Effektivare bodelningsprocess
2025/26 · HD02118 · Angelica Lundberg (SD)
Original hos RiksdagenJämför med andra motionerVisa kandidatkluster
Utskottets förslag och kammarens beslut
Båda uppgifterna visas som de anges hos Riksdagen. Det är kammarens beslut som anger utfallet för yrkandet. Numreringen här kommer från Riksdagens uppgifter.
Hämtat 2026-10-02T18:11:12.947432+00:00 · Källdata hos Riksdagen
Yrkande 1
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera bodelningsprocessen och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:CU12
Yrkande 2
AvslagRiksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till ökad rättshjälp vid bodelningsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
- Utskottets förslag
- Avslag
- Kammarens beslut
- Avslag
- Betänkande
- 2025/26:CU12
Läs motionens fulltext
Motion till riksdagen
2025/26:118
av Angelica Lundberg (SD)
Effektivare bodelningsprocess
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera bodelningsprocessen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till ökad rättshjälp vid bodelningsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Bodelning är en central del av upplösningen av ett äktenskap eller samboförhållande. Många gånger är bodelningen odramatisk och sker i samförstånd. I andra fall, som vid våld i nära relation, är bodelningsprocessen en komplicerad fråga. Det har uppmärk
sammats att bodelningsprocesser ibland medvetet förhalas eller används som ett makt
medel i destruktiva relationer. En våldsutövande partner kan vägra skriva under hand
lingar, hota med rättsprocesser eller förhala bodelningen i åratal för att fortsätta utöva kontroll och skapa ekonomisk osäkerhet. Detta är en form av ekonomiskt våld som i dag sällan erkänns i rättsapparaten, men som får mycket allvarliga konsekvenser. För den ekonomiskt svagare parten, oftast kvinnan, kan det ha mycket stor ekonomisk betydelse att bodelningen slutförs.
Idag finns betydande brister i rättssäkerheten vid bodelning. En av dem är att möjlig
heten till statlig rättshjälp för bodelningsärenden togs bort av den socialdemokratiskt ledda regeringen 1997. Detta har i praktiken inneburit att den ekonomiskt svagare parten hamnar i ett rättsligt underläge och kan tvingas gå med på ofördelaktiga uppgörelser för att han eller hon helt enkelt inte har råd att fortsätta processa. Det är inte rimligt att en
person som lämnar en relation ska behöva avstå från sin del av det gemensamma bohaget
, eller fortsätta leva i juridiskt och ekonomiskt limbo, bara för att hon eller han inte har råd att driva saken vidare.
Bodelningsprocessen ska inte utgöra ett hinder för den som vill lämna en destruktiv relation, eller verka som en förlängning av våld i nära relation. Riksdagen har i ett tillkännagivande till regeringen påtalat vikten av en mer välfungerande, effektiv och rättssäker ordning för bodelningar samt införande av en bortre tidsgräns för processen. Regeringen har också tillsatt en utredning som ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 december 2025.
Alla dessa åtgärder är viktiga och måste snarast komma på plats. Ökade möjligheter att få rättshjälp vid bodelning bör också utredas. Detta är särskilt viktigt när det finns en dokumenterad obalans mellan parterna eller misstanke om våld, hot eller förhalande. Bodelningsprocessen måste vara rättssäker och inte tyst stödja den som förhalar, hotar eller manipulerar.
Angelica Lundberg (SD)