Alla beslut om yrkanden
Indexering av de generella och riktade statsbidragen
2025/26 · HD022298 · Zara Leghissa (S); Inga-Lill Sjöblom (S); Caroline Helmersson Olsson (S); Rose-Marie Carlsson (S); Mirja Räihä (S); Jessica Rodén (S); Agneta Nilsson (S); Jennie Nilsson (S); Marianne Fundahn (S); Marcus Andersson (S); Johan Andersson (S)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:21:04.171099+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur man skulle kunna konstruera en modell för att på ett tillfredsställande sätt värdesäkra statsbidragen i takt med kostnadsdrivande faktorer och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:FiU26
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2025/26:2298
av Zara Leghissa m.fl. (S)
Indexering av de generella och riktade statsbidragen
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur man skulle kunna
konstruera en modell för att på ett tillfredsställande sätt värdesäkra statsbidragen i takt med kostnadsdrivande faktorer och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den senaste tidens höga inflation har slagit hårt mot de svenska hushållen, inte bara i form av högre priser men även i form av nedskärningar av vår gemensamma välfärd. Nedskärningarna i välfärden innebär att anställda inom vård, skola och omsorg varslas eller pressas hårdare av sina arbetsgivare.
Välfärden finansieras förenklat av intäkter från avgifter, skatteintäkter och statsbidrag
. Statsbidragen utgör en stor del av kommunernas och regionernas intäkter; över tid har de utgjort cirka en femtedel av kommunsektorns intäkter. Eftersom kommunsektorn inte kan påverka statsbidragen och på grund av att storleken på dessa offentliggörs först efter
att budgetarna lagts så försvårar statsbidragen budgeteringen och verksamhetsplaneringen.
Dessutom innebär statsbidragens nuvarande utformning, det vill säga att de årligen beslutas politiskt som en del av höstbudgeten i stället för att justeras per automatik, att regeringen kan avisera ”satsningar” på välfärden som i verkligheten är neddragningar. Detta sker om regeringen höjer statsbidragen mindre än kommunernas och regionernas kostnadsökningar på grund av pris- och löneutvecklingen. I och med att vi dessutom blir fler och att befolkningens behov förändras i takt med att vi blir allt äldre påverkas kommunsektorns kostnader dessutom av förändringar i demografin, som kan innebära att välfärdens resurser ska räcka till fler eller grupper med ökade behov jämfört med tidigare år.
Kommunsektorns agerande påverkar konjunkturen. I lågkonjunktur riskerar sjunkande
intäkter att innebära nedskärningar som skapar en högre arbetslöshet och i sin tur en förvärrad lågkonjunktur.
Statens finansiering av välfärden behöver bli mer transparent och tillförlitlig. En index
ering
av de generella och riktade statsbidragen skulle innebära att regeringen aktivt behövde lägga fram politiska förslag för att minska statens finansiering av välfärden.
Detta skulle ge mer resurser till välfärden och mer transparens till kommunerna och regionerna, välfärdens arbetare och Sveriges medborgare och därmed högre kvalitet och kontinuitet i verksamheterna samt större möjlighet att planera långsiktigt.
Zara Leghissa (S)
Inga-Lill Sjöblom (S)
Caroline Helmersson Olsson (S)
Rose-Marie Carlsson (S)
Mirja Räihä (S)
Jessica Rodén (S)
Agneta Nilsson (S)
Jennie Nilsson (S)
Marianne Fundahn (S)
Marcus Andersson (S)
Johan Andersson (S)