RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

CSN-lån vid folkhögskola från 18 års ålder

2025/26 · HD02461 · Lili André (KD); Hans Eklind (KD)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:32:51.792060+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studerande vid folkhögskola ska ges möjlighet att ta CSN-lån från 18 års ålder, i likhet med övriga eftergymnasiala studier, och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:UbU14
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2025/26:461 av Lili André och Hans Eklind (båda KD) CSN-lån vid folkhögskola från 18 års ålder Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att studerande vid folkhögskola ska ges möjlighet att ta CSN-lån från 18 års ålder, i likhet med övriga eftergymnasiala studier, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Till folkhögskolan söker sig många som av olika skäl inte kunnat tillgodogöra sig utbildningen inom det ordinarie skolväsendet. För ungdomar som lämnar gymnasie ­ skolan utan examen erbjuder folkhögskolan en andra chans till studier och en möjlighet att stärka sina framtidsutsikter på arbetsmarknaden. I dag får den som är under 20 år CSN-bidrag på samma villkor som i gymnasie ­ skolan, men kan däremot inte beviljas CSN-lån förrän efter fyllda 20 år. Detta innebär ett ekonomiskt hinder för unga som vill ta ansvar för sin utbildning och välja folkhög ­ skolans väg mot en gymnasieexamen eller vidare studier. Regelverket skapar en ojämlikhet jämfört med andra utbildningsformer och kan avskräcka unga från att påbörja folkhögskolestudier i tid. Kristdemokraterna menar att regelverket bör ändras så att möjligheten att ta CSN-lån vid folkhögskola ges redan från 18 års ålder. Det skulle öka tillgängligheten, undanröja orättvisor och säkerställa att fler ungdomar kan ta chansen till en ny utbildningsstart, i stället för att riskera ett långvarigt utanförskap på arbetsmarknaden. De samhällsekonomiska vinsterna av ett ökat deltagande på folkhögskola är betydande. Även om antalet berörda studerande är begränsat, innebär möjligheten till examen och etablering på arbetsmarknaden stora långsiktiga besparingar för samhället i form av minskat utanförskap och ökad sysselsättning. Kostnaden för reformen bedöms därför vara hanterbar, samtidigt som den stärker både individens frihet och samhällets kompetensförsörjning. Lili André (KD) Hans Eklind (KD)