Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:1320 av Jamal El-Haj (S) Plattformsekonomin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av arbetsvillkoren för arbetstagare i gig-sektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk arbetsmarknad har förändrats de senaste två årtiondena. Från att den i decennier har dominerats av tillsvidareanställningar på heltid hos en arbetsgivare har en mer otrygg men också flexiblare arbetsmarknad vuxit fram. Den har fått namn som platt ­ formsekonomi eller gigekonomi. Gigekonomin och plattformsekonomin utmärks bland annat av att relationen består av tre, i stället för som brukligt två, parter: gigarbetaren (utföraren), kunden (be ­ ställaren) och plattformen (tillhandahållaren). I vissa fall finns det även ytterligare en aktör inblandad, då gigarbetare som arbetar genom en plattform kan vara knutna till ett egenanställningsföretag. Kända exempel på företag inom gigekonomin är Uber och Amazon Mechanical Turk. En central arbetsrättslig fråga är om gigarbetaren ska ses som arbetstagare eller (självständig) uppdragstagare. I Sverige gäller arbetsrätten relationen mellan arbets ­ tagare och arbetsgivare, medan exempelvis uppdragsavtal faller utanför arbetsrättens tillämpningsområde. I praktiken är de som arbetar för plattformsföretagen uppenbart i en arbetstagar ­ situation och helt beroende av plattformen för att kunna ta uppdrag. Arbetsrättsligt saknas i dag dock praxis från högsta instans för om just plattformsföretag ska ses som arbetsgivare eller inte. Otydligheten kring anställningsförhållandet, och det faktum att få gigarbetare täcks av ett kollektivavtal, kan få negativa konsekvenser för löneutveckling och trygghet på jobbet. Jamal El-Haj (S)

Motion till riksdagen 2024/25:834 av Jamal El-Haj (-) Plattformsekonomin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av arbetsvillkoren för arbetstagare i gigsektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk arbetsmarknad har förändrats de senaste två årtiondena. Från att den i decennier har dominerats av tillsvidareanställningar på heltid hos en arbetsgivare har en mer otrygg men också flexiblare arbetsmarknad vuxit fram. Den har fått namn som plattforms ­ ekonomi eller gigekonomi. Gigekonomin och plattformsekonomin utmärks bland annat av att relationen består av tre, i stället för som brukligt två, parter: gigarbetaren (utföraren), kunden (be ­ ställaren) och plattformen (tillhandahållaren). I vissa fall finns det även ytterligare en aktör inblandad, då gigarbetare som arbetar genom en plattform kan vara knutna till ett egenanställningsföretag. Kända exempel på företag inom gigekonomin är Uber och Amazon Mechanical Turk. En central arbetsrättslig fråga är om gigarbetaren ska ses som arbetstagare eller (självständig) uppdragstagare. I Sverige gäller arbetsrätten relationen mellan arbets ­ tagare och arbetsgivare, medan exempelvis uppdragsavtal faller utanför arbetsrättens tillämpningsområde. I praktiken är de som arbetar för plattformsföretagen uppenbart i en arbetstagar ­ situation och helt beroende av plattformen för att kunna ta uppdrag. Arbetsrättsligt saknas i dag dock praxis från högsta instans för om just plattformsföretag ska ses som arbetsgivare eller inte. Otydligheten kring anställningsförhållandet, och det faktum att få gigarbetare täcks av ett kollektivavtal, kan få negativa konsekvenser för löneutveckling och trygghet på jobbet. Jamal El-Haj (-)