RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Satsning på folkhögskoleutbildningar för ökad behörighet till YH och universitet

2025/26 · HD023245 · Camilla Brunsberg (M); Marléne Lund Kopparklint (M)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:26:54.787702+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att öka anslagen till folkhögskoleutbildningar, särskilt för allmän kurs och behörighetsgivande utbildningar, och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:KrU8

Yrkande 2

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att satsningar på YH och universitet ska kompletteras med insatser som gör fler behöriga, särskilt genom folkhögskolan, och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:KrU8

Yrkande 3

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda orsakerna till de höga nivåerna av återlämnade medel inom yrkesvux och se över hur resurserna kan användas mer effektivt och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:UbU11
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2025/26:3245 av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) Satsning på folkhögskoleutbildningar för ökad behörighet till YH och universitet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att öka anslagen till folkhögskoleutbildningar, särskilt för allmän kurs och behörighetsgivande utbildningar, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att satsningar på YH och universitet ska kompletteras med insatser som gör fler behöriga, särskilt genom folkhögskolan, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda orsakerna till de höga nivåerna av återlämnade medel inom yrkesvux och se över hur resurserna kan användas mer effektivt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges framtida konkurrenskraft bygger på att arbetslivet får tillgång till rätt kompetens. Regeringen har de senaste åren gjort betydande satsningar på yrkesvux, yrkeshögskolan (YH) och universitet. Trots dessa satsningar kvarstår en grundläggande utmaning: många blir aldrig behöriga att påbörja dessa utbildningar. I flera kommuner har det framkommit att statsbidrag för yrkesvux inte alltid nyttjas fullt ut. Det tyder på att nuvarande utbildningsvägar inte är tillräckligt tillgängliga för alla grupper. Orsakerna är flera – bland annat att många individer har svårt att klara komvux, särskilt personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), psykisk ohälsa eller andra sociala och pedagogiska utmaningar. Folkhögskolan har en unik roll i utbildningssystemet genom sin inkluderande pedagogik och möjlighet till individanpassning. För många som inte lyckats inom komvux är folkhögskolan en väg till behörighet för vidare studier. Den har visat sig särskilt framgångsrik för personer med NPF-diagnoser och andra som behöver ett mer flexibelt och stödjande lärande. Samtidigt som regeringen vill utöka antalet platser vid YH och universitet är det avgörande att fler faktiskt blir behöriga att söka dessa utbildningar. Utan en parallell satsning på folkhögskoleutbildningar riskerar vi att missa möjligheten att tillvarata människors potential och att de statliga resurser som avsatts för utbildning inte används på bästa sätt. För att fler ska kunna söka YH- och universitetsutbildningar krävs att fler blir behöriga. Här fyller folkhögskolan en avgörande funktion. Folkhögskolan är särskilt framgångsrik för personer med NPF-diagnoser och andra som inte klarar komvux. Erfarenheter visar att statsbidrag till yrkesvux inte alltid nyttjas fullt ut, vilket tyder på behov av mer flexibla utbildningsvägar. En förstärkning av folkhögskolans allmänna kurs och behörighetsgivande utbildningar skulle ge fler förutsättningar att ta sig vidare i utbildningssystemet och därmed också in på arbetsmarknaden. Camilla Brunsberg (M) Marléne Lund Kopparklint (M)