Implementeringen av vattendirektivet

Motion till riksdagen 2025/26:67 av Josef Fransson (SD) Implementeringen av vattendirektivet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge myndigheten för civilt försvar i uppdrag att konsekvensutreda implementeringen av vattendirektivet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Implementeringen av det europeiska vattendirektivet har i Sverige lett till en tolkning där tusentals vattenkraftverk och mindre dämmen hotas av utrivningar. Ägarna tvingas välja mellan utrivning eller kostsamma miljöprövningar där resultatet ändå kan sluta med utrivning. Kalkylen talar nästan alltid för utrivning. Dock kan det vara svårförut ­ sägbart vad man riskerar nedströms. Månghundraårigt etablerade biotoper omkullkastas till förmån för den konnektivitet för vandrande fisk som utrivningars tillskyndare före ­ språkar. Andra negativa effekter som följer av sjöutrivningen inkluderar förstörelsen av historiska kulturmiljöer, infrastruktur, elkablar och avloppsrör som exponeras, sinande brunnar, sättningar i fastigheter, skogsbränder, metangas, översvämningar, småskalig vattenkraft som försvinner, jordbruk som mister vatten och våtmarker som torkar ut. För den enskilde betyder inte sällan utrivningen enorma kapitalförluster, när en villa eller sommarstuga som tidigare hade sjöutsikt får sin utsikt ersatt med exponerad sjöbotten. ”Huset vid sjön” blir en ogästvänlig plats som riskerar att ersättas av slyskog. En attraktiv och dyrbar plats blir närapå värdelös. Ovanstående frågor är omdebatterade men har i skrivande stund inte fått någon tillfredsställande lösning. Frågans omfattning är dock så omstöpande för vårt hela kulturlandskap och medan politiken misslyckats att hindra utvecklingen effektueras löpande utrivningarna med dess konsekvenser. Risken är också att vattenflöden vid skyfall och säsongstoppar når nivåer vi med utrivningarna har försämrade förut ­ sättningar att hantera. Konsekvenserna av en utrivning i en kommun får även följder i kommuner nedströms. Sålunda får utrivningar i Hagfors konsekvenser för skyfalls ­ hanteringen i Karlstad. Utrivningarna kan också vara länsövergripande. Det behövs ett övergripande perspektiv på dessa konsekvenser som överstiger länsstyrelser och enskilda kommuners perspektiv. Det motiverar att myndigheten för civilt försvar, tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ges förutsättningar att granska utrivningarna i ett beredskapsperspektiv. Josef Fransson (SD)