Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2023/24:2735 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell A i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringen i föräldraförsäkringen om dubbeldagar bör utvärderas framöver för att säkerställa att reformen fått önskad effekt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen avslår regeringens förslag om överlåtelse av föräldradagar som riskerar att öppna upp för kommersiellt nannysystem i föräldraförsäkringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur föräldradagar ska kunna överlåtas till närstående och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 33 074 824 2 700 000 1:2 Föräldraförsäkring 50 521 438 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 798 382 400 000 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 097 900 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 5 234 340 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 8 971 900 ±0 1:8 Bostadsbidrag 4 357 164 300 000 Summa 106 070 732 3 400 000 Sammanfattning Starka skyddsnät är en förutsättning för att alla kan vara trygga och ingen lämnas utan ­ för. Jämställdhetsperspektivet och barns rätt till alla sina föräldrar och andra närstående vuxna måste fokuseras starkare. Miljöpartiet anser att inte ett enda barn ska växa upp i fattigdom. Tyvärr är vi långt därifrån i dag och det är alltid barn som kommer i kläm när socialförsäkringssystemet snävas in. Det som regeringen har aviserat oroar i hög grad. Miljöpartiet har länge drivit på för en förändring av föräldraförsäkringen. Sakta stiger antalet uttagna dagar bland män. Det går åt rätt håll, men för långsamt. För barn, för fäder, för mödrar, för jämställdheten och hela samhället skulle ett mer jämställt föräldraskap betyda mycket. Miljöpartiet anser att en tredjedel av dagarna ska reserveras för respektive förälder, dvs. ej vara överlåtningsbara. I dagsläget är det bara tre månader som är reserverade för respektive förälder, när de är två. Regeringen lägger i propositionen ett förslag om att dagar ska kunna överlåtas till tredje person. Detta är också en fråga Miljöpartiet vill och länge har drivit. Vi anser dock att möjligheten ska ges för personer som är närstående till barnet och det ska inte kunna leda till kommersiell verksamhet. Regeringen hävdar att risken är liten. Vi delar inte den bedömningen. Erfarenheten från marknadiseringen av skolan och andra välfärdstjänster manar till försiktighet. Vi anser att dörren måste vara bestämt stängd till ett nannysystem som finansieras helt eller till stora delar genom föräldraförsäkringen. Därför vill vi att regeringen återkommer med ett förslag som möjliggör överlåtelse till en annan närstående vuxen. Den regeln bör för att gardera mot kommersialisering vid tolkningssvårigheter kompletteras med ett förbud mot förmed ­ ling av nannytjänster som finansieras helt eller delvis med föräldraförsäkringen. Vi vill även att regeringen återkommer med förslag om hur fler än två vuxna kan bli vårdnads ­ havare när ett barn i praktiken har fler än två vuxna som utövar föräldraskap för barnet. I ett första steg välkomnar vi förslaget om föräldrafullmakt från utredningen Alla tiders föräldraskap (SOU 2022:38), men fler åtgärder är nödvändiga för att säkra alla barns rätt till sina familjer och att bli omhändertagna av alla sina föräldrar. Vi är djupt oroade över Tidöavtalet och vad det kommer att innebära för familjer och barn i Sverige. I stället för att utreda hur barnfamiljer ska bli fattigare och göra så att misstron ökar måste socialförsäkringen stärkas. I synnerhet barn till utlandsfödda föräldrar riskerar att få det mycket sämre med regeringens politik. Miljöpartiet vill att en kriskommission ska tillsättas för att ta fram effektiva förslag mot barnfattigdom. Det är mer angeläget än någonsin. Socialförsäkringens utformning utgör vårt gemensamma skyddsnät och förebygger problem både för enskilda och på samhällsnivå. Stöd ska ges till de som behöver och bidrag behöver inflationssäkras. Inflationssäkra barnbidraget Barnbidraget är ett viktigt bidrag som kommer alla familjer i Sverige till del. Miljöpartiet anser att barnbidraget behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras. Beräknad kostnad är 2,7 miljarder för 2024, 3,5 miljarder för 2025 och 3,9 miljarder för 2026. Inför en tredelad föräldraförsäkring Miljöpartiet vill införa en tredelad föräldraförsäkring, vilket betyder att varje förälder ska ta ut minst