Alla beslut om yrkanden
med anledning av prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd
2025/26 · HD024016 · Fredrik Lundh Sammeli (S); Gustaf Lantz (S); Karin Sundin (S); Mikael Dahlqvist (S); Anna Vikström (S); Dzenan Cisija (S); Agneta Nilsson (S)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:31:30.905128+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som stänger ute den organiserade brottsligheten från aktiviteter kopplade till reformen och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:SoU29
Yrkande 2
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en skyldighet för kommuner att tillhandahålla både en aktivitet på heltid och fullständig barnomsorg för föräldrar med barn under åtta år och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:SoU29
Yrkande 3
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att andra tillsynsmyndigheter än Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska utöva tillsyn över reformen och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:SoU29
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2025/26:4016
av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
med anledning av prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som stänger ute den organiserade brottsligheten från aktiviteter kopplade till reformen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en skyldighet för kommuner att tillhandahålla både en aktivitet på heltid och fullständig barnomsorg för föräldrar med barn under åtta år och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att andra tillsynsmyndigheter än Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska utöva tillsyn över reformen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Plikt och rätt ska prägla Sveriges välfärdssystem. Den som kan arbeta ska arbeta. Den som ännu inte kan arbeta ska få hjälp att kunna komma i arbete.
För den enskilde är arbetet först och främst en förutsättning för den egna försörjningen
och i förlängningen det som ger oss friheten att leva våra liv på det sätt vi själva väljer. Med jobbet följer också ofta en yrkesstolthet och en känsla av att vara behövd, och för många av oss fyller samvaron med arbetskollegorna också en viktig social funktion.
Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Att den som jobbar i Sverige
dessutom har sjyst lön och sjysta villkor är för oss socialdemokrater helt centralt.
För vårt samhällssystem och vår välfärd är en hög sysselsättningsgrad och en låg arbets
löshet helt avgörande. Det är frukterna av vårt gemensamma arbete som möjliggör en
bra och jämlik skola för våra barn, en god omsorg om våra äldre samt en offentligt finan
sierad hälso- och sjukvård i världsklass.
För den som av olika anledningar inte klarar sin egen försörjning är försörjningsstödet
det yttersta skyddsnätet. Försörjningsstödet ska vara tillfälligt och utformat på ett sätt som gör att den som är i behov av stöd får det, och den som inte är det stängs ute. Det är en självklarhet att den som får ekonomiskt bistånd, efter sin förmåga, ska delta i aktivi
teter som kan bidra till att den kan försörja sig på egen hand. Därför tillsatte den social
demokratiska regeringen den utredning om aktivitetsplikt som nu resulterat i en propo
sition om aktivitetskrav. Det är förslag som Socialdemokraterna står bakom.
Vi socialdemokrater har en övergripande syn på arbetsmarknadspolitiken som utgår från målet om full sysselsättning. Med det menas att arbetsmarknadspolitiken ska ut
formas utefter målsättningen att alla som kan jobba ska jobba. Full sysselsättning bidrar till att minska klyftorna i samhället och ökar rättvisan mellan män och kvinnor, mellan
grupper och mellan olika platser i landet. Vi ska alltid sträva efter att skapa bästa möjliga
förutsättningar för att alla arbetsföra individer ska kunna och vilja arbeta. Våra bevekelse
grunder för detta är flera och omfattar både samhälleliga perspektiv och individperspektiv
. För den enskilde är arbetet först och främst en förutsättning för den egna försörjningen och i förlängningen det som ger oss friheten att leva våra liv på det sätt vi själva väljer. Med jobbet följer också ofta en yrkesstolthet och en känsla av att vara behövd, och för många av oss fyller samvaron med arbetskollegorna också en viktig social funktion.
Arbete ska vara en källa till stolthet och självbestämmande. Att den som jobbar i Sverige
dessutom har sjyst lön och sjysta villkor är för oss socialdemokrater helt centralt.
För vårt samhällssystem och vår välfärd är en hög sysselsättningsgrad och en låg arbetslöshet helt avgörande. Det är frukterna av vårt gemensamma arbete som möjliggör en bra och jämlik skola för våra barn, en god omsorg om våra äldre samt en offentligt finansierad hälso- och sjukvård i världsklass.
