RiksdagsförslagMotionsDB

Alla beslut om yrkanden

Folkbildningens roll i samhällsbygget

2025/26 · HD021540 · Mikael Larsson (C); Anders Karlsson (C)

Utskottets förslag och kammarens beslut

Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.

Hämtat 2026-10-02T18:13:48.140240+00:00 · Källdata hos Riksdagen

Yrkande 1

Avslag

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka folkbildningens roll i samhällsbygget och tillkännager detta för regeringen.

Utskottets förslag
Avslag
Kammarens beslut
Avslag
Betänkande
2025/26:KrU8
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen 2025/26:1540 av Mikael Larsson och Anders Karlsson (båda C) Folkbildningens roll i samhällsbygget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka folkbildningens roll i samhällsbygget och tillkännager detta för regeringen. Motivering Folkbildningen genom studieförbund och folkhögskolor har under de senaste åren varit hårt pressad bl.a. genom neddragningar av statsstöd som regeringen gjort. Detta har bl.a. medfört att verksamhet har blivit nedlagd och att folkbildningen som ofta funnits i hela landet har monterats ned. I många sammanhang så målas folkbildningen upp som något ont. Men folkbild ­ ningen har i snart 100 år varit med och bildat människor och också hjälpt människor som annars kanske hade hamnat fel i samhället. Folkbildningen med både studieförbund och folkhögskolor bedriver sådan verksamhet som verkligen passar alla. Det kan vara allt från studiecirkeln om skogens utveckling till verksamheten om bättre integration eller att fånga upp ungdomar som annars riskerar att hamna i miljöer som inte är bra. Folkbildningen som bedrivs är just bildning för att stärka människors tro på sig själva och att kunna bilda sig inom en rad olika områden. Precis så som vi vill att det ska vara i en demokrati. Den enskildes rätt att kunna bilda och förkovra sig inom olika ämnes ­ områden. Folkbildningen har kraften att kunna anpassa verksamheten just efter hur den efter ­ frågas. Det kan exempelvis vara att få bättre integration av nyanlända men också att ordna med aktiviteter och verksamhet för ungdomar som annars kanske riskerar att hamna snett i livet eller bli indragna i kriminalitet. På många håll är det offentliga bra på att använda folkbildningen som en naturlig del i sin verksamhet, vilket just bygger ett starkare samhälle där ex. det offentliga, närings ­ livet och civilsamhället samverkar för att nå bästa möjliga resultat. Detta är något som folkbildningen kan och vill men som det sedan några år tillbaka tyvärr blir mindre av när regeringen skär ner på anslagen till folkbildningen. Att stärka folkbildningen handlar inte bara om att satsa pengar på folkbildningen utan också om att se att folkbildningen gör att hela landet kommer samman och drar åt samma håll. Folkbildningen är och har varit en styrka för landsbygdens utveckling under lång tid och är fortsatt viktig för det. Utifrån ovan anser vi att regeringen bör utreda hur folkbildningen, med studie ­ förbunden och folkhögskolorna, ska stärkas i hela landet utifrån att värna demokrati och ett öppet samhälle och bygga ett starkt samhällsengagemang, både i städer och på landsbygden. Mikael Larsson (C) Anders Karlsson (C)