en tredjedel av föräldradagarna för ett mer jämställt uttag. En tredjedel av dagarna ska om man så vill kunna överlåtas på annan närstående person. Vi vill även att regeringen återkommer med förslag om hur fler än två vuxna kan bli vårdnadshavare när ett barn i praktiken har fler än två vuxna som utövar föräldraskap för barnet. I ett första steg välkomnar vi förslaget om föräldrafullmakt från utredningen Alla tiders föräldraskap (SOU 2022:38), men fler åtgärder är nödvändiga för att säkra alla barns rätt till sina familjer och att bli omhändertagna av alla sina föräldrar. Vi vill se ett justerat förslag för överlåtelse av dagar Vi välkomnar den ambition regeringen visar när den nu, efter flera utredningar, föreslår att högst 90 dagar ska kunna överlåtas. Miljöpartiet anser dock, som nämnts ovan, att möjligheten ska ges för personer som är närstående till barnet. Någon sådan avgränsning finns inte i propositionen. Vi vill också starkt betona vikten av att täppa till de möjlig ­ heter som kan finnas för att förslaget banar väg för kommersiell verksamhet. Reger ­ ingen hävdar att risken är liten. Vi anser att den inte ska kunna finnas. Erfarenheten från marknadiseringen av skolan och andra välfärdstjänster manar till försiktighet. Vi anser att dörren måste vara bestämt stängd till ett nannysystem som finansieras helt eller till stora delar genom föräldraförsäkringen. Därför vill vi att regeringen återkommer med ett förslag som möjliggör överlåtelse till en annan närstående vuxen. Den regeln bör för att gardera mot kommersialisering vid tolkningssvårigheter kompletteras med ett förbud mot förmedling av nannytjänster som finansieras helt eller delvis med föräldraför ­ säkringen. Därför avslår vi regeringens förslag med förhoppningen om att regeringen snarast återkommer med ett justerat förslag. Familjer behöver den här flexibiliteten som överlåtelse av dagar till närstående ger, men det är högst angeläget att reformen inte leder fel. Barnperspektivet och vikten av relationer behöver vara i fokus, parallellt med fortsatt strävan mot mer jämställt föräldraskap . Dubbeldagar, en viktig möjlighet vid tidigt uttag Vi välkomnar det förslag som regeringen lägger om att föräldrapenning ska kunna tas ut av båda föräldrarna samtidigt i högst 60 dagar fram till dess att barnet är 15 månader. Regeringen utgår från att barnet har två föräldrar medan familjer i realiteten kan se ut på andra sätt, se ovan. Vi tycker dock att det är ett bra förslag i sig, och det kan i synnerhet förbättra möjligheterna för fäder att knyta an tidigt och djupare med barnet. Det kan därmed också bidra till ett mer jämställt föräldraskap. Vi anser dock att ändringen bör utvärderas framöver för att säkerställa att förslaget fått önskad effekt. Inflationssäkra underhållsstödet Miljöpartiet anser att underhållstödet behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras och skrivs upp i takt med inflationen, och konstruktionen behöver bli permanent. Regeringen bör återkomma med ett förslag på hur detta ska ske. Vi vill dock redan nu höja nivån för de kommande åren enligt den nu beräknade inflationen. Vi av ­ sätter i detta syfte 400 mk per år för år 2024, 2025 och 2026. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer Regeringen höjde bostadsbidraget för barnfamiljer tillfälligt under pandemin. Miljö ­ partiet välkomnar att regeringen anser att den höjda nivån behöver fortsätta att gälla även under första halvåret 2024 och anser även att personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska få ta del av höjningen vilket vi avsätter 300 miljoner kronor för på utgifts ­ område 25. Vi anser att bostadsbidraget bör räknas upp med inflationen för att inte urholkas när det behövs som mest. Vi avsätter därför 300 mk för år 2024, 700 mk för år 2025 och 800 mk för 2026. Indexeringen för 2024 börjar gälla så fort förlängningen av det förhöjda bidraget löper ut. Kriskommission för barnfattigdom Barnfattigdom är ett av de största samhällsproblemen i Sverige. Miljöpartiet anser att en kriskommission behöver tillsättas som ska ta fram förslag för att bekämpa barnfattig ­ dom. Frågan har blivit än mer aktuell med de avsikter regeringspartierna aviserat i Tidöavtalet och successivt utreder för att införa. Många av förslagen kommer drabba barn och barnfamiljer hårt. Kommissionen ska utgå från ett barnrättsperspektiv och behandla både trygghetssystemen och kompensatoriska åtgärder direkt riktade till barnen. Vi vill att barn ska få utrymme att vara delaktiga i processen och att barns åsikter ska beaktas i framtagandet av åtgärder. Annika Hirvonen (MP) Janine Alm Ericson (MP) Ulrika Westerlund (MP) Leila Ali Elmi (MP) Linus Lakso (MP)

Motion till riksdagen 2024/25:3066 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 8 Migration Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 5 298 736 −93 000 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 133 000 355 000 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 280 013 −105 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 179 100 000 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 170 800 100 000 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 264 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 550 000 ±0 Summa 11 937 532 357 000 Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Samtidigt finns det rörelser i Europa och i Sverige som vill göra det mycket svårare för utsatta människor att söka skydd i EU. Alltför många människor väljer den livsfarliga vägen över Medel ­ havet, i brist på lagliga vägar in i EU, för att sedan mötas av ett ovärdigt mottagande, eller till och med nekas rätten att söka asyl. Det vill vi ändra på. Vi står upp för en öppen och human migrationspolitik – och för fred, rättvisa och klimat i världen. Det är en mänsklig rättighet att få sin asylansökan individuellt prövad. Alla EU-länder måste solidariskt dela på ansvaret för ett humant och rättssäkert mottagande. Korta ned handläggningstiderna Handläggningstiderna hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna har länge varit alldeles för långa. I december 2022 kritiserade Justitieombudsmannen (JO) Migrations ­ verkets handläggning för att vara långsam och passiv i ärenden om medborgarskap, anknytning och asyl. JO påtalade då att verket måste göra särskilda ansträngningar för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna, men trots detta har JO fortsatt tagit emot ett stort antal anmälningar med klagomål mot handläggningstiderna. JO inledde därför i våras ännu en granskning. [1] Miljöpartiet kommer noggrant att följa granskningens utfall. Migrationsdomstolarnas långa handläggningstider i asylmål har kritiserats av Riksrevisionen, som i sin granskning från 2022 visade att under de senaste tio åren har ytterst få asylmål avgjorts inom det uppställda målet på fyra månader. Riksrevisionen konstaterar även att den främsta orsaken till de långa väntetiderna är brist på såväl personalresurser som ekonomiska medel. [2] Detta är inte acceptabelt. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan för långa hand ­ läggningstider leda till psykiskt lidande och brister i rättssäkerheten. Det riskerar även att försämra integrationen när människor får vänta på besked om huruvida de får stanna i Sverige eller inte. Regeringen säger sig vilja effektivisera mottagandet och ge Migrationsverket och migrationsdomstolarna stabila ekonomiska förutsättningar att utföra sitt uppdrag, men regeringens satsningar är otillräckliga. Miljöpartiet skjuter därför till kraftigt förstärkta resurser till såväl Migrationsverket som migrations ­ domstolarna, i syfte att korta ned handläggningstiderna. Det är viktigt att personalens kompetens säkerställs och att handläggningstiderna inte kortas på bekostnad av rätts ­ säkerheten. Vi tillför 50 miljoner kronor årligen till anslag 1:1 Migrationsverket samt 100 miljoner kronor årligen till anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål. Ett tryggt och rättssäkert mottagande Alla som söker asyl i Sverige ska vara säkra på att deras individuella asylskäl prövas och beaktas i enlighet med gällande rätt. Trots detta har rättsosäkerheten vid Migrationsverkets asylhanteringar uppmärksammats av flera instanser, däribland UNHCR, FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och RFSL. Förutom de långa handläggningstiderna handlar det om bristande kompetens hos handläggare, tolkar och juridiska ombud, orimliga krav på den asylsökandes berättelser, bristande efterlevnad av barnkonventionen samt undermålig hantering av traumatiserade personer. Det är uppenbart att det krävs en gedigen granskning av Migrationsverkets asyl ­ hantering och Miljöpartiet kommer att ta del av Statskontorets pågående översyn av asylprocesserna, när den är färdig. Miljöpartiet menar dock att det redan nu behövs utökade resurser för att stärka asylsökandes rättigheter och säkerställa att Migrations ­ verket kan utföra sitt