RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Opartiska medicinska bedömningar i personskadeärenden

2025/26 · HD023337 · Marléne Lund Kopparklint (M)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:27:23.230622+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att säkerställa att försäkringstagare får en opartisk och rättssäker medicinsk bedömning i personskadeärenden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:FiU22
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2025/26:3337 av Marléne Lund Kopparklint (M) Opartiska medicinska bedömningar i personskadeärenden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna för att säkerställa att försäkringstagare får en opartisk och rättssäker medicinsk bedömning i personskadeärenden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Försäkringssystemet bygger på förtroende. När en försäkringstagare råkar ut för en skada är det avgörande att den medicinska bedömningen som ligger till grund för beslut om ersättning upplevs som objektiv och rättvis. Tyvärr finns det i dag välgrundade skäl att ifrågasätta detta. I personskadeärenden anlitar försäkringsbolagen medicinska rådgivare, antingen direkt eller via externa företag. Även när dessa rådgivare är formellt fristående, är det försäkringsbolagen som betalar deras arvoden. Detta skapar en beroendeställning som gör att bedömningarnas opartiskhet kan ifrågasättas. Försäkringsbranschen själv har pekat på att externa aktörer används för att höja trovärdigheten. Men eftersom även dessa arvoderas av försäkringsbolagen kvarstår samma grundproblem: den enskilde försäkringstagaren kan uppleva att läkarens lojalitet riskerar att påverkas av vem som står för ersättningen. Flera rättsfall och konsument ­ ärenden har visat på bristande förtroende för dessa utlåtanden. Regeringen har tidigare avstått från att införa tillsyn eller särskilda regler för medicinska rådgivare. I stället har det hänvisats till branschens egna åtgärder, såsom omprövningsmöjligheter och utbildning. Dessa är dock inte tillräckliga för att lösa det grundläggande problemet – att medicinska utlåtanden i personskadeärenden inte uppfattas som tillräckligt oberoende. Systemet fungerar i många fall bra, men det kvarstår allvarliga risker för bristande objektivitet. Försäkringstagaren måste kunna lita på att den medicinska bedömningen inte färgas av försäkringsbolagets ekonomiska intressen. Därför bör regeringen utreda modeller för att säkerställa en mer oberoende ordning, exempelvis genom att inrätta en särskild nationell instans för medicinska utlåtanden i försäkringsärenden låta Socialstyrelsen eller annan myndighet ansvara för förteckning och tillsyn av medicinska rådgivare säkerställa att arvoden för medicinska utlåtanden inte betalas direkt av försäkringsbolagen, utan via en neutral fond eller motsvarande system medel till fonden eller motsvarande system ställs av försäkringsbolagen. Genom en sådan reform kan förtroendet för försäkringssystemet stärkas, samtidigt som försäkringstagaren ges en rättvis och opartisk prövning. Försäkringsbolagen har ett legitimt behov av medicinsk expertis, men systemet måste utformas så att det upplevs rättssäkert och neutralt. Att försäkringstagare får tillgång till oberoende medicinska bedömningar är avgörande både för den enskildes trygghet och för förtroendet för hela försäkringsbranschen. Jag har tidigare motionerat i frågan 2023/24. Marléne Lund Kopparklint (M)