RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Teckenspråk för jämlik delaktighet

2025/26 · HD021599 · Jessica Rodén (S)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:14:13.302305+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta fram en nationell handlingsplan för att främja tillgänglighet till svenskt teckenspråk i utbildning, samhällsinformation och arbetsliv och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:KrU7

Yrkande 2

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att följa upp hur språklagen efterlevs vad gäller svenskt teckenspråk och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:KrU7
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2025/26:1599 av Jessica Rodén (S) Teckenspråk för jämlik delaktighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta fram en nationell handlingsplan för att främja tillgänglighet till svenskt teckenspråk i utbildning, samhällsinformation och arbetsliv och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att följa upp hur språklagen efterlevs vad gäller svenskt teckenspråk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svenskt teckenspråk har en särskild ställning enligt språklagen (2009:600). Det är ett erkänt och fullvärdigt språk, men i praktiken saknas många av de rättigheter och förutsättningar som gör ett språk verkligt användbart i samhället. För många personer som är döva, hörselskadade eller på annat sätt beroende av teckenspråk är tillgången till samhällsinformation, utbildning, demokratiska processer och arbetsliv fortfarande begränsad. Språklagen är en ramlag utan sanktionsmöjligheter. Det innebär att det inte finns några tydliga skyldigheter för myndigheter att årligen följa upp hur de arbetar med svenskt teckenspråk. Resultatet blir att språkets ställning varierar stort mellan olika kommuner och verksamheter. Det leder till otydlighet, godtycke och i förlängningen en begränsning av människors möjlighet att fullt ut delta i samhället. För att svenskt teckenspråk verkligen ska få den ställning som lagen säger behöver staten ta ett större ansvar för uppföljning, samordning och främjande av språket. Jessica Rodén (S)