Näringsliv och akademi – samarbete som stärker jobb och tillväxt
2025/26 · HD023298 · Helena Storckenfeldt (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:27:10.998083+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av att stärka samverkan mellan akademi och näringsliv och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:UbU12
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2025/26:3298
av Helena Storckenfeldt (M)
Näringsliv och akademi – samarbete som stärker jobb och tillväxt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av att stärka samverkan mellan akademi och näringsliv och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för svenska företag. I en hårt konkurrensutsatt global ekonomi riskerar bristen på rätt kompetens att bromsa tillväxt, jobbskapande och skatteintäkter. Det finns ingen enskild lösning, utan politiken och näringslivet måste tillsammans arbeta på flera fronter: ett skattesystem som uppmuntrar arbete och entreprenörskap, regler för arbetskraftsinvandring som gör det möjligt att rekrytera internationella talanger samt ett utbildningssystem som bättre matchar arbets
marknadens behov.
Här spelar högskolor och universitet en nyckelroll. För att stärka Sveriges konkurrens
kraft
krävs utbildningar som svarar mot efterfrågan i arbetslivet. Ingen vinner på ett system som utbildar människor till yrken där det inte finns jobb. Därför måste bro
byggandet mellan akademin och näringslivet bli starkare.
I dag fördelas resurserna till högskolor och universitet utifrån antal registrerade studenter och antalet godkända högskolepoäng. Detta innebär att kvantitet premieras framför kvalitet. Det finns till och med incitament att sänka kraven för att säkerställa finansiering. En sådan ordning riskerar att urholka kvaliteten och försvaga kopplingen till arbetsmarknadens behov.
Genom att införa fler parametrar i resurstilldelningen – exempelvis arbetsmarknads
utfall, kvalitet på uppsatser och forskningsresultat – kan incitamenten stärkas för
hög
kvalitativ utbildning. Lärosätena bör också få tydliga ekonomiska drivkrafter att samverka
med näringslivet i utformningen av utbildningar. Detta skulle bidra till att fler studenter etablerar sig inom de områden de faktiskt utbildats för.
Ett konkret steg för ökad samverkan är att säkerställa representation från näringslivet i lärosätenas styrelser. På så sätt kan utbildningarnas innehåll bättre kopplas till arbets
livets krav, vilket gagnar både studenter, företag och Sverige som helhet.
Helena Storckenfeldt (M)