Värnande av de svenska fiskehamnarna

Motion till riksdagen 2025/26:1005 av Christofer Bergenblock (C) Värnande av de svenska fiskehamnarna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur definitionen av riksintresse kan förändras så att tydligare hänsyn tas till behovet av försörjningsberedskap och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under senare år har allt fler insett att Sverige behöver en försörjningstrygghet för livsmedel i händelse av kris och krig. Såväl covid-19-pandemin som Putins anfallskrig mot Ukraina visar att även Sverige kan råka illa ut. Samtidigt har det tydliggjorts hur beroende vi är av försörjningskanalerna från omvärlden men att vi inte kan lita på att dessa fungerar i händelse av kris och krig. Av den anledningen behöver Sverige öka självförsörjningsgraden och samtidigt minska sårbarheten inom livsmedelsförsörjningen. Det handlar självklart om att trygga förutsättningarna inom de gröna näringarna. Sverige behöver ett livskraftigt lantbruk med tillgång till nödvändiga insatsvaror även i händelse av kris eller krig. Något som det inte talas lika mycket om är de blå näringarna, det vill säga yrkesfiske och vattenbruk. Även dessa verksamheter har en betydelse för svensk livsmedelsförsörjning och kan spela en viktig roll i händelse av att de vanliga försörjningskanalerna slutar fungera. Nu har Havs- och vattenmyndigheten gjort en genomgång av Sveriges samtliga riksintressehamnar och föreslagit att dagens 52 hamnar ska minskas till 29 stycken. I tider när Sverige behöver stärka den nationella försörjningstryggheten för livsmedel blir det naturligtvis väldigt märkligt om man så kraftigt skär ned antalet hamnar som i dag utgör riksintresse för yrkesfisket. HaV konstaterar dock att man bara kan utgå från hur välanvända hamnarna är i dag och att mot bakgrund av detta bedöms exempelvis en spekulativ framtida funktion som alltför vagt motiv för utpekande. I praktiken innebär det att HaV anser att man inte kan ta någon hänsyn till dagens läge med en osäker omvärld och eventuella risker för svensk försörjningstrygghet i händelse av kris och krig. Sårbarheten för svenskt yrkesfiske ökar naturligtvis om antalet landnings- och hemmahamnar minskar väsentligt och därmed även sårbarheten för svensk livsmedels ­ försörjning. Av den anledningen behöver kriterierna kring klassningen av fiskehamnar som riksintresse förändras så att större hänsyn kan tas till Sveriges försörjningsberedskap av livsmedel. Christofer Bergenblock (C)