Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:1904 av Linnéa Wickman och Sanna Backeskog (båda S) Satsning på forskning om kvinnors hälsa och kvinnorelaterade sjukdomar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att stärka forskning och kunskap om kvinnorelaterade sjukdomar i syfte att uppnå en jämställd vård och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och få del av vård och omsorg på lika villkor. Men det är idag väl belagt att det finns omotiverade skillnader inom hälso- och sjukvården baserade på kön som inte kan förklaras av medicinska bedömningar. Utvärderingar visar till exempel omotiverade skillnader inom strokevård, hjärtvård och cancervård. Detta får konsekvenser i ett sjukdomsförlopp för när vård och behandling sätts in, tillgång till läkemedel, tillgänglighet eller om vårdinsatser sker överhuvudtaget. Mannen utgör i regel norm för forskning som bedrivs och kvinnor saknas i forskningsstudier. Bristen på forskning om olika biologiska skillnader som är medicinskt relevanta påverkar ytterst sannolikheten att få rätt diagnos och behandling. Kvinnosjukdomar är dessutom lägre prioriterade inom forskningen. Besvär och sjukdomar som enbart drabbar kvinnor är ofta tätt sammankopplade med den sexuella och reproduktiva hälsan. Endometrios, inkontinens, vestibulit och förlossningsskador är exempel på detta. Men det kan även handla om lipödem eller klimakteriebesvär. Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans åldrande och en majoritet av alla kvinnor upplever förändringar som påverkar den psykiska och fysiska hälsan. Samtidigt är det alltför vanligt att kvinnor lider av besvär utan att få den hjälp och det stöd som de behöver under övergångsåldern. För att uppnå en jämställd vård och stärka tillgången till adekvat vård och behandling av sjukdomar eller hälsoproblem som främst drabbar kvinnor behöver resurserna till forskning om kvinnorelaterade sjukdomar öka. Utöver höjda forsknings ­ anslag till genusmedicin bör nationella riktlinjer utarbetas på fler områden för att sjukvården i hela landet ska bli bättre på att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och besvär som enbart drabbar kvinnor. Vårdpersonalens kunskap om kvinnors hälsa och kvinnorelaterade sjukdomar är av avgörande betydelse för att komma tillrätta med omotiverade vårdskillnader baserade på kön. Därför bör man också överväga att införa obligatoriska studier av genusmedicin på läkarprogrammet och sjuksköterskeprogrammet. Att se över vilka insatser som krävs för att befintlig vårdpersonal ska kunna tillgodogöra sig den medicinska kunskapsutveck ­ lingen är också av stor betydelse för att vården ska vara jämställd. Linnéa Wickman (S) Sanna Backeskog (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1786 av Linnéa Wickman m.fl. (S) Samlad forskningssatsning på kvinnors hälsa och kvinnorelaterade sjukdomar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att genomföra en särskild forskningssatsning inom kvinnors hälsa och kvinnorelaterade sjukdomar och tillkännager detta för regeringen. Motivering För att uppnå en jämställd vård utan omotiverade vårdskillnader baserade på kön och stärka tillgången till vård och behandling av sjukdomar eller hälsoproblem som främst drabbar kvinnor behöver resurserna till forskning om kvinnorelaterade sjukdomar öka. Mannen utgör i regel norm för den forskning som bedrivs och bristen på forskning inom kvinnors hälsa och kvinnodominerade sjukdomar påverkar sannolikheten att få rätt diagnos och behandling eller om någon behandling sätts in överhuvudtaget. Bristen på forskning inom relevanta områden för kvinnors hälsa och kvinno ­ relaterade sjukdomar bekräftas av Fortes och Vetenskapsrådets kartläggning av forskningsbehovet som presenterades under 2023. De konstaterar att det finns en oproportionerligt hög förekomst av en rad hälsotillstånd, sjukdomar och symptom hos kvinnor som vården har svårt att upptäcka, diagnostisera, bota eller behandla på ett framgångsrikt sätt. I en del fall saknas också kunskap eller förklaringar till sjukdomars orsaker och deras koppling till andra faktorer som socioekonomi och andra ojämlik ­ heter. Man bedömer att det finns ett omfattande forskningsbehov som behöver mötas och där särskilda forskningssatsningar är avgörande för att kunna stärka och utveckla forskningen och på sikt kvinnors hälsa. Tre områden som pekas ut som särskilt prioriterade i kartläggningen för utökad forskning är sjukdomar och hälsotillstånd som är unika bland kvinnor eller vanligare bland kvinnor samt gravidas hälsa och förlossningsvård inklusive eftervård. Andra utvärderingar har visat omotiverade vårdskillnader inom strokevård, hjärtvård och cancervård. Endometrios, inkontinens, vestibulit, lipödem eller klimakteriebesvär är andra exempel på områden där vård och behandling behöver utvecklas. Genom att finansiera forskning, skapa goda plattformar för att sprida resultat och stärka samverkan mellan relevanta aktörer kan vården utvecklas och satsningar få effekt som gör skillnad för kvinnor genom livet. Utöver att överväga att investera i stärkt forskning inom prioriterade områden bör nationella riktlinjer utarbetas på fler områden för att sjukvården i hela landet ska bli bättre på att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och besvär som enbart drabbar kvinnor. Vårdpersonalens kunskap om kvinnors hälsa och kvinnorelaterade sjukdomar är av avgörande betydelse för att komma tillrätta med detta. Därför bör också övervägas att införa obligatoriska studier av genusmedicin på läkarprogrammet och sjuksköterske ­ programmet. Att se över vilka insatser som krävs för att befintlig vårdpersonal ska kunna tillgodogöra sig den medicinska kunskapsutvecklingen är också av stor betydelse för att vården ska bli mer jämställd. Linnéa Wickman (S) Sanna Backeskog (S) Anna Wallentheim (S) Heléne Björklund (S) Aida Birinxhiku (S)