Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.912 · ämneslikhet 0.999. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kommunal vetorätt vid friskoleetableringar och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kommunal vetorätt vid friskoleetableringar och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 376 ord · B 379 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1027
av Adrian Magnusson (S)
Kommunal vetorätt vid friskoleetableringar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kommunal vetorätt vid friskoleetableringar och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det svenska skolsystemet är ett världsunikt marknadsexperiment. I inget annat land har marknadskrafterna tillåtits att härja fritt inom skolväsendet så som i Sverige. Vinst
intressen och aktieägarnas väl och ve präglar den svenska skolan. I linje med detta råder det en i det närmaste oreglerad etableringsrätt för friskolor i Sverige. Skolinspektionen kan neka en friskola att etablera sig i en kommun men det sker endast i ett fåtal undan
tagsfall. Kommuner äger rätt att yttra sig över friskoleetableringar och kan yttra sig negativt över en sådan. Skolinspektionen kan dock välja att lämna yttrandet utan av
seende. Det är i ytterst få fall som en friskola i form av en vinstmaximerande aktie
bolagsskola stoppas från att etablera sig för att den kommunala skolan hotas. Bolagens intressen av vinst på svenska elever värderas högst i det svenska skolmarknads
experimentet.
Det är en i grunden ohållbar ordning att vinstintressen och marknadsintressen ständigt ska trumfa kommuners möjligheter att erbjuda en god utbildning. I det nu
varande systemet kan aktiebolag etablera en skola i en kommun och dränera den kommunala skolan på resurser. Detta kan i sin tur leda till att kommunen tvingas att lägga ned skolor. Inte sällan är det skolor på landsbygden som blir nedlagda efter att ett aktiebolag med miljarder i omsättning etablerat en skola i en kommun. Kommunen, föräldrarna och eleverna kan bara se på. Konflikten mellan stad och land skärps när marknadskrafternas intressen prioriteras. Det är en ordning som knappast är till gagn för en skola där kunskap, samhörighet och varje elevs möjlighet att få bygga sina drömmars liv ska stå i fokus.
Sverige behöver se till att landets kommuner får starkare verktyg för att freda sina skolor och ta tillvara intresset att bibehålla en god kvalité i de kommunala skolorna. För att landsbygdsskolor inte ska behöva slå igen för att skolbolagens vinstintressen ska gå först. För att elevernas väl och ve ska stå i fokus, inte aktieägarnas. Det behövs därför en kommunal vetorätt vid friskoleetableringar så fort som möjligt.
Adrian Magnusson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:373
av Adrian Magnusson (S)
Kommunal vetorätt vid friskoleetableringar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa kommunal vetorätt vid friskoleetableringar och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det svenska skolsystemet är ett världsunikt marknadsexperiment. I inget annat land har marknadskrafterna tillåtits att härja fritt inom skolväsendet så som i Sverige. Vinst
intressen och aktieägarnas väl och ve präglar den svenska skolan. I linje med detta råder det en i det närmaste oreglerad etableringsrätt för friskolor i Sverige. Skolinspektionen kan neka en friskola att etablera sig i en kommun men det sker endast i ett fåtal undan
tagsfall. Kommuner äger rätt att yttra sig över friskoleetableringar och kan yttra sig negativt över en sådan. Skolinspektionen kan dock välja att lämna yttrandet utan av
seende. Det är i ytterst få fall som en friskola i form av en vinstmaximerande aktie
bolagsskola stoppas från att etablera sig för att den kommunala skolan hotas. Bolagens intressen av vinst på svenska elever värderas högst i det svenska skolmarknads
experimentet.
Det är en i grunden ohållbar ordning att vinstintressen och marknadsintressen ständigt ska trumfa kommuners möjligheter att erbjuda en god utbildning. I det nu
varande systemet kan aktiebolag etablera en skola i en kommun och dränera den kommunala skolan på resurser. Detta kan i sin tur leda till att kommunen tvingas att lägga ned skolor. Inte sällan är det skolor på landsbygden som blir nedlagda efter att ett aktiebolag med miljarder i omsättning etablerat en skola i en kommun. Kommunen, föräldrarna och eleverna kan bara se på. Konflikten mellan stad och land skärps när marknadskrafternas intressen prioriteras. Det är en ordning som knappast är till gagn för en skola där kunskap, samhörighet och varje elevs möjlighet att få bygga sina drömmars liv ska stå i fokus.
Sverige behöver se till att landets kommuner får starkare verktyg för att freda sina skolor och ta till vara intresset att bibehålla en god kvalité i de kommunala skolorna. För att landsbygdsskolor inte ska behöva slå igen för att skolbolagens vinstintressen ska gå först. För att elevernas väl och ve ska stå i fokus, inte aktieägarnas. Det behövs där
för en kommunal vetorätt vid friskoleetableringar så fort som möjligt.
Adrian Magnusson (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag