Översyn av straffskalan för enskilda som stoppar beslutade avverkningar i skogen
2025/26 · HD02993 · Helena Lindahl (C); Anne-Li Sjölund (C)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:36:43.157245+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över straffskalan för enskilda som stoppar legalt beslutade avverkningar i skogen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:JuU11
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2025/26:993
av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C)
Översyn av straffskalan för enskilda som stoppar beslutade avverkningar i skogen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över straffskalan för enskilda som stoppar legalt beslutade avverkningar i skogen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Under våren har ett stort antal skogsavverkningar i Västernorrland och Jämtland stoppats när aktivister tagit sig in på områden som maskinföraren har säkerhetsansvar för. Med målet att hindra avverkningar. Detta innebär självfallet ett obehag för föraren – som riskerar att bli personligt ansvarig vid en olycka – och tvingar dessutom fram stopp i arbetet. När detta sker systematiskt och utstuderat utgör det ett ingrepp i andras ägande samtidigt som personerna sätter sig över ansvarig myndighet. Den som drabbas och ringer polisen bör inte ha alltför höga förväntningar. I den mån polisen har resurser bedöms brottet ofta vara ett egenmäktigt förfarande, det vill säga ett hindrande för skogsägaren och entreprenörerna att nyttja egendomen. Ett tillgreppsbrott som placeras lågt i straffskalan.
Sabotage mot svensk basindustri med konsekvenser för markägare, anlitade lokala småföretagare och svensk export kokar alltså ner till ett bötesbrott jämställt med snatteri. Hur rimligt detta är i en rättsstat som Sverige – när hoten från främmande makter blir allt vanligare – kan man starkt ifrågasätta.
Med anledning av det ovan skrivna bör regeringen ta sig en funderare på om organiserade sabotage av svensk exportindustri – ibland med inslag från andra länder – verkligen ska likställas med snatterier.
Detta bör ges regeringen till känna.
Helena Lindahl (C)
Anne-Li Sjölund (C)