Fler utrikesfödda i arbete
2025/26 · HD022891 · Lars Beckman (M); Marléne Lund Kopparklint (M)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:24:38.865145+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få fler utrikesfödda i arbete snabbare genom bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande via privata aktörer och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:AU9
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2025/26:2891
av Lars Beckman och Marléne Lund Kopparklint (båda M)
Fler utrikesfödda i arbete
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att få fler utrikesfödda i arbete snabbare genom bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande via privata aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Riksdagens utredningstjänst har tagit fram statistik över deltagande i arbetsmarknaden:
Antalet flyktingar och flyktinganhöriga (20–64 år) som fick uppehållstillstånd i Sverige ökade från 9
100 personer 2012 till 38
600 personer 2016, för att därefter minska till omkring 4
500 personer 2023.
Förvärvsfrekvensen, dvs. andelen förvärvsarbetande, ökar med vistelsetid i Sverige. Andelen förvärvsarbetande bland flyktingar och flyktinganhöriga uppgår till drygt 50 procent efter fyra år i landet. Efter elva år förvärvsarbetar omkring två tredjedelar av personerna. Män blir i genomsnitt förvärvsarbetande tidigare än kvinnor, men skillnaden minskar med tiden i Sverige. Efter elva år är andelen förvärvsarbetande
bland män drygt 70 procent medan andelen bland kvinnor ligger på drygt 60 procent.
Arbetskraftsdeltagandet, dvs. andelen av befolkningen som är sysselsatta eller arbetslösa som söker arbete, har ökat över tid oberoende av födelseregion. År 2024 har personer födda i Sverige samt personer födda inom Europa (utanför Norden) samma andel i arbetskraften, omkring 89 procent.
Personer födda utanför Europa har en lägre andel i arbetskraften jämfört med övriga grupper, omkring 85 procent.
Arbetslösheten är högre för personer födda utanför Europa jämfört med övriga. År 2024 har personer födda i Sverige samt personer födda inom Norden (utanför Sverige) en arbetslöshet på drygt 4
procent enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Personer födda inom Europa (utanför Norden) har en arbetslöshet på nästan 9
procent och de som är födda utanför Europa har en arbetslöshet på omkring 20 procent.
För såväl den enskilda som samhället i stort är det av avgörande betydelse att fler utrikesfödda kommer i egen försörjning och då krävs det många olika åtgärder för att få fler i arbete. Många utrikesfödda driver också företag vilket skapar jobb och syssel
sättning i Sverige, och här finns det stora möjligheter att fler kan göra detsamma.
Lars Beckman (M)
Marléne Lund Kopparklint (M)