Jämförelse 01a403f06410c4520074bb45 Underlagets kontrollsumma: 743812a56be9566c238a077cb121f1d8c73ed88426c694dd24a5ea7eba84210d Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB021320: Plattformsekonomin === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021320 Motion till riksdagen 2023/24:1320 av Jamal El-Haj (S) Plattformsekonomin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av arbetsvillkoren för arbetstagare i gig-sektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk arbetsmarknad har förändrats de senaste två årtiondena. Från att den i decennier har dominerats av tillsvidareanställningar på heltid hos en arbetsgivare har en mer otrygg men också flexiblare arbetsmarknad vuxit fram. Den har fått namn som platt ­ formsekonomi eller gigekonomi. Gigekonomin och plattformsekonomin utmärks bland annat av att relationen består av tre, i stället för som brukligt två, parter: gigarbetaren (utföraren), kunden (be ­ ställaren) och plattformen (tillhandahållaren). I vissa fall finns det även ytterligare en aktör inblandad, då gigarbetare som arbetar genom en plattform kan vara knutna till ett egenanställningsföretag. Kända exempel på företag inom gigekonomin är Uber och Amazon Mechanical Turk. En central arbetsrättslig fråga är om gigarbetaren ska ses som arbetstagare eller (självständig) uppdragstagare. I Sverige gäller arbetsrätten relationen mellan arbets ­ tagare och arbetsgivare, medan exempelvis uppdragsavtal faller utanför arbetsrättens tillämpningsområde. I praktiken är de som arbetar för plattformsföretagen uppenbart i en arbetstagar ­ situation och helt beroende av plattformen för att kunna ta uppdrag. Arbetsrättsligt saknas i dag dock praxis från högsta instans för om just plattformsföretag ska ses som arbetsgivare eller inte. Otydligheten kring anställningsförhållandet, och det faktum att få gigarbetare täcks av ett kollektivavtal, kan få negativa konsekvenser för löneutveckling och trygghet på jobbet. Jamal El-Haj (S) === HD021044: Tydliga arbetsrättsliga regler för plattformsekonomin === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd021044 Motion till riksdagen 2025/26:1044 av Jamal El-Haj (-) Tydliga arbetsrättsliga regler för plattformsekonomin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av arbetsvillkoren för arbetstagare i gigsektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att gigarbetare omfattas av tydliga arbetsrättsliga regler och kollektivavtal för att förena plattformsekonomins flexibilitet med grundläggande trygghet i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska arbetsmarknaden har under de senaste två decennierna genomgått stora förändringar. Från en lång period då tillsvidareanställningar på heltid hos en och samma arbetsgivare var normen har en mer flexibel men också mer osäker arbetsmarknad vuxit fram. Denna utveckling har accentuerats genom digitalisering, globalisering och pandemins effekter på arbetslivet och har gett upphov till vad som ofta kallas plattforms ­ ekonomi eller gigekonomi. Gigekonomin kännetecknas av att relationen inte längre är den traditionella tvåparts ­ relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, utan i stället involverar tre eller fler parter: gigarbetaren (utföraren), kunden (beställaren) och plattformen (förmedlaren). Ofta tillkommer även egenanställningsföretag, vilket ytterligare komplicerar anställningsförhållandet. Exempel på aktörer är Uber, Foodora och olika digitala frilansplattformar. En avgörande arbetsrättslig fråga är fortfarande om gigarbetaren ska betraktas som arbetstagare eller självständig uppdragstagare. I praktiken befinner sig många gig ­ arbetare i en beroendeställning som starkt liknar en traditionell anställning, men rättsläget är fortsatt otydligt. På EU-nivå har dock förslag lagts fram om att ge platt ­ formsarbetare stärkt anställningsskydd, vilket också kan påverka svensk rätt. Otydligheten kring gigarbetares rättigheter och avsaknaden av kollektivavtal riskerar att försämra både löneutveckling, arbetsmiljö och långsiktig trygghet. Samtidigt fram ­ hålls flexibiliteten och möjligheten till extrainkomster som fördelar, vilket gör gig ­ ekonomin till ett område där intressen mellan arbetstagarskydd och arbetsmarknadens omvandling ständigt kolliderar. Jamal El-Haj (-)