Ett nationellt helhetsgrepp för klimakteriet – en fråga om jämställdhet, folkhälsa och arbetsliv
2025/26 · HD02447 · Lars Mejern Larsson (S); Blåvitt Elofsson (S)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:32:47.420463+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta ett nationellt helhetsgrepp kring klimakteriet och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:SoU14
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2025/26:447
av Lars Mejern Larsson och Blåvitt Elofsson (båda S)
Ett nationellt helhetsgrepp för klimakteriet – en fråga om jämställdhet, folkhälsa och arbetsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta ett nationellt helhetsgrepp kring klimakteriet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Klimakteriet är en livsfas som berör ungefär hälften av befolkningen, men som alltför länge har varit underprioriterad i vård, arbetsliv och samhällsdebatt. Det är hög tid att vi ser klimakteriet inte enbart som en medicinsk fråga, utan som en bred jämställdhets
‑
, arbetsmiljö- och folkhälsofråga. Brist på kunskap, ojämlik tillgång till behandling och svag samordning mellan myndigheter riskerar att försämra livskvaliteten för hundra
tusentals kvinnor, och påverkar även arbetslivet negativt.
För att ta ett helhetsgrepp utarbetar Socialstyrelsen riktlinjer, som ska vara klara under hösten.
Det är viktigt att kunskapsstöd är praktiskt användbart inom primärvården, företags
hälsovården och andra relevanta vårdinstanser, samt att fortbildningsinsatser för vård
personal inom klimakterievård initieras. Socialstyrelsen behöver även sprida lättillgäng
lig och tydlig information till allmänheten via exempelvis 1177 Vårdguiden.
Många kvinnor vittnar om återkommande restnoteringar och kvotering av östrogen
läkemedel, vilket försvårar möjligheten till kontinuerlig behandling. Detta skiljer sig från många andra europeiska länder, exempelvis Spanien, där tillgången är mer stabil. Avbrott i behandlingen kan leda till kraftigt försämrad livskvalitet och ökad sjuk
frånvaro. I en krissituation eller vid omfattande störningar i läkemedelsförsörjningen riskerar situationen att bli ännu allvarligare.
För att uppnå detta krävs samverkan mellan Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) för att säkerställa en trygg och kontinuerlig tillgång till nödvändiga läkemedel för klimakteriebehandling. Riksdagen bör därför ge relevanta myndigheter i uppdrag att ta ett nationellt helhetsgrepp kring klimakteriet, och tillkänna detta för regeringen.
Lars Mejern Larsson (S)
Blåvitt Elofsson (S)