uppdrag på ett rättssäkert sätt. Vi vill att Migrationsverket får i uppdrag att utbilda samtlig operativ personal löpande i utredning, prövning och bedömning av asylärenden, bland annat med fokus på hur traumatiserade personer, hbtqi-personer och konvertiter kan framställa sina skydds ­ behov. Vi föreslår att finansieringen ska ske genom befintliga medel till 1:1 Migrations ­ verket. Miljöpartiet vill också stärka rätten till behandling för traumatiserade och torterade personer och tillför därför 75 miljoner kronor till anslag 1:2 Ersättningar och boendekostnader. Slutligen behövs kunskapshöjande insatser för rättsliga biträden och bättre förutsättningar att avsätta tillräckligt med tid till sina ärenden; detta gäller inte minst asylärenden som rör barn. För detta ändamål avsätter vi 100 miljoner kronor årligen till anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. Höj dagersättningen för asylsökande Dagersättningen har inte ändrats sedan 1994 utan ligger fortfarande på 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen. Det är orimligt. Vi vill höja dagersättningen så att alla asyl ­ sökande får en mer dräglig vardag under väntetiden. Miljöpartiet vill höja dagersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, det vill säga ungefär 126 kronor per dag för en ensamstående vuxen. För år 2025 avsätter vi därför 230 miljoner kronor, för år 2026 220 miljoner kronor och för år 2027 250 miljoner kronor. Medlen belastar anslag 1:2 Ersättning och bostads ­ kostnader. Ge asylsökande rätt till sfi För den som kommer ny till Sverige ska det finnas snabba vägar in i det svenska samhället. Att kunna det svenska språket spelar en stor roll för möjligheten att få ett arbete, ägna sig åt andra studier eller i övrigt delta i samhällslivet. Miljöpartiet välkomnar att regeringen i årets budgetproposition föreslår flera satsningar för att fler ska lära sig svenska. Vi anser dock att insatserna är otillräckliga och ifrågasätter retoriken kring att kartlägga utrikesföddas språkkunskaper utan att specificera innehållet i en sådan kartläggning. Miljöpartiet vill se kraftfullare åtgärder och föreslår därför att svenska för invandrare (sfi) utökas så att även asylsökande ska få rätt att snabbt lära sig svenska. Idag erbjuds sfi bara till personer som fått besked om uppehållstillstånd. Asyl ­ sökande hänvisas istället till den mer begränsade språkutbildningen som ges av vissa studieförbund och frivilligorganisationer. Miljöpartiet menar att det hade varit till fördel för asylsökandes språkinlärning och integration om även de gavs rätt till sfi. Sfi har bättre förutsättningar att erbjuda såväl språkutbildning som relevant samhälls ­ information, studierna utgår från en tydlig kursplan och kan anpassas efter deltagarnas olika förutsättningar och utbildningsbakgrund. Det erbjuds dessutom i alla Sveriges kommuner. För att ge alla asylsökande rätt till sfi tillför Miljöpartiet 190 miljoner kronor för år 2025 och 200 miljoner kronor för år 2026 och 2027 till utgiftsområde 16. Det är viktigt att säkerställa tillräckligt med utbildningsplatser och att sfi-lärarna har god kompetens. Det ska även finnas goda möjligheter att kombinera sfi med arbete och yrkesstudier. Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn Kostnaderna för kommuner och regioner per person har inte gått ner, snarare tvärtom. I förra årets budget aviserade regeringen en sänkning av ersättningen per dygn och person för mottagande av ensamkommande barn, något som Miljöpartiet avvisade mot bakgrund av att kommunerna redan befinner sig i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Trots detta gör regeringen i år bedömningen att kommunerna i tillräcklig utsträckning fått ersättning för sina kostnader. För att kompensera kommunernas kostnader tillför Miljöpartiet totalt 150 miljoner kronor 2025, 130 miljoner kronor 2026 och 110 miljoner kronor 2027 till anslag 1:2 Ersättning och bostadskostnader samt utgiftsområde 13. Återställ antalet kvotflyktingar Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. I en tid då antalet människor på flykt i världen ständigt ökar har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. UNHCR har upprepade gånger vädjat till EU-länderna om att uppfylla målet att vidarebosätta 40 000 kvotflyktingar, utan resultat. Sverige bör vara en förebild för global solidaritet. Regeringen har kraftigt minskat antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot skyddsbehövande