För att nå full sysselsättning behöver
Sverige en aktiv och ambitiös arbetsmarknadspolitik som skapar vägar till jobb. Arbets
sökande har olika behov, och därför behöver det finnas en bred uppsättning arbetsmark
nadspolitiska verktyg som kan användas utefter den specifika individens förutsättningar –
däribland arbetsmarknadsutbildning, subventionerade anställningar, matchningsstöd, praktik och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Vid genomförandet av förslagen i denna proposition är det viktigt att regeringen noga
följer upp förändringarna så att de olika delarna i denna reform får avsedd effekt. Vi vill
särskilt lyfta förslaget med att låta privata aktörer delta i utförandet av arbetsplatsförlagda
aktiviteter. Här är det viktigt att man i genomförandefasen säkerställer att den organiserade
brottsligheten utestängs från aktiviteter kopplade till reformen. Vi tycker därför att reger
ingen bör återkomma med förslag till riksdagen som säkerställer att detta inte kan utnyttjas
av oseriösa aktörer eller aktörer kopplade till organiserad brottslighet.
Det är också viktigt att de föreslagna aktiviteterna inte tränger undan riktiga jobb eller
leder till att den svenska partsmodellen urholkas och bidrar till lönedumpning. Därför bör de fackliga organisationerna på berörda arbetsplatser involveras när det
bestäms vilka aktiviteter som kan komma i fråga. Aktiviteterna är inte arbete, och de sysslor som utförs inom ramen för aktivitetsplikten får inte vara uppgifter som kan utföras av avlönade
anställda.
I remissbehandlingen av utredningsförslaget har det framkommit att en kommunal skyldighet att anordna aktiviteter för grupper med försörjningsstöd borde åtföljas av en
skyldighet att erbjuda barnomsorg i den omfattning som krävs för att föräldrar ska kunna
delta i aktiviteterna. Här bör regeringen se över om de möjligheter till barnomsorg som erbjuds är tillräckliga för att föräldrar ska kunna delta i aktiviteter i tillräcklig grad, och kommuner bör därför ges skyldigheten att tillhandahålla både en aktivitet avseende full tid och barnomsorg för föräldrar med barn under 8 år
.
I propositionen föreslås Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) få uppdraget att utöva
tillsyn för att motverka brister i genomförande av aktivitetskrav. Regeringen avser vidare
att följa tillämpningen av reformen och kommer vid behov att vidta ytterligare åtgärder. Mot bakgrund av de omfattande problem som redan i dag finns med oseriösa fristående aktörer i den sociala omsorgen menar vi att regeringen inte bör avvakta utan redan vid genomförandet återkomma till riksdagen med förslag som stänger ute
den organiserade brottsligheten från aktiviteter kopplade till reformen.
Det är också viktigt att man följer upp de aktiviteter som anordnas inom ramen för aktivitetsplikten, så att företag eller kommuner som anordnar aktiviteter inte låter dessa ersätta anställd personal. Den som producerar något för någon annans räkning ska ha lön och de rättigheter som följer med en anställning. Även ur denna utgångspunkt borde tillsynen av verksamheten skötas av en organisation som har arbetsmarknads- och utbildningspolitisk kompetens.
För att reformen med aktivitetskrav ska bli en framgång och uppnå syftet är det viktigt
att den är tillräckligt finansierad och att kommunerna tilldelas tillräckliga resurser. En otillräcklig finansiering lämnar kommunerna med ett omöjligt uppdrag. Om aktivitets
kravsreformen inte ger de önskade effekterna i fråga om att fler ska gå från bidrag till jobb, kommer det också att drabba andra reformer som regeringen vill genomföra inom socialtjänsten.
Regeringen utrycker höga förväntningar på genomförande av reformer inom socialtjänsten, och dessa förväntningar på resultat behöver komma med reella förut
sättningar. Därför är det viktigt att reformens finansiering följs upp och utvärderas löpande.
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Gustaf Lantz (S)
Karin Sundin (S)
Mikael Dahlqvist (S)
Anna Vikström (S)
Dzenan Cisija (S)
Agneta Nilsson (S)