som besökare. Vi har mycket att vara stolta över och det finns platser och upplevelser som kan tilltala många olika typer av turister. Detta måste vi vara skickliga på att förmedla. Det är viktigt att ta krafttag mot de inslag i vårt samhälle som riskerar att påtagligt försämra Sverigebilden. Det eskalerande gängvåldet med skjutningar, sprängningar, förnedringsrån och upplopp hör, tillsammans med laglös ­ heten i landets utanförskapsområden, naturligtvis till sådana saker som inte bara skapar oro för de som bor i Sverige utan också framställer Sverige som ett mindre attraktivt land att besöka. Samtidigt är det inte bara förekomsten av våld och kriminalitet som kan skada Sverigebilden utan även negativa, inte sällan tillresta, inslag i det offentliga rummet så som tiggeri, dobbel och bondfångeri utfört av utländska medborgare. I detta sammanhang är det också vår åsikt att missförhållanden i sådan samhällsservice som typiskt har starka band till besöksnäringen så som exempelvis oseriösa taxiföretag och svarttaxi också potentiellt kan skada besökares upplevelse av Sverige och därmed Sverigebilden och därför måste adresseras. Tobias Andersson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Josef Fransson (SD) Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD)