Översyn av regelverket för estetiska injektionsbehandlingar
2025/26 · HD022959 · Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:25:09.596845+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över regelverket för estetiska injektionsbehandlingar, särskilt kravet på 48 timmars betänketid och begränsningen att en konsultation endast är giltig i sex månader, och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:SoU16
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2025/26:2959
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Översyn av regelverket för estetiska injektionsbehandlingar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att se över regelverket för estetiska injektionsbehandlingar, särskilt kravet på 48
timmars betänketid och begränsningen att en konsultation endast är giltig i sex månader, och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
När lagen om estetiska injektionsbehandlingar infördes 2021 var det ett viktigt steg för att öka patientsäkerheten i en tidigare helt oreglerad bransch. Men i lagstiftningen finns bestämmelser som i praktiken skapar stigma och misstro, snarare än trygghet.
Ett exempel är kravet på 48 timmars betänketid före behandling. Det innebär att vuxna, ofta välutbildade kvinnor mellan 25 och 55 år, betraktas som oförmögna att fatta genomtänkta beslut i stunden. Ett annat exempel är regeln att en konsultation endast är giltig i sex månader – som om en kvinna skulle ”glömma” sin konsultation efter ett halvår. Dessa regler är både orimliga och kränkande.
Patientsäkerheten måste stå i centrum, men den måste bygga på faktiska risker och medicinsk evidens – inte på fördomar om kvinnors förmåga att fatta beslut. Legiti
merade sjuksköterskor, som utgör cirka 90 procent av branschen, vittnar om att komplikationer är mycket ovanliga. Samtidigt upplever de att deras kompetens ifrågasätts och att regelverket tolkas på ett sätt som i praktiken missgynnar de seriösa aktörerna, medan oseriösa aktörer fortfarande får för stort spelrum.
För att stärka både patientsäkerheten och branschens seriositet behöver lagstiftningen moderniseras. Fokus ska ligga på de olegitimerade aktörerna och verkliga risker – inte på att införa regler som detaljstyr kundens beslut och samtidigt stigmatiserar en stor grupp kvinnor.
Marléne Lund Kopparklint (M)