och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska återgå till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Höjningen finansieras genom utgifts ­ område 13 och 14. Vi avsätter 500 miljoner kronor år 2025, 1 500 miljoner kronor år 2026 och 2 200 miljoner kronor år 2027. Ge alla ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd rätt till bosättningsbaserade förmåner I somras enades Europeiska unionens råd om att förlänga massflyktsdirektivet till den 4 mars 2026. Detta är ett mycket efterlängtat besked som innebär att de personer som haft tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet i minst två år nu kan folkbokföra sig och därmed omfattas av socialförsäkringssystemet och få samma rättigheter och skyldigheter som andra folkbokförda. EU:s besked sammanföll dock med regeringens proposition 2023:24:151 Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd . Regeringens förslag innebär att personer som haft tillfälligt skydd enligt massflykts ­ direktivet i minst ett år får folkbokföra sig. Dessvärre undantas denna grupp från rätten till bosättningsbaserade förmåner, så som barnbidrag, bostadsbidrag, äldreförsörjning, assistansersättning och studiestöd. Med andra ord ges flyktingar från Ukraina olika förmåner och rättigheter beroende på hur länge de varit bosatta i Sverige. Miljöpartiet är mycket kritiskt till regeringens orättvisa reglering. Vi vill att alla ukrainare ges möjlighet att få bosättningsbaserade förmåner. För detta ändamål tillför vi 160 miljoner kronor år 2025 och 250 miljoner kronor år 2026 och 2027 inom utgiftsområde 12. Slopa förslagen om återvändandebidrag och fler förvarsplatser Miljöpartiet anser att inriktningen på regeringens migrationspolitik är helt fel väg att gå. Förslagen om att intensifiera återvändandearbetet, fler förvarsplatser, återkalla uppehålls ­ tillstånd och kunskapskrav för medborgarskap tilldelas alltför stort fokus samtidigt som frågor som att stärka rättssäkerheten under asylprocessen och höja dagersättningen inte prioriteras alls. Regeringens förslag riskerar att öka stigmatiseringen, ge sämre förutsätt ­ ningar för integration och försvaga tilliten till svenska myndigheter. Det ökade fokuset på att utöka antalet förvarsplatser är helt fel prioritering av statens utgifter. Enligt budgetpropositionen var beläggningen på förvaren i genomsnitt 65 procent förra året och 59 procent året innan. Det kan därmed inte anses finnas någon brist på förvarsplatser. Vidare är det anmärkningsvärt att regeringen går fram med förslaget om att kraftigt höja bidraget för återvandring. Regeringens egen utredare visar att storleken på bidraget inte påverkar människors vilja eller förmåga att återvända. Tvärtom riskerar kraftigt höjda bidrag att skada integrationen och tilliten till välfärds ­ systemet. Vi vill istället satsa pengar på skolan, bostadsbyggandet, välfärden och arbetsmarknadsinsatser så att fler kan gå från utanförskap till att bli en del av och bidra till samhället. För att mottagandet ska bli så bra som möjligt krävs att alla kommuner tar sitt ansvar. Genom att fördela mottagandet jämnt kan vi minska segregationen, förbättra integrationen och underlägga etableringen. Vi avvisar förslagen om effektivare återvändandearbete, fler förvarsplatser, återkallelse av uppehållstillstånd och kunskapskrav för medborgarskap. Därmed minskas anslaget till 1:1 Migrationsverket med 143 miljoner kronor år 2025, 845 miljoner kronor år 2026 och 350 miljoner kronor 2027. Vi avvisar också förslaget om ökad frivillig återvandring varför anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas med 105 miljoner kronor år 2025, 1 425 miljoner kronor år 2026 och 320 miljoner kronor år 2027. Nej till nytt migrationspolitiskt mål Miljöpartiet motsätter sig det nya verksamhetsmål för utgiftsområde 8 som regeringen antagit. Vi vill återgå till det tidigare målet för utgiftsområdet som gällt sedan 2009. Det tidigare målet för utgiftsområdet var att säkerställa en långsiktigt hållbar migrations ­ politik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörligheten över gränser, främjar behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. Annika Hirvonen (MP) Camilla Hansén (MP) Rasmus Ling (MP) Ulrika Westerlund (MP) Mats Berglund (MP) Jan Riise (MP) [1] Riksdagens ombudsman, februari 2024, JO inleder på nytt en granskning av Migrationsverkets handläggningstider . [2] Riksrevisionen, mars 2022, I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål (RiR 2022:5).