Förbättrad grundmotorik hos barn
2025/26 · HD023104 · Cecilia Engström (KD)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:26:12.587307+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av nationella riktlinjer för att förbättra barns grundmotorik och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:KrU6
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2025/26:3104
av Cecilia Engström (KD)
Förbättrad grundmotorik hos barn
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda behovet av nationella riktlinjer för att förbättra barns grundmotorik och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Fysisk aktivitet och motorisk utveckling är grundläggande för barns hälsa och väl
mående. Forskning visar att barns grundmotorik har försämrats över tid, något som är särskilt tydligt bland flickor och barn i socioekonomiskt utsatta områden. Motorisk kompetens – såsom att kunna slå en kullerbytta, gå baklänges eller balansera på ett ben – är central för barns fysiska och psykiska hälsa och påverkar deras framtida livs
kvalitet.
Den negativa utvecklingen innebär att många barn redan i tidig ålder hamnar i ett motoriskt utanförskap. Det kan leda till minskat självförtroende, lägre fysisk aktivitet och sämre hälsa över tid. För att vända denna trend är det avgörande att samhället agerar kraftfullt.
En central del i att främja barns motoriska utveckling är utbildning och vidare
utbildning av idrottslärare och pedagoger. Idag är många lärare i idrott och hälsa, särskilt i de lägre årskurserna, inte utbildade idrottslärare. Stärkt kompetens hos lärarna är avgörande för att effektivt förbättra barnens motoriska färdigheter och därmed deras hälsa. Samarbetet mellan Gymnastikförbundet och lärosäten är ett viktigt steg i rätt riktning och bör uppmuntras.
Skolan är en nyckelmiljö för att främja barns hälsa, eftersom den når alla barn och erbjuder schemalagd idrott samt möjligheter till fysisk aktivitet under raster och fritids
verksamhet. Kristdemokraterna anser att undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa bör utökas i grundskolan, från dagens 600 timmar till 700 timmar, med särskilt fokus på mellan- och högstadiet, då många barn slutar idrotta på fritiden. Fysisk aktivitet bör även integreras i andra delar av skolans verksamhet, exempelvis genom rastaktiviteter, promenader och rörelsepauser i undervisningen.
Samarbete mellan idrottsklubbar och fritidsverksamhet bör uppmuntras för att fler barn ska få möjlighet att träna och upptäcka föreningslivet. Förskollärare, idrottslärare och fritidspedagoger behöver kunskap inom grundläggande motorik för att säkerställa att alla barn utvecklar sin motoriska kompetens.
Motorisk kompetens är inte bara viktig för rörelseförmågan, utan också för hälsan i stort. Forskning visar att god motorik är kopplad till ökad fysisk aktivitet, högre själv
känsla, minskad risk för depression och ångest, samt bättre sömn och koncentrations
förmåga.
För att vända den negativa trenden med försämrad grundmotorik bland barn måste idrottslärarna ha rätt kompetens och det måste finnas långsiktiga satsningar på barns motoriska utveckling i skolan. Endast genom att arbeta på flera nivåer samtidigt kan barns motoriska färdigheter och hälsa förbättras. Därför behöver behovet av nationella riktlinjer för att förbättra barns grundmotorik
utredas.
Cecilia Engström